Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av Perstorps kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret
1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Perstorps kommun Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning under hösten 2015 av kommunernas arbete och insatser för de unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Granskningen av Perstorps kommuns arbete i frågan ingår i detta projekt. Enligt skollagen 29 kap 9 framgår att en hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har. fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Skolverket) får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002) och förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Syftet med granskningen är att ta reda på om kommunerna erbjuder ungdomarna lämpliga individuella åtgärder som på ett tydligt sätt motiverar den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning och därmed öka den unges möjligheter att i framtiden få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. Perstorps kommun besöktes den 1-3 september 2015.
2(13) Ansvariga inspektörer har varit utredare Verica Stojanovic, undervisningsråd Nils Pihlsgård, utredarna Lina Burström Bermehult och Charlotta Nord. Vid besöket genomfördes sju intervjuer; fem enskilda intervjuer och två gruppintervjuer. De som intervjuats är den ansvarige för kommunens arbete med det kommunala aktivitetsansvaret tillika rektor på den kommunala vuxenutbildningen och på utbildningen i svenska för invandrare (SFI), två studie- och yrkesvägledare, mentor och ansvarig för introduktionsprogrammen (IM), ungdomsförmedlare på arbetsförmedlingen i Klippan som har ansvar för ungdomar från Perstorps kommun, tillförordnade enhetschefen för kommunala jobbcentrum i Klippan som Perstorps kommun samarbetar med samt två ungdomar som nyligen ingått i målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret, men som nu båda läser på den kommunala vuxenutbildningen. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret genomförs i 15 kommuner. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskrtingsrapport. För de kommuner som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden i andra kommuner. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
3(13) Bakgrundsuppgifter om Perstorps kommun Perstorps kommun ligger i Skåne län och har en befolkning på 7 174 invånare (2014). Under åren 2011-2014 har befolkningen ökat med 0,2 procent. Under 2014 ökade kommunen sitt invånarantal med 35 personer. För ungdomar i åldrarna 18-24 var det under år 2013 fler som flyttade till Perstorps kommun än ungdomar som flyttade därifrån. Medelåldern ligger på 42,3 år. Arbetslösheten uppgick under år 2014 till 13,2 procent. Motsvarande siffra bland ungdomar i åldrarna 18-24 år var under samma år 21,4 procent. Antalet högskoleutbildade ligger på 12 procent. För invånare i åldrarna 25-64 år är det 18 procent som endast har förgymnasial utbildning. Under år 2014 hade enligt Sveriges kommuner och landsting 81 procent av eleverna i Perstorps kommun fullföljt sina studier inom 3 år. Under år 2011 var det 6,3 procent av ungdomarna i åldrarna 16-19 år som varken arbetade eller studerade. Året innan uppgick siffran till 7,3 procent. Tittar man istället på åldrarna 16-25 är motsvarande siffror 14,4 respektive 14,8 procent. Den största näringsgrenen i kommunen är tillverkning och utvinning, där den största privata arbetsgivaren är Perstorps Specialty Chemicals AB med 325 anställda. Aktivitetsansvaret i Perstorps kommun hanteras av Barn- och utbildningsnämnden. Det operativa ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret finns hos arbetsmarknadsenheten som ligger under Barn-och utbildningsnämnden. I Perstorps kommun finns totalt 36 ungdomar som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret. En stor grupp av ungdomarna, 25 elever, är inskrivna på introduktionsprogrammen, en ungdom läser på vuxenutbildningen och resterande 10 ungdomar arbetar kommunen med att hitta utbildning, sysselsättning eller någon alternativ aktivitet till. De tio ungdomarna har olika bakgrund. Tre av dessa tio ungdomar har börjat gymnasiet men gjort avbrott, tre ungdomar har studieuppehåll (en utlandsvistelse och två föräldralediga) och fyra ungdomar har aldrig påbörjat gymnasiestudier. Kommunen känner till vad alla elever inom det kommunala aktivitetsansvaret gör men några enstaka ungdomar tar tid att få in i någon aktivitet då det handlar om personliga eller sociala problem. Här är därför andra instanser inkopplade temporärt men kommunen har fortfarande kontakt med ungdomarna i väntan på att sätta in motivationshöjande insatser.
4(13) Resultat 1. Har kommunen ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar? Skolinspektionen bedömer om kommunen har en tydlig styrning, målsättning och ansvarsfördelning i arbetet med aktivitetsansvaret. Bedömningen innefattar även i vilken utsträckning samverkan sker mellan aktuella aktörer såväl inom kommunen som med externa aktörer för bästa resultat får den unge. Vidare utreds om kommunen har kontakt med de unga löpande så att kommunen kan följa den unges situation och behov över tid. Kommunens styrning och målsättning i arbetet med aktivitetsansvaret De ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret i Perstorps kommun registreras av studie- och yrkesvägledarna i ett eget upprättat system. Kommunen uppdaterar listan varje dygn via ett system för ekonomisk samverkan som används av alla kommuner i Skåne Nordväst. I Perstorps kommun är systemet numera uppdaterat mot antagningsstatistiken och examensstatistiken (UHR:s statistik) samt betygsdatabasen (BEDA) vilket ses som positivt av de intervjuade delaktiga i arbetsgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret eftersom de då också kan få information om elevernas gymnasieexamen uppdelat på examensbevis och studiebevis. Denna information är viktig för att ungdomar inte ska falla mellan stolarna. Ungdomar med studiebevis från nationella program från gymnasieskolan uppfyller nämligen inte kraven för gymnasieexamen och ska därför ingå i det kommunala aktivitetsansvaret. Tidigare togs denna information fram av studie- och yrkesvägledarna manuellt efter kontakt med grundskolorna. I Perstorps kommun finns en handlingsplan som fungerar som styrinstrument för kommunens hantering av aktivitetsansvaret. Av handlingsplanen framgår vilka olika åtgärder som kommunen erbjuder de unga i målgruppen. Åtgärderna består av utbildning, jobbcenter i Klippan, arbetsförmedlingen och andra etableringskontakter. Handlingsplanen uppdateras halvårsvis och har dokumenterat syfte och mål. Av handlingsplanen framgår att syftet med arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret i Perstorps kommun är att säkra övergången mellan grundskola, gymnasieskola och arbetsmarknad för unga som har fullgjort sin skolplikt, men inte fyllt 20 år och inte fullföljt utbildning på nationella
5(13) eller specialutformade program i gymnasieskola eller motsvarande utbildning, samt att se till att det finns verktyg som underlättar för detta arbete. Målsättningen som kommunen arbetar efter är att kunna erbjuda varje ungdom som berörs av aktivitetsansvaret stöd och vägledning till lämplig aktivitet. Vidare ska ingen ungdom skrivas ut ur det kommunala aktivitetsansvaret förrän det finns en långsiktig planering för fortsatta studier, praktik eller arbete. Kommunens målsättning är välkänd bland de aktörer som arbetar med aktivitetsansvaret. Samtliga åtgärder som erbjuds unga dokumenteras i det lokala registret. Av handlingsplanen framkommer att verksamheten ska utvärderas varje år. Utvärderingen ska bland annat utgå från de svar som ungdomar, delaktiga i det kommunala aktivitetsansvaret, kommer att lämna i en kommande enkätundersökning där de ska få tycka till om åtgärder som de erbjudits. Utifrån utvärderingen ska minst ett förbättringsområde definieras. Frågeformuläret är fastlagt och är tänkt att delas ut till ungdomarna i december år 2015. Den ansvarige bedriver ett utvecklingsarbete gällande bland annat strukturer på arbetsgruppens möten, rutiner kring dokumentation samt ansvarsområden. Detta arbete ses som viktigt för att organisationen kring det kommunala aktivitetsansvaret inte ska falla på enskilda individer och individuella kontakter. Kommunens ansvarsfördelning i arbetet med aktivitetsansvaret Ansvaret för det kommunala aktivitetansyaret i Perstorps kommun ligger som tidigare nämnts hos Barn- och utbildningsnämnden. Det operativa ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret firu-ts hos arbetsmarknadsenheten som arbetar under Barn-och utbildningsnämnden. I Perstorps kommun är arbetet med aktivitetsansvaret delegerat till chefen för arbetsmarknadsenheten. Chefen är även rektor för den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) och för utbildningen i svenska för invandrare (SFI). Till sin hjälp har rektorn två studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarna arbetar med registreringen, sköter kontakterna med ungdomarna och gör uppföljningen av de insatser som erbjuds. Kommunens kontakt med de unga Studie- och yrkesvägledarna följer upp ungdomarnas situation och noterar kontakttillfällen i kommunens eget upprättade register.
201 5-1 0-13 6(13) Av handlingsplanen framgår att studie- och yrkesvägledarna snarast ska ta kontakt med de unga. För att få kontakt använder de sig av brevutskick, telefonkontakt, Facebook och gör hembesök. Kontakterna med ungdomar sker initialt via ett första brev där studie- och yrkesvägledarna tydliggör kommunens skyldighet att erbjuda aktiviteter. I brevet erbjuds ungdomarna hjälp kring sina "behov, tankar och drömmar". I brevet uppmanas ungdomar också att höra av sig inom två veckor. Efter två veckor skickas ytterligare ett brev ut om tid och plats för en träff. Uppsökande verksamhet hemma hos ungdomar förekommer. När det gäller ungdomar som studie- och yrkesvägledarna redan har upprättat kontakt med sker kommunicering vid olika tidpunkter, allt från kontakter varje vecka till mer sporadiska kontakter. Har ungdomarna meddelat att de arbetar under en viss period kontaktas de inte under den tiden om inte signaler visar att det behövs. I dagsläget vet kommunen vad alla ungdomar i målgruppen gör. Ett fåtal ungdomar är dock i nuläget inte i aktiviteter. Detta beror enligt de intervjuade på sjukdom och/eller bristande motivation. Kommunen har dock ständig kontakt med ungdomarna och avbryter inte kontakten. Några ungdomar är inskrivna på arbetsförmedlingen och dem håller arbetsgruppen kontakt med men på grund av sekretessen finns ingen kontinuerlig rapportering från arbetsförmedlingen. Samverkan inom kommunen Då den ansvarige för det kommunala aktivitetsansvaret också är rektor för den kommunala vuxenutbildningen, SFI och introduktionsprogrammen finns en naturlig samverkan med dessa skolformer. Samverkan med nämnden finns också i samband med att den ansvarige en gång i månaden deltar på nämndsmötena där han redovisar situationen gällande det kommunala aktivitetsansvaret Den ena studie- och yrkesvägledaren är stationerad på kommunens enda grundskola med årskurserna 4-9. Hon arbetar med grundskola, introduktionsprogrammen på gyrru-tasieskolan och med det kommunala aktivitetsansvaret. Studie- och yrkesvägledaren har kontakt med lärararbetslagen och eleverna i kommunens samtliga grundskolor samt med kommunens elevhälsa. Den andra studie- och yrkesvägledaren är stationerad på vuxenutbildningen i kommunen.
7(13) Hon arbetar med vuxenutbildningen (Komvux), svenska för invandrare (SFI) och med det kommunala aktivitetsansvaret. Studie- och yrkevägledaren har kontinuerlig kontakt med elever och med familjer i kommunen. Hon arbetar mot grundskolan och SFI samt ingår dessutom i arbetslaget på introduktionsprogrammen (med inriktningarna språkintroduktion och individuellt alternativ). Introduktionsprogrammen är de enda gymnasieprogrammen som kommunen erbjuder. I kommunen finns även en friskola som erbjuder ett annat program. Perstorps kommun har dock avtal med alla kommuner i Skåne och elever kan söka fritt till gymnasieskolor i vilken kommun de vill. Båda studie och yrkesvägledarna samverkar med kommunens ungdomsmottagning, med verksamheter som arbetar med stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), med individ och familjeomsorgen, med flyktingsamordnare, med PlugIn projekt för elever från Perstorp som går på gymnasieskola i Klippan och med folkhögskolor. Kommunens samverkan med externa aktörer Arbetsgruppen för det kommunala aktivitetsstödet i Perstorp samverkar i projekt som finansieras av samordningsförbundet Finsam och samverkansprojektet Ungsam. Arbetsgruppen har dock inget ansvar i dessa projekt utan det är arbetsförmedlingen och försäkringskassan som är ansvariga. Kommunen har ett samarbetsavtal med "Jobbcenter" i den närliggande Klippans kommun. "Jobbcenter" ska hjälpa ungdomar från Perstorp med jobb, framtagande av CV samt anordnande av praktik. Just nu finns inga ungdomar i åldern 16-19 år på plats i åtgärden, eftersom det pågår diskussioner om att skriva in ungdomar på introduktionsprogrammen samtidigt som de är i åtgärd via jobbcentrum. Detta för att ungdomarna ska få rätt till studiebidrag och resekort för att lättare kunna resa till Klippan. Perstorps kommun planerar också att samverka via arbetsförmedlingens jobbrum. Tidigare bokade ungdomsförmedlaren individuella möten men detta arbetssätt var ganska ineffektivt. Idag finns de istället tillgängliga i Perstorp under vissa tider för korta avstämningar med de sökande. Här är det tänkt att studie- och yrkesvägledarna framöver också ska finnas på plats. Arbetsförmedlingen finns som distanskontor i Perstorp, men ingen fysisk person sitter i kommunen. Studie- och yrkesvägledarna samverkar med ungdomsförmedlaren på Arbetsförmedlingen i Klippan som arbetar mot ungdomarna i Perstorp.
8(13) Samverkan sker via trepartssamtal som de har tillsammans med den unge och arbetsförmedlingen. Där går de tillsammans igenom den unges situation, hur det har sett ut i skolan och vad nästa steg kan bli. Vid detta möte förklarar arbetsförmedlingen vad den unge kan få för hjälp via arbetsförmedlingen och vilka krav de ställer. Den ansvarige för det kommunala aktivitetsansvaret samverkar i nätverket Skåne Nordväst där olika aktörer som arbetar med denna målgrupp träffas. Studie- och yrkesvägledarna ingår också i flera nätverk med Klippan där aktörer som arbetar med målgruppen samverkar. I dessa nätverk finns studie- och yrkesvägledarna, rektorer, representanter från folkhögskolan, försäkringskassan, Socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Syftena med nätverken är att förkorta vägarna mellan de aktörer som arbetar med målgruppen, att det finns ett forum för erfarenhetsbyte och att det blir känt vem som ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret. Arbetsgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret i Perstorp samverkar med Navigatorcenter i Klippan. I Navigatorcenter i Klippan erbjuds de unga bland annat stöd och vägledning i vardagen, i ekonomin och i jobbsökandet. Samverkan finns även med gymnasieskolor i Skåne, framförallt med gymnasieskolan i Klippans kommun via projektet Plugin liksom med särvux i Örkelljunga och folkhögskolor på andra orter. Skolinspektionen bedömer att Perstorps kommun har ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar. Det finnsdokumenterade målsättning och en handlingsplan som beskriver kommunens arbete. Kommunens målsättning är välkänd bland de aktörer som arbetar med aktivitetsansvaret. Ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret registreras och kontakterna mellan kommunen och de unga liksom de åtgärder som erbjuds ungdomarna dokumenteras. Ansvarsfördelningen är tydlig och delegation finns. Det finns samverkan både inom kommunen och med externa aktörer. Kommunen har påbörjat utvärdering och utveckling av verksamheten.
9(13) 2. Erbjuder kommunen individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning? Skolinspektionen bedömer om de aktivitetsinsatser och åtgärder som kommunen erbjuder den unge är anpassade efter individens bakgrund, förutsättningar och behov. Åtgärderna ska också syfta till att motivera den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning. Insatserna ska väcka engagemang och innefatta höga förväntningar på den unge. Individuell kartläggning av alla unga i målgruppen All information kring tidigare skolgång och eventuella studieavbrott finns i kommunens register. En kartläggning som resulterar i en individuell handlingsplan utförs av studie- och yrkesvägledarna tillsammans med den unge för att påbörja arbetet med att hitta en lämplig åtgärd. Under kartläggningen diskuteras alltid vad ungdomarna har med sig i ryggsäcken, bland annat diagnoser, hur tidigare skolgång fungerat och om har det funnits särskilda insatser/stöd. Samtalen fokuserar på det som har fungerat, dels för att öka motivationen och dels för att inte fokusera på tidigare misslyckande. I kartläggningen utgår studie- och yrkesvägledarna från tre ord "Nu, Vill, Hur". De tittar på den nuvarande situationen och i samband med det så blickar de tillsammans med ungdomen tillbaka på vad som har hänt tidigare, det vill säga vad som föranlett den nuvarande situationen, vad som fungerar bra och vad upplevs som svårt nu och tidigare. Om ungdomar inte vet vad den vill föreslår studie- och yrkesvägledarna vilka steg de kan ta på vägen mot att hitta ett mål. Därefter bestämmer ungdomar själva vilka steg som de vill ta för att komma ut i arbete, utbildning eller annan sysselsättning. För ungdomar som inte är mogna att upprätta en handlingsplan erbjuds coachande samtal i syfte att stärka deras självkänsla och för att öka deras mottaglighet för fortsatt arbete mot aktivitet. Kommunens insatser och de ungas behov Insatserna som ungdomarna erbjuds utgår alltid från den individuella kartläggningen, den individuella handlingsplanen, som gjorts tillsammans med den unge (och för de omyndiga ungdomarnas del även med föräldrarna). Insatserna ser olika ut.
10 (13) Någon ungdom praktiserar, någon går på kommunal vuxenutbildning och någon går på introduktionsprogrammen. Arbetsgruppen som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret är medveten om att de ska arbeta med att få ungdomar tillbaka till skolan men då ungdomarna som de kommer i kontakt inte alltid är aktuella för skola erbjuder man olika lösningar. Motivationssamtalen spelar här stor roll. Finns det behov av insatser från andra myndigheter som till exempel arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller gyrnnasieskolan erbjuder kommunen ungdomarna stöd för att etablera dessa kontakter. De ungas delaktighet och motivation Kommunens fokus ligger på ungdomarnas delaktighet i planeringen av insatserna. Alla ungdomarna berättar i intervjuerna att det är de själva som bestämt vilka insatser de vill vara delaktiga i. Planering och kartläggning görs tillsammans med eleven och är den unge under 18 år är alltid vårdnadshavaren delaktig och godkänner handlingsplanen genom att vara med på möte eller genom telefonkontakt. I samband med upprättandet av handlingsplanen får ungdomar reda på syfte, mål och upplägg av insatserna. Av intervjuerna med ungdomarna framkommer att de känner till vilka insatser som ska pågå kortsiktigt respektive långsiktigt. Samtliga intervjuade ungdomar har också kunskap om vad åtgärderna är tänkta att leda till. Aktiviteterna beskrivs av de intervjuade ungdomarna som meningsfulla, motiverande och engagerade, framförallt för att de själva varit delaktiga i att välja dem. Ungdomarna uppger i intervjuerna att de blivit bra bemötta, att de vägletts och att aktörerna i det kommunala aktivitetsansvaret som de mött har haft en hög tillgänglighet. Av intervjuerna med ungdomarna framgår också att de har tilltro till att åtgärderna ska leda till utbildning eller arbete. Förväntningar på den unge Av intervjuerna med aktörerna som finns runt den unge framgår att de alla har en positiv uppfattning om ungdomars utveckling och förmåga att lära. Den ansvarige för det kommunala aktivitetsansvaret menar att varje ungdom kan växa och att det kommunala aktivitetsansvaret handlar om att vara del i ungdomars "fantastiska resa". Medvetenhet om att det kan vara tufft för många ungdomar att göra denna resa finns hos arbetsgruppen men påverkar inte de höga förväntningarna på ungdomarna.
11(13) Aktörerna i det kommunala aktivitetsansvaret arbetar oavbrutet med att öka ungdomarnas självförtroende och att motivera dem till att sikta högre. Enligt den ansvarige för det kommunala aktivitetsansvaret arbetar arbetsgruppen efter mottot att "alla kan bli läkare, det tar bara ta lite längre tid ibland". Att ge positiv respons på ansträngningar ses också en viktig del i väglednings- och motivationssamtalen vilka sker löpande med ungdomarna. Studie- och yrkesvägledarna påpekar att de aldrig skulle skicka iväg ungdomar på aktiviteter som de vet att ungdomarna inte skulle klara av. Att vara inskriven på arbetsförmedlingen till exempel passar inte alla ungdomar eftersom denna myndighet, enligt studie- och yrkesvägledarna, kräver mycket åtaganden av en ung person. Krav på närvaro ställs utifrån den överenskommelse som är gjord mellan ungdomen och aktivitetsanordnaren vilket innebär att närvaron på aktiviteten är anpassad utifrån ungdomars förutsättningar. På introduktionsprogrammen anmäls till exempel frånvaro från första dag enligt det som följer av Skollagen. Om ungdomar är ute i aktivitet på t.ex. Jobbcenter i Klippan kommer de att bli inskrivna på individuellt alternativ på gymnasieskolan, och då följer de CSN:s krav på närvaro. Särskild uppföljning görs veckovis av arbetsgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret i de fall det finns anledning. Skolinspektionen bedömer att Perstorps kommun erbjuder individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning. Ungdomarna erbjuds även alternativa aktiviteter i den närliggande kommunen Klippan och får kontinuerliga motivationssamtal och studievägledning. Kommunen kartlägger de ungas behov och de unga är delaktiga i planeringen och i beslutsfattandet av vilka insatser som kan vara lämpliga för dem.
12 (13) 3. Följer kommunerna upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet? Skolinspektionen bedömer om kommunen följer upp och utvärderar de insatser som de unga tar del av. Vidare utreds om kommunen vidtar lämpliga åtgärder utifrån den kunskap som genereras vid utvärdering och uppföljning. Uppföljning och utvärdering av individuellt anpassade åtgärder De planeringar som gjorts för de unga inom målgruppen följs fortlöpande upp och utvärderas av arbetsgruppen som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret. Uppföljningarna dokumenteras i kommunens eget register. Utvärderingar av individuellt anpassade åtgärder sker dels i samtal med de unga och dels på arbetsgruppens avstämningsmöten som äger rum varannan vecka. Uppföljningarna redovisas för n'åmnden en gång i månaden. I samband med dessa möten presenterar också den ansvarige muntligt olika resultat som kommit fram då arbetsgruppen tillsammans utvärderat de individuellt anpassade åtgärderna. Hittills har nämnden inte haft önskemål kring hur uppföljning och utvärdering ska presenteras. Kommunen vidtar lämpliga åtgärder utifrån uppföljning och utvärdering av de åtgärder som den unge tar del av Av intervjuerna med arbetsgruppen framgår att det i kommunen finns en hög beredskap i att vilja och att kunna erbjuda de unga alternativa åtgärder i takt med att de utvecklas eller i de fall åtgärderna inte fungerar. De intervjuade ungdomarna instämmer i detta. Skolinspektionen bedömer att kommunen följer upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet. Det finns också beredskap att erbjuda de unga andra alternativa åtgärder.
13 (13) Syfte och frågeställningar Skolinspektionen kommer att granska kommunernas arbete och insatser för de unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Det övergripande syftet med granskningen är att ta reda på om kommunerna erbjuder ungdomarna lämpliga individuella åtgärder som på ett tydligt sätt motiverar den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning och därmed öka den unges möjligheter att i framtiden få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. Frågeställningar som ska besvaras är: Har kommunerna ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar? Erbjuder kommunen individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning? Följer kommunerna upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet? Metod och material Projektet omfattar 15 kommuner. Ett strategiskt urval har gjorts av svenska kommuner där andelen arbetslösa ungdomar och ungdomar som står utanför gymnasieskolan under perioder varit hög. Urvalet är baserat på uppgifter om avhopp från gymnasieskolan samt ungas etablering på arbetsmarknaden. Våren 2015 informerades de utvalda kommunerna om kvalitetsgranskningen. Besök genomförs i kommunerna under hösten 2015. Granskningen genomförs som en kvalitativ undersökning där dokumentstudier och intervjuer utgör huvudsakliga insamlingsmetoder, även observationer förekommer. En central del i datainsamlingen är intervjuer med målgruppen (unga). För de granskade kommunerna skrivs en verksamhetsrapport och ett beslut.