Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Uppföljning målstyrning Revisorerna har uppdragit till KPMG genomföra en uppföljning av den tidigare granskningen av målstyrning, se bifogad rapport. Revisionen önskar kommunstyrelsen och övriga nämnder lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 31 mars 2016. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. För s revisorer Roger Sundin Ordförande Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer 841 81 Ånge Torggatan 10 www.ange.se 0690-250 100 5274-3994 212000-2387
Revisionsrapport Advisory KPMG AB 21 december 2015 Antal sidor: 15 Rapport målstyrning uppföljning.docx
Innehåll 1. Sammanfning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 4 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse och nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 5 9. Allmänt om styrning genom mål 5 10. Beslutade åtgärder med anledning av tidigare granskning 5 11. Beskrivning av styrmodellen 7 12. Politisk delaktighet 8 13. Bedömning av styrkedjan 9 14. Uppföljning 12 Rapport målstyrning uppföljning.docx
1. Sammanfning Vi har av s revisorer fått i uppdrag granska göra en uppföljning av granskningen beträffande målstyrning som genomfördes under år 2011 1. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål tillsammans med kommunfullmäktiges övriga mål för verksamheten behöver i sin tur brytas ner i delmål och aktiviteter för säkerställa verksamheten drivs i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet 2 ska revisorerna regelbundet följa upp genomförda granskningsinsatser. Syftet är ge svar på om åtgärder med anledning av revisorernas granskning har genomförts i enlighet med svar från granskade styrelser och nämnder samt bedöma om vidtagna åtgärder fått avsedd effekt. Vi bedömer den politiska delaktigheten har förstärkts, i varje fall upplever intervjuade politiker de är delaktiga. Däremot behöver styrkedjan tydliggöras ytterligare för säkerställa målen styr mot kommunfullmäktiges vision samt aktiviteter tydliggörs. Vidare behöver nämndernas styrning av verksamhet och medarbetare för uppnå kommunfullmäktiges mål tydliggöras. Även uppföljning av målen bör förstärkas. Vi lämnar följande rekommendationer: kommunstyrelsen utarbetar ett förslag till övergripande beskrivning av styrmodellen i ett separat dokument. Detta för markera styrmodellens långsiktighet, se avsnitt 11. beskrivningen av styrmodellen utgår från hur visionen arbetas fram, via kommunfullmäktiges årliga mål till nämndernas styrning av verksamhet och medarbetare för uppnå fullmäktiges mål. Det kan även krävas nämnderna gör en beskrivning av modellen för styrning utifrån varje verksamhet mål. Det är också viktigt fundera på hur nämnds- och verksamhetsövergripande uppdrag ska styras och följas upp, se avsnitt 11. ytterligare öka den politiska delaktigheten genom årligen utbilda samtliga ledamöter i styrelser och nämnder i styrmodellen. 1 Revisionsrapport Målstyrning 2011-02-15 2 Se God revisionssed i kommunal verksamhet utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport målstyrning uppföljning.docx 1
målen tydligare kopplas till kommunfullmäktiges strategiska insatsområden. Det innebär kommunfullmäktiges strategiska insatsområden enligt vår bedömning behöver förtydligas, varför vi rekommenderar kommunstyrelsen som beredande organ verkar för detta, se avsnitt 13. kommunstyrelsen som beredande organ överväger utveckla kommunfullmäktiges strategiska insatsområden till även omfa socialtjänstlagens intentioner, se avsnitt 13 nivån för mål inom lagreglerade områden ligger på minst den lagstadgade. Alternativt det tydligt framgår det är delmål om tillsynsmyndigheten medger sådana, se avsnitt 13. målen formuleras så de är mätbara och vad som i övrigt krävs för målet ska vara SMARTA, samt övriga krav som finns i budgetdokumentet, se avsnitt 13. aktiviteter kopplas till samtliga mål (och det inte finns aktiviteter som saknar mål), se avsnitt 13. styrningen ner till verksamhetsnivå förtydligas. Stöd för detta kan behöva utarbetas centralt, se avsnitt 13. senast när målen fastställts, men gärna tidigare, bör verktyg för effektivt mäta målen utarbetas. Det är viktigt enligt vår uppfning det finns någon form nyckeltal som gör målet kan mätas på ett objektivt sätt, se avsnitt 14. redovisningen av bedömningen av målen sker på ett tydligt och objektivt sätt. Om måluppfyllande åtgärder krävs så kan det vara lämpligt redovisa också dessa i delårsrapporten, se avsnitt 14 Rapport målstyrning uppföljning.docx 2
2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag göra en uppföljning av granskningen beträffande målstyrning som genomfördes under år 2011. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål tillsammans med kommunfullmäktiges övriga mål för verksamheten behöver i sin tur brytas ner i delmål och aktiviteter för säkerställa verksamheten drivs i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna regelbundet följa upp genomförda granskningsinsatser. Syftet är ge svar på om åtgärder med anledning av revisorernas granskning har genomförts i enlighet med svar från granskade styrelser och nämnder samt bedöma om vidtagna åtgärder fått avsedd effekt. Revisionen bedömer det finns en risk beslutade åtgärder till följd av granskning av målstyrning inte genomförts fullt ut i enlighet med nämndens svar. Det finns också en risk för vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentligt fade beslut genomförs samt det finns rutiner för säkra så sker. 3. Syfte Syftet med granskningen är bedöma om styrningen av verksamheterna inom utifrån fullmäktiges mål är ändamålsenlig. Vi har därför granskat om tillräckliga åtgärder har vidtagits i enlighet med rekommendationerna i den tidigare revisionsrapporten. Vi har därför granskat om om om om om om om den politiska delaktigheten i målstyrningen är säkerställd på alla nivåer. styrkedjan från fullmäktige ner till arbetsplatsnivå är förtydligad. nämnderna använder styrmodellen på ett likartat sätt om riktlinjer och anvisningar har förtydligats med avseende på de olika stegen i styrmodellen. politiker och tjänstemän erbjuds utbildning och stöd i arbetet med styrmodellen. uppföljningen i årsredovisningen och delårsbokslut har kompletterats med någon form av värdering och bedömning inom styrmodellen. mätbara mål och indikatorer har formulerats så det är möjligt följa upp. Rapport målstyrning uppföljning.docx 3
4. Avgränsning Granskningen har omfat år 2015, och vad gäller utvärdering av målen så baseras våra slutsatser på vad som redovisas i delårsrapporten per 2015-08-31. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller Kommunallag Interna regelverk och policys 6. Ansvarig styrelse och nämnd Granskningen har avsett kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Rapporten är saklighetsgranskad av Stefan Wallsten, t.f. kommunchef, Catharina Norberg, ekonomichef, Birgitta Sjögren, ordförande socialnämnden, Katarina Persson, socialchef, Karin Wennberg, bygg- och miljöchef och Jan Filipsson, ordförande tekniska nämnden, Följande har fått rapporten för saklighetsgranskning men har inte återkommit med några synpunkter: Sten-Ove Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, Catharina Karlsson, ordförande humanistiska nämnden, Urban Åström, skolchef, Erik Rapp, ordförande bygg- och miljönämnden och Ove Skägg, teknisk chef. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Framtid Ånge Strategi för utveckling i 2014 2020 3 Mål och prioriteringar budget för 2015 med ekonomisk plan 2016-2017 4 Delårsrapport per 2015-08-31 5 Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker (ordförande för respektive nämnd) 3 Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17 4 Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16 samt 2014-11-24 5 Antagen av kommunstyrelsen 2015-10-06 Rapport målstyrning uppföljning.docx 4
8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor. 9. Allmänt om styrning genom mål Den övergripande styrningen av kommunens verksamhet sker genom kommunfullmäktige fastställer budget och verksamhetsinriktning. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förenklat så beskriver målen vad som ska uppnås medan budgeten vad det får kosta. Såväl budget som mål behöver i sin tur brytas ner för vara styrande för de enskilda verksamheterna. 10. Beslutade åtgärder med anledning av tidigare granskning Denna rapport avser uppföljning av de iakttagelser som gjordes vid en granskning av kommunens målstyrning under år 2010. Vi har nedan sammanställt rapportens rekommendationer och de åtgärder som kommunstyrelsen 6 (KS), socialnämnd 7 (SN) och humanistiska nämnden 8 (HUM) beslutade vidta. I kolumnen avsnitt finns en hänvisning till vart i denna rapport rekommendationerna följs upp. Rapportens rekommendationer Svar (ej direkta citat) Avsnitt Den politiska delaktigheten i målstyrningen på alla nivåer bör säkerställas. Styrkedjan från fullmäktige och ända ner till arbetsplatsnivå bör förtydligas där övergripande mål som anger nämndernas färdriktning kan vara en del. Nämnderna bör använda styrmodellen på ett likartat sätt, varför riktlinjer och anvisningar som beskriver de olika stegen i styrmodellen bör förtydligas. KS: Övergripande målen och tidigare formulerade visionsskrivningar kommer ses över. HUM: Målen bereds i beredningsgrupper, där politikerna har möjlighet fördjupat diskutera mål och prioriteringar i verksamheterna. 11 10, 12 12 6 54 2011-04-05 7 74 2011-04-13 8 57 2011-04-06 Rapport målstyrning uppföljning.docx 5
Rapportens rekommendationer Svar (ej direkta citat) Avsnitt Utbildning och stöd i arbetet med styrmodellen bör aktivt erbjudas både politiker och tjänstemän på olika nivåer. Uppföljning i årsredovisningen och delårsbokslut kan med fördel kompletteras med någon form av värdering och bedömning inom ramen för styrmodellen. För öka förståelsen och möjligheter till uppföljning bör det finnas någon form av mätbara mål i styrmodellen, alternativt indikatorer/prioriteringar formuleras så de blir enklarare följa upp. KS: Utbildning ska erbjudas från kommunledningskontoret HUM: Utbildningsinsatser för politiker HUM: Målen stäms av i verksamhetsberättelserna med de resultat som verksamheten uppnått SN: Nämnden har för avsikt se över kännetecken och indikatorer så de överensstämmer med både kommunens övergripande vision och nämndens egen vision, indikatorer och prioriteringar. 10 13 12 Kommunstyrelsen har utöver ovanstående i sitt svar angett layout för målstyrningsarbetet ska förändras för tydliggöra det övergripande fullmäktige- och kommunstyrelseperspektivet samt ett utredningsarbete avseende systemstöd har inletts. Tekniska nämnden har i sitt svar angett nämnden tagit del av rapporten och tar till sig förslagen till förbättringar 9. Även bygg- och miljönämnden har fått rapporten med begäran om yttrande men har inte lämnat något svar. Kommentar Vi konstaterar svaren inte behandlade samtliga rekommendationer som lämnades i rapporten. Vi anser vidare kommunstyrelsen ytterst har ett ansvar följa upp beslutade åtgärder vidtas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen säkerställer åtgärder i tillräcklig omfning vidtas. 9 15 2011-03-24 Rapport målstyrning uppföljning.docx 6
11. Beskrivning av styrmodellen Principerna för styrning och ledning i ingår som ett kortfat avsnitt i den årliga budgeten. Vi har uppfat den tillämpade styrmodellen bygger på fullmäktiges långsiktiga strategi som för närvarande gäller för 2014 2020. Strategin har enligt uppgift tagits fram i samverkan mellan politiker, näringsliv, föreningsliv och engagerade medborgare under processen Snacka framtid! 2012. Kommunfullmäktige har utifrån det arbetet formulerat visionen Kommunen har en atmosfär av närhet och nytänkande som gör den raktiv leva, bo och verka i. Tre strategiska insatsområden har identifierats och till dessa finns övergripande mål formulerats (se nedan) samt prioriterade områden fastställts (anges ej här): Ett levande näringsliv Ett aktivt och levande näringsliv fyllt av nytänkande och kreativitet. Ett lokalt och regionalt engagemang och samarbete. Utbildning och kompetensförsörjning Utbildningsmöjligheter med hög kvalitet genom hela kedjan från förskola till vuxnas lärande. Att kunna tillgodose arbetslivets efterfrågan på kompetens. Det goda livet Goda förutsättningar bo och leva i. Att ha service, kommunikation, idrott, kultur och en rik fritid som ökar trivselfaktorn. Varje nämnd (inklusive kommunstyrelsen) ska årligen föreslå mål för verksamheten. Målen ska vara kopplade till de tre övergripande huvudinriktningarna från visionen och vara SMARTA 10, vilket bl.a. innebär de ska vara mätbara (se fotnot nedan). Det framgår också mätvärdet bör vara jämförbart med andra kommuner och kunna följas över tid. Till målen ska nämnderna ange prioriterade aktiviteter som ska genomföras för nå målen. Det framgår inte av beskrivningen hur målen för god ekonomisk hushållning utarbetas men vi har uppfat dessa väljs från de mål som har föreslagits av nämnderna och är mål som anses ha en strategisk betydelse. 10 Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsa Rapport målstyrning uppföljning.docx 7
Kommentarer Vi anser beskrivningen av styrmodellen i budgeten är relativt allmänt hållet och i viss mån mer inriktat på praktiska frågor än för beskriva strukturen för styrningen. Rekommendationen om beskriva styrkedjan från fullmäktige ner till arbetsplatsnivå bedömer vi inte har hörsammats. Utifrån våra intervjuer så bedömer vi modellen är allmänt känd och vi har endast fått någon enstaka synpunkt på den upplevs som krånglig. Utbildning/information verkar av kallelse till presidieträffar ske årligen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen utarbetar ett förslag till övergripande beskrivning av styrmodellen i ett separat dokument. Detta för markera styrmodellens långsiktighet. Naturligtvis kan det finnas skäl till ompröva och göra justeringar i modellen. Generellt rekommenderar vi alla styrdokument ses över årligen. Beskrivningen av styrmodellen bör utgå från hur visionen arbetas fram, via kommunfullmäktiges årliga mål och nämndernas styrning av verksamhet och medarbetare för uppnå fullmäktiges mål. Det kan även krävas nämnderna gör en beskrivning av modellen för styrning utifrån varje verksamhets mål. Det är i det sammanhanget även viktigt fundera på hur nämnds- och verksamhetsövergripande uppdrag ska styras och följas upp. Vi skulle gärna se kriterierna för ett mål ska anses ha betydelse för god ekonomisk hushållning även framgår. Se även nedan i rapporten vad som ytterligare kan ingå i beskrivningen. Kortfad information om styrmodellen kan om så önskas lämnas inledningsvis i budgetdokumentet och på hemsidan 12. Politisk delaktighet Årscykeln som är en del av beskrivningen av styrmodellen har sin utgångspunkt i den politiska processen av målstyrningen. Enligt uppgift är hela kommunfullmäktige inbjudet till presidiedagarna i oktober där förutsättningarna för kommande års budget diskuteras. Dagarna ska enligt uppgift ses som en förberedelse inför beslutet om budget i november. Vi bedömer utifrån våra intervjuer arbetsutskotten (i vissa fall s.k. förstärkta arbetsutskott) för kommunstyrelsen, humanistiska nämnden, socialnämnden och tekniska nämnden är involverade i arbetet med ta fram nämndens mål. Samtliga intervjuade politiker upplever de varit delaktiga i målarbetet. Vad gäller bygg- och miljönämnden uppger förvaltningschefen nämnden behandlat det tjänstemannaförslag som tagits fram. Rapport målstyrning uppföljning.docx 8
Kommentar Vi rekommenderar beskrivningen av styrmodellen innehåller riktlinjer för syftet med årscykelns olika aktiviteter. En sådan aktivitet bör omfa bedömning om de föreslagna målen i tillräcklig omfning styr mot de övergripande målen samt för säkerställa nämndsövergripande mål finns formulerade där så behövs. För ytterligare öka den politiska delaktigheten föreslår vi samtliga ledamöter i styrelser och nämnder får en årlig utbildning i styrmodellen. 13. Bedömning av styrkedjan Målen ska i budgeten ställas upp enligt viss modell som samtliga nämnder tillämpar. Motsvarande uppställningsform återfinns i delårsrapport och årsredovisning. Enligt styrmodellen såsom den framgår av budgeten ska målen kopplas till visionens tre strategiska insatsområden och vara s.k. SMARTA. Nedan gäller kommentarer till 2015 års mål. Kommunstyrelsen har för sex mål. Målen har mer karaktären vision. Målsa värden saknas, för något mål anges indikatorn ska minska/öka. Endast ett fåtal prioriterade aktiviteter finns och kopplingen till vilka mål som aktiviteterna stödjer framgår inte tydligt. Målen har brutits ner till kommunledningskontoret, personalenheten och utvecklingsenheten. Socialnämnden har mätbara mål och det finns även aktiviteter kopplade till dessa (kopplingen behövde dock förklaras i något fall för bli tydlig). Målen har kopplats till rubrikerna minska utanförskapet samt leva och bo. Individ- och familjeomsorgen har brutit ner målen i vad gör vi, hur gör vi och vem ansvarar. Humanistiska nämnden har fem mätbara mål som ska kunna kopplas till utbildning och det goda livet. Aktiviteter har formulerats som möter tre av de fem målen. Varje skolledare får därefter göra en plan för sitt pedagogiska ledarskap där målen bryts ner till rektorsområde. Någon ytterligare nedbrytning sker inte. Bygg- och miljönämnden har fem mål som samtliga kan bli bedömda om de har blivit uppfyllda eller inte. Ett långsiktigt mål borde brytas ner med årliga mätetal för nämnden ska kunna utvärdera om takten är tillräcklig. Aktiviteter finns formulerade men några skulle kunna formuleras mer precist så det tydligare framgår t ex hur tjänsteerbjudandet enligt PBL 11 ska kunna hållas. Någon ytterligare nedbrytning av målen bedöms inte behövas då det ändå är tydligt till vilken avdelning respektive mål hör. Tekniska nämnden har formulerat sina mål med de strategiska insatsområdena som rubriker. Målen är mer av karaktären aktivitet (skapa ny kostpolicy och upprätta underhållsplan). Målen har inte brutits ner ytterligare. 11 Plan- och bygglag Rapport målstyrning uppföljning.docx 9
Verksamhetsmål med betydelse till god ekonomisk hushållning har för år 2015 har koppling till socialnämndens mål om minska utanförskapet hos unga. Kopplingen till något övergripande mål framgår inte av budgeten men enligt uppgift hör målet samman med kommunfullmäktiges strategiska insatsområde Det goda livet med prioriteringen möjlighet till arbete. Vi har inte närmare granskat användningen av systemstöd. Enligt uppgift upplevs Cockpit Comminicator av majoriteten av de användare som vi pratat med som krångligt. Enligt uppgift kan ett byte av system bli aktuellt. Kommentar Vi bedömer själva dokumentet där styrelsens och nämndernas mål ska anges är tydlig i sin layout. Trots det ser vi dokumentet har fyllts i på olika sätt. Det kan vara en anledning till styrkedjan enligt vår bedömning är otydlig eller i vissa fall inte komplett. Vi rekommenderar det förtydligas vad som ska fyllas i för respektive fält genom anvisningar. Kommunstyrelsekontoret bör även få möjlighet göra redaktionella ändringar i syfte göra dokumenten så tydliga och lika som möjligt. Det finns två viktiga mål som enligt vår bedömning saknar tydlig koppling till de tre övergripande strategiska områdena, och som därför avviker från hur målen ska utarbetas enligt modellen. De båda målen, som raktiv arbetsgivare och Minska utanförskapet, är enligt vår bedömning mycket viktiga. Vi har därför rekommenderat kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige revidera visionens strategiska områden eller deras beskrivningar (se våra första två rekommendationer nedan). Våra iakttagelser är Kommunens målnivåer når inte upp till lagstiftningen för skolans område där kommunernas uppdrag är samtliga elever ska nå målen. Flera av målen är inte SMARTA (i varje fall inte mätbara), jämförbara med andra kommuner eller kan följas över tid, d v s uppfyller inte vad som föreskrivs enligt styrmodellen. Aktiviteter saknas för ett antal mål eller det finns aktiviteter utan koppling till målen. Styrningen från nämnd till verksamhet behöver förtydligas. Rapport målstyrning uppföljning.docx 10
Vi rekommenderar Att målen kopplas till kommunfullmäktiges strategiska insatsområden endera genom rubriker eller motsvarande uppställning som finns redovisad i delårsrapporten per 2015-08-31, se avsnitt 14. Det innebär kommunfullmäktiges strategiska insatsområden enligt vår bedömning behöver förtydligas, varför vi rekommenderar kommunstyrelsen som beredande organ verkar för detta, så mål som raktiv arbetsgivare och minska utanförskapet passar in i modellen. Vissa layoutmässiga justeringar kan vara nödvändiga för klara detta. Att kommunstyrelsen som beredande organ bör utveckla kommunfullmäktiges strategiska insatsområden till även omfa socialtjänstens övergripande uppdrag om självständighet och oberoende. Syftet med detta är integrera lagkraven i den övergripande styrningen. Alternativt måste styrningen mot lagens krav ske i ett separat system. Att mål inom lagreglerade områden måste nivån ligga på minst den lagstadgade. Alternativt det tydligt framgår det är delmål om tillsynsmyndigheten medger sådana. Att målen formuleras så de är mätbara och vad som i övrigt krävs för målet ska vara SMARTA, samt övriga krav som finns i budgetdokumentet. Att aktiviteter kopplas till samtliga mål (och det inte finns aktiviteter som saknar mål). Att styrningen ner till verksamhetsnivå behöver förtydligas. Stöd för detta kan behöva utarbetas centralt. Rapport målstyrning uppföljning.docx 11
14. Uppföljning Vi har tagit del av delårsrapport 2015-08-31 där följande tabell framgår. Såsom framgår ovan har respektive mål kopplats till kommunfullmäktiges strategiska insatsområde på ett tydligt sätt. Det framgår också vilken nämnd som ansvarar för respektive mål. Det framgår även tydligt om målet har klarats per 2015-08-31 och vilken prognos som lämnas för måluppfyllelsen per 2015-12-31. Flertalet men inte samtliga mål kommenteras under respektive styrelse och nämnds verksamhetsberättelse. Vi har noterat följande: Kommunstyrelsen saknar som framgått av föregående avsnitt mätbara mål. Vid delåret utvärderas några av målen utifrån mätbara indikatorer. I övrigt är det svårt göra en objekt utvärdering om kommunstyrelsens bedömning av nivån på måluppfyllelsen. Ett exempel är målet raktiv arbetsgivarare som prognosticeras det ska klaras, och av texten i verksamhetsberättelsen framgår en av de viktigaste faktorerna är låg sjukfrånvaro. Vad gäller sjukfrånvaron så har den ökat från 6,1 % vid årsskiftet till 7,1 % per 2015-08-31. Sifferuppgifterna kommenteras inte och några åtgärder för minska sjukfrånvaron finns inte redovisade. Socialnämnden redovisar utfallet för indikatorerna till i stort sett samtliga mål. Av redovisningen framgår ett mål beräknas klaras för året medan två mål inte kommer uppnås enligt prognosen. Målet vad gäller ej återaktualiserade ungdomar kan inte mätas vid delåret. Vilka åtgärder som ska vidtas för nå målen framgår inte. Rapport målstyrning uppföljning.docx 12
Humanistiska nämnden kan inte redovisa några värden och gör inte heller någon bedömning av förutsättningarna nå målen. Avseende målet gällande plats inom förskolan framgår av verksamhetsberättelsen Humanistiska nämnden erbjuder förskoleplats inom angivna krav (4 månader), trots målet är en månad. Bygg- och miljönämnden ska enligt ovan sammanställning klara två av de fem målen. Texterna under nämndens berättelse ger ytterligare information. Det framgår däremot inte nämnden avser vidta några åtgärder för nå målen. Tekniska nämndens mål som har mer av karaktären aktiviteter bedöms klaras. Kommentar Vi bedömer redovisningen av måluppfyllelsen kan förstärkas. Vi anser det är viktigt ha mål som kan bedömas under året, inte minst för kunna vidta måluppfyllande åtgärder vid avvikelser. Vi rekommenderar senast när målen fastställts, men gärna tidigare, bör verktyg för effektivt mäta målen utarbetas. Det är viktigt enligt vår uppfning det finns någon form nyckeltal som gör målet kan mätas på ett objektivt sätt. Vi konstaterar värdet på de klockor som finns i anslutning till målen i respektive nämnds verksamhetsberättelse inte alltid överensstämmer med värdet som anges ovan. Texterna i nämndernas redovisning hänger inte heller alltid samman med bedömningen. Vi rekommenderar redovisningen av bedömningen av målen sker på ett tydligt och objektivt sätt. Om måluppfyllande åtgärder krävs så kan det vara lämpligt redovisa också dessa i delårsrapporten. Datum som ovan KPMG AB Lena Medin Certifierad kommunal revisor Rapport målstyrning uppföljning.docx 13