SOMMAR DESIGN KONTORET Utomhusscen
Innehåll 01 Om 1 02 Designprocessen 2 03 Uppdraget 4 04 Arbetsprocessen 5 05 Analys 8 Analys av platsen och omgivningen 8 Funktioner med scenbyggnaden 8 Avvikande formspråk eller samklang med naturen? 9 En akustiskt bärande scen 10 Akustiska möjligheter och begränsningar 10 Konstruktionsmöjligheter och -begränsningar 10 Formspråk 10 06 Konceptförslag Konstruktion 16 Akustik 18 Tillgänglighet 20 Materialval 22 07 Rekommendationer för det fortsatta arbetet 24 08 Sammanfattning 25 09 English summary 1 10 Projektteam 26 Utomhusscen 3
01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. Syftet har varit att utveckla nya produkt- och tjänstekoncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras arbete inom området hälsa. Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för affärsutveckling. Den här rapporten beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.svid.se Projektnamn Ort 2012 1
02 Designprocessen Designprocessen Vi har arbetat utifrån designprocessen med målet att nå fram till en konceptuell nivå. Designprocessen ser lite olika ut från projekt till projekt men har en del gemensamma punkter som genomförs i alla designprojekt. 5. Genomförande 1. Utgångspunkt Ett projekt startar ofta i och med att det finns ett problem som ska lösas. En väl formulerad problemformulering är grunden till en bra designprocess. 2. Analys I analysfasen utförs t.ex. användarstudier, behovs- och funktionsanalyser samt omvärldsanalyser. Vilken typ av research som används kan se väldigt olika ut för olika projekt beroende på vad som är relevant att veta för att lösa det formulerade problemet. 3. Konceptutveckling Med problemformuleringen och resultaten i analysfasen som grund tas ett antal konceptuella skissförslag fram som testas och utvärderas. 4.Val av koncept Efter utvärderingen har man kommit fram till det koncept som på bästa sätt löser det formulerade problemet. Konceptet vidareutvecklas och nu går man in på detaljnivå. Förslaget förankras nu hos nyckelpersoner inom tillverkning, marknad och andra som behövs för att realisera realisera förslaget. Produkten testas och utvärderas ytterligare och en del justeringar kommer förmodligen att göras nu för att passa produktionsprocessen 6. Uppföljning Efter produktionsstart utvärderas projektet för att optimera framtida förbättring 2 Utomhusscen
Utomhusscen 3
03 Uppdraget Laholms kommun har en ny stadspark som ritats av Peter Gaunitz. Parken strävar till att stimulera våra sinnen med dofter, färger och ljud. I parken står en gammal scen som inte längre är i skick. Vårt uppdrag genom sommardesignkontoret har varit att ta fram ett konceptuellt förslag på en scenbyggnad samt tillhörande åskådarplatser. Åskådarplatserna bör anpassas och göras tillgängliga även för besökare som är rullstolsburna. Laholms kommun betonar litenheten och de önskar att scenen kan användas för spontana arrangemang samt bli en samlingsplats i parken. 4 Utomhusscen
04 Arbetsprocessen Genom brainstorming och i samtal med Laholms kommun definierades scenens ändamål. Scenens främsta användning bör vara uppträdanden inför en mindre publik, upp till ca 200 personer. 3D-visualiseringsprogram och lera. Då bland annat Laholms kulturskola ligger i närheten av parken finns önskemål om att scenen kan användas spontant och utan krav på förhandsbokning. För att underlätta den spontana användningen utgick konceptualiseringen från idén om en så bra akustisk lösning som möjligt. Ett koncept som bygger på att scenen skulle vara möjlig att använda även utan elektronisk ljudförstärkning. För att hitta ett visuellt uttryck för scenen och känsla som den skulle uttrycka togs en moodbord fram. I moodboarden samlades bilder som grupperades enligt uttryck, känsla och former. Moodboarden ligger till grund för de vidare skissarbetet. För att ta fram former och konstruktionslösningar som gav en så akustiskt bra lösning som möjligt undersöktes litteratur inom området. Utifrån litteraturen och moodboarden togs några tidiga koncept kring scenens och åskådarplatsernas uttryck fram med hjälp av handskisser och enkla lermodeller. För att utvärdera, verifiera och värdera dessa, samt för att få bekräftat att de akustiska elementen fungerade kontakades Mendel Kleiner, docent i byggnadsakustik och proffessor på Chalmers tekninska högskola. För att förfina formen, utveckla konstruktionen samt för att hitta ett system för åskådarplatser som harmoniserar med scenens uttryck och bildar en enhet gjordes fördjupade formskisser i För att verifiera konstruktionsprinciperna i scenbyggnaden kontaktades Karl-Gunnar Olsson, universitetslektor i byggnadskonstruktion på Chalmers, som kunde bekräfta att våra tankar fungerade. Slutligen bestämdes scenens former och konstruktion mer detaljerat varefter 3D-modellering och fysiskt modellbygge tog vid. En modell i laserskuren plywood togs fram med hjälp för att kommunicera resultatet. Vi vill rikta ett stort tack till Creative Tools för all hjälp med att skära ut modellbitarna. Utomhusscen 5
Moodboard
Utomhusscen 7
05 Analys Analys av platsen och omgivningen byggnaden. I parken har samspelet mellan ljus och skugga, kontrasterna mellan det klassiskt strama och det vildvuxna och naturliga uttryckts. Kontrasterna skapar spänning, liv och lekfullhet, något som scenen också kan uttrycka. För att låta scenen bli en del av parkens uttryck bör arbetet fokuseras på att förena natur och arkitektur. Scenen är belägen i den lummiga delen där buskagen är tätt omslutande och bildar en syddande nisch kring scenorådet. Tack vare det skyddande buskagen kan man låta scenen bli delvis gömd i parken, skapa en viss mystik kring den och ge besökarna en känsla av att upptäcka något då de leds in på scenområdet. Funktioner med scenbyggnaden i parken För att få en bild av möjliga scenarion som scenbyggnaden och åskådarplatsera kan ingå i gjordes en inventering av möjliga användningsområden. Till en början diskuterades olika användningsområden av parken och platsen under dygnet. Det är troligt att besökarna i parken varierar under dygnet, exempelvis barnfamiljer dagtid och ett vuxnare klientel kvällstid. Vidare brainstormades kring möjliga funktioner och aktiviteter som skulle kunna inrymmas i en scenbyggnad, idéer som kom fram var bl.a., spelningar/konserter, viskvällar, utomhusbio, teater, dans, picknickkonserter, poesiuppläsningar, cirkus/ clowner, trallsång för barn. Målgrupper för dessa evenemang är personer i alla åldrar vilket stämmer väl överrens med Laholms kommuns önskemål för En liknande brainstorming gjordes kring möjliga funktioner som scenbyggnad och åskådarplatser kunde ha. Ur brainstormen framkom bl.a., regnskydd, landmärke/mötesplats, lekplats, dansbana, teater, bio, disco, pickninckplats. För att definera de behov som behöver uppfyllas för att möjliggöra detta listades även den typen av funktioner, bl.a., tätt tak, synas sticka ut, möjliggöra uppsikt, bra golv, stor plan yta, projektionsyta, sittplatser. Eftersom sittplaster för åskådare är en viktig del i utformningen, samt även till viss del kan definiera scenens ändamål, möjligheter och begränsningar gjordes en brainstorm även kring vad som var önskvärt av möblerna. Ord som kom upp var, handikappanpassning, relation till scen, relation till parken, variation, fikamöbler, sitta bakochfram, torra, hängande, behaglig temperatur, tåligt, årstidsvariation, del i scenografi, åldrande i material, möjlighet att sola, bord, gömma sig, möjlighet att ligga ner. För att möta önskemålen listades funktioner nödvändiga för dessa, exempelvis stort utrymme, materal och form, olika scener i olika riktningar, möjlighet till både sittande och liggande position, möjlighet att gruppera sig och titta på varandra (istället för att sitta enbart på rad), akustisk lösning så att ljudet opimeras på alla sittplatser, bra sikt, inte provocera till skadegörelse, möjlliggöra användning av åskådarplatser även då scenen inte används. Flera av funktionerna och önskemålen var kombinerbara, men andra blev svårare att få ihop i en sammanhållen lösning. Även utifrån de fysiska 8 Utomhusscen
begränsningarna, platsen och utrymmet, var vissa önskemål svårare att uppfylla än andra. En prioritering gjordes och de krav som valdes resulterade i följande kravspecifikation: - erbjuda akustiskt bärande scenkonstruktion - erbjuda åskådarplatser för upp till 150 personer - möjliggöra tillgänglighet för rullstolsburna - erbjuda möjlighet till varierande sittställningar - möjliggöra friare sittgrupperingar - möjliggöra sittytor där man kan titta mot varandra (ej sitta på rad) - möjliggöra platser med ryggstöd - möjliggöra projektionsyta i scenen - låta åskådarplatserna vara integrerade med naturen Avvikande formspråk eller samklang med naturen? Utifrån det uttryck som redan finns i parken placerades tankarna om den nya scenbyggnaden in på skalan konstruerat av människan34 naturens eget verk. Utifrån moodboarden valdes bilder och uttryck som representerade de olika graderna på skalan. I relation till den dynamiska, mjuka parken samt till kontrasterna mellan det naturligt vildvuxna och det mänskligt arrangerade i parken valdes ett uttryck för scenbyggnaden som baserades på naturelement. Uttrycket skulle sträva mot att så väl som möjligt smälta in i parken, inte konkurrera med det befintliga uttrycket utan snarare berika eller komplettera parken. Uttrycket valdes för att få harmoni, låta scenbyggnaden bli en del av parken. Utomhusscen 9
Akustik När scenens funktioner och ändamål utvärderades växte tanken om en scen som fungerar utan elektronisk ljudförstärkning fram. Då scenen skulle inbjuda till spontan användning samt rikta sig till en mindre, mer intim publik var detta ett sätt att gå önskemålet till mötes. Scenens placering och parken som utstrålar natur och rekreation gjorde att en alltför förstärkt ljudbild också kunde upplevas konfliktande gentemot platsen. Baserat på den analysen var en akustiskt genomtänkt lösning var att föredra. Förslaget diskuterades med Laholms kommun och valdes som huvudsaklig inriktning för konceptet. Akustiska möjligheter och begränsningar För att akustiken ska fungera så bra som möjligt krävs vissa formelement, bl.a. ett utstickande tak som kan reflektera ljudet ner mot åhörarna och en plan bakre vägg inne i scenen. På insidan av scenen krävs diffusatorer och även någon typ av reflektorer som ger medhörning till artisten. Konstruktionsmässiga möjligheter och begränsningar Konstruktioner som får det utskjutande taket att bära undersöktes och stämdes av med det formässiga uttrycket. Den organiska formen på scenen testades genom olika konstruktionsförslag i modeller för att slutligen resultera i ett koncept som bygger på ledade bågar som spänns in i marken med vajrar. Formspråk De första formkraven sattes i och med att akustiken kräver ett utskjutande tak och en plan bakre vägg. I ett tidigt skede skissades varienter med mjuka formspråk, associationer till naturen gjordes och scenbyggnaden liknades bland annat vid en mussla. I och med tanken på musslan föddes även idén om att scenens form och åskådarplatsens form kunde spegla varandra så att scene skålades uppåt och åskådarplatserna skålades ner i sluttningen. Från naturen hämtades även skisser kring konstruktion, exempelvis att låta ådringen på ett löv bli bärande balkar. Genom skissprocesser och utvärderingar togs idéerna vidare och ur iden om musslan kom tankar om lövets ådring, svamphattars diffusationsförmåga, dragspelsfunktionen för medhörning och bältdjurets förmåga att rulla ihop sig. Parkens naturnära uttryck, dess många trädetaljer samt snidade objekt i kombination med träets förändring då det åldras gjorde att materialval för scenen föll på trä. För att konstruera scenen och bära upp det utskjutande taket skapades slutligen en form bestående av bågar. 10 Utomhusscen
Utomhusscen 11
06 Konceptförslag 12 Utomhusscen
Utomhusscen 13
14 Utomhusscen
Utomhusscen 15
16 Utomhusscen Konstruktion Konstruktionskonceptet bygger på att bågarna dras bakåt av vajrarna som är inspända i marken bakom scenen, och därigenom hindras från att falla framåt. För att spänna konstruktionen så hänger den främre bågen så att den med sin tyngd lutar hela scenen framåt. Den främre bågen är till skillnad från de övriga ledad i två punkter på varje sida, vilket gör att dess vinkel inte kan förändras, och konstruktionen därmed blir låst. Vajrarna trycker de höga bågarna nedåt och drar samtidigt de lägre bågarna uppåt så att de kan göras tunnare.
Utomhusscen 17
Akustik Det utskjutande taket reflekterar ljudet ner mot åhörarna. Balkarnas olika höjd gör att ljud studsar tillbaka mot artisterna och ger medhörning. Ribborna på insidan av väggarna varierar mellan 20-30 mm i djup för att diffusera ljudet. En plan vägg längst bak i scenen hjälper till att studsa tillbaka ljudet ljudet utåt mot publiken. 18 Utomhusscen
Utomhusscen 19
Tillgänglighet Marken vid den befintliga scenen är gräsbevuxen och nedanför scenen finns ett djupt dike som gör att sluttningen stiger brantare. Genom att ta bort diket och låta scenen vara i marnivå kan gångstigar leda nerifrån scenen upp till vägen ovanför. Från stigarna nås åskådarplatserna och vid stor publik kan man även sitta i slänten på gräset. 20 Utomhusscen
För personer som är rullstolsburna kan scenen och åskådarplatser framför scenen nås genom gångar från vägen bakom scenen. Via gången i slänten kan även den bredare mittdelen av såkådarplatserna nås med rullstol. Från vägen ovanför via stigarna kan även den bakre delen av åskådarplatserna nås med rullstol, på vägen ovenför finns även möjlighet att släppa av rullstolsburna med bil. Utomhusscen 21
Materialval Scenens balkar är tänkta att vara tillverkade av limträ och invändigt beklädda med träribbor. Stålvajer spänner in bågarna i marken. Marken kring scenen är gräsbevuxen och själva ytan för åskådarplatser är gjord i trä. Bågarna i åskådarplatserna är solitt trä och distanserna mellan dem är tänkta att vara gjorda av träribbor för att spegla scenens uttryck. Träribbor Träribbor Grässlänt Träbågar Träbalkar 22 Utomhusscen
07 Rekommendationer Vår rekommendation för det vidare arbetet med projektet är att ni håller kvar tankarna och känslorna som framkommit genom moodboarden. Att arbeta med det naturnära uttrycket och behålla trä som material i parken och i arbetet med scenområdet. Vi anser det vara viktigt att fortsätta arbeta utifrån tanken om parken som en enhet och scenområdet som en berikande del av denna. För att gå vidare med det scenkoncept som vi presenterat här rekommenderar vi att ni låter ta fram en plan för markanläggning samt bearbetning av läktarplatserna. Detaljerade konstruktionsberäkningar kommer också att vara nödvändiga liksom projektering. Utomhusscen 23
08 Sammanfattning Projektet har handlat om att ta fram ett koncept på en scenbyggnad samt tillhörande åskådarplatser. Tillsammans ska scenen och åskådarplatserna utgöra en helhet som kompletterar parkens uttryck idag. Projektets fokus har varit att ta fram ett koncept som underlättar för spontan användning av såväl scen som åskådarplatser. Genom att konstruera scenen så att akustiken kan fungera även utan elektronisk förstärkning kan framträdande äga rum utan förbokning och administration. Genom att sittplatser varieras i utformningen kan området användas för picknick eller rekreation även då scenen inte används. Projektet har utgått från analyser av parken och dess formspråk samt de känslor som parken uttrycker. Genom att arbeta med akustiska principer, strukturidéer och tillgänglighetsanpassning har en form och ett uttryck på scenen vuxit fram. 24 Utomhusscen
09 English summary The project concerns the development of a stage and spectator area concept. Together, the stage and seatings form a whole that intends to complement the expression of the park. The project s focus has been to develop a concept that facilitates the spontaneous use of both scene and spectator areas. Constructing the stage so that the acoustics can function without electronic amplification potentiates performances to be held without prebooking and administration. By the variations in the spectator area, the site can be used for picnics or recreation even when there is no performance on stage. The project is based on analyzes of the park, its design and its emotional expression. Working with acoustic principles, structural ideas and accessibility features has contributed to the form and expression of the concept. Utomhusscen 25
10 Projektteam Projektteamet utgjordes av en spänstig trio Moa, Lukas och Josefin. En förening av design, arkitektur och teknik har skapat en kompetensgrund på vilken projektet har vilat säkert. Projektledare Christer Ericson Projektledare för i. Christer har varit projektledare på SVID under nästan två decennier och har ansvarat för flera sommardesignkontor. 1998 initierade han Sveriges första ekodesignprojekt och är sedan några år tillbaka miljöansvarig inom SVID. christer.ericson@svid.se +46 (0)70 574 27 56 Handledare Martin Bergman Handledare för i. MSc, Industrial Design. Martin är egenföretagare och doktorand i industridesign och funktionella ytor genom instutitionen för material- och tillverkningsteknink på Chalmers vid Högskolan i Halmstad. Han är också medlem i Designfakulteten på KTH. martin.bergman@hh.se +46 (0)73 029 35 52 26 Utomhusscen
Josefin Klintberg Har en kandidatexamen inom produktdesign från Malmö Högskola. hello@josefinklintberg.com Moa Carlsson Moa studerar femte året på Arkitekturoch Teknikprogrammet vid Chalmers tekniska högskola, och har för avsikt att ta en dubbelexamen som arkitekt och civilingernjör inom byggnadskonstruktion. carlsson.moa@gmail.com 073-937 90 48 Lukas Arvidsson Har studerat två år på Arkitekturprogrammet vid Chalmers tekniska högskola samt ett år på Designprogrammet på HDK, där han har en kandidatexamen i design. lukas.arvidsson@gmail.com 073-345 64 82 Utomhusscen 27
är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. Syftet har varit att utveckla nya produkt- och tjänstekoncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras arbete inom området hälsa. Detta projekt har gått ut på att ta fram ett förslag på en ny scenbyggnad samt tillhörande åskådarplatser i Laholms stadspark. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se