Hur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling? Reflektioner över stadsutveckling och förslag till strategier CKS seminarium 120112 Carl-Johan Engström f,d, planeringsdir Uppsala prof KTH
Uppdraget Utmaningen minska stadens fotavtryck och klimatutsläppen ge förutsättningar för ett gott liv socialt och kulturellt skapa merparten av framtidens arbeten i växande städer och i den befintliga strukturen 2010 3,5 miljarder 2030 6,0 miljarder Varje beslut nu och framåt måste medverka till utvecklingen mot en hållbar stadsutveckling Det gör de inte Omställningen går alltför långsamt vilka är de viktiga hindren och trögheterna vad kan vi göra åt det?
Utmaningen minska stadens fotavtryck och klimatutsläppen ge förutsättningar för ett gott liv socialt och kulturellt skapa merparten av framtidens arbeten i växande städer och i den befintliga strukturen
Trender i stadsutvecklingen och de livsmönster som utvecklas kan bidra till hållbarhet men också skapa hinder och trögheter. Vi får processer där utvecklingshastigheten i fel riktning går fortare än omställningshastigheten i rätt riktning: De hus som byggdes 1995 200 inte energisnålare än genomsnittet i det befintliga beståndet Kollektivtrafikens andel av trafiken är konstant sedan 20-30 år Den pågående stadsomvandlingen har lett till ökande segregation De två flaggskeppen i svensk stadsutveckling Hammarby Sjöstad och Bo01 har över ett decennium på nacken
Vi har sega strukturer som tar tid att förändra genom sin omfattning t.ex. stadsstrukturen många förändringsprocesser kräver ny lagstiftning, förändring av mentala kartor eller ansvarsförhållanden Framförallt saknas kunskap om vad staden som företeelse är
En bakåtblick för att förstå framtiden Städer mer än sina hus produkten av tillgänglighet/nåbarhet och ekonomisk effektivitet genom arbetsdelning
ursprungligen? ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land
ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land
i går? ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd
Hur tillvänjda är vi?
Mycket av samhällsplaneringens roll och tankefigurer bygger på moderismen Men nya förhållningssätt är nödvändiga - ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micro-nivå - rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar - urbanitet som dominerande livsform globalt och nationellt
Iakttagelser 1. städer växer särskilt i stora regioner 2. städernas centrala delar förtätas i alla regioner 3. städer i stora lokala arbetsmarknader förtätas i sin helhet tillfälliga tendenser eller..?
städer i omvandling fler boende, fler verksamheter i stadskärnan miljonprogramsområdena ökar sin befolkning utan bebyggelsetillskott industriområden omvandlas till handelsområden tjänsteföretag etablerar sig i hög grad i innerstan
Vad driver utvecklingen - idag? internat kontakter influenser modern tjänstebaserad ekonomi driver på koncentrationen mot stora stadsregioner tudelad tjänstemarknad hög specialisering och okvalificerade instegsjobb = låg arbetslöshet innovationsprocesser starkast i storstadsområden men innovationsbärare väljer region att verka i konkurrens kluster kultur LA matchn storregion marknad
Regionförstoring och stadsnätverk ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd tid specialisering täthet i nätverk stadsregioner av tjänster
Stad och stadsutveckling tid kunskapssamhälle efterkrigstid Staden - en organism i ständigt samspel mellan offentliga beslut och marknadsbeslut medeltid
Tillväxt och regionstorlek, utveckling 1987-2007 60 50 52 % 40 30 27 % 31 % 20 14 % 10 0 4 % Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad
lägets betydelse Moderna kontor
Businesses: years by comparison 2007 1995 Wholesale and retail trade; repair Hotels and restaurants Financial intermediation Real estate, renting and business activities 1985 0 5 10 15 20 25 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och 2005 1985 1995 2005 Textil- och beklädnadsvarutillverkning (DB) Massa-, pappers-, & pappersvarutillverkning (DE) Partihandel & detaljhandel (G) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Transport, magasinering & kommunikation (I) Fastighets- & uthyrningsverksamhet, företagstjänster (K) Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) förändringar i branschsammansättning stadskärnan
Businesses: years by comparison Manufacturing 2007 1995 1985 Construction Wholesale and retail trade; repair Hotels and restaurants Transport, storage and communication Real estate, renting and business activities Education Other community, social and personal service activities 0 10 20 30 40 50 60 70 9 8 7 Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och 2005 Partihandel & detaljhandel (G) Tillverkning av kemikalier & kemiska produkter (DG) Transport, magasingering & kommunikation (I) förändringar i branschsammansättning 6 Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) 5 4 3 Hotell- & restaurangverksamhet (H) Byggverksamhet (F) äldre industriområde 2 1 0 1985 1995 2005 Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Livsmedels-, dryckesvaru- & tobaksvaruframställning (DA)
lägets betydelse Flerbostadshus
Göteborg 1980 - Stadskärnan 1% 1% 8% 3% 1% Stadskärnan (Göteborg) Göteborg 1995 - Stadskärnan 2% 4% 5% 1% 6% 1% Göteborg 2004- Stadskärnan 1980 1995 2004 2% 4% 4% 6% 1% 2% 10% 39% 12% 23% Åldersgrupper 0-6 7-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-74 75-45% 13% 26% Åldersgrupper 0-6 7-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-74 75-46% 9%
en ny stadskultur kunskapssamhället - staden som arbetsplats det mångkulturella - småföretag ungdomar aktiva äldre kvinnor - mot en ny offentlighet - nya konsumtionsmönster - kulturlivets konsumenter
Hållbarhet
Hållbarhet ekonomisk konfliktanalys social ekologisk
3 slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är också en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. och mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur + 2 till hållbarhetskraven delvis i samklang med dominerande utvecklingstendenser nytt tidsfönster för samhällsplaneringen
trender för stadsutveckling väl belagda men hur blir de som redan bor - nyfikna - bärare av förändring och - stolta?
Att påverka mot hållbarhet individval kultur, kön, plats, pris, möjligheter hushåll struktur boplats, arbetsplats service strukturellt tvång generella insatser lokal o regional planering
Summering hållbar stadsutveckling ska 1.ge varje individ möjligheter till livskvalitet genom ett rikt vardagsliv, hälsa och välbefinnande samt delaktighet i utvecklingen. 2.underlätta för den enskilde att leva klimatneutralt och resurssnålt samt värna ekosystemtjänster och global solidaritet 3.främja innovativa tjänster och produkter som bidrar till egen utkomst, hög sysselsättning och skattefinansierad välfärd
Strategier idag
Strategier för stadsutvecklingen - Städer växer inåt - stadsläkning - Stadslivet livet mellan husen fokuseras - Kollektivtrafiken strukturerande - Gröna värden värnas och stärks
hållbar urban utveckling/förtätning utnyttjar gjorda investeringar i infrastruktur gynnar tekniska system som minskar energiförbrukning och miljöbelastning minskar - faktiskt bilinnehav - bilberoendet (gång- och cyckelavstånd) gynnar kollektiva transportsystem Men trafikflödet i innerstäderna ökar
hållbar urban utveckling/stadsläkning ökar möjligheterna till mångfunktionella stadsdelar (minskad segregation och ökad trygghet) gynnar specialiserat tjänsteutbud skapar mötestäta miljöer (serendipiditet) Men stadsläkning ökar kraven på trovärdigt skydd av och uppgradering av parker och grönområden integrerad trafik och bebyggelseplanering - trafiksäkerhet - buller - avgaser och partiklar
Aktuella exempel
integrerad trafik och bebyggelseplanering långsam trafik - på de gåendes villkor - fyrtio år av reglering/separering/differentiering ersätts av arkitektur och gatudesign - gatan som transport och vistelsezon prioriterad kollektivtrafik i stadsstråk
Stadsutveckling och kollektivtrafik strategi: tydliga mål främja tätorter i samverkan centrala stadsdelar nås bekvämt och framkomlighet utveckla staden kring attraktiva stadsstråk med god kollektivtrafik bytespunkter utformas tryggt, tillgängligt och som målpunkter
Karlstad strukturerande BRT-linje
Stationsnärhetseffekten danska erfarenheter
Den tillgängliga bytespunkten Men även: Den trygga bytespunkten Bytesplatsen som mötespunkt Den karismatiska bytespunkten Den intelligenta bytespunkten Från: K2020 Den ideala bytespunkten
Bilresande och attraktiv stadsutveckling bilen på stadens villkor tillgänglighet/framkomlighet dämpa farten parkeringsnormer
Stadsgata före efter
miljonprogramområden del av staden! del av utvecklingen? socialt arbetsmarknadsmässigt kulturellt strukturellt
Från förort till fullvärdig stad Vita fläckar ger nya möjligheter komletteringsinsatser etablera nya verksamheter nya villkor för tillgänglighet och attraktivitet öka trygghet och tillit - avveckla inre och yttre barriärer trafikstrukturen innehåller markpotentialer nya byggrätter viktig delfinansiering
planeringsprocessens olika diskurser område förhållningssätt problemfokus innerstad industriområde utvecklad samverkan privata initiativ offentliga initiativ attraktivitet frihet för företaget miljonprogramsområde omhändertagande
ny station Överbrygga sociala och kulturella barriärer
Hinder och trögheter
Hinder företeelser och aktörer som motverkar förändring i riktning mot men också trögheter som gör att det går långsamt i förhållande till uppsatta mål strukturella/formella lagstiftning, sega strukturer, avtal, skatteregler strukturell/informella mentala bilder, prof synsätt projektspecifika uppdrag, processdesign
Projektspecifika förutsättningar Uppdragets karaktär Samverkansformer och organisering av processer. Ansvar och roller De specifika fysiska förutsättningarna Resurser och finansiering Projektets uppfattade acceptans och legitimitet Lärprocessen mellan aktörer mot en gemensam syn Formella förutsättningar Informella förutsättningar Stadens strukturella mönster Lagar och regelverk (t.ex. PBL, Lagen om offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning) Fastställda övergripande mål på olika nivåer Inlärda synsätt som fortsatt sätter spår i arbetssätt och vad som är möjligt Metoder, redskap och verktyg Media, opinion, aktörsgrupper och uppfattning av det politiskt möjliga Ekonomiska spelregler/förutsättningar Strukturella förutsättningar
Åtgärder sektors- och nivåsamverkan stadspolitik ledarskap upphandling hållbarhetskrav innovationsupphandling markpolitik organisationsformer och avtal flerpartsavtal hyresmarknaden resurser och finansiering offentliga och privata kunskapsutveckling metoder och redskap nyttiggörande av FUD o erfarenhet
Stadspolitik.. en plattform för samverkan begrepp, ansvar, spelregler på nationell nivå regler som uppfattar staden som företeelse kunskapsutveckling och innovationssystem dialogkapacitet med en röst på regional nivå lokala arbetsmarknader, regionförstoring och ortsstruktur servicestrukturens utveckling kretsloppslösningar på kommunal nivå visionsdriven utveckling / vitaliserad lokal politik governance och transparens för privata aktörer avtal i både investerings- och förvaltningsskedena för medborgarna medborgare/kund empowerment
en ansats ekonomisk social ekologisk
en ansats tillväxt attraktivitet markhushållning mellanrummen lokalisering socialt kapital flöden mångfald hållbarhet = värdeskapande
tack CKS 120112 Carl-Johan Engström