Temakurs HIS A02 Valblankett lämnas senast fredagen den 25 januari. Kursperiod 25 februari 28 mars Teman att välja mellan: 1989 Revolutioner och reformer i Öst- och Centraleuropa Barndomens historia från medeltid till nutid De långa linjernas historia Den moderna staden
Tema: 1989 Revolutioner och reformer i Öst- och Centraleuropa Lärare: Sune Bechmann Pedersen Denna temakurs har två syften. Det första syftet är att problematisera några grundläggande perspektiv som tidigare forskning har använt sig av för att förstå övergången från kommunism till liberala marknadsdemokratier i Öst- och Centraleuropa. Perspektiven inrymmer två överordnade kategorier, ett statsvetenskapligt och ett historiskt, och vi kommer att diskutera hur båda är nödvändiga för att förstå utvecklingen i Öst- och Centraleuropa sedan 1989. Till de utpräglade statsvetenskapliga frågor vi kommer att belysa hör betydelsen av civilsamhälle, valsystem, partiformationer, den ekonomiska utvecklingen och EUs roll som integrerande kraft. Av mer historisk karaktär är frågorna om nationalism, etnisk konflikt och de olika ländernas historiska erfarenheter av demokrati, krig och kommunism före 1989. Huvudfokus ligger på de centraleuropeiska länderna, d.v.s. Östtyskland, Tjeckoslovakien, Polen och Ungern, men vi kommer också att blicka ut mot länderna där övergången från kommunism till demokrati var mindre fredlig, d.v.s. Sovjet, Jugoslavien och Rumänien. Det andra syftet med kursen är uppsatsförberedande. Vi kommer att bekanta oss med olika typer av källmaterial av både kvantitativ och kvalitativ karaktär, till exempel statistik om ekonomiska, sociala och politiska förhållanden, etnografiska intervjuer, memoarer, och minnesplatser såsom monument och museer. Filmklipp från fiktions- och dokumentärfilmer kommer också användas i undervisningen. Undervisningsspråket är svenska, men mycket av litteraturen och källmaterialet kommer att vara på engelska. Studenter med ytterligare språkkunskaper har dessutom rik möjlighet att använda källmaterial på tyska, ryska eller ett annat av de öst- och centraleuropeiska språken. Kursen examineras fortlöpande genom studenternas aktiva deltagande i obligatoriska workshops och seminarier, recension av en valfri monografi (max 800 ord), kamratgranskning av en recension (max 300 ord), samt avslutningsvis skrivande av en hemtenta (max 1900 ord). Litteratur Böcker White, Stephen, Batt, Judy, and Lewis, Paul G. (2007), Developments in Central and East European politics 4 (Durham: Duke University Press), 310 p. (271 kr på Adlibris, från 80 kr på Amazon.co.uk) Artiklar Barnes, Andrew (2003), 'Comparative Theft: Context and Choice in the Hungarian, Czech, and Russian Transformations, 1989-2000', East European Politics & Societies, 17 (3), 533-65. Beissinger, Mark R. (2009), 'Nationalism and the Collapse of Soviet Communism', Contemporary European History, 18 (3), 331-47. Janos, Andrew C. (1996), 'What was communism: A retrospective in comparative analysis', Communist and Post-Communist Studies, 29 (1), 1-24.
Karlsson, Klas-Göran (1993), Östeuropa I historiens våld och historien i Östeuropas våld. Några reflexioner över den historiska dimensionens ökande betydelse i ljuset av den pågående samhällsförvandlingen i Östeuropa, i Klas-Göran Karlsson (red.), Det förvandlade Östeuropa (Moheda: Fontes), 157-173. King, Charles (2000), 'Post-Postcommunism: Transition, Comparison, and the End of "Eastern Europe"', World Politics, 53 (1), 143-72. Mazlish, Bruce (2001), 'The Art of Reviewing', Perspectives, February, 15-18. Müller, Jan-Werner (2009), 'Just another Vergangenheitsbewältigung? The Process of Coming to Terms with the East German Past Revisited', Oxford German Studies, 38 (3), 334-44. Nadkarni, Maya and Shevchenko, Olga (2004), 'The Politics of Nostalgia : A Case for Comparative Analysis of Post-Socialist Practices', Ab Imperio, (2), 487-519. Valfri monografi Berdahl, Daphne (1999), Where the World Ended: Re-unification and Identity in the German Borderland (Berkeley, Calif.: University of California Press), 294 p. Borneman, John (1997), Settling accounts: Violence, justice, and accountability in postsocialist Europe (Princeton, N.J.: Princeton University Press), 197 p. Cooke, Paul (2005), Representing East Germany Since Unification: From Colonization to Nostalgia (Oxford ; New York: Berg), 236 p. Funder, Anna (2003), Stasiland (Melbourne: Text Publishing), 288 p. Gal, Susan and Kligman, Gail (2000), The politics of gender after socialism: A comparative-historical essay (Princeton, NJ: Princeton University Press), 169 p. Garton Ash, Timothy (1997), The File: A Personal History (Hammersmith, London: HarperCollinsPublishers), 232 p. Garton Ash, Timothy (1993), The magic lantern: The revolution of '89 witnessed in Warsaw, Budapest, Berlin, and Prague (New York: Vintage Books), 167 p. Gerber, Sofi (2011) Öst är väst men väst är bäst: Östtysk identitetsformering i det förenade Tyskland, Acta Universitatis Stockholmiensis, 248 p. Howard, Marc Morjé (2003), The weakness of civil society in post-communist Europe (Cambridge, U.K. ; New York: Cambridge University Press), 206 p. Karlsson, Klas-Göran (1999), Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985-1995 (Stockholm: Natur och kultur) 329 p. Kotkin, Stephen and Gross, Jan Tomasz (2009), Uncivil society: 1989 and the implosion of the communist establishment (New York: Modern Library), 197 p. Mark, James (2010), The unfinished revolution: Making sense of the communist past in Central-Eastern Europe (New Haven, CT: Yale University Press), 312 p. Nalepa, Monika (2010), Skeletons in the closet: Transitional justice in post-communist Europe (Cambridge ; New York: Cambridge University Press), 300 s. Ost, David (2005), The defeat of Solidarity: Anger and politics in postcommunist Europe (Ithaca, N.Y.: Cornell University Press), 238 p. Sniegon, Tomas (2008), Den försvunna historien: Förintelsen i tjeckisk och slovakisk historiekultur (Lund: Historiska institutionen, Lunds Universitet) 290 p.
Tismaneanu, Vladimir (1998), Fantasies of salvation: Democracy, nationalism, and myth in postcommunist Europe (Princeton, NJ: Princeton University Press), 216 p. Verdery, Katherine (1999), The political lives of dead bodies: Reburial and postsocialist change (New York: Columbia University Press), 185 p. Källmaterial för workshops Utgörs av statistisk material, utdrag från intervjuer och memoarer, samt fotografier och filmklipp. Uppskattningsvis ca 50 sidor. Summa, antal sidor: ca. 500 gemensamma + valfri monografi. Schema Undervisningen äger rum i sal 3 på Historiska institutionen. Måndag 25/2, 15.15 17.00 Onsdag 27/2, 14.15 17.00 Fredag 1/3, 14.15 17.00 Måndag 4/3, 14.15 16.00 Torsdag 7/3, 10.15 12.00 Måndag 11/3, 14.15 17.00 Onsdag 13/3, 14.15 17.00 Fredag 15/3, 14.15 16.00 Måndag 18/3, 14.15 16.00 Torsdag 21/3, 14.15 17.00 Måndag 25/3, 9.15 10.00 Torsdag 28/3, hemtentan inlämnas elektroniskt via Urkund senast kl. 14.00
Tema: Barndomens historia från medeltid till nutid Lärare: Martin Ericsson och Bolette Frydendahl Larsen I kursen Barndomens historia från medeltid till nutid kommer vi att undersöka hur föreställningar om barndomen som en särskild ålder i människans liv har vuxit fram i ett långt tidsperspektiv, och vilka föreställningar och diskurser som har funnits och hur de har påverkat barns vardagstillvaro. Vi vill använda kursen för att diskutera grundläggande historiografiska trender i barndomsforskningens egen historia, t.ex. skillnader och spänningar mellan socialhistoriska och historiematerialistiska perspektiv och forskning som snarare tar sin inspiration från diskursanalys eller från Foucaults idéer om makt och kunskap. Teman som kommer att fokuseras speciellt är frågor om barnarbete, om skolans roll och de processer som har lett fram till att vissa barn betraktas som normala medan andra betraktats som avvikande hur har dessa gränsdragningar skett i olika tider och vad kan de berätta om synen på barndomen? Ni kommer att få testa på att analysera olika typer av källmaterial från olika epoker och ställs ni inför metodiska problem som tx: Hur forskar man om barndomens historia? Vilka typer av källmaterial kan en historiker använda, och vilka problem finns det med dessa källor? Ni kommer att examineras dels genom medverkan på kursens seminarier, som samtliga är obligatoriska. Seminarierna kommer framst baseras på vetenskapliga texter, men ni kommer också ges tillfälle att själva analysera historiskt källmaterial, t.ex. mirakelberättelser om barn från 1400-talet och utvalda texter om barn från 1500-talet till 1900-talet. Ni ska dessutom i samråd med lärarna välja en bok (avhandling eller annan vetenskaplig monografi) att fördjupa er i. Ni läser boken och skriver en vetenskaplig recension av den. Ni förväntas analysera bokens ämne, perspektiv och slutsatser med hjälp av den övriga litteratur ni läst under kursen. Era papers diskuteras sedan på gemensamt seminarium. Litteratur Grundbok Cunningham, Hugh, Children and Childhood in Western Society Since 1500, 2 nd Edition, London 2005. 206 s. [Finns att köpa på Adlibris för 183 kr.] Texter som kan laddas ner digitalt Axelsson, Thom Rätt elev i rätt klass. Skola, begåvning och styrning 1910-1950, Linköping 2007. Sidorna 63-85. 22 s. [http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:22897/fulltext01] Coninck-Smith, Ning de Danish and British Architects at Work. A Micro-Study of Architectural Encounters After the Second World War, History of Education nr 6 2010. 17 s. [Tillgänglig genom SUMMON] Nilsson, Roddy, Creating the Swedish Juvenile Delinquent. Criminal Policy, Science and Institutionalization c. 1930-1970, Scandinacian Journal of History nr 4 2009. 21 s. [Tillgänglig genom SUMMON] Texter i kompendium Ariés, Philippe, Barndomens historia, Stockholm 1982. Sidorna 47-65, 157-164. 25 s. Bergenlöv, Eva, Drabbade barn. Aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid, Lund 2009. Sidorna 29-55. 26 s. Brahe, Per, d.ä., Oeconomia eller Huuszholdz-Book för ungt Adels-Folck, Stockholm 1920 (ursprungligen 1581). Sidorna 8-12. 5 s.
Den heliga Katarinas av Vadstena liv och underverk, efter medeltida urkunder översatta av Tryggve Lundén, Credo nr 2 1950. Sidorna 107, 111-115, 120-121, 125-127, 131-133, 136-140, 142, 144-145, 148-151, 154-155, 157-158, 160-164, 166-167. 37 s. Key, Ellen, Barnets århundrade, Stockholm 1996 (ursprungligen 1901). Sidorna 47-51, 121-135. 18 s. Lindstedt Cronberg, Marie, Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880, Lund 1997. Sidorna 75-78, 117-124, 178-180. 15 s. Myrdal, Alva, Uppfostringsprogrammet, Alva Myrdal. Något kan man väl göra. Texter 1932-1982 (red. Åse & Hirdman), Stockholm 2002 (ursprungligen 1933). Sidorna 109-122. 14 s. Olsson, Lars, Industrial Capitalism and Child Labour in Sweden 1800-1930, Child Labour s Global Past 1650-2000 (eds. Lieten & van Nederveen Meerkerk), Bern 2011. 27 s. Rousseau, Jean-Jacques, Utdrag ur Emile, i Hur skall jag uppfostra mina barn? Sanningsord ur skönlitteraturens och pedagogikens mästerverk (red. Hall), Stockholm 1916 (ursprungligen 1762). Sidorna 110-112, 114-116, 167-170. 10 s. Sandin, Bengt, Education, Popular Culture and the Surveillance of the Population in Stockholm between 1600 and the 1840 s, Continuity and Change nr 3 1988. 34 s. Sandin, Bengt, In the Large Factory Towns. Child Labour Legislation, Child Labour and School Compulsion, Industrious Children. Work and Childhood in the Nordic Countries 1850-1990 (eds. De Coninck-Smith, Sandin & Schrumpf), Odense 1997. 29 s. Sundkvist, Maria, De vanartade barnen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925, Södertälje 1994. Sidorna 102-109, 136-170. 43 s. Valbar bok Boken beräknas omfatta ca 250 s. Utöver detta kan ca 50 s tillkomma i form av övningsmaterial inför seminarier. Schema 25 feb. 10.15-12.00 Introduktion: Vad är barndomshistoria? 28 feb. 10.15-12.00 Arvet efter Ariés. Fanns barndomen förr? 1 mars. 10.15-12.00 Medeltida mirakelberättelser, grupparbete 5 mars 10.15-12.00 Barn, ekonomi och arbete 7 mars 10.15-12.00 Skolan som ram för barn och barndom 11 mars 10.15-12.00 Det avvikande barnet 11 mars 14.15-16.00 Studenterna analyserar texter från 1500-tal till 1900-tal 19 mars 10.15-12.00 Studenterna presenterar texter från 1500-tal till 1900-tal 22 mars, 16.00: Deadline för recension 27 mars, 10.15-12.00 + 14.15-16.00 Seminarium om valbara böckerna samt evaluering och kursutvärdering.
Tema: De långa linjernas historia Lärare: David Larsson Heidenblad Historiska undersökningar, från B-uppsatser upp till professorsböcker, behandlar vanligtvis relativt korta tidsperioder. Några år, decennier eller möjligen ett sekel får utgöra det kronologiska ramverket, vilket ger möjligheter till fördjupning, detaljrikedom och nyansering. Den vetenskapliga ambitionen blir ofta att vara så heltäckande som möjligt inom ett avgränsat forskningsfält. Samtidigt finns det många typer av frågeställningar och problem som av nödvändighet måste lämnas utanför den här typen av undersökningar. Exempelvis blir frågor om större sammanhang och långsiktig förändring i princip omöjliga att besvara utifrån de egna forskarmödorna. Om dessa perspektiv finns med förs de istället in i studien utifrån genom hänvisningar till andra historikers, eller vetenskapers, resultat och resonemang. Den här kursen handlar om att det finns andra sätt att skriva historia på. Det går redan på uppsatsnivå att studera långa tidsperspektiv, men det ställer forskaren inför andra typer av problem och utmaningar än de gängse. Målet med kursen är att ge ökade kunskaper om, och förståelse för, hur kronologiskt storskaliga undersökningar genomförs. Vilka konkreta problem ställs man inför? Vilka möjligheter öppnas? Kursen består av diskussionsseminarier och en avslutande hemtentamen. Examinationskraven är obligatorisk närvaro och deltagande i diskussionerna samt en godkänd tentamen. För att kunna delta i diskussionerna krävs att kurslitteraturen är inläst till respektive undervisningstillfälle. Skaffa alltså snarast kurslitteraturen och börja läs den tidigt! Östlunds och Österbergs böcker ska läsas i sin helhet och finns att beställa billigt på nätet. Inköp rekommenderas. Övrig litteratur är utdrag ur böcker som antingen kan lånas eller kommer att delas ut. Jag som ger kursen heter David Larsson Heidenblad och har varit verksam vid historiska institutionen sedan 2008. Jag disputerar i januari 2013 på en avhandling som drar långa linjer mellan vår tids klimatlarm och förmoderna syndastraffsföreställningar. Har du några frågor eller funderingar kring kursen nås jag enklast på david.larsson_heidenblad@hist.lu.se. Litteratur Braudel, Fernand, Förord till första upplagan av Medelhavet, (5 s.) Delas ut vid första lektionstillfället Christian, David, Scales i Palgrave advances world histories (ed. Hughes-Warrington, Marnie), s. 64-89 (25 s.) Finns tillgänglig via nätet. Larsson Heidenblad, David, Vårt eget fel. Moralisk kausalitet som tankefigur på tidsaxeln, 2012 (40 s.) Finns tillgänglig via nätet. Österberg, Eva, Den omoderna människan ständigt i våra tankar i Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid (red. Fazlhashemi & Österberg), Lund 2009, s. 19-46 (27 s.) Finns tillgänglig via nätet. Österberg, Eva, Vänskap. En lång historia, Stockholm 2007, hela boken (326 s.) Östlund, Joachim, Lyckolandet. Maktens legitimering i officiell retorik från stormaktstid till demokratins genombrott, Lund 2007, hela boken (301 s.) + tillkommer 3 artiklar ur Historisk tidskrifts temanummer La longue durée revisitée, cirka 50 sidor. Samtliga tillgängliga via nätet. Totalt cirka 800 sidor
Schema Måndag 25/2 Blå rummet 10-12 Introduktion till de långa linjernas historia Onsdag 27/2 Blå rummet 10-12 Långa tidslinjer och stora skalor (Braudel, Christian, Österberg 2009) Måndag 4/3 Blå rummet 10-12 Att studera samma källmaterial över tid 1. (Östlund) Torsdag 7/3 Blå rummet 10-12 Att studera samma källmaterial över tid 2. (Östlund) Tisdag 12/3 Blå rummet 10-12 Att studera samma problem över tid 1. (Österberg 2007) Fredag 15/3 Blå rummet 10-12 Att studera samma problem över tid 2. (Österberg 2007) Tisdag 19/3 Blå rummet 10-12 Historiker debatterar långa tidsperspektiv. (Temanummer av Historisk tidskrift, La lounge durée revisitée) Torsdag 21/3 Blå rummet 10-12 Tänkbara forskningsuppslag. Vilka teman och källmaterial kan studeras över lång tid? Torsdag 21/3 Sal 2 14-16 Föreläsning kring min egen forskning och dess utmaningar (Larsson Heidenblad 2012) Torsdag 28/3 Blå rummet 10-12 Slutseminarium kring examinationsuppgiften
Tema: Den moderna staden. En kulturhistoria Lärare: Peter K. Andersson Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i städer. Vad innebär detta och hur påverkar denna historiskt sett relativt nya miljö oss som människor? Den här temakursen syftar till att utforska framväxten av den moderna staden, främst under perioden sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, hur den speglades i kulturella yttringar och vilken inverkan den hade på människors vardagsliv. Fokus ligger på den rumsliga aspekten och i synnerhet på gatan som arena och symbol. Kursen är indelad i fyra moduler centrerade kring olika teman. I varje modul ägnas det första seminariet åt tillhandahållet material som tillsammans kan sägas utgöra möjligt källmaterial för vår gemensamma undersökning av stadsupplevelsen (dessa träffar kallas i schemat workshops). Studenterna uppmuntras också att föreslå eller ta med sig möjligt material att undersöka. Det andra seminariet ägnas åt diskussioner av inlästa vetenskapliga texter. Utförandet av de olika redovisningarna och diskussionerna kommer att varieras i största möjliga mån. Kursen examineras genom studenternas aktiva deltagande i dessa seminarier samt skrivande av ett paper. Litteratur Böcker Berman, Marshall, Allt som är fast förflyktigas, Stockholm 2001. (valda delar) (149 kr på Adlibris, fr 100 kr på antikvariat.net) 64 sidor Dennis, Richard, Cities in Modernity, London 2007. (224 kr på Adlibris) 350 sidor Hohenberg, Paul M, Hollen Lees, Lynn, The Making of Urban Europe, London 1995. (valda delar) 42 sidor (Säljes som kopia) Artiklar Bailey, Peter, Will the Real Bill Banks Please Stand Up? Towards a Role Analysis of Mid-Victorian Working-Class Respectability, Journal of Social History (1979) 12: 336-353. 17 sidor Belenky, Masha, From Transit to Transitoire: The Omnibus and Modernity, Nineteenth Century French Studies (2007) 35: 408-422. 14 sidor Bouman, Mark J, Luxury and Control. The Urbanity of Street Lighting in Nineteenth-Century Cities, Journal of Urban History (1987) 14: 7-37. 30 sidor Domosh, Mona, Those Gorgeous Incongruities : Polite Politics and Public Space on the Streets of Nineteenth-Century New York City, Annals of the Association of American Geographers (1998) 88: 209-226. 17 sidor Forsell, Håkan, Om urbaniteten som själslig och social förändringskraft 1900, i Sakta vi gå genom stan. Stadshistoriska studier, Mats Berglund (red.), Stockholm 2005. 25 sidor Fritzsche, Peter, Vagabond in the Fugitive City: Hans Ostwald, Imperial Berlin and the Grosstadt- Dokumente, Journal of Contemporary History, 29: 385-402. 18 sidor Gilfoyle, Timothy, The Urban Geography of Commercial Sex: Prostitution in New York City, 1790-1860, Journal of Urban History (1987) 13: 371-394. 23 sidor Jones, Francis M, The Aesthetic of the Nineteenth-Century Industrial Town, i The Study of Urban History, Dyos, H. J. (red.), London 1968. 12 sidor (Kopia tillhandahålls)
Haine, W. Scott, 'Cafe Friend': Friendship and Fraternity in Parisian Working-Class Cafes, 1850-1914, Journal of Contemporary History (1992) 27: 607-626. 20 sidor Ratcliffe, Barrie M, Perceptions and Realities of the Urban Margin. The Rag Pickers of Paris in the First Half of the Nineteenth Century, Canadian Journal of History (1992) 27: 197-233. 36 sidor Ross, Ellen, Survival Networks. Women s Neighborhood Sharing in London Before World War I, History Workshop Journal (1983) 15: 4-27. 23 sidor Simmel, Georg, The Metropolis and Mental Life, i Simmel on Culture, Frisby, David, Featherstone, Mike (red.), London 1997. 13 sidor (Kopia tillhandahålls) Källmaterial för workshops Utgörs av samtida rättegångsmaterial från www.oldbaileyonline.org.uk samt diverse tidningsnotiser, sångtexter och dikter. (Uppskattningsvis ca 50 sidor) Summa, antal sidor: ca 700 Schema 28/2 Sal 4 10.15 Introduktionsföreläsning: stadens historia från 1800 (Hohenberg & Lees, Dennis, kap 2, 4) Modul A: Gatan och offentligheten I: Trafik och interaktion 4/3 Sal 4 10.15 Workshop 6/3 Blå rummet 10.15 Diskussion av texter (Bailey, Belenky, Ratcliffe, Domosh, Dennis kap 5, 6) Modul B: Gatan och offentligheten II: Gatan om natten/gatan som kommersiell plats 8/3 Blå rummet 10.15 Workshop 12/3 Sal 4 10.15 Diskussion av texter (Gilfoyle, Bouman, Dennis kap 10, 11, Berman, kap 3) Modul C: Grannskap, förorter och tillhåll kring den privata sfären 13/3 Blå rummet 10.15 Workshop 15/3 sal 4 10.15 Diskussion av texter (Jones, Haine, Ross, Dennis kap 7, 8) Modul D: Staden och det mentala livet 18/3 sal 4 14.15 Workshop 19/3 Sal 4 10.15 Diskussion av texter (Simmel, Fritzsche, Berman inledning, Forsell, Dennis kap 12) Instruktioner inför paperskrivande 22/3 18.00 Inlämning av paper 26/3 Blå rummet 10.15 Paperseminarium