Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen). Detta är Tällbergs skolas redovisning gällande grundskolans och förskoleklassens kvalitet och utveckling. Fakta 2013/2014 Antal elever 74 Lärare vt 14 6,8 Rektor Karin Elfving Rapportens disposition 1. Prioriterade områden 2013/2014 2. Resultat 3. Analys och kommentarer 4. Prioriterade områden 2014/2015 5. Organisation och planering Prioriterade områden För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret 2013-2014. Målen och aktiviteterna finns närmare beskrivna i skolans lokala arbetsplan för läsåret. 1. I Tällbergs skola och fritidshem når alla elever målen i läroplanen. 2. Lärarna i Tällbergs skola och fritidshem är väl förtrogna med målen i Lgr 11:s alla kapitel. 3. Eleverna har reellt inflytande över sitt eget lärande 4. Eleverna i Tällbergs skola känner lust att lära 5. Ledarskapet i klassrummet påverkar elevernas utveckling positivt. 6. Tällbergs skola har erhållit utmärkelsen Hållbar utveckling 7. Det omgivande samhället finns som en naturlig del i fritidshemmet och skolans verksamheter. Genomförande och metod Nedan redovisas hur skolan arbetat för att nå målen. 1. Handledning av specialpedagogen kontinuerligt under året. Handledning av skolpsykologen Inköp av läromedel som utgår från Lgr11 Studiecirkel tillsammans med Insjöns lärare. Mellan träffarna har lärarna haft praktiska uppgifter att genomföra med eleverna. Uppföljning av elevernas läsförmåga enligt kommunens läs-och skrivplan. Varierat arbetssätt, såsom utomhuspedagogik och ökat nyttjande av modern teknik. Ett arbete med att använda The big five - förmågorna i samband med planering av undervisningen. 1
Sambedömning vid rättning av nationella prov samt vid betygssättning. Morgonmöte dagligen; avstämning med all närvarande personal. 2. Lärarna har presenterar och diskuterat målen med eleverna. Ökat fokus på Infomentor som informationskanal. Där finns även kunskapskraven beskrivna. Avsatt tid varje vecka för gemensamt arbete kring utveckling av de pedagogiska planeringarna. 3 De individuella utvecklingsplanerna utarbetas tillsammans med eleverna Eleverna har i större utsträckning hållit i sina egna utvecklingssamtal. Delar av elevernas inflytande har organiserats i kedjan klassråd- elevråd- personalmöte brukarråd. Tällbergs skola har haft en representant i matrådet. Elever i åk 3-6 har ansvarat för den så kallade leksaksboden. Elever i årskurs fem har bl.a. planerat och genomfört en vernissage. Eleverna i årskurs sex har i mindre grupper planerat för och genomfört olika, för skolan gemensamma, aktiviteter. Fritidshemmet har på olika sätt uppmärksammat elevernas idéer och låtit dessa ligga till grund för olika aktiviteter. 4 Arbete med utomhuspedagogik Elevens val genomfördes koncentrerat under en vecka på höst- resp. vårterminen. 5 Pedagogiska planeringar 6 Mottagande och uppmärksammande av utmärkelsen Grön Flagg. Lektioner baserade på utomhuspedagogik varje vecka. Miljöråd, bestående av lärare som elever från olika årskurser 7 Samarbete med Insjöns skola vid sambedömning samt vid utvecklingsarbete gällande läsförståelse. Luciafirande där allmänheten inbjöds. Arbete med grafik och efterföljande vernissage. Utställning av elevkonst på Kulturhuset.. Resultat Resultat av genomförda prioriteringar Måluppfyllelsen i matematik har ökat markant. På de nationella proven var det endast en elev totalt i både 3:an och 6:an som inte klarade godkänt resultat. Även resultaten i svenska har ökat och de nationella proven visar på samma resultat som i matematik. Överlag har måluppfyllelsen ökat. Den stora skillnad mellan pojkar och flickor som man kan se gällande meritpoäng i årskurs sex kan delvis förklaras med att en mycket liten andel av eleverna i klassen var flickor. Lärarna uppvisar en allt större förtrogenhet med läroplanen, samt med bedömning och betygssättning. Arbetet med de pedagogiska planeringarna har dock inte utvecklats som förväntats. I de fall då planeringen varit tydlig och strukturerad upplever lärare och elever att lärandet påverkats positivt. Eleverna i främst de äldsta årskurserna uttrycker att de inte upplever sig ha tillräckligt inflytande över utbildningen. Detta bekräftas delvis av personalen. Med detta följer att eleverna i flera fall uttrycker att de tycker att 2
undervisningen inte är tillräckligt intressant och att skolan inte stimulerar deras lärande på ett tillräckligt bra sätt. Dock uttrycker både lärare och elever att de tematiska arbetsområden som genomförts visar på ett ökad intresse och engagemang hos eleverna. Arbetet med att få utmärkelsen Skola för hållbar utveckling har genomförts på ett sätt att bedömningen är att Tällbergs skola bör kunna ansöka om utmärkelsen. Lärarna uttrycker att samarbetet med andra skolenheter är utvecklande och positivt. Man uttrycker t.ex att sambedömningstillfällena är att räkna som kvalitativt mycket god fortbildning. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Antal anmälningar gällande kränkande behandling Läsår Flickor Pojkar Totalt 13/14 1 6 7 Skolan har ett väl fungerande trygghetsteam och flera mätningar bl.a. kommunenkät samt skolinspektionens enkät, visar på att eleverna känner sig trygga i skolan. Elever i behov av särskilt stöd Antal åtgärdsprogram Årskurs Flickor Pojkar Totalt 1 1 1 2 3 2 2 4 2 2 5 2 1 3 6 2 2 Summa 10 3
Kunskaper 100 80 60 40 20 0 Andel elever som klarat samtliga delprov på nationellt prov åk 3 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Matematik Svenska Andel elever som nått godkänt på nationellt prov åk 6 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Matematik Engelska Svenska NO SO Genomsnittligt meritvärde 2014 215 210 205 200 195 190 185 180 Åk 6 Åk 6 flickor Åk 6 pojkar 4
100 Måluppfyllelse per ämne och årskurs 95 90 85 80 75 70 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Analys och kommentarer Resultaten vad gäller måluppfyllelse för eleverna har ökat markant, inte minst vad gäller matematik. I de fall då den procentuella måluppfyllelsen blivit låg, kan detta oftast förklaras med små klasser, där enskilda elevers måluppfyllelse påverkar resultatet stort. Tydlighet i planering är en framgångsfaktor. Tematiskt arbete samt elevernas förförståelse är andra faktorer man funnit påverka måluppfyllelsen positivt. Verklighetsanknytning i skolarbetet, helhetstänkande samt tydliga mål är viktigt. Arbetet med elevernas inflytande samt lust att lära har inte varit tillfredsställande och är ett fortsatt utvecklingsområde. Långa sjukdomsperioder hos personalen samt lite tid för rektors pedagogiska ledarskap är faktorer som påverkat negativt. Det är också viktigt att måna om den tid som finns avsatt till gemensamt arbete med pedagogiska utvecklingsområden. Mycket tid har också ägnats åt rättning av de nationella proven. Arbetet präglats dock av en vilja till samarbete och till gemensamt lärande, samt ett gemensamt ansvarstagande för verksamheten. Eleverna upplever att de, i stort sett, känner sig trygga i skolan och att lokaler och skolgård är bra. 5
Prioriterade områden 2014/2015 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse samt utvärderingar från personal och elever, prioriteras följande åtgärder: Matematiksatsningar Deltagande i matematiklyftet Samplanering Tematiskt arbete Pedagogiska planeringar Elevinflytande och lust att lära Tydlig handlingsplan för utvecklingsarbetet Hållbar utveckling Samverkan skola-fritidshem Karin Elfving, rektor läsåret 2013-14 6
7