2014-02-04. fastställa förslag till slutlig budget 2015 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna

1(1) Verksamhetutveckling och Ekonomi Handläggare Håkan Nilsson 08 686 1594 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-04 Trafiknämnden 2015-02-16, punkt 3 Infosäk. klass K1 (Öppen) Förslag till slutlig budget 2015 för trafikförvaltningen, SLkoncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB, inklusive förslag till investeringsplan 2015-2019 Bilagt återfinns förslag till slutlig budget 2015 samt investeringsplan 2015-2019 för trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB. I förslaget redovisas ett resultat för 2015 på 0 kronor för såväl nämnden samlat, som för respektive verksamhet. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att fastställa förslag till slutlig budget 2015 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna fastställa förslaget till investeringsplan 2015-2019 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna att hemställa hos landstingsstyrelsen om att överföra landstingsbidrag på 3 800 000 kronor för bidragsgivning till Mälab från landstingsstyrelsens förvaltning till trafiknämnden i slutlig budget 2015-2017 att att till landstingsfullmäktige överlämna föreliggande förslag förklara paragrafen omedelbart justerad Anders Lindström Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Bilagor 1. Förslag till slutlig budget 2015 inklusive investeringsplan 2015-2019 för trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB 2. Bilaga 3 Investeringar trafik 2015-2019 3. Bilaga Verksamhetstal 2015-2017

LS 1410-1148 Trafikförvaltningen 2015 och planår 2016-2017 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp

2 (55) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Styrning... 4 2.1 Verksamhetsfakta... 4 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse... 5 2.3 Mål... 6 2.3.1 En ekonomi i balans... 6 2.3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 7 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling... 7 2.3.4 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 7 2.3.5 Lokala mål... 7 2.4 Uppdrag... 8 2.5 Omvärld... 9 3. Verksamhet... 10 3.1 Kollektivtrafik... 10 3.1.1 Kollektivtrafik på land... 10 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning... 10 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten... 10 3.2 Verksamhetsförändringar... 11 4. Verksamhetsstöd... 16 4.1 Miljö... 16 4.2 Socialt ansvarstagande... 17 4.2.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 17 4.2.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 18 4.3 Säkra processer... 18 4.3.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt... 18 4.4 Nämnd/styrelse som arbetsgivare... 20 4.4.1 Målområden... 20 4.4.2 Kompetensförsörjning och utbildning... 20 4.4.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter... 21 4.4.4 Chef och ledarskap... 21 4.4.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 21 5. Ekonomi... 22

3 (55) 5.1 Ekonomiskt utgångsläge... 22 5.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin... 23 5.3 Antaganden i budgeten... 24 5.4 Resultatbudget... 26 5.4.1 Intäkter... 27 5.4.2 Kostnader... 28 5.5 Balansbudget... 32 5.6 Investeringar...33 5.6.1 Trafiknämndens budgetanpassning...33 5.6.2 Investeringsplan 2015-2019... 34 5.6.3 Justering av investeringar inom förslag till investeringsplan enligt tabell ovan... 35 5.6.4 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande. 36 5.6.5 Objekt utan beslut om genomförande... 42 5.6.6 Nya objekt utanför investeringsplanen... 47 5.6.7 Ospecificerade objekt... 47 5.7 Möjligheter och risker... 48 6. Övrigt... 50

4 (55) 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). erat resultat för 2015 för trafiknämndens verksamhetsområden är 0 mkr. Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent och biljetintäkterna ökar med 0,4 procent jämfört med utfall 2014. Ingen taxeförändring är budgeterad för perioden. För att skapa en hållbar kostnadsutveckling har effektiviseringar, rationaliseringar och omprövningar, främst inom trafiken, arbetats in i budgeten. Investeringsbudgeten innebär fortsatta satsningar på både befintlig och ny infrastruktur. För 2015 uppgår budgeten till 6 404 mkr i enlighet med beslutad budgetram för planåret 2015. Landstingsfullmäktiges beslut innebär att investeringsobjekt motsvarande 5 897 mkr behöver omprioriteras över den kommande femårsperioden. Trafiknämnden återkommer med föreslag till förändringar avseende objektens tid, ekonomi, kvalitet samt konsekvensanalyser. 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SLkoncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Trafikförvaltningen bär även ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt

5 (55) samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet trafikförvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, Trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten som anger de ekonomiska förutsättningarna för drift och investeringar. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan (VP) för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av målstyrning och styrning genom uppdrag. Målstyrning innebär att verksamheten styrs genom uppsatta mål. Uppdragsstyrningen innebär att förvaltningschefen ger uppdrag till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål kommer att uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Ett exempel är den aktiva arbetsmetodiken i investeringsprojekten som följer de fastställda stegen i Program- och projekthandboken. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Den strategiska kartan innehåller vision och mål för kollektivtrafiken inom trafiknämndens ansvarsområde. I den beskrivs även verksamhetsidé, gemensamma värderingar och utvecklingsmål för verksamheten.

6 (55) Bild: Strategisk karta Kortsiktigt formuleras måltal för verksamheten i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka uppdrag som ska utföras för att målen ska uppnås. De ekonomiska ramarna för verksamheten sätts i och med budgetarbetet. 2.3 Mål Vision Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Trafiknämnden har anslutit sig till visionen i RUFS 2010: Stockholmsregionen ska år 2030 vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Visionen innebär att genom utvecklandet av en attraktiv kollektivtrafik ges ett väsentligt bidrag till Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft. 2.3.1 En ekonomi i balans Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet 2 mkr 0 mkr O mkr

7 (55) 2.3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 37,0 % 37,5 % 37,5 % Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik 79 % 79 % 79 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 87 % 90 % 90 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 91 % 91 % 91 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg 100 % 100 % 100 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 83 % 80 % 83 % Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 92 % 86 % 86 % Kostnad per personkilometer 3,00 kr 3,08 kr 3,22 kr 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) 206 206 206 2.3.4 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta medarbetare AKA-index: Uppföljning av landstingets personalpolicy i medarbetarenkäten som består av aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Skala 1 100. 76 76 76 2.3.5 Lokala mål Trafiknämndens önskemål om inriktning för budgetperioden är att verksamheten förslås att i samverkan med kommunerna, landstingsstyrelsen och staten utreda förlängningar av tunnelbanan mellan Hagsätra och Älvsjö, Arenastaden och till Täby, Arninge, Hjulsta och Barkarby station, samt Nacka och Orminge. Hur tunnelbanans Gula linje på bästa sätt ska kunna förlängas söderut från Odenplan behöver också utredas. Vidare föreslås att i samverkan med landstingsstyrelsen och Trafikverket utreda hur höghastighetståg kan dras i Stockholms län för att förverkliga

8 (55) sträckorna Stockholm-Jönköping-Göteborg respektive Skåne, samt hur kollektivtrafiken på den Östra länken i Stockholm bör utformas. Samt inleda dialog om förbättrad pendeltågskapacitet vid Upplands-Bro med Trafikverket i samband med arbetena på Mälarbanan och gå vidare i utredningsarbetet med att förlänga Roslagsbanan till Rimbo och Arlanda. 2.4 Uppdrag Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med underlag för genomförandebeslut avseende ny bussdepå i Ekerö kommun (attsats 40) - att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 (att-sats 41) - att till följd av att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 uppdra åt trafiknämnden att vidta nödvändiga justeringar av investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 inom trafiknämndens fastställda investeringsutrymme senast i samband med inrapportering av slutlig budget 2015 (att-sats 42) - att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling (att-sats 46) - att uppdra åt trafiknämnden att senarelägga genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 2019 samt att utreda möjligheterna till etappvis trafikstart till Frihamnen och vid tillräckligt stor redovisad nytta lämna förslag på beslut avseende en sådan lösning med trafikstart före år 2019 (att-sats 47) - att uppdra åt trafiknämnden att se över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar för perioden 2015-2019 samt föreslå nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt därtill hörande konsekvensanalys (attsats 48)

9 (55) - att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser som detta kan medföra (att-sats 49) Följande uppdrag fastställdes vid landstingsfullmäktige 10 juni 2014: - att uppdra åt trafiknämnden att i budgeten från och med budgetår 2017 beakta ett årligt planerat underskott om upp till 60 miljoner kronor motsvarande landstingets andel i Mälardalstrafikens förväntade underskott - att via landstingsbidrag till trafiknämnden täcka det planerade underskottet om 60 miljoner kronor enligt närmast föregående attsats - att uppdra åt trafiknämnden och landstingsstyrelsen att i budget 2015-2017 inarbeta bidraget till Mälardalstrafik MÄLAB AB i trafiknämndens budget 2.5 Omvärld Förutsättningarna för kollektivtrafiken påverkas av den förväntade tillväxten av befolkning och verksamheter i regionen. Under den närmsta tioårsperioden beräknas antalet invånare i länet öka från 2,2 miljoner till 2,5 miljoner. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris, trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel samt parkeringsavgifter och tillgång till parkering. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, såsom ökad hälso- och miljömedvetenhet. Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. SL:s trafikandel (avser resor som startar i länet) uppgår till 37 procent jämfört med 15 procent för riket totalt av de motoriserade resorna. Från den 1 januari 2012 öppnades marknaden så att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska delar av marknaden får etablera kommersiell kollektivtrafik.

10 (55) 3. Verksamhet 3.1 Kollektivtrafik Verksamhetsidé Trafikförvaltningen ska utifrån landstingets krav och intressenters förväntningar, föreslå och genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen. Verksamhetsidén beskriver trafikförvaltningens grundläggande uppdrag och anger syftet med, och inriktningen för verksamheten. Närmare om verksamhet: TN För Stockholmsregionen är det en utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och tillgänglighetsanpassningar. Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de finansiella kostnaderna kommer att öka. 3.1.1 Kollektivtrafik på land Inom trafiknämnden drivs den allmänna kollektivtrafiken på land genom trafikförvaltningen och AB Storstockholms Lokaltrafik. De ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och ersättningsinvesteringar samt för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning Färdtjänstverksamheten inom trafikförvaltningen ansvarar för färdtjänstresor och närtrafik samt sjuk- och tjänsteresor. Resorna utförs av upphandlade taxi-, buss- och specialfordonsföretag. Handläggning av myndighetsbeslut rörande tillståndsprövning och tilldelning av färdtjänstresor sköts inom trafikförvaltningen på delegation av trafiknämndens färdtjänstutskott. 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) ansvarar för skärgårds- och hamntrafik med Djurgårdsfärjorna samt godstrafik i skärgården inom Stockholms läns

11 (55) landsting. Bolaget ansvarar för upphandling, trafikplanering, trafikledning, taxe- och kortadministration, information och marknadsföring samt övrig kundservice. Waxholmsbolaget försäkrar och har det långsiktiga underhållsansvaret för egna fartyg. 3.2 Verksamhetsförändringar Tunnelbana För Gröna linjen planeras upprustning och modernisering av Hässelbygrenen. För Röda linjen planeras förändringar i huvudsak ske genom programmet för linjens uppgradering i form av nya vagnar, tätare trafik, ett nytt signalsystem samt en ny depå i Norsborg. Resurser behövs även för att arbeta med planering av Citybanans start samt med ombyggnationen av Slussen. Åtgärder som behöver eller kan behöva vidtas för tunnelbanan under perioden är bullerreducering, förbättrad tillgänglighet samt säkerhet i form av brandsäkerhet på stationer under mark, plattformsdörrar och spårbeträdandelarm. Flera bytespunkter kan också komma att genomgå förändringar. Ökad trängsel under rusningstrafik innebär utmaningar för tunnelbanetrafiken då anläggningens kapacitet i stort sett är fullt utnyttjad under morgon- och eftermiddagstrafik. Erfarenheter från det trängselarbete som utförts under 2014 ska tas till vara i syfte att utnyttja befintlig kapacitet, till exempel kan det innebära tydligare trafikinformation som upplyser om avgångar med lägre belastning i eller i nära anslutning till rusningstopparna. En breddning av rusningstrafiken beräknas bli resultatet av sådana åtgärder och därför kan ytterligare utökning av trafikutbudet i rusningstrafik bli aktuellt även under 2015, framförallt på Röd och Grön linje. Reducering av utbudet under högsommarperioden planeras även under 2015. Pendeltåg Arbetet med införande och övertagande av Citybanans två nya stationer år 2017 pågår för närvarande. Vilken effekt övertagandet har på resurser och ekonomi är inte klart. Den utökade spårkapaciteten innebär att pendeltågstrafikeringen kan utökas, vilket kräver nyinvesteringar i både fordon och depåer. Under större delen av 2015 kommer ett stort fokus att ligga på att föra över pendeltågstrafiken i ett nytt trafikavtal (E24) med start halvårsskiftet 2016. Alternativt kvarstår i dag gällande tågoperatör och då kommer fokus att

12 (55) ligga på att justera avtalsrelationer i förhållande till det nya trafikavtal som kommer att ta vid under 2016. Då Trafikverket återtar ansvaret för trafikinformation på skyltar och stationsutrop leder det till förändrade rutiner för både trafikförvaltningen och tågoperatören. Trafikförvaltningens tåglägesansökan för T15 utgick i huvudsak från att pendeltågstrafiken ska ha samma omfattning som i T14 (2014 års period). Antalet stora banarbeten är ovanligt många under kommande period, vilket hänsyn har tagits till i tåglägesansökan. Under 2015 kommer sektion pendeltåg att fortsätta verka för effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Förhandlingar behöver fortfarande ske med tågoperatörer, vilka syftar till att medverka till landstingets nödvändiga kostnadsbesparingar inom trafikutbudet. Lokalbanor Lokalbanor omfattar trafik och infrastruktur på Tvärbanan, Nockebybanan, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Roslagsbanan samt Spårväg City. Under 2015 planeras den befintliga delen av Tvärbanan stängas av för installation av nytt signalsystem. Hösten 2015 planeras trafiken på den sammankopplade nya Tvärbanan att tas i drift. Tvärbanan förlängs från Sickla udde till Sickla station med byggstart 2015. Tvärbana Norr Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Ett program om Roslagsbanans kapacitetsförstärkning består av utbyggnad av dubbelspår, nya depåer, nya fordon, tillgänglighetsanpassningar och bullerreducerande åtgärder. Programmet för Spårväg City består av tillgänglighetsåtgärder för Djurgårdslinjen, förbättringar av befintliga spår på Lidingöbanan, spårutbyggnad, nya fordon och depåer samt tillhörande trafikavtal. Lidingöbanan är avstängd för upprustning fram till planerad trafikstart med nya A36-fordon under 2015. Ombyggnaden av Slussenområdet kommer att medföra avstängning av tågtrafiken från Henriksdal in till Slussen från sommaren 2016. Ersättningstrafik med buss planeras. I Slussenprogrammet inkluderas

13 (55) också upprustning av Saltsjöbanan, vilken omfattar Bana/El/Signal, buller, tillgänglighet samt trimningsåtgärder för ökad kapacitet. Buss Buss är det trafikslag som har det största behovet av översyn av kostnaderna under 2015. För att kunna genomföra en anpassning av trafikutbudet pågår förhandlingar med trafikentreprenörerna. En prioriteringslista har gjorts på möjliga kvalitetssänkningar, förändringar av fordonsparken och neddragningar av trafik. Underhållet har även reducerats. I möjligaste mån görs förändringar som har så låg resenärspåverkan som möjligt eller där resenärer har möjlighet att välja andra trafikslag. Efter förhandlingarna kommer trafikförändringarna att genomföras under sommaren/hösten 2015. Augusti 2014 genomfördes trafikstart för ett nytt avtal för Innerstaden och Lidingö (E22). Det nya avtalet innebär förändrade krav då det är 50 procent VBP-avtal, vilket innebär att entreprenören till stor del får betalt per verifierad betalande påstigande (VBP). Avtalen ger trafikentreprenören större frihet gällande bussflotta, trafikplanering och lokal marknadsföring och har medfört en uppfräschning av bussflottan, där även hybridbussar ingår samt ett nytt linjenät som införs 2015. Handen, Tyresö och Nynäshamn har handlats upp under 2014 med trafikstart sommaren 2015 (E23). Upphandling av Södertälje (E27) och Järfälla/Upplands Bro (E28) har påbörjats. Trafikstart sker enligt plan i augusti 2016. Slussen som knutpunkt har nått en kritisk gräns för busstrafiken. En kapacitetsökning genom en provisorisk terminal inom den närmaste framtiden är viktig för busstrafiken som annars kan fördyras genom att alternativa slutstationer tillämpas. Färdtjänst Den demografiska utvecklingen med fler äldre påverkar färdtjänstens kostnader. Trafikförvaltningen har arbetat med att tillgänglighetanpassa den allmänna kollektivtrafiken för att bland annat öka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning och därigenom minska behovet av färdtjänst. Resecoachning, som startades 2012 och planeras fortsätta, är ett led i detta arbete. Möjligheter till nya trafiklösningar inom färdtjänst och anropsstyrd närtrafik ska utredas. Särskild vikt ska läggas vid hur färdtjänsten kan

14 (55) erbjuda ett friare resande för de resenärer som inte har möjlighet att använda annat färdmedel än färdtjänst. Närtrafiken ska fortsatt riktas mot att vara en anropstyrd trafikform där så är funktionellt. De olika trafikavtalen för färdtjänstverksamheten om trafikutförande, fordon och beställningscentraler är funktionsupphandlade. Avtalet om taxitransporter löper ut 2014 och har förlängts med två år. Avtalet om rullstolstaxitransporter är förlängt och löper ut 2015. Under planåren kommer färdtjänsttrafiken att handlas upp i sin helhet. För att tillståndsgivningen ska ligga i linje med den allt mer tillgänglighetsanpassade kollektivtrafiken ska möjligheterna att skapa mer individualiserade färdtjänsttillstånd ses över. Ansökningsprocessen ska vara enkel, snabb och likvärdig i hela Stockholms län med den enskilde i fokus. Trafiknämnden ges i uppdrag att i samarbete med länets kommuner se över fördelar och konsekvenser av att överta ansvaret för hela tillståndsoch ansökningsprocessen. Sjötrafiken Anskaffningsbeslut avseende upphandling av kollektiv sjötrafik i Stockholms skärgård (E29) fattades av trafiknämnden i december 2014 och utarbetande av ett förfrågningsunderlag pågår. Förutsatt att nämnden godkänner förfrågningsunderlaget så kommer upphandlingen att genomföras under 2015. I och med upphandlingen möjliggörs också en utökning av trafiken med upp till 3 000 timmar, vilket kan komma att öka kostnaderna för köpt trafik. Fram till dess att nya avtal tecknas löper befintliga managementavtal och samarbetsavtal för skärgårdstrafiken. Avtal avseende hamntrafiken med Djurgårdsfärjorna tecknades i slutet av 2013 med trafikstart i april 2014. Avtalet löper till 2022 med möjlighet till förtida upphörande tidigast 2018. I slutet av 2015 kommer befintlig terminal för Djurgårdsfärjan vid Slussen att rivas och en temporär terminal inrättas längre norrut på kajen. Upphandling av trafik pågår för att genomföra ett fullskaligt prov med en nord-sydlig tvärförbindelse i skärgården under sommaren 2015. Den nya linjen förväntas öka antalet resenärer och förbättra möjligheter för näringsidkare att bedriva affärsverksamhet. För att stödja det lokala näringslivet i skärgården kommer sommartidtabellerna att förlängas i syfte att förlänga besökssäsongen i skärgården.

15 (55) Ett försök med tre nya pendelbåtslinjer i länet kommer att genomföras mellan januari 2016 och augusti 2018. Upphandling sker under 2015 av trafikuppdrag motsvarande 9 500 timmar att utföras med entreprenörernas eget tonnage. En förstudie pågår för att utröna en eventuell framtida upphandling av ett modernt tonnage med miljövänlig framdrivning för pendelbåtstrafik i Mälaren och Saltsjön. Under 2015 kommer möjligheter till attraktiva bytespunkter mellan de tre nya pendelbåtslinjerna på Mälaren att säkerställas. Genomförande av upphandling av ett mindre åretruntfartyg kommer att ske under 2015 för planerad leverans under 2017. Fartyget planeras att användas för trafik i den norra skärgården. Upphandling av operativa funktioner för sjötrafik har genomförts med planerad avtalsstart 2015. Dock har upphandlingen blivit överprövad till förvaltningsrätten och domslut inväntas innan upphandlingen kan avslutas. Upphandlingen är ett led i arbetet med att renodla beställarfunktionen inom Sjötrafiksektionen som förvaltar WÅAB. Upphandling av tekniska konsulter har genomförts och avropsavtal kan tecknas med ett antal konsultföretag. Dessa kommer att hantera tekniska frågor främst i samband med genomförande av fartygsinvesteringar och infrastrukturutredningar. En samordnad upphandling av kundserviceentreprenör för SL och WÅAB har genomförts. Utvärdering av anbuden startar i januari 2015 och efter tilldelningsbeslut tecknas avtal med planerad driftstart 2015-10-01. Avtalstiden är tre år med möjlighet till två års förlängning. För WÅAB innebär avtalet att driften av terminalverksamhet för skärgårdstrafiken övergår till entreprenören. Sammanlagt berörs sex fast anställda i WÅAB samt säsongspersonal. Ett flerårigt projekt med att införa ett nytt biljettsystem i sjötrafiken kommer att slutföras under 2015. I hamntrafiken är Access-systemet infört och i skärgårdstrafiken sker införandet successivt. Inför högsäsongen 2015 ska samtliga planerade produkter och rätt funktionaliteter finnas. I samband med detta har biljetter och resandekort anpassats. Arbete för att införa alkolås i WÅAB:s tonnage har påbörjats och kommer i första hand att hanteras i samband med nyupphandling av skärgårdstrafiken.

16 (55) 4. Verksamhetsstöd 4.1 Miljö Kollektivtrafiken ska vara det miljövänligaste sättet att resa och ambitionen är att kollektivtrafiken på sikt ska bli helt utsläppsfri. Trafikförvaltningen kommer att arbeta vidare med målen i det miljöpolitiska handlingsprogrammet Miljöutmaning 2016, de miljörelaterade mål som finns i det regionala trafikförsörjningsprogrammet samt delta i SLL:s arbete med framtagande av nytt miljöpolitiskt program 2017-2021. Arbetet handlar primärt om att öka inslaget av förnybart drivmedel i trafiken, effektivisera användningen av energi och resurser, minska användningen av avvecklings- /utfasningsämnen samt minska trafikens störningar i form av buller och utsläpp av luftföroreningar. Arbetet omfattar bland annat framtagande av styrdokument, såsom riktlinjer, underlag till utvecklingsplaner, utredningar, tester och projekt samt genomförande av mätningar (buller och partiklar). Ett antaget miljömål är att minst 75 procent av bussarna i SL:s trafik ska drivas med förnybara drivmedel år 2016. Avtalskraven i alla nya trafikavtal utformas så att operatörernas nyanskaffningar av fordon bidrar till måluppfyllelse samt möjliggör eventuella framtida ambitionshöjningar från landstingets sida. Möjligheten att gradvis elektrifiera delar av busstrafiken kommer att utredas och i ett samarbetsprojekt med Volvo, Vattenfall och Keolis ska laddhybridbussar testas i innerstadstrafik. Även färdtjänstens kommande upphandling ska innehålla krav på energieffektiviseringar och ökad användning av förnybara drivmedel. När det gäller WÅAB:s tonnage och pendelbåtar har det hittills varit svårt att byta ut fossil diesel av såväl tekniska skäl som skatteskäl. Dock öppnar det sig nu nya möjligheter i och med att så kallat hydrotreated vegetable oils (HVO) sannolikt blir mer skattemässigt jämställd med konventionell diesel/marindiesel. En plan för utfasning av fossila bränslen kommer att tas fram vars genomförande ska bidra till en utsläppsfri skärgårdstrafik och till att nå landstingets miljömål. En av trafikförvaltningens allra viktigaste miljöfrågor är buller. Trafikförvaltningen har under 2014 tagit fram en riktlinje för buller och vibrationer. Riktlinjen ersätter de bullerpolicydokument som använts tidigare och ger handgripliga råd om hur förvaltningen ska arbeta för att nå bullermålet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet senast år 2030. Den nya riktlinjen behöver dock kompletteras med ett avsnitt om sjötrafikens buller samt anpassas till eventuella nya/uppdaterade

17 (55) bestämmelser från nationella myndigheter. Med stor sannolikhet behöver förvaltningen ändå ha god beredskap för att hantera den allt skarpare hållningen från lokala miljömyndigheter och miljödomstolar. En ny stor bullerkartläggning planeras och arbetet med att åtgärda bullerstörningar från berörda delar av trafikförvaltningens spårtrafik ska fortsätta enligt kommande utvecklingsplaner. Ett gott underhåll av fordon och infrastruktur är en grundläggande komponent i trafikförvaltningens arbete med att minska bullernivåerna och med detta syfte deltar förvaltningen 2014-2016 i ett EU-finansierat projekt, Quiet Track. Varje trafikslag ska också upprätta underhållsplaner för de bullerskydd som installeras utefter banorna. 4.2 Socialt ansvarstagande Trafikförvaltningens arbete avseende socialt ansvar styrs av FN-initiativet Global Compacts 10 principer, regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, trafikförvaltningens strategi för hållbar utveckling och riktlinjer om tillgänglighet, barnens rättigheter och jämställdhet i kollektivtrafiken. Under 2015 kommer en riktlinje för social hållbarhet att fastställas med krav om bland annat mänskliga rättigheter, trygghet och folkhälsa. Den kommer att vägleda trafikförvaltningens tjänstemän och leverantörer i arbetet med att nå målet om en attraktiv kollektivtrafik för alla. 4.2.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet I samtliga kvantitativa marknadsundersökningar som trafikförvaltningen genomför finns kön med som en bakgrundsvariabel vilket innebär att det är möjligt att redovisa könsuppdelad statistik. Bland annat genomför trafikförvaltningen varje månad ombordundersökningen Upplevd kvalitet där drygt 8 000 resenärer tillfrågas om nöjdhet med resa, resfrekvens samt upplevd trygghet. Statistiken redovisas varje tertial med en uppdelning på kön. Även i kvalitativa kundundersökningar, fokusgrupper och analyser ingår ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Exempelvis arbetar trafikförvaltningen med att öka representationen i medborgardialoger, det vill säga att få en jämn spridning av deltagande avseende socioekonomisk status, kön, ålder, etnicitet etc. Under 2015 ska trafikförvaltningen systematiskt arbeta för att få verksamheten jämställdhetsintegrerad enligt Jämställdhetsintegrering strategi för Stockholms län 2014-2018 (Länsstyrelsen Stockholm) och CEMR-deklarationen.

18 (55) Trafikförvaltningens styrdokument, mål och strategier inom folkhälsoområdet Trafikförvaltningens arbete för att bidra till folkhälsa i länet bedrivs genom ett integrerat arbete inom flera utvecklingsområden och är inordnat i de övergripande styrdokumenten Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Strategi för Hållbar utveckling och Trafikstrategin. Trafikförvaltningen följer upp inom utvecklingsområden som berör folkhälsa och redovisar detta i varje års hållbarhetsredovisning. Exempel på målområden inom folkhälsoområdet: - Utveckla förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska vara en plats där människor känner sig trygga. - Ställa de krav som upphandlingsreglerna medger på goda arbetsförhållanden hos SLL:s entreprenörer. - Minimera tobaksreklam och exponering av tobaksprodukter i lokaler för landstingsfinansierad verksamhet. - Stärka samverkan mellan trafik- och samhällsplanering, miljö och hälsa i länet. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Arbetet har inletts inom ramen för det övergripande kommunikationssamarbetet inom SLL. En gemensam plan är under framtagande där aktiviteter kommer att definieras för de olika förvaltningarna. Primär kanal är sll.se. 4.2.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att den upphandlade trafiken ska vara fullt tillgänglighetsanpassad utan undantag enligt det Regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för tillgänglighetsarbetet på trafikförvaltningen. Den nya versionen av RiTill (Riktlinjer för tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning) som numera även inkluderar avsnitt om sjötrafik, säkerhet och kommunikativ tillgänglighet, beslutades hösten 2014. Uppföljning av avtalskrav och samverkan med organisationer för funktionshinderfrågor och pensionärsorganisationer säkerställer att brister identifieras. Genom regelbunden information till samverkansorganisationerna tar de aktiv del i såväl utveckling av tillgänglig ersättningstrafik som nyupphandling av fordon och terminallösningar. Den obligatoriska bemötande/insiktsutbildningen för all personal kommer under 2015 att bli del av en ny utbildning om social hållbarhet. 4.3 Säkra processer 4.3.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Informationssäkerhet

19 (55) Nya lokala styrdokument för informationssäkerhet är antagna under våren 2014. Dels uppdaterad Lokal policy för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen, dels uppdaterade Riktlinjer för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen. En obligatorisk e-utbildning samt fem olika lärarledda utbildningar inom informations- & IT-säkerhetsområdet finns på plats. Processer och IT-stöd för systematisk krav- & riskhantering så kallad Compliance Management samt rutiner för IT-säkerhetsgranskningar finns införda och används löpande i verksamheten. Säkerhetsskyddschef och biträdande är utsedda och en formell säkerhetsskyddsorganisation är under uppbyggnad i samråd med SLL:s centrala säkerhetsorganisation. Säkerhet Lokal trafiksäkerhetspolicy enligt SLL:s riktlinjer är implementerad. System för säkerhetsstyrning av trafiksäkerheten finns och gäller såväl internt inom trafikförvaltningen som för berörda entreprenörer. Utbildningar i säkerhetsstyrning har genomförts för berörda. Löpande revisioner av både det inre säkerhetsarbetet och entreprenörernas säkerhetsarbete genomförs enligt årlig revisionsplan. Årliga krisledningsövningar planeras. Integritetsfrågor hanteras via informationssäkerhetsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet är under översyn och tydligare krav kommer att implementeras inom förvaltningen samt hos entreprenörer och hyresgäster. Riktlinje för utformning av det tekniska brandskyddet är antagen, riktlinjen utgör en del av kraven i det systematiska brandskyddsarbetet. Ett samarbete har initierats mellan organisationen SPES (en anhörigorganisation för självmordsdrabbade och förebyggande av självmord), trafikförvaltningen, psykiatrin inom Stockholms läns landsting och tunnelbaneoperatören MTR. Inom ramen för samarbetet har bland annat checklistor tagits fram till tunnelbananas fältpersonal samt trafikledning och SL:s Trygghetscentral som beskriver hur de ska agera om de misstänker att någon i trafiken går i självmordstankar. Samarbetet fortsätter även under 2015 och kommer att utökas till att även omfatta pendeltågen som körs på Trafikverkets spår. Under 2015 kommer ett antal olika varianter av så kallad plattformsdörrar att testas på en station i tunnelbanan. Testet är ett led i moderniseringen och automatiseringen av Röda linjen, men erfarenheterna kan även användas för övriga tunnelbanelinjer.

20 (55) 4.4 Nämnd/styrelse som arbetsgivare 4.4.1 Målområden Prioriterade målområden inom HR är för 2015: 1 Öka trafikförvaltningens attraktion som arbetsgivare Behålla/utveckla medarbetare Attrahera/rekrytera nya medarbetare Det finns idag en god kunskap om de faktorer som gör trafikförvaltningen till en attraktiv arbetsgivare och vilka områden som behöver utvecklas ytterligare. Styrkor är samhällsbyggande uppdrag, öppet klimat och engagerade medarbetare. Utvecklingsområden är prioritering, målstyrning, ledarskap och kultur. 2015 fortsätter arbetet med att utveckla arbetsgivarvarumärket internt (företagskulturen). 2 Medarbetarutveckling Målet är att behålla trafikförvaltningens goda värde i kompetensindex (75). Vidare ska samtliga medarbetare ha genomfört utvecklingssamtal och överenskommit om en individuell utvecklingsplan. 3 Ledarutveckling Mentorprogram Chef på trafikförvaltningen Nätverksträffar Ledarutvecklingsprogram Ledarskap för Affärsområdesansvariga/ funktionsansvariga Utveckling av ledarskapet i TF under 2015 innehåller en breddning och fördjupning av tidigare insatser, i syfte att stärka ledarskapet inom trafikförvaltningen. 4 Öka chefers och medarbetares kunskap om hälsa Målet 2015 är ett hälsoindex med värdet 73. I den senast genomförda mätningen är värdet 71. Aktiviteter 2015 är workshops för chefer och medarbetare på temat hälsa. 4.4.2 Kompetensförsörjning och utbildning Fokus i HR-arbetet kommer fortsatt under 2015 vara att bemanna och behålla kvalificerad kompetens i trafikförvaltningen. Med den kompetensintensiva verksamhet som trafikförvaltningen bedriver och med medarbetare som är attraktiva på arbetsmarknaden görs bedömningen att rekryteringstakten fortsatt kommer att vara relativt hög. Extra kraft

21 (55) kommer därför att läggas på att introducera nyanställda medarbetare och på att utveckla samtliga medarbetare för att öka förvaltningens förmåga att behålla kompetens. Ur medarbetarenkäten ägnas särskilt intresse åt index motiverad medarbetare och aktiviteter kring attraktiviteten som arbetsgivare. Dessutom fortsätter utvecklingen av arbetsgivarvarumärket, både internt och externt. Attraktiviteten som arbetsgivare följs upp genom ett attraktiv arbetsgivarindex. 4.4.3 Jämställdhet och mångfald Likvärdiga villkor och möjligheter En jämställdhetsgrupp driver förvaltningens interna jämställdhetsarbete. Gruppen arbetar även med frågan gentemot leverantörer och entreprenörer. Effekter av jämställdhetsarbetet följs upp genom ett antal nyckeltal i ett så kallat jämställdhetsindex. Genom en årlig lönekartläggning säkerställs att inga osakliga löneskillnader på grund av kön förekommer. Ett mål är att i resultat av medarbetarenkäten 2015, uttrycker medarbetare fortsatt uppfattningen att trafikförvaltningen behandlar alla lika oavsett kön, och att förvaltningen arbetar aktivt för icke diskriminering. 4.4.4 Chef och ledarskap Trafikförvaltningen ska fortsatt genomföra program och aktiviteter för att utveckla chefer utifrån de gemensamma ledarkriterier som utvecklats i samverkan mellan förvaltningar och bolag. Satsningen omfattar mentorprogram där erfarna chefer inom SLL medverkar som mentorer, ledarskapsprogram som genomförs under en tidsperiod på 8 till 10 månader samt nätverksträffar där chefsgrupper träffas och behandlar olika teman inom ledarskap. 4.4.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö Trafikförvaltningen har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär förebyggande arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Sjukfrånvaron i trafikförvaltningen är låg och uppvisar inga anmärkningsvärda variationer. För att behålla sjukfrånvaron på den nivån genomförs aktiviteter under samlingsnamnet Hälsospåret. Aktiviteterna syftar till att inspirera till en hälsosam och hållbar livsstil.

22 (55) 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt utgångsläge Enligt budgetbeslut från landstinget ska trafikförvaltningen inklusive färdtjänsten, AB SL och WÅAB var för sig och tillsammans redovisa ett nollresultat i budget 2015. Vid bokslutet för 2013 visade trafiknämndens verksamheter ett resultat tillsammans på 2 mkr. Motsvarande utfall för 2014 är -18 mkr. Kollektivtrafik på land AB SL hade 2013 ett negativt resultat på 21 mkr. Utfallet för 2014 tillsammans med utfallet för trafikförvaltningen uppgår till -75 mkr. För att uppnå en budget i balans för 2015 har förslag till omprioriteringar i budgeten tagits fram för att beslutade satsningar ska kunna inrymmas och den stigande kostnadsutvecklingen hanteras. De besparingar som lagts in i budget är resultatet av ett arbete inom trafikförvaltningen där områden har identifierats och där omprövningar och effektiviseringar/besparingar har skett och kommer att ske. Exempel är att se över trafikökningar och nattrafik, bättre anpassa busstrafik till resandeunderlag, överväga utvecklingen av investeringstakten samt att även se över den totala trafikeringen. Färdtjänsttrafik I bokslutet för 2013 visade färdtjänsten ett negativt resultat på 12 mkr. Utfallet för 2014 är ett negativt resultat på 9 mkr. Kollektivtrafik på vatten WÅAB visade i bokslutet för 2013 ett positivt resultat på 21 mkr. Utfallet för 2014 visar ett positivt resultat med 14 mkr. Den 16 juni 2014 infördes SL-taxa zon A i trafiken med Djurgårdsfärjorna. Alla biljettintäkter tillfaller SL, som ersätter WÅAB för den utförda trafiken. Nettot av förändringen medför en intäktsminskning för WÅAB med 15 mkr, vilket har inarbetats i budgeten genom administrativa besparingar samt anpassning av bränsle- och räntekostnader. I budgeten har inarbetats beslutade satsningar avseende ett försök under sommaren 2015 med skärgårdstrafik i nord/sydlig riktning. Försöket har finansierats genom ett utökat landstingsbidrag med 10 mkr.

23 (55) 5.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin är landstingsbidragets storlek, befolkningsutveckling/resandeutveckling, biljettpris, investeringsnivå, ränteläge och index. Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning på 35 000 40 000 invånare per år. Under kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 350 000 invånare, vilket innebär såväl krav på trafikförändringar som ett ökat investerings- och utvecklingsbehov samt ökade biljettintäkter. Kapitalkostnaderna kommer fortsätta öka under flera år framöver. Detta beror på stora investeringar. Samtidigt har finansnettot de senaste åren visat ett överskott gentemot budget till följd av ett lågt ränteläge. Trafikavtal och entreprenadkostnader inom trafikförvaltningen är ofta knutna till indexkorgar. Ingående index, till exempel arbetskraftsindex, kan ha en annan ökningstakt än inflationen i samhället.

24 (55) 5.3 Antaganden i budgeten

25 (55) Resandeutveckling Resandet i SL-trafiken har ökat över åren, men den långsiktiga prognosen har tidigare varit för positiv utifrån faktiskt utfall. Ökningen 2015 är lägre än tidigare beräkningar i budgetunderlaget. erade biljettintäkter baserar sig på en resandeökning med i genomsnitt 1,5 procent i jämförelse med bedömt utfall 2014. Hänsyn är tagen till utbudsförändringar, biljettpriser, omvärldsfaktorer såsom befolkning, bensinpris, sysselsättning och inflation. En större resvaneundersökning kommer att genomföras under 2015. Antalet färdtjänstresenärer budgeteras till 70 000, vilket är en anpassning till den rådande utvecklingen med en konstant eller minskande andel av befolkningen som har färdtjänsttillstånd. Antagandet grundar sig på de ansträngningar kommunerna, landstinget och SL gör för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under 2015 med 2 procent jämfört med budget 2014. en beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. I hamntrafiken budgeteras med en resandeökning om 4 procent jämfört med budget 2014. Ökningen baseras på ett ökat resande 2013 och 2014 samt bedömningen att den nya taxan påverkar resandet positivt. Intäkter och kostnader Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent, motsvarande 515 mkr, och uppgår till 8 938 mkr. Biljettintäkterna/resenärsintäkterna baseras på oförändrade priser. erade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 2,2 procent för 2015. De samlade personalkostnaderna ökar därutöver jämfört med 2014 till följd av ändrad budgeteringsprincip vad gäller förändringar i pensionsskulden. Trafikavtal i SL-trafiken har budgeterats med en indexuppräkning på totalt 1 procent för spårbunden trafik och 2 procent för busstrafik. I indexkorgen ingår AKI med 1,5 procents uppräkning för pendeltågstrafiken och 2,5 procent för övrig trafik, drivmedel 2,0 procent, KPI/NPI 1,0 procent, reservdelar 0,5 procent och fordon med 1,0 procents uppräkning. Index för taxi- och rullstolstaxitransporter beräknas öka med i genomsnitt 2 procent. Indexreglering av gällande trafikavtal i sjötrafiken uppgår i genomsnitt till 3,5 procent.

26 (55) Kapitalkostnaderna ökar med 326 mkr eller 12 procent jämfört med utfall 2014, varav avskrivningskostnadernas ökning uppgår till 296 mkr. Finansieringskostnaderna inom SL-koncernen är beräknade efter en bedömd genomsnittlig budgeterad ränta på 2,2 procent. Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen. Redovisnings- och budgeteringsprinciper Redovisning av trafiknämndens verksamhet följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom Stockholms läns landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade undantaget komponentavskrivning enligt K3. K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Från och med 2015 budgetereras förändringar i pensionsskulden i SLkoncernen enligt beräkningsunderlag från pensionsbolaget KPA. 5.4 Resultatbudget Resultaträkning Trafiknämnden Mkr 2015 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/UTF14 Landstingsbidrag 8 938 8 423 8 423 7 913 6,1% 6,1% Biljettintäkter 7 012 7 133 6 984 6 696-1,7% 0,4% Uthyrning fordon 1 447 1 359 1 363 1 365 6,5% 6,2% Uthyrning lokaler 633 648 596 598-2,3% 6,2% Reklam 229 234 236 233-2,1% -3,0% Övriga intäkter 1 096 987 1 159 1 177 11,0% -5,4% S:a Verksamhetens intäkter 19 355 18 784 18 762 17 982 3,0% 3,2% - Varav internt SLL ########### ########### Personalkostnader -554-516 -480-487 7,4% 15,4% Köpt landtrafik (SL) -11 538-11 416-11 470-10 949 1,1% 0,6% Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) -1 255-1 208-1 226-1 199 3,9% 2,4% Köpt sjötrafik (WÅAB) -268-244 -250-210 9,8% 7,2% Drift och underhåll -1 690-1 829-1 603-1 555-7,6% 5,4% Övriga kostnader -943-805 -968-914 17,1% -2,6% S:a Verksamhetens kostnader -16 247-16 018-15 997-15 314 1,4% 1,6% - Varav internt SLL ########### ########### Avskrivningar -2 472-2 017-2 176-2 010 22,6% 13,6% Finansnetto -636-750 -606-656 -15,2% 5,0% Årets Resultat 0 0-18 2 ###########

27 (55) 5.4.1 Intäkter erade intäkter uppgår till 19 355 mkr år 2015 jämfört med utfall 2014 på 18 762 mkr, en ökning med 3,2 procent. Landstingsbidrag Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent, motsvarande 515 mkr, och uppgår till 8 938 mkr. Biljettintäkter Biljettintäkterna budgeteras till 7 012 mkr vilket är ökning jämfört med utfallet 2014 med 0,4 procent eller 28 mkr. Från mitten av juni 2014 gäller samtliga SL:s biljetter på Djurgårdsfärjorna, mot tidigare endast periodbiljetter. Det nya avtalet innebär att samtliga biljettintäkter tillfaller SL mot en högre ersättning till Waxholmsbolaget för köpt trafik. Som följd av förändringen kommer intäkterna för koncernen totalt att minska. Dels har många resenärer en redan giltig SL-biljett vid övergång till Djurgårdslinjen, dels är biljettpriset för en kontantbiljett i SL:s sortiment lägre än det tidigare priset hos Waxholmsbolaget. Ökningen i biljettintäkter hos SL med anledning av förändringen motsvarar inte minskningen hos Waxholmsbolaget. SL-trafiken Resandet i SL-trafiken bedöms öka med faktorer som befolkningsökningen i regionen, antal sysselsatta i länet, förändringar i antalet utbudskilometer, ekonomiska faktorer samt övriga indikationer. Sammantaget innebär det en resandeökning på upp till 1,5 procent för 2015 i jämförelse med utfall 2014. en beaktar även en fortsatt negativ utveckling vad gäller snittpris per biljett till följd av en större andel biljetter till reducerat/studerande pris. Denna justering motsvarar ca 0,5 procent. Biljettintäkterna budgeteras till 6 806 mkr, vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med utfall 2014 och 5,6 procent jämfört med utfallet 2013. Ökningen jämfört med 2013 härrör sig huvudsakligen från att intäkter från reskassan redovisades enligt annan princip än intäkter från den tidigare förköpsremsan. Detta skapade en negativ engångseffekt i intäkterna under 2013. 2015 för biljettintäkter innebär en minskning med 93 mkr, motsvarande 1,3 procent, jämfört med budget 2014. Orsaken är en lägre beräkningsbas då utfallet 2014 bedömdes understiga helårsbudgeten med 160 mkr huvudsakligen till följd av en lägre resandeökning (volym) samt ökad försäljning av studentbiljetter och biljetter till reducerat pris (pris). en 2015 förutsätter oförändrade biljettpriser och sortiment.