Budget- och strategiplan för Vilhelmina kommun 2011-2014 2010-11-26 inför KS
Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 2 1.1 Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv... 2 1.2 Samverkan och ledarskap... 2 1.3 Utvecklingsförmåga och kunskap... 3 2. BEGREPPSDEFINITIONER... 3 Vision... 3 Verksamhetsidé... 3 Övergripande mål... 3 Strategi... 3 3. VISION... 4 4. VERKSAMHETSIDÉ... 4 5. ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 Kultsjödalen /Malgomajdalen... 5 Tätorten... 5 Vojmådalen... 5 Östra området... 6 Folkets Hus... 6 6. STRATEGI... 6 6.1 På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen:... 6 6.2 Uppföljning... 7 7. BUDGET... 7 7.1 Verksamhetsmål... 7 Arbetslösheten i kommunen skall minska... 7 Sjukfrånvaron hos kommunanställda skall minska... 7 Större andel elever skall lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet och andel invånare med behörighet till universitet/högskola... 8 Kostnaden inom för-, grund- och gymnasieskolan skall årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Vilhelmina kommun... 8 Kostnaden för äldre- handikapp och individ/familjeomsorgen skall årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Vilhelmina kommun... 8 Personalkostnadernas utveckling... 8 7.2 Finansiella mål... 9 Årligt resultat på minst 2 mkr... 9 Amorteringar... 9 Målet är att verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inom fyra år, 2011-2014, inte skall överstiga 98,5%... 9 Soliditeten skall öka... 10 Kommunen betalningsberedskap skall vara minst 30 mnkr i genomsnitt per månad.... 10 Finansiering... 19 Likviditet... 19 1
1. INLEDNING 1.1 Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv Omvärldsanalysen som ligger till grund för denna plan och strategi för de kommande åren angår alla förvaltningar. När det råder enighet om nuläge och omvärldsbild så finns det goda förutsättningar för utveckling. Med en gemensam plattform för dialog och samverkan ökar förmågan att lösa framtida utmaningar. Plattformen i ett framtidsperspektiv är hållbar tillväxt som främjar vår kommun på ett positivt sätt. Attraktionskraft är nyckelordet för att vi skall vara intressant för näringslivets tillväxtarbete och för att familjer skall välja att flytta till Vilhelmina. Våra skolor, bostäder, omsorg är viktigt, likaså möjligheten till ett varierat och rikt friluftsliv. Följande drivkrafter för befolkningstillväxt och regional utveckling är identifierade, dessa drivkrafter får full effekt först när de finner samband och samverkan. Utvecklingsförmåga och kunskap Samverkan, förmåga att organisera och ledarskap Arbetsmarknadens utveckling Regionförstoring och tillväxt Attraktivitet och livskvalitet Miljö och Energi Till varje drivkraft följer ett antal utmaningar att hantera, att omvandla dessa utmaningar till strategier, konkreta mål och aktiviteter tar tid. På lång sikt är kommunens utvecklingsförmåga och kunskap den allra viktigaste drivkraften. På kort sikt har samverkan, förmågan att organisera och ledarskapet identifierats som den viktigaste drivkraften att utveckla. Att ta fram en vision som så många som möjligt kan stå bakom är också en viktig del i det inledande arbetet. 1.2 Samverkan och ledarskap En viktig framgångsfaktor för stärkt konkurrenskraft är samspelet mellan samhällets olika aktörer, framför allt mellan kommunal sektor, näringsliv och akademi. Mellankommunal samverkan har ökat de senaste åren och flera kommuner organiserar sig gemensamt i nämnder eller kommunalförbund i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheterna i ett långsiktigt perspektiv, kostnadseffektivitet och storskalfördelar har också varit en drivkraft för mellankommunal samverkan. Det i sig innebär att det uppstår nya behov av samverkansorgan på delregional och regional nivå som man tidigare har hanterat lokalt. Vilhelmina kommun ingår i samverkanskonstellationer/organ som Region Västerbotten, 10 kommungruppen och 3 kommungruppen dessa är tre viktiga samverkansorgan som kan utvecklas vidare och anta större utmaningar inför framtiden. 2
Med tydliga målbilder och utvecklade handlingsplaner som en plattform att driva processer utifrån kan Vilhelmina kommun utvecklas vidare i dessa samverkansformer på ett positivt sätt. Utmaningar Förmågan att samlat stärka och synliggöra Vilhelminas roll som en framtidskommun i Västerbottens inland, med en uttalad vilja att bedriva kommunal verksamhet i några uttalade servicenoder spridda i kommunen. Förmågan att samlat stärka Vilhelminas varumärke Förmågan att skapa nya allianser med andra kommuner och organisationer som svarar mot framtida mål. 1.3 Utvecklingsförmåga och kunskap En viktig drivkraft för regional utveckling och tillväxt är invånarnas utbildningsnivå samt deras förmåga att starta och driva nya verksamheter. Andelen invånare med högskolebakgrund är låg i Vilhelmina jämfört med andra kommuner och med rikets genomsnitt. Detta härrör delvis till att andelen gymnasieelever som studerar vidare inom tre år efter avslutad utbildning är låg vilket i sin tur kan härledas till en låg efterfrågan på arbetskraft framför allt inom den industriella och akademiska sektorn, under 2000 talet. Nyföretagandet liksom arbetsmarknaden i stort är beroende av den lokala arbetsmarknadens storlek. Ju större marknad desto större mångfald och företagsamhet. En viktig kunskapsbärare förutom grund och gymnasieskolan, är Lärcentrum med dess samarbete med högskolorna. Utmaningar Förmågan att öka andelen högskoleutbildade Överföring av kunskap och kompetens till befintligt närings och arbetsliv samt FoU Förmågan att stimulera till ökning av andel nyföretagande Förmågan att stimulera nya kunskapsföretag 2. BEGREPPSDEFINITIONER Vision: En kortfattad framtidsbild hur vi vill att kommunen ska uppfattas år 2014. Verksamhetsidé: Detta är kommunens grundläggande uppgifter och funktioner och på vilket sätt de ska fullgöras. Övergripande mål: Övergripande mål säger något om vad som är viktigt att uppnå. Det är dock viktigt att notera att mål inte berättar hur resultaten ska uppnås. Strategi: Definition av tillvägagångssättet i grova drag för att förverkliga verksamhetsidén, eller en beskrivning av hur kommunen ska arbeta för att uppnå vision och övergripande mål. 3
3. VISION Vilhelmina kommun år 2014: Vår ambition är att Vilhelmina kommun ska vara en kommun med både utvecklingskraft och framtidstro! 4. VERKSAMHETSIDÉ Vilhelmina kommuns grundläggande uppgifter ska vara följande: Verka för att den lokala demokratin utvecklas. Medborgardialog ska vara ett viktigt instrument i beslutsprocessen och nya metoder för deltagande ska utvecklas. Kommunen ska upprätthålla en stabil ekonomi som ger oberoende och trygghet för kommuninvånarna. Skapa goda förutsättningar och vara en brobyggare för samarbete och utveckling för kommuninvånare, företag, föreningar samt besöksnäring. Ta tillvara och tillgodose kommuninvånarnas potential, möjligheter samt behov och tillhandahålla en väl fungerade utbildning, vård, omsorg och kommunikationer. Vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare för både anställda och nyutbildade på arbetsmarknaden. Arbeta för att nytta dras av den yrkeserfarenhet och kompetens som invånare med utländsk bakgrund har. Detta är en viktig faktor både för arbetsförsörjning och för att få nyanlända invånare att stanna kvar och trivas i kommunen. Arbeta för en positiv befolkningsutveckling både genom att minska utflyttningen och bibehålla en hög inflyttning. Främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. 5. ÖVERGRIPANDE MÅL Våra värderingar om rättvisa, solidaritet, jämställdhet och alla människors lika värde ger goda förutsättningar för alla i kommunen. Vi vill utveckla kulturhelger som Hembygdsdagarna, Mikaeli och Fatmomakkehelgerna. Att ha en barnomsorg och skolverksamhet för alla där den behövs är viktigt för oss, liksom att barn och ungdomar får det stöd och den hjälp de behöver för att på bästa sätt klara av att tillgodogöra sig sin utbildning. Ungdomar behöver eget boende, en tro på arbete och en meningsfull fritid. Vi eftersträvar ett tryggt och säkert samhälle för alla. 4
En välfärd som håller hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund, skapar möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. En god start och ett livslångt lärande ska vara en självklarhet för alla. Ett rikt och varierande fritids och kulturutbud ger nya perspektiv, gör livet meningsfullt samt har stor betydelse för folkhälsan. Vård och omsorg efter behov, en meningsfull vardag med möjlighet till aktivitet är vad vi vill erbjuda alla äldre genom att behålla och utveckla äldreomsorgen i kommunal regi. Kort sagt, en trygg och professionell vård och omsorg om våra äldre som byggt vårt samhälle. Personer med funktionshinder ska kunna erbjudas professionell hjälp och stöd så att de har samma möjligheter till en meningsfull utbildning, ett utvecklande arbete och en aktiv fritid som alla andra. Kultsjödalen /Malgomajdalen Behåll äldreboendet i Saxnäs. Utveckla Vildmarksvägen. Utveckla den kulturhistoriskt unika samiska kyrkplatsen i Fatmomakke. Verka för vägen mellan Saxnäs Borgafjäll. Stötta Ricklundgården, Bernhard Nordhsällskapet och Lapp Lisa museet. Behåll skolorna i Saxnäs och Malgovik. Tätorten Skapa en trivsam yttre miljö, vackrare infarter och ett torg som en naturlig samlingsplats. Utvidga Strandleden via Baksjön. Utveckla ett tätortsnära rekreationsområde. Vårda kulturmiljön i Kyrkstan samt göra den mer turistvänlig. Rusta upp gator och trottoarer. Bygga lockande lekplatser för barnfamiljer. Utveckla mötesplats Tingshuset i samarbete med Folkets Hus. Utveckla Kyrkberget som besöksmål. Fräscha upp Järnvägsområdet. Behovsanpassa barnomsorgen. Utveckla gymnasiet för att möta framtidens behov. Erbjuda elever vid gymnasiet ett attraktivt boende. Verka för ett trygghetsboende för äldre. Förbättra snöröjningen, även under helgerna. Vojmådalen Skapa förutsättning att utveckla jakt och fisketurismen i Vojmådalen. Anpassa och utveckla hyreshuset i Dikanäs utifrån bygdens behov. Behålla skolorna i Dikanäs och Nästansjö. Ge förutsättning att bo kvar i närområdet även när man blivit äldre. 5
Östra området Stötta den kooperativa förskolan i Dalasjö. Behåll skolan i Latikberg Satsa på skidåkning i Latikberg, Järvsjöby och Dalasjö. Stimulera gruvnäringen bl. a genom attraktivt boende. Utveckla besöksnäringen inom skogsturism och vildmarksliv t ex genom hjortronsafari, jaktoch fisketurism. Folkets Hus Se till att Folkets Hus fortsätter att vara den naturliga träffpunkten i Vilhelmina. Stötta de verksamheter som finns i huset. Erbjuda hyresfria lokaler för föreningar även i fortsättningen. 6. STRATEGI 6.1 På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen: Skapa politiskt samförstånd och överenskommelse om vision, kommunövergripande mål, verksamhetsidé och strategi. Förankra mål och vision i kommunorganisationen och hos medborgarna. Kommunen ska med förvaltningar och bolag ses som en sammanhållen koncern vars uppgift är att ge mesta möjliga nytta till kommunens invånare, med andra ord ska organisationen styras av medborgarperspektivet. Upprätthålla en ekonomi i balans i den kommunala verksamheten. Erbjuda bra och effektiv service till kommuninvånarna. Arbeta för att den lokala demokratin utvecklas genom olika typer av medborgardialog. Lyssna på kommuninvånarna vad de tycker är bra och vad som måste förbättras. Förstärka det långsiktiga utvecklings och planeringsarbetet på kommunledningsnivå. Arbeta för en balans i befolkningsstrukturen. Göra det så bra som möjligt för de boende i kommunen så att invånarna trivs och på det sättet minska utflyttningen. Verka för att ta till vara på yrkeserfarenhet hos invånare med utländsk bakgrund så att de stannar och trivs i kommunen. Arbeta för att vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare. Aktivt använda folkhälsoarbetet som en resurs i kommunens utvecklingsarbete. Stärka samverkan mellan kommunen och näringslivet. Stötta och tillvarata eldsjälarnas engagemang och de ideella krafterna som finns i kommunen. Mesta möjliga resurser ska användas för att ge nytta för kommunens innevånare. Förvaltnings och/eller bolagsgränser är inget hinder för att samordna verksamhet om detta bedöms som effektivt av ekonomiska eller andra aspekter. Organisation och struktur kan anpassas till de förändringar i demografin som förutses under perioden. Kommunens tjänstemän ska arbeta för en jämn könsfördelning inom verksamheten och vara pålästa och uppdaterade på kommunens jämställdhetsplan och arbete. Aktivt söka delaktighet i olika läns, riks och internationella samarbeten. Kommunen ska ta fram vilka styrkor/fördelar som finns i de olika områdena och orterna i kommunen. 6
6.2 Uppföljning De övergripande målen ska brytas ned i årsvisa övergripande delmål. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med att budgeten fastställs följa upp att de övergripande målen omsätts till mål för respektive verksamhetsområde. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med fastställandet av årsredovisningen följa upp hur de olika målen uppfyllts. Strategiplanen ska ses över varje år och i början av varje mandatperiod, i tid för att eventuella förändringar ska kunna beaktas i det fortsatta budgetarbetet. 7. BUDGET I budgeten beskrivs de finansiella målen och verksamhetsmålen utifrån ovanstående inriktning. Nämndernas budgetramar har justerats utifrån de av kommunfullmäktige antagna budgetramarna för 2011. Finansieringen har också räknats upp något. 7.1 Verksamhetsmål Arbetslösheten i kommunen skall minska Minskad arbetslöshet i kommunen medför många positiva effekter och lägre kostnader. Målet är att arbetslösheten skall minska och att inom planeringsperioden, 2011 2014, vara lägre än föregående år. Arbetslösheten i kommunen % andel Arbetslösheten i länet % andel 2008 758 personer 10,5 2008 17748 personer 6,9 2009 845 personer 11,8 2009 22598 personer 8,7 2010 2010 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Sjukfrånvaron hos kommunanställda skall minska (Se personalpolitiska programmet) Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: 2008 8,1 % 2009 6,9 % 2010 Källa: Kommunens egen statistik 7
Större andel elever skall lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet och andel invånare med behörighet till universitet/högskola. Betygens utveckling de tre senaste åren: Andelen elever Antal elever Andel invånare 20 år som är behöriga till gymnasiet som avslutat år 9 med högskolebehörighet: Grundskolan Gymnasieskolan 2008 83,7 % 104 2008 52 % 2009 87,4 % 87 2009 48% 2010 83,8 % 80 2010 Källa: Skolverket Kostnaden inom för, grund och gymnasieskolan skall årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Vilhelmina kommun. Förslag kommer Kostnadernas utveckling de senaste åren: Förskola Grundskola Gymnasieskola År Redovisad Standard Redovisad Standard Redovisad Standard 2008 2009 2010 Kostnaden för äldre handikapp och individ/familjeomsorgen skall årligen inte vara högre än av SKL beräknad standardkostnad för Vilhelmina kommun. Förslag kommer Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: Äldreomsorg Handikappomsorg Individ/Familjeomsorg År Redovisad Standard Redovisad Standard Redovisad Standard 2008 2009 2010 Personalkostnadernas utveckling Personalkostnadernas andel av kommunens bruttokostnader får inte överstiga föregående års andel (i kommunens bruttokostnader ingår samtliga verksamhetskostnader.) År 2008 58,1 % 2009 57,8 % 2010 8
7.2 Finansiella mål Vilhelmina kommuns finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och skall också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. I likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett ut de senaste åren. Årligt resultat på minst 1,7 mkr. Målet för kommunen är ett årligt resultat på minst 1,7 mkr. Målet bedöms även som uppnått om resultatet som lägst uppgår till det budgeterade resultatet. Resultatets utveckling de tre senaste åren: 2008 16,5 mkr 2009 4,0 mkr 2010 Amorteringar En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. Målet är att amorteringarna skall uppgå till: 2011 10% av ursprungligt lånebelopp 2012 10 % av ursprungligt lånebelopp 2013 10 % av ursprungligt lånebelopp 2014 10 % av ursprungligt lånebelopp Målet är att verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inom fyra år, 2011 2014, inte skall överstiga 98,3% år 2014. Målet bedöms även som uppnått om nettokostnadernas andelar som högst uppgå till det budgeterade. Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag. År Mål År Resultat 2011 99,8% 2011 1,7 mkr 2012 99,3% 2012 3,0 mkr 2013 98,8% 2013 5,3 mkr 2014 98,3% 2014 7,7 mkr 9
Soliditeten skall öka Soliditet är ett mått på långsiktig finansiell styrka som skapar förutsättningar för ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten skall lägst uppgå till 67%. Utvecklingen de tre senaste åren: Soliditet Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser. 2008 75% 2008 30 % 2009 72 % 2009 27 % Kommunen betalningsberedskap skall vara minst 30 mnkr i genomsnitt per månad. Att ha god men rimlig kortsiktig finansiell styrka gör att pengarna kan används effektivt. Nyckeltalen nedan visar de antal dagar under åren där likviditeten överstigit 30 mnkr. Betalningsberedskap de Genomsnittlig likviditet tre senaste åren under året. År Antal dagar År Mnkr 2008 364 2008 44,5 2009 361 2009 43,5 2010 2010 10
Kommunfullmäktige BUDGET 2011 2014 2011 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Fullmäktige 872 872 861 876 Revison) 1 152 152 145 148 Valnämnd 32 32 33 149 Överförmyndare 653 453 617 635 Fullmäktige totalt 1 056 1 056 1 039 1 173 Investeringsbudget ) 1 OBS! Endast förtroendemannarevision (tjänsteköp tillkommer med 175,200,200) Kfm budget ingår i kommunstyrelsen i driftbudget. Verksamhetsförändringar 2011 tkr Överförmyndare, minskad utökning av handläggartjänst 200 11
Kommunstyrelsen Budgetremiss S+V 101126 BUDGET 2011 2014 2011 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Politisk verksamhet 3 624 3 624 3 565 3 736 Räddningstjänst 6 649 6 649 6 718 6 668 Ekonomienhet 3 866 3 866 3 694 3 793 Fastigheter 7 514 7 514 7 914 8 098 Flygverksamhet 133 133 136 140 GVA enhet 3 901 3 601 3 671 3 432 IT enhet 3 863 3 363 4 178 4 451 Kostverksamhet 0 0 0 0 Kommunledning/kansli 3 285 3 126 3 388 3 469 Näringsliv 6 374 6 374 6 687 7 081 Personal adm. 6 157 6 157 6 298 6 447 Övrig verksamhet 17 898 17 698 18 308 18 843 Lärcentrum 8 415 8 015 4 614 4 726 Immigrationsservice 3 900 3 900 0 0 Kommunstyrelsen totalt 67 779 66 220 69 171 70 884 Generell besparing 1 315 Ny total 64 905 Pågående investeringar 2010 där medel flyttas till 2011 12 002 Nya investeringar 2011 14 352 RAMFÖRSLAG 64 600 Verksamhetsförändringar 2011 tkr IT enheten Projektintäkter, minskad nettokostnad 500 Överförmyndare, minskad utökning av handläggartjänst 200 Lärcentrum, minskning löner mm 400 Busslinje Kittelfjäll Slussfors, from 1/7 11 100 Översiktlig fysisk planering 200 Minskade avskrivningar "nya torget" 50 Försäkringar, minskade premier 300 Kommunkansli, minskning ned till ram 159 Generell besparing 1315 Summa 3224 12
Kultur och Utbildningsnämnden Budgetremiss S+V 101126 BUDGET 2011 2014 2011 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Förskola 37 114 37 114 38 164 38 940 Grundskola 84 267 84 267 86 413 88 000 Gymnasieskola 43 353 43 353 44 284 44 972 Kultur och fritid 17 100 17 100 17 317 17 477 Förvaltningskansli 3 068 3 068 3 119 3 157 Skolmåltider 6 370 6 370 6 370 6 370 Politisk verksamhet 1 242 942 1 260 1 277 KUN totalt 192 514 192 214 196 927 200 193 Generell besparing 5214 NY total 187 000 Pågående investeringar där medel flyttas till 2011 11357 Nya investeringar 2011 8 617 RAMFÖRSLAG 183485 Verksamhetsförändringar 2011 tkr Politisk verksamhet, minskad buffert för utbildning 300 Vårdnadsbidraget, avskaffas 20110101 250 Fritidsgården, ökning personal mm 250 Generell besparing 5214 Summa 5514 13
Socialnämnden Budgetremiss S+V 101126 BUDGET 2011 2014 2011 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Övrig verksamhet 5 535 5 535 5 883 5 883 Individ och Familjeomsorg 16 479 16 479 16 590 16 777 Vård och omsorg 150 336 150 336 155 575 159 680 Socialnämnden tot 172 350 172 350 178 048 182 340 Generellt 7 000 Ny total 165 350 Nya investeringar 2011 3 500 RAMFÖRSLAG 164267 Verksamhetsförändringar 2011 tkr Generellt, minskad lönebudget 7000 14
Miljö och Byggnadsnämnden S+V 101126 BUDGET 2011 2014 2011 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Miljö och bygg tot 1 968 1 968 2 091 2 076 Utökning 32 Ny total 2 000 Investeringsbudget 0 RAMFÖRSLAG 1876 Verksamhetsförändringar 2011 tkr Utökning av ram 32 15
Driftbudget 2011 2012 2013 2014 remiss S+V 101126 Kommunstyrelsen totalt 67779 64 905 KUN totalt 192 514 187 000 Förslag på ramar kommer Socialnämnden tot 172 350 165 350 Miljö och bygg tot 1 968 2 000 Summa 434611 419 255 Finansiering 419588 421000 Resultat 15023 1 745 Avs eget kap 8786 1 745 Investeringar 14000 26469 Avskrivningar 18310 18310 Avskrivningar årets invest 2774 Nya lån 19499 5385 Summa 0 Total ny upplåning 2011 Upplåning invest 2010 23 359 Upplåning invest 2011 5385 Upplåning återst Granberget 17 139 Nyttjande av likviditet 6 745 Totalt 39 138 16
Investeringsbudget 2010 2014 (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Pågående projekt. Kvarvarande medel flyttas till 2011. Belopp per nov 2010 KS Kontorsinventarier 100,0 100,0 100,0 100,0 Reservkraft serverrum Andelar Folkets Hus 367,0 367,0 367,0 367,0 Omb gata/va tätort 1829,6 0,0 1000,0 1000,0 1000,0 Servisanslutningar tätort 50,0 50,0 50,0 50,0 Upprustning Järnvägsgatan (Magas.g.) 1911,4 0,0 Vägbelysningsanläggningar 1620,3 0,0 3000,0 3000,0 3000,0 Servisanslutningar byar 100,0 0,0 100,0 100,0 100,0 Kartering ledningsnät byar 300,0 300,0 300,0 300,0 Lekplatser 66,3 0,0 Magasinsgatan 248,0 2000,0 Sorteringsförbättring Granberget 1007,9 0,0 100,0 100,0 100,0 Upprustning Kyrkstan 1812,6 0,0 Proj va-anl Kittelfjäll 2930,0 0,0 6000,0 10000,0 10000,0 Tillgänglighetsåtgärder 283,0 0,0 Utrustning köksverksamhet 193,2 0,0 465,0 Utbyte bef maskiner 75,0 75,0 75,0 75,0 Vattenverk byar 500,0 500,0 500,0 Avloppsrening Meselefors 500,0 Utbyte buss Cornelia 60,0 Släck/räddningsbil basbil 2500,0 Videokonferensutrustning LärC 150,0 Åtgärder hiss enl lag 1000,0 1000,0 CCR-skåp flygplats 800,0 Utbyte hjullastare flygplats 250,0 Topping start-landningsbana, infl.ljus 8000,0 2000,0 Ommålning Volgsjö skola 1000,0 Markiser 200,0 Avloppsverk tätort 8000,0 4500,0 7000,0 Garage Granberget 1200,0 Summa KS 12002,3 14352,0 27757,0 27092,0 15092,0 17
KUN Inventarier simhallen/friluftsbad 82,0 Utrustning Tjärnvallen 77,0 0,0 Konstnärlig utsmyckning 20,0 0,0 Proj museum Inventarier/utrustning grundskola 1595,0 615,0 120,0 Inventarier/utrustning Ro3 850,0 500,0 200,0 Lillgloben 11160,0 Inventarier/utrustning fritidsgård 50,0 Kyrkberget, upprustning 150,0 Lokal för dagbarnvårdare, Fjällg 21 A 150,0 Elevboende Fjällgatan 21 A 300,0 Strandleden Baksjön 500,0 Rekreationsområde Baksjötjärn 100,0 Inventarier/utrustning förskolor 500,0 390,0 210,0 Gemensamma arbetsmiljö- och omst.arb 200,0 200,0 200,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 600,0 Inventarier museum 180,0 Inventarier/utrustning bibliotek 110,0 Omställning M4/kommunförråd 4000,0 Summa KUN 11357,0 8617,0 2205,0 880,0 0,0 SOC Inventarier/utrustning Åsbacka 794,0 Inventarier Saxnäsgården 50,0 Inventarier Sagagården Inventarier Tallbacka 1000,0 Ombyggnad Åsbacka Inventarier handikappomsorg 75,0 Inventarier Meden 50,0 Inventarier/utrustning Strandbacka 200,0 Inventarier hemtjänst 50,0 Larm 200,0 Seniorboende 1081,0 Summa SOC 0,0 3500,0 MBN Summa MBN 0,0 0,0 BRUTTOINVESTERINGAR 23359,3 26469,0 29962,0 27972,0 15092,0 18
Finansiering Egen finansiering 18310,0 Upplåning 31518,3 Total 49828,3 (inkl kvarvarande investeringar fr 2010) Likviditet 2011 Ingående likviditet 59000 Överskott drift 1745 Investeringar 49828 Återst Granberget 17139 Nya lån 39138 Totalt 32916 19