Version 2 2016-04-01 Fakultetskollegiet onsdag 6 april 2016, kl. 15.15-17.15 Lokal: E2, Lindstedtsvägen 3. Ärenden för diskussion Programstrukturutredning, Anders Axelsson Fakultetskollegiets arbetsformer skolperspektiv (fråga för vidare beredning av ledamöterna från respektive skola till kollegium 19/5) Välkomna till fakultetskollegiet! Welcome to the faculty assembly! Huvudämnet för dagens diskussion är den programstrukturutredning som pågår och som kommer att slutredovisas för rektor den 3 maj. Vi har bett utredaren Anders Axelsson att tillsammans med Björn Marklund redovisa i kort sammanfattning aktuellt underlag samt att formulera några möjliga slutsatser och förslag i syfte att väcka diskussion och ge återkoppling till utredningen. Vi kommer också att introducera en fråga för vidare beredning av ledamöterna i respektive skola inför nästa kollegium torsdag 19 maj. Det handlar om kollegiets arbetsformer och vilka förutsättningar som finns för arbetet med kollegial förankring och kollegialt inflytande utifrån skolperspektiv. Med vänliga hälsningar, Katja Grillner, dekanus Kommande mötestider Torsdag 19 maj kl. 09.00-11.00 Torsdag 22 september kl. 08.30-10.30 Onsdag 26 oktober kl. 08.30-10.30 Torsdag 24 november kl. 08.30-10-30 1 (1)
Fakultetskollegiet 2016-04-06 Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå Bakgrund Anders Axelsson har fått i uppdrag att utreda KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå. Utredningen ska särskilt fokusera på KTH:s civilingenjörsutbildning med mål att, utgående från det så kallade 3+2-upplägget, skapa en struktur med tydliga (breda) vägar på grundnivå och tydliga vägar över till den avancerade nivån. Utredningen ska föreslå förändringsmöjligheter i förhållande till utvecklingsplanens övergripande mål och KTH:s nuvarande utbud. Utredningen ska belysa hur högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning och civilingenjörsutbildning anknyter strukturellt till varande och om/hur dessa samband kan stärkas. En första delrapport har lämnats till fakultetsrådet, rektors ledningsgrupp, utbildningsutskottet och fakultetskollegiet i november. Slutrapport ska lämnas till rektor 3 maj 2016. Bifogad handling PP-bilder Anders Axelsson Att diskutera Slutsats 1 Checklistan är ett nålsöga konsekvensen är att det är svårt att motivera ett utökat programutbud om man inte har mycket starka strategiska motiv. Eller? Slutsats 2 Civilingenjör är synonymt med Master of Science in Engineering som är internationellt etablerad. En civilingenjör har alltså automatiskt en Master. Examen Master of Science bör utnyttjas endast för dem som antages direkt till avancerad nivå. Eller? Slutsats 3 Skall program vara breda eller smala? Ger checklistan tillräckligt svar? Slutsats från framtidsprognoser Produktionen av civilingenjörer är tillräckligt stor nu och inom överskådlig framtid. Den stora pensionsavgången av gymnasieingenjörer skapar ett mycket stort behov av ersättare i form av högskoleingenjörer, som har svagt söktryck till utbildningen. Vad skall vi göra? Observationer vid omvärldsanalys Norden skiljer sig från stora delar av övriga världen genom att det är den 5-åriga utbildningen som är norm (civilingenjör/diplomingenjör) trots att de flesta i Norden formellt har en 3+2- utbildning. Skall vi bygga på den 3-åriga kandidaten med ett fjärde år för att få anställningsbara fackhögskoleingenjörer (inkluderande praktik)? 1 (1)
Utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå Uppdrag Utgångspunkter Genomförande Preliminära slutsatser och reflektioner ANDERS AXELSSON, LTH OCH BJÖRN MARKLUND, KTH PRESENTATION FÖR FK KTH 6 APRIL 2016 Projektet Mål Ta fram ett tillräckligt underlag för att KTH skall kunna göra ett så bra strategiskt val som möjligt då man beslutar om eventuella förändringar av utbildningsstrukturen. Utgångspunkter: Nuvarande status, Vad har gjorts tidigare på KTH? Genomförande: Intervjuer av MÅNGA; Insamling av bakgrundsmaterial; Omvärldsanalys; Preliminära resultat och reflektioner 1
Omvärldsanalys 1. Sverige 2. Internationellt 3.Kvalitetsgranskning 4.Utvecklingstrender 5. Näringslivets och samhällets behov 6. Utredningar och rapporter 7. Rekrytering 8. Nya delar i utbildningsstrukturen 9. Synen på dagens utbildning Två observationer; rekrytering och examination Intresset för högre teknisk utbildning kan sägas vara högt men antalet behöriga är begränsat Ingenjörsutbildningen är den näst största programutbildningen på högskolenivå Lå 14/15 examinerades (SCB): 7597 lärare 4224 civilingenjörer 2430 högskoleingenjörer Hösten 2014 antogs 10481 studerande till RET gruppens ingenjörsutbildningar, samma år erhöll uppskattningsvis 14000 gymnasister behörighet (Skolverket SCB) 2
Attraktion KTH:s varumärke är starkt och intresset för civilingenjörsutbildningen har återhämtat sig 4000 3500 3000 1:a handssökande Även obehöriga 2500 2000 1500 1000 Nybörjare KTH dimensionerar 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Rekrytera tjejer? 0,4 Kvinnors intresse för civilingenjörsutbildningen stiger (fr. 2008/09) 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1994>>>>>>>>>>>>2003>>>>2006>>>>>>>>>>>>>>>2014 CTH KTH LiTH LTH Det är tvärvetenskapliga program med anknytning som design, miljö, livsvetenskap som attraherar Trenderna verkar vara nationella Intresset (andel förstahandssökande) är lägre än andelen nybörjare för många program Kvinnor konkurrerar in sig med sina betyg KTH 2015 35%; högt värde internationellt sett 3
Arbetsmarknad Arbetsmarknaden bryr sig mer om kompetens än examen Arbetsmarknaden skapar konjunkturberoende Lärosäten måste ha längre tidsperspektiv än företag Teknikföretagen upplever inte att de är delaktiga i KTH:s programutveckling Företag efterfrågar bred ingenjörskompetens tillsammans studentens självvalda profil (spets) KTH har ett vältäckande programutbud Externa betraktare efterfrågar hellre färre ingångar och mer överskådliga utgångar Master nivån kan täcka in branschers specialintressen Prognoser visar på brist på högskoleingenjörer /gymnasieingenjörer Slutsatser för diskussion KTH idag Står sig gott Skiljer sig inte från de flesta andra liknande tekniska högskolor när det gäller programutbud för Civilingenjör/Master of Science in Engineering. Modellen med utgång Master of Science är mer KTH specifik KTH skulle kunna stärkas genom en tydlig strategi för utbildningsstrukturen 4
Strategiska val: Examen, examensmål och benämningar Civilingenjörsexamen är mycket viktig för potentiella studenter och för avnämarna! Är det ändamålsenligt att alla skall ha 3 olika examensbevis för samma prestation? Bra för varumärket KTH? Kostnad och resurser? Civilingenjören innebär också Master of Science in Engineering Master of Science endast för antagning på avancerad nivå 3+2; Anställningsbar kandidat? Nya program reflektioner Valideringsprocessen bör inkludera externa experter som värderar underlaget. För att nya program skall attrahera nya studentgrupper måste det skilja sig väsentligt från de tidigare programmen Tillgång och efterfrågan på civilingenjörer kommer att vara i balans inom en överskådlig tid. Det kommer att råda en stor brist på högskoleingenjörer/gymnasieingenjörer 2015 går KTH 9 321 000 över takbeloppet Ett nytt program med 80 antagna innebär c:a 25 30 mkr ytterligare efter 5 år Små program är oekonomiska eftersom kurser kommer att ges endast för ett fåtal studenter Smala program är konjunkturkänsliga. Ekonomi och resursfördelning avgör skolornas handlingsmönster (små kurser, många program, många examina..) Hur uppnår man kvalitet samtidigt med kostnadseffektivitet? Skolorganisationen låser in programstrukturen 5
Checklista för värdering av nya och befintliga utbildningsprogram (1) 1. Rekrytering programmets attraktionskraft (söktryck) attraheras nya grupper av studenter (breddad rekrytering)? kannibaliserar programmet på andra befintliga program? 2. Relevans Näringslivets behov. Hur har detta värderats? Vilken har gjort värderingen? Anställningsbarhet för det specifika programmets kompetens (alltså inte civ.ing. som generellt har en anställningsbarhet på >98%) Checklista för värdering av nya och befintliga utbildningsprogram (2) 3. Hållbarhet Framtidsprognos vad gäller behov av denna kategori examinerade (demografi, arbetsmarknadsprognos, etc.) Ett smalt program är konjunkturkänsligt 4. Jämställdhet, mångfald och likabehandling Attraherar programmet andra grupper av studenter (breddad rekrytering)? 6
Checklista för värdering av nya och befintliga utbildningsprogram (3) 5. Ekonomi Ett nytt program kostar cirka 1 Milj att administrera Ligger det inom ramen för det nationella uppdraget (dvs under takbeloppet)? Ett nytt program med 80 antagna innebär c:a 25 30 mkr ytterligare efter 5 år Små program är oekonomiska eftersom kurser kommer att ges endast för ett fåtal studenter Hur mycket av programmet ges av bara en skola? Hur mycket extra resurser för information, vägledning och marknadsföring krävs vid programstart? Checklista för värdering av nya och befintliga utbildningsprogram (4) 6. Kompetens Finns forskningsöverbyggnad/forskningsanknytning? 7. Tydlighet mot omvärlden Hur unikt är programmet hur mycket skiljer sig programmet från övriga program? Samläsning Överlappning mappning 8. Formella nationella krav Examensmål, kvalitetsgranskning, etc. 9. Interna förnyelsekrav Är programmet viktigt för rekrytering till forskarutbildningen 7
Checklista för värdering av nya och befintliga utbildningsprogram (5) 10. Externa förnyelsekrav Konkurrens med andra lärosäten? Ambition att öka marknadsandelen på den svenska marknaden? Rekrytering av internationella betalande studenter 11. Extern utvärdering En extern syn på programmet avnämare, studenter, doktorander, branschkunniga 12. Strategi Ligger det i linje med KTH:s strategi? Strategisk prioritering? Bra för KTH:s varumärke? Frågor att diskutera (1) Slutsats 1 Checklistan är ett nålsöga konsekvensen är att det är svårt att motivera ett utökat programutbudet om man inte har mycket starka strategiska motiv. Eller? Slutsats 2 Civilingenjör är synonymt med Master of Science in Engineering som är internationellt etablerad. En civilingenjör har alltså automatiskt en Master Examen Master of Science bör utnyttjas endast för dem som antages direkt till avancerad nivå. Eller? Slutsats 3 Skall program vara breda eller smala? Ger checklistan tillräckligt svar? 8
Frågor att diskutera (2) Slutsats från framtidsprognoser Produktionen av civilingenjörer är tillräckligt stor nu och inom överskådlig framtid. Den stora pensionsavgången av gymnasieingenjörer skapar ett mycket stort behov av ersättare i form av högskoleingenjörer, som har svagt söktryck till utbildningen. Vad skall vi göra? Observationer vid omvärldsanalys Norden skiljer sig från stora delar av övriga världen genom att det är den 5 åriga utbildningen som är norm (civilingenjör/diplomingenjör) trots att de flesta i Norden formellt har en 3+2 utbildning. Skall vi bygga på den 3 åriga kandidaten med ett fjärde år för att få anställningsbara fackhögskoleingenjörer (inkluderande praktik)?. Arbetet går vidare. Rapport kommer! 9
Fakultetskollegiet 2016-04-06 Kollegiets arbetsformer - skolperspektiv Bakgrund Ur delegationordning för KTH (20150330): Av 2 kap 6 HL följer att beslut som kräver en bedömning av 1) Uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller 2) organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet, ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Vidare framgår att om den bedömning som avses ska göras av en grupp av personer ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Fakultetsrådet är en grupp med sådan kompetens och är det organ på KTH som i huvudsak tar beslut som följer av 2 kap 6 HL. Ur fakultetsrådets arbetsordning (20150401): Lärarna vid respektive skola utser genom val representanter till fakultetskollegiet där ca 10% av skolkollegiet är representerat. Fakultetskollegiet utgör en bas för rekrytering av lärare till beredningsgrupper och projekt av relevans för kollegiet. Kollegiet delas upp i mindre skolövergripande grupper som utgör en bas för förankring och diskussion av viktiga ärenden inför fakultetsrådets möten. Fakultetskollegiets agenda styrs i huvudsak av de aktuella frågor som dekanus och fakultetsrådet bedömer som mest angelägna att höra fakultetens syn på. Det är inte ett beslutande organ utan rådgivande och förankrande. Utifrån sin position som fakultet bidrar ledamöterna med olika och kompletterande perspektiv på viktiga kvalitetsfrågor för utbildning och forskning. På detta sätt fyller kollegiet en mycket viktig funktion som stämmer väl överens med dess uttalade syfte i rådets arbetsordning. En återkommande synpunkt från såväl föregående mandatperiods förtroenderåd och nuvarande kollegium är dock att formerna för vidare förankring inom fakulteten och i respektive skola är otydliga, samt att formerna för att initiera och väcka nya frågor att föra upp till fakultetsrådet upplevs som oklara. Bifogad handling Länk till fakultetsrådets arbetsordning https://intra.kth.se/styrning/kths-organisation/kthsfakultetsrad/arbetsordning-1.283373 Länk till delegationsordning för KTH https://intra.kth.se/styrning/regelverk/overgripande-styrning- 1.536023 Rekommenderad bakgrundsläsning: Kollegialitet en modern styrform Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist (Studentlitteratur 2016) 1 (2)
Utvecklad ledning av universitet och högskolor Kåre Bremer (SOU 2015:92) Att diskutera Inför nästa fakultetskollegium torsdag den 19 maj ber vi kollegiets ledamöter att samlas skolvis och diskutera hur kollegiets arbetsformer kan stärkas avseende vidare förankring i fakulteten och koppling till strategiskt utvecklings- och förändringsarbete i utbildning och forskning på skolnivå. Skriftligt underlag som kortfattat sammanfattar dessa diskussioner skickas senast 11/5 till Anna Höglund Rehn för vidare spridning till kollegiet. En sammankallande per skola kommer att föreslås. 2 (2)