Marknadsbrev mars 2014 Bättre konjunktur men ingen överfart Ny konjunkturprognos Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Det är företagen som sitter på nyckeln till styrkan i återhämtningen. Bland finansiella tillgångar föredrar vi fortfarande aktier framför räntor. Men vinsterna har inte hängt med, och det råder stor osäkerhet kring situationen i Ukraina, så var beredd på risk för större slag. Den närsynte investeraren Det är stor skillnad på hur vi faktiskt agerar som investerare och bilden av hur man bör agera när man fattar investeringsbeslut. Vi vill gärna spara, men skjuter helst tidpunkten för beslut på framtiden. Här och nu prioriterar vi konsumtion framför sparande. Högst avkastning senaste fem åren Under den senaste femårsperioden har avkastningen i ndias livportfölj varit i genomsnitt 8,5 procent per år. Det är bäst bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning. God finansiell styrka och riskspridning ligger bakom den starka utvecklingen. Börsutveckling 1 februari 3 mars i svenska kronor Nordamerika 2,9% Sverige 2,3% Europa 3,1% Ryssland 14,7% Asien Japan 2,0% 1,3% Afrika 2,8% Sydamerika 0,0% Australien 6,2% Världen 2,5% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
MAKROPERSPEKTIV Bättre vind i konjunkturseglen Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Det är företagen som sitter på nyckeln till styrkan i återhämtningen. Bland finansiella tillgångar föredrar vi fortfarande aktier framför räntor. Men vinsterna har inte hängt med, och det råder stor osäkerhet kring situationen i Ukraina, så var beredd på risk för större slag. Den globala ekonomin har haft en snubblande återhämtning det senaste året. Vi har tidigare liknat konjunkturen vid ett fartyg som seglar på ett hav där risken att stöta ihop med ett isberg är stor. Vårt konjunkturfartyg har klarat sig från större krockar det senaste året. Det har dock skett på bekostnad av sänkt fart och tillväxten förra året blev lägre än vi tidigare räknat med. När vi nu blickar mot horisonten kan vi konstatera att det på vissa håll skett islossning. Uppgörelsen om både budget och skuldtak i USA är ett sådant exempel. Det har drastiskt minskat den politiska osäkerheten på andra sidan Atlanten. Samtidigt börjar de krisdrabbade länderna i Sydeuropa att repa sig. Recessionen i euroområdet är bruten och vi ser en försiktig återhämtning. I Sverige stod tillväxten och stampade förra året tyngd av svag export till följd av svag omvärldsefterfrågan och en relativt stark krona. Vi ser nu tecken på att industriproduktionen har bottnat och räknar med att den gradvis vänder uppåt när omvärldsefterfrågan stabiliseras och blir starkare. Hushållen fortsätter dessutom att ha det väl förspänt med hjälp av goda realinkomster, bättre arbetsmarknad, låga räntor och god förmögenhetsutveckling. Det bäddar för starkare tillväxt det närmaste året. Företagen sitter på nyckeln Framöver räknar vi med att den globala konjunkturen gradvis får allt bättre vind i seglen, vilket är i linje med de mer optimistiska framåtblickande indikatorerna. Drivkrafterna kommer främst från fortsatt låga räntor och mindre stram finanspolitik. Nyckeln till en självläkande tillväxt finns framför allt hos företagen. Hittills har dock företagen haft en avvaktande inställning till nyinvesteringar. Överkapacitet och svag efterfrågan är det som hållit tillbaka investeringarna. För små och medelstora bolag är dessutom finansieringsmöjligheterna begränsade. I vårt huvudscenario räknar vi med att företagen har ett uppdämt investeringsbehov efter många år av nedskärningar främst bland mogna bolag. Det bidrar till en återhämtning i konjunkturen. Men det är en kombination av företagens investeringsvilja och finansieringsmöjligheter som blir avgörande för styrkan i återhämtningen. Sammantaget räknar vi med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Den långsiktiga till- växttrenden kommer förmodligen att vara lägre nu än decenniet som föregick finanskrisen. Den globala ekonomin släpar fortfarande på en ryggsäck av höga skulder och mycket lediga resurser som tynger tillväxtpotentialen. Investeringar Andel av BNP, procent 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Tyskland Euroområdet USA Japan Source: Reuters EcoWin Balanserade risker Som vanligt omgärdas konjunkturutsikterna av osäkerhet. Det finns några isberg kvar i farleden. I Europa ska bankerna kvalitetsgranskas och stresstestas i vår, vilket kommer att blotta svagheter. Flera tillväxtländer är sårbara för finansiell turbulens i kölvattnet av att den amerikanska centralbanken Fed minskar sina stimulanser. Kinas allt för snabbt växande skuggbanksektor är också något som kan sätta käppar i hjulen. Det finns därmed fortfarande flera potentiella risker som kan sätta krokben för den globala konjunkturen. Samtidigt saknas det inte möjligheter som skulle kunna göra att tillväxten tar fart starkare än väntat. Ett sådant exempel är om genomlysningen av banksektorn i euroområdet kombineras med trovärdiga lösningar. Det skulle mycket väl kunna bli en positiv katalysator. Vår sammanlagda bedömning är att riskbilden för den globala konjunkturen är mer balanserad nu än tidigare och att vi lämnat det akuta krisskedet bakom oss. 2
Lågräntemiljö består Det globala inflationstrycket fortsätter att vara dämpat. Relativt hög arbetslöshet och viss överkapacitet i kombination med fortsatt stenhård global konkurrens gör att vi inte ser något inflationshot trots att konjunkturen samtidigt återhämtar sig. Det gör att lågräntemiljön består ytterligare ett tag. De stora centralbankerna börjar gå lite skilda vägar. Fed har börjat lätta på gasen, medan ECB och den japanska centralbanken fortsätter att stimulera. Fed har börjat lätta på gasen. I takt med fortsatt konjunkturförstärkning räknar vi med att Fed fortsätter att dra ned på obligationsköpen. I euroområdet är utvecklingen däremot fortfarande bräcklig och ytterligare stimulans behövs. Ett av euroområdets huvudproblem är att kreditgivningen fungerar trögt. Det gör att ECBs åtgärder inte får full effekt. Trots att ECB vridit på fullt tryck i kranen sipprar det bara ut lite stimulans i slutänden. Vi räknar med att ECB under våren lanserar ytterligare kvantitativa åtgärder, som främst riktar sig mot små och medelstora företag. Det skulle kunna lösa upp knuten på den tilltäppta kreditkanalen. I Japan fortsätter centralbanken på den inslagna vägen med kraftigt expansiv penningpolitik. Sammantaget kommer centralbankernas balansräkningar att fortsätta växa det närmaste året. Det betyder fortsatt ökad likviditet och därmed mycket smörjmedel i det finansiella systemet. Samtidigt kommer styrräntorna ligga kvar på mycket låga nivåer. I USA dröjer en första höjning sannolikt till en bit in i 2015. I euroområdet och Japan ligger däremot styrräntorna kvar nära noll hela prognosperioden. 6 5 4 3 2 1 Styrräntor Procent 0 07 08 09 10 11 12 13 14 15 ECB FED Riksbanken ndias prognos Källa: Ecowin och ndia Riksbanken avvaktar Låg aktivitet och mycket låg inflation fick Riksbanken att i december sänka reporäntan till 0,75 procent. Det innebär att det penningpolitiska skyttegravskriget som präglade stora delar av förra året, där låg inflation ställts mot risker med för hög skuldsättning, tillfälligt har vapenvila. Riksbankens sänkning kom dock sent i konjunkturcykeln. Och riskerna med stora och växande skulder finns kvar. Inflationen kommer dock fortsätta vara dämpad det närmaste året. Det i kombination med att ECB väntas lägga i ytterligare en penningpolitisk växel gör att det blir svårt för Riksbanken att höja räntan utan att kronan stärks för mycket. Det kommer att bli alltmer tydligt att reporäntan inte kommer att kunna styra alla delar av ekonomin på ett optimalt sätt. Sammantaget räknar vi med att reporäntan ligger kvar på 0,75 procent resten av året för att därefter höjas i långsam takt under 2015. Fortsatt fördel för aktier Bättre tillväxt, fortsatt låga räntor och mycket överskottslikviditet talar för att investerares jakt på avkastning bland risktillgångar fortsätter. Gradvis bättre konjunkturutsikter talar för att obligationsräntorna kommer vara på en försiktigt stigande trend det kommande året. Vi räknar däremot inte med en större uppgång av obligationsräntor så länge inflationsutvecklingen är dämpad. Dessutom fungerar centralbankernas nollräntepolitik och fortsatt växande överskottslikviditet som släpankare och hindrar en allt för brant ränteuppgång. Med räntor på historiskt låga nivåer är det rationellt för investerare att söka högre avkastning och därmed också högre risk på annat håll. Men det som ser sött och gott ut kan visa sig vara en honungsfälla. Ett sådant exempel är företagsobligationer med lågt kreditbetyg, så kallade high yield, där priserna nu är dyra. Jakten på avkastning har pressat ned ränteskillnaderna till nästan samma nivåer som rådde innan finanskrisen bröt ut. Potentialen framöver för detta segment torde dock vara mer begränsad. Flera av de drivkrafter som bidrog till stark börsutveckling förra året finns fortfarande kvar. Låga räntor, god riskaptit och bättre konjunkturläge är faktorer som fortsätter att tala till börsens fördel. Företagens vinster har däremot inte hängt med i uppgången och det betyder samtidigt att värderingarna har ökat. Värderingarna är nu relativt normala sett i ett historiskt perspektiv. Starkare efterfrågan väntas även leda till ökad orderingång och ökade volymer, vilket talar för bättre vinstutveckling för bolagen framöver. Vi föredrar fortfarande aktier framför räntor, men potentialen är lägre än för ett år sedan. Räkna också med att resan framöver kommer att kantas med risk för större slag än vi såg förra året. Heidi Elmér Chefekonom 3
PLACERA Den närsynte investeraren Det är stor skillnad på hur vi faktiskt agerar som investerare och bilden av hur man bör agera när man fattar investeringsbeslut. Vi vill gärna spara, men skjuter helst tidpunkten för beslut på framtiden. Här och nu prioriterar vi konsumtion framför sparande. Det är dags att fokusera på den närsynte investeraren. Fokus ligger på här och nu Vad menar man med närsynthet i investeringssammanhang? En enkel förklaring är att vi är alltför fokuserade på dagsläget. Vi har svårt att föreställa oss våra behov i framtiden, och svårt att relatera det där valet vi har att göra idag till vad som är bäst för oss i framtiden. Det klassiska exemplet på den här dagsfokuseringen rör inte sparande eller investeringar, utan bananer. Ett avdelningsmöte planerades på ett företag det låg en vecka fram i tiden och frågeställningen var nu vad man skulle bjuda på för tilltugg. Bananer och frukt, svarade 74 procent av de tillfrågade deltagarna. Företaget köpte in en laddning med fruktkorgar, men lade även fram choklad i olika former. Så kom tiden för mötet, deltagarnas val mellan choklad och bananer observerades och 70 procent valde chokladen. Vi har svårt att föreställa oss våra behov i framtiden, och svårt att relatera det där valet vi har att göra idag till vad som är bäst för oss i framtiden. Ni förstår poängen och likheten med pensionssparande? Det är lätt att ha en dialog idag om vikten av att ha ett sparande antagligen är vi rörande ense om vad man borde göra. Jag kan sätta upp fem spartips och prata IPS, riskspridning och buffertsparande och ni kommer att nicka instämmande. Men när beslutstidpunkten närmar sig, när den där chokladen ligger där och ser inbjudande ut just då och där är det lätt att prioritera annorlunda och att fortsätta konsumera idag istället för att spara till imorgon. Vi sparar gärna i framtiden, men inte lika gärna idag Save more tomorrow var också namnet på ett försök som några amerikanska forskare genomförde. Istället för att bara informera anställda på ett företag om vikten av att spara gav man dem möjligheten att teckna ett kontrakt. Av individens framtida löneökningar skulle en viss andel gå till sparande. Det rörde sig alltså inte om pengar nu, utan om pengar i framtiden. Det rörde sig heller inte om att minska dagens inkomst en del av löneökningen kom ju individen till godo när sparandet var avdraget. När man ställde detta framtida sparande mot ett traditionellt råd Om det händelsevis skulle dimpa ned en oförutsedd intäkt någon gång under 2014 en skatteåterbäring du inte räknat med eller en oväntat stor lönehöjning: se till att spara åtminstone hälften. från en rådgivare att starta ett månadssparande fann man att långt fler gillade framtidskontraktet. Av de som sade nej till månadssparande var nästan 80 procent pigga på att avstå framtida löneökning. Satte man sig ned och räknade på det skulle det antagligen gå på ett ut, men känslan hos individen och psykologin bakom valet var en helt annan. Jag inbillar mig gärna att man, om man vill, kan göra något åt sina tillkortakommanden. Förutsatt att man känner till dem, naturligtvis! Så känner du igen dig i choklad kontra bananvalet, och vet du med dig att du har svårt att riktigt få till motivationen när det gäller pensionssparande fixa till ett save more tomorrow med dig själv! Om det händelsevis skulle dimpa ned en oförutsedd intäkt någon gång under 2014 en skatteåterbäring du inte räknat med eller en oväntat stor lönehöjning: se till att spara åtminstone hälften. Och viktigt: gör valet nu med ett formellt kontrakt om så skulle behövas och låt inte det vanliga, närsynta beslutsjaget styra utfallet. Jeanette Hauff Sparekonom 4
PLACERA ndia Liv har haft högst avkastning senaste fem åren Under den senaste femårsperioden har avkastningen i ndias livportfölj varit 8,5 procent per år i genomsnitt. Det är bäst bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning. God finansiell styrka och riskspridning ligger bakom den starka utvecklingen. Vår portfölj är konstruerad för att ge hög och stabil avkastning över tid med ett balanserat risktagande. Förutom att vi har haft högst avkastning bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning har utvecklingen även varit mycket jämn och stabil. Det är ett kvitto på portföljens kvalitet, och visar att vår strategi fungerar mycket bra, säger Hans Sterte, kapitalförvaltningschef på ndia. Finansiell styrka och riskspridning bakom hög avkastning Det är aktieinnehaven som har gett störst bidrag till livportföljens avkastning. Men även andra så kallade risktillgångar som private equity och fastigheter har utvecklats väl. Att ha en stor andel risktillgångar i portföljen är en förutsättning för att skapa hög avkastning i synnerhet med dagens låga räntor. För ndia Livs del utgör andelen risktillgångar omkring 60 procent av det samlade innehavet det möjliggörs av god finansiell styrka och hög riskspridning. Jag brukar säga att en av de viktigaste sakerna att titta på hos ett livbolag är den finansiella ställningen. Bolag med svag finansiell ställning måste begränsa risknivån i sina portföljer och behöver därför investera en stor del av kapitalet i obligationer, något som begränsar deras potential. Vi är finansiellt starka, och kan därför hålla en stor andel risktillgångar i portföljen. Det ger oss goda möjligheter att skapa hög avkastning, säger Hans Sterte. Tillgångsslagen som ryms i ndia Livs portfölj kan delas in i ett tiotal kategorier som i sin tur består av ett flertal underkategorier. De flesta av dessa tenderar att utvecklas oberoende av varandra ett svagt börsår kan till exempel vara ett bra år för råvaror eller krediter. När tillgångsslag som var för sig har hög risk kombineras i en portfölj, kompletterar de varandra med följden att den samlade risknivån minskar. Med en smart portföljuppbyggnad kan man på så sätt begränsa risken utan att göra för stort avkall på avkastningsmöjligheterna. Vi är finansiellt starka, och kan därför hålla en stor andel risktillgångar i portföljen. Vår investeringsstrategi är centrerad kring riskspridning. Vi investerar i många tillgångsslag på olika marknader, och lägger stort fokus på hur vi på bästa sätt fördelar vårt innehav mellan dessa. Även det bidrar till att vi kan ha en stor andel risktillgångar i portföljen utan att vi behöver höja själva risken, fortsätter Hans Sterte. 2013: Den koncentrerade aktieportföljens år Fjolårets avkastning uppgick till 6,7 procent, vilket var lägre än för flera av konkurrenterna. Enligt Hans Sterte är 2013 ett typexempel på ett år då portföljer med stor spridning mellan innehaven inte kommer ligga i topp. Förra året var ganska speciellt i den bemärkelsen att utvecklade länders börser gick mycket starkt, medan tillväxtmarknader backade. Även råvaror utvecklades riktigt svagt. Det gynnade livbolag med ett mer koncentrerat risktagande i framför allt svenska aktier vilket är raka motsatsen till vår strategi som bygger på att investera i många olika tillgångsslag. Därför är det naturligt att vi inte ligger i toppskiktet under år som det förra, men det omvända gäller förstås också, säger han och fortsätter: Tittar vi på de senaste fem åren har vi faktiskt endast toppat listan under ett enskilt år. Trots det har vi haft högst avkastning under hela femårsperioden. Långsiktig kapitalförvaltning handlar lika mycket om att bevara kapital under dåliga år som att få det att växa under bra år. För att uppnå ett bra långsiktigt resultat är det viktigaste att uppnå god riskspridning. Det är det bästa sättet att skapa förutsättningar för hög avkastning och dessutom jämna ut svängarna från år till år, avslutar Sterte. 5
ndias modellportföljer uppdateringar första kvartalet 2014 ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex aldrig att bytas mot en Europafond. Första kvartalet 2014: Endast små portföljförändringar Ökade kursrörelser under årets första månader har lett till att risknivån på de finansiella marknaderna, mätt som standardavvikelse, har ökat något. Det rör sig dock om förhållandevis små förskjutningar av risknivån, vilket endast leder till mindre förändringar i sammansättningen av portföljerna. Den huvudsakliga förändringen är att andelen svenska aktier har minskats något, medan andelen globala aktier har ökat. Förändringen beror på att den förväntade risknivån för svenska aktier är högre än för globala aktier. Denna förändring gäller portföljerna 1 3. I övriga portföljer har endast marginella förändringar gjorts. Fondbyten första kvartalet 2014 Lannebo Sverige Flexibel byts mot Carnegie Sverige Förvaltaren för den nystartade fonden Lannebo Sverige Flexibel, som har friare placeringsregler än traditionella svenska aktiefonder har sedan start haft en positiv syn på den svenska aktiemarknaden och positionerat fonden gentemot bolag och sektorer som historiskt gynnats i en positiv aktiemarknad. Trots det nådde den relativa avkastningen inte riktigt upp till förväntningarna. Vi ersätter Lannebo Sverige Flexibel med Carnegie Sverige som i större utsträckning bygger sina investeringsbeslut på värderingen i de underliggande bolagen snarare än att försöka anpassa portföljen utifrån olika marknadsscenarion. Fonden har varit vårt förstahandsval under stora delar av förra året och har bevisat god kvalitet i förvaltningen i olika marknadslägen. Förändringen berör samtliga portföljer. 6
ndia Småbolag Sverige och Carnegie Swedish Small Cap byts ut mot Odin Sverige Svenska småbolag har utvecklats betydligt bättre än större bolag under det senaste året och även hittills i år. Vi har haft en övervikt av småbolag i portföljerna, vilket har gynnat vår relativa avkastning. Efter en lång period av överprestation för små bolag, har dock värderingarna stigit. Vi väljer därför att byta ut fonderna ndia Småbolag och Carnegie Swedish Small Cap mot Odin Sverige, som i större utsträckning fokuserar på medelstora bolag i sin förvaltning. Bytet av ndia Småbolag berör modellportföljerna 2 och 3, och bytet av Carnegie Swedish Small Cap berör modellportföljerna 4 och 5. Acadian Emerging Markets byts mot ndia Tillväxtmarknadsfond Acadian Emerging Markets har varit vårt förstahandsval bland tillväxtmarknadsfonder under lång tid. Fonden förvaltas enligt en kvantitativ modell, som har fungerat bra på senare år. Med tanke på den turbulens som har drabbat ett flertal tillväxtländers börser på senare tid, tror vi att fundamental analys kommer spela en viktigare roll framöver. Vi byter därför till den nya fonden ndia Tillväxtmarknadsfond som förvaltas av Lazard Asset Management. Lazard är en erkänt duktig förvaltare som vi tror kommer vara det bättre valet på tillväxtmarknader framöver. I och med bytet sänks även förvaltningsavgiften. Förändringen berör samtliga portföljer. Old Mutual Emerging Market Debt byts ut mot Nordea European High Yield Old Mutual Emerging Market Debt lades till portföljerna 3 5 i det tredje kvartalet i fjol. Innehavet har utvecklats positivt under denna period. Vi ser nu en ökad risk inom tillväxtmarknadsobligationer, och vår bedömning är att high yield-obligationer är ett bättre val sett till risknivå och avkastningspotential. Det innebär att Nordea European High Yield ersätter Old Mutual Emerging Market Debt i modellportföljerna 3 5. Angående innehavet i Russian Prosperity I modellportfölj 4 och 5 har vi sedan tidigare en liten övervikt i ryska aktier genom fonden Russian Prosperity. Detta innehav har bidragit negativt till portföljernas avkastning till följd av den senaste tidens oro på den ryska börsen. Vi väljer dock att behålla vårt innehav i Russian Prosperity tills vidare. Innehållsansvarig Anthony Mickelson 7
Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Globala aktier Carnegie Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond ndia Penningmarknad ndia Tillväxtmarknadsfond Fördelning 4P** Avgift Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 6% 6% 10 % 7% 3% 28 % 29 % 7% 100 % * * 1,65 Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond ndia Penningmarknad ndia Tillväxtmarknadsfond Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 10 % 7% 11 % 10 % 7% 3% 16 % 17 % 15 % 100 % 2,0 * * 1,65 Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 17 % 6% 11 % 17 % 16 % 5% 2% 18 % 100 % 2,0 * * 1,65 Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Lynx Dynamic Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 23 % 9% 12 % 20 % 2% 2% 2% 21 % 5% 100 % 2,0 * * 1,65 2,5 Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 23 % 9% 12 % 20 % 2% 3% 21 % 6% 100 % 2,0 * * 2,5 8
ndia Liv i siffror januari 2014 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 6 % från och med 1 januari 2014 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år 2009-2013: 3,9 % 10 år 2004-2013: 4,5 % 15 år 1999-2013: 5,5 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad 2014-01-31: 109 % 120 2011 2012 2013 100 Solvens rad 2014-01-31: 160 % Solvensgrad historiskt: 2013-12-31: 164 % 2013-11-30: 167 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på ndia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital 2013-12-31: 324 000 MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin 2013-12-31 3,0% 3,7% 9,1% 5,2% 7,9% 1,6% 0,0% 2,8% 36,7% Totalavkastnin 2014-01-31: 0,18 % ( januari) Rullande 12 mån: 6,67 % Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på ndia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet. 80 60 40 9,7% 7,7% % 10,0% 1,7% 0,0% 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på ndia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. Sv nominella obligationer Realobligationer Hedgefonder Fastigheter Infrastruktur Onoterade bolag Svenska aktier Nordamerikanska aktier Europeiska aktier Pacific aktier Aktier i tillväxtmarknader Affärsstrategiska tillgångar Råvaror Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 9
Marknadsnoteringar 2014-03-03 Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 3,7 13,12% 27,45% 149,5 Norden 5,9 20,30% 28,70% 118,83% Europa 4,30% 24,10% 26,81% 78,61% USA 5,15% 24,43% 49,37% 105% Japan -1,31% 14,2 10,61% 23,40% Brasilien 5,46% -21,15% -37,81% 9,38% Ryssland -12,31% -21,88% -38,38% 67,23% Indien 2,77% -0,93% -13,68% 56,92% Kina 0,16% 1,22% 1,3 36,16% Världsindex 4,10% 18,02% 28,43% 79,65% Tillväxtmarknader 9% -5,47% -6,72% 57,50% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,48-7% 0,96% 2,51% -30,00% EURSEK 8,89 6% 6,45% 0,78% -23,42% GBPSEK 10,79 1,13% 11,32% 4,92% -16,97% EURUSD 1,37 5% 5,4-1,68% 9,35% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 104,9 8,80% 16,42% 2,95% 151,91% Olja (Brent Crude, 1st future) 111,2 4,87% 1% -3,13% 154,46% Guld (Spot) 1 350,6 7,39% -14,18% -4,62% 47,40% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 0,75 0,0-25,0-75,0-25,0 ECB 0,25 0,0-50,0-75,0-175,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,86-10,0-27,1-149,8-22,5 USA 2 år 0,30 0,7 6,7-45,9-57,4 Tyskland 2 år 0,11 2,7 7,4-167,1-107,5 Sverige 10 år 2,15-6,1 24,5-130,5-66,2 USA 10 år 2,60 2,5 72,6-95,4-27,6 Tyskland 10 år 5-9,3 13,3-177,5-149,7 Stadsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 0,5 0,0 Sverige Tyskland USA Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10