GUC Identitet Lärare: Kattis Lindberg
Identitet lektion 1 identitet (senlatin ideʹntitas identitet, till idem), självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ. www.ne.se
Avsnitt 1 Identitet Examination tema Identitet Religionskunskap 1 Centralt innehåll: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Varje lektion under v. 17-19 kommer ni att få ett antal frågor att arbeta med i grupp. Var noga med att skriva ned det ni diskuterar och även det vi pratar om under lektionerna. Vecka 20 kommer ni att få en examinationsuppgift som bygger på de frågor ni diskuterat under lektionerna. Du får välja om du vill göra en muntlig examination eller en skriftlig examination. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. E - Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Tid: v. 18! mån 27/4 föreläsning och arbeta med uppgifter v. 19! mån 4/5 föreläsning och arbeta med uppgifter!! C - Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. obs! fredag 8/5 extralektion 12.40-14.00 v. 20! mån 11/5 arbeta med examinationsuppgift v. 21! mån studiedag!!!! OBS! Inlämning fre 22/5 för de som vill redovisa! skriftligt.! A - Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. v. 22! mån Tid att arbeta med rester och att redovisa Identitet!!! muntligt för de som väljer att redovisa så. De som skickat in!! och inte har några rester får ledigt. 2
Avsnitt 2 Identitet Identitet betyder ungefär självbild och handlar om hur du själv och hur andra uppfattar dig. Det är lätt att tänka sig att vi fritt väljer våra identiteter, men riktigt så lätt är det tyvärr inte. Vi är nämligen väldigt påverkade av vår omgivnings uppfattningar om oss och om vad som enligt omgivningen är rätt och fel. Regler om vad som är rätt och fel brukar kallas för normer. Normer är idéer, regler och föreställningar som formar oss som människor, som ligger till grund för vår identitet. Vi är ständigt omgivna av normer som talar om för oss hur vi ska vara, vad vi ska tänka och känna osv. Normerna blir som ett manus som vi följer. Det finns olika manus för till exempel killar och tjejer. De flesta normer anpassar vi oss till utan att tänka på det. Men, då och då, eller hela tiden, bryter vi mot vissa normer. Normer förändras över tid. De första kvinnorna som bar byxor bröt mot en tydlig norm, men idag höjer ingen på ögonbrynen i Sverige om en kvinna bär byxor. En man som bär kjol däremot bryter mot normen och kommer säkert att få det uppmärksammat. Religiösa livsåskådningar är en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar normer i en grupp eller i ett samhället. Därmed påverkar religioner också människors identiteter. I Sverige har vi en tendens att se på religion som mindre viktig när det gäller identitetsuttryck, vi glömmer att majoriteten av världens befolkning är religiösa och att religion i allra högsta grad påverkar dessa människors identiteter. Vissa identiteter är värda mer än andra... När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka grupper vi tror att hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är personen? osv. Varför gör vi då detta? Jo, för att vi förväntar oss vissa egenskaper och beteenden av människor beroende på vilka grupper vi tänker oss att de tillhör. Kön, etnicitet och ålder är de vanligaste koderna en människa försöker bestämma när den träffar nya människor. Det går mer eller mindre på automatik. Grupper använder människor för att förstå omvärlden och för att känna sig trygga. Med det är också problematiskt med grupperingar, det har med hierarkier att göra. Vissa grupper värderas högre än andra, vilket påverkar oss alla - varken vi vill det eller ej. Det har till exempel länge värderats högre att vara man än kvinna, heterosexuell än homosexuell och att vara ljushyad än mörkhyad. Vilka grupper och därmed även identiteter som värderas högt i samhälle eller i en grupp varierar och påverkas av en mängd olika faktorer. När vi placerar människor i grupper får inte individer existera bortom grupper, utan får utstå generaliseringar utifrån den grupp de sorteras in i av omgivningen. Gruppen pensionärer förväntas till exempel ha liknande intressen och värderingar - trots att gruppen består av en mängd människor som troligtvis inte är mer lika varandra än andra. Den som oftast tillhör normen behöver inte försvara sin identitet. Men, de som bryter mot normer ifrågasätts ständigt. Att ständigt ifrågasättas som person kan i värsta fall leda till ångest, depression och självförakt. 3
Uppgift lektion 1: Diskutera tillsammans i grupp. Glöm inte att anteckna. 1. Förklara begreppen: a. identitet b. individuell identitet c. kollektiv identitet 2. Vad är normer? 3. Hur påverkar normer människors identiteter? 4. Ge exempel på när du eller någon annan bryter mot ett eller flera identitetsmanus. Vad händer då? 4
Identiet lektion 2 Religion och identitet
Avsnitt 1 Värderigar påverkas av religiös tro Sekulära och rationella värden (Secular - rational values) finns längst upp längs y-axeln. Sekulära och rationella värden är alltså motsatta de traditionella värdena. I sekulära och rationella samhällen läggs mindre vikt vid religion, traditionella familjevärderingar och auktoriteter. I dessa samhällen är skilsmässor, abort, dödshjälp och självmord relativt accepterade. I NTERAKTIVT 2.1 World Values Survey World Values Survey World Values Survey är frågor som regelbundet ställs till en majoritet av världens befolkning. Samma frågor ställs till medborgare i 100 länder och befolkningen i de länderna representerar tillsammans 90% av världens befolkning. Undersökningarna, som genomförs enligt vetenskapliga metoder, innehåller frågor om exempelvis ekonomisk utveckling, demokratisering, religion och jämställdhet. I The Cultural Map (se nästa sida) har svaren på olika frågor från World Values Survey sammanställts i ett diagram. Diagrammet visar hur olika typer av värden och processer hänger samman. Traditionella värden (Traditional values) finns lägst ned utmed y-axeln. Samhällen som förespråkar traditionella värden lägger stor vikt vid religion och familjen. I dessa samhällen är skilsmässor, abort, dödshjälp och självmord inte accepterade. De samhällen där många har traditionella värden har ofta en stark nationalistisk gemenskap och det finns en stark tilltro till auktoriteter. Sekulära och rationella värden Traditionella värden Ekonomisk och social säkerhet Individuella och universella värden The Cultural map www.worldvaluessurvey.org 2015 6
Utmed x-axeln visas värden som har med ekonomisk och social säkerhet (Survival values) att göra. Längst in mot y-axeln finns de samhällen som har höga Survival values. Höga Survival values indikerar ofta ett etnocentriskt förhållningssätt, låg tillit och låg tolerans för oliktänkande. På X-axeln visas också Self Expression values, det är värden som rör individen och individuella värderingar. Samhällen långt ut till höger på xaxeln prioriterar miljöfrågor, jobbar i högre utsträckning med jämställdhetsfrågor och har högre tolerans mot främlingar och homosexuella. Dessutom finns ett intresse för att arbeta för ökade möjligheter att delta i beslut som rör samhällets ekonomiska och politiska frågor. En enkel analys av värdena visar att i de länder där levnadsstandarden höjs, tenderar länderna att flytta sig från det vänstra nedre hörnet (från fattigdom) till det övre högra hörnet (till rikedom). Men, samtidigt påverkas människors värderingar starkt av de filosofiska, politiska och religiösa strömningar som dominerar i landet. Människor vill kunna göra fria val och vara självständiga. Självständighet är dock inte en topprioritet för människor som bor i länder där överlevnaden är osäker på grund av till exempel fattigdom. Så länge som den fysiska överlevnaden är osäker, är strävan efter demokrati underordnad överlevnadsinstinkten. De senaste 30 åren har stora framsteg gjorts i hela världen rörande politiska, ekonomiska och sociala frågor i kombination med teknologisk utveckling. Normer som rör familjer, giftermål, kön och sexualitet har dramatiskt förändrats i ekonomiskt utvecklade samhällen, men inte i fattiga länder. En majoritet av världens befolkning tror fortfarande till exempel att män är bättre ledare än kvinnor, trots att stora förändringar skett i jämställdhetsfrågor. Skillnaderna i värderingar mellan långinkomstländer och höginkomstländer har totalt sett ökat i världen. Uppgifter lektion 2: 1. Ge exempel på vad som avgör hur stor inverkan religion har på människors värderingar (generellt - det är ju omöjligt att uttala sig om enskilda individer). 2. Titta på variationerna i svaren i tabellen längst ned på sidan. Hur kan skillnaderna mellan de olika ländernas inställning till religion förklaras? Diskutera tillsammans. (Frågan som ställdes var: Hur viktig är religion i ditt liv?) Religionens inverkan på människors liv och värderingar varierar stort mellan olika länder. I länder där man har en hög tilltro till auktoriteter är till exempel religiösa ledare ofta starka. I de länderna blir normer och värderingar påverkade av religösa föreställningar, eftersom det inom många religioner finns normer som rör sexualitet, abort, jämställdhet osv. 7
Identiet lektion 3 Sexualitet
Avsnitt 1 Sexualitet Sexuella script Ett sätt att analysera begreppet sexualitet är att utgå från att sexualitet är en socialt och kulturellt konstruerat. Det innebär att man bortser från fysiologiska och biologiska aspekter av sexualitet och istället fokuserar på hur samhället och den kultur, som en individ är omgiven av, är avgörande för vad som anses vara ett acceptabelt sexuellt uttryck. Vad som är accepterat i ett samhälle/i en kultur kan därmed självklart också vara totalt oacceptabelt i andra sammanhang eller i andra tidsperioder. För att stärka uppfattningen om vad som är en god sexualitet är det vanligt att i samhällen/kulturer framhålla otillåtna sexuella handlingar som onormala, perversa, orena osv. På så sätt stärks känslan av gruppgemenskap. Begreppet sexuella script används för att visa att sexualitet är som ett manus, människor lär sig i interaktion med andra hur de ska agera sexuellt och följer sedan det manuset. De sexuella scripten förändras över tid, precis som en människas identitet förändras. När det gäller religion och skillnader i svar på frågor som rör sexualitet, ligger sällan svaret i vilken religion en person tillhör - oftast handlar det om vilken gren eller gruppering en person tillhör inom en viss religion. Det går alltså inte att säga något generellt om vad kristna eller muslimer anser om homosexualitet eller sex innan äktenskapet. Konservativa kristna och konservativa muslimer har troligtvis mer gemensamma åsikter i frågan om homosexualitet än alla världens kristna tillsammans. Uppgift lektion 3: Diskutera tillsammans i grupp. 1. Vad innebär det att sexualitet är socialt och kulturellt konstruerat? 2. Vad är sexuella script? 3. Hur kan religioner påverka normer för sexualitet? Förklara. 4. Varför går det inte att svara på vad kristna eller muslimer anser om till exempel abort eller sex innan äktenskapet? Hur borde ett svar på en sådan vara? De flesta religioner har några slags föreställningar om normativ sexualitet, alltså om vad som är en god respektive en felaktig sexualitet. När det gäller religioner har generellt sett det sex som utövas inom det heterosexuella äktenskapet varit norm. I vissa fall har religiösa företrädare också presenterat idéer om vad som är tillåtna och otillåtna sexuella handlingar även inom äktenskapet. 9
Källor BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. (2011) Forum för levande historia, RFSL Ungdom, upplaga 3 Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2007) Identitet, vilka är du? Natur och Kultur: Stockholm McGuire, Meredith B, (2002) Religion - The Social Context, Wadsworth: Belmont World Values Servey www.worldvaluesservey.com 2015-04-23 x