SOMMAR DESIGN KONTORET. Derome Bioenergi Sommardesignkontoret Varberg

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET Derome Bioenergi + +

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 Uppdragsgivaren 3 03 Designprocessen 4 04 Analys 7 Bakgrund till uppdraget 7 Kunder idag 7 Centralens utformning 8 Bygglov 8 Underhåll 8 Förvaring av pellets 8 Potentiella brukare 9 05 Konceptutveckling 10 Miljöbeskrivning: Förbyggt villaområde 10 Miljöbeskrivning: Skola närförort 12 Miljöbeskrivning: Flerbostaden Konceptförslag 17 Nära barn 18 Levande filter 20 Nära fina vyer 22 Nära naturen 24 Nära cyklister Rekommendationer för det fortsatta arbetet English summary Projektteam 30

4

5 01 Om Sommar- designkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets Sommardesignkontor har haft tema - miljö. Syftet har varit att utveckla nya produkt och tjänste/ koncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras miljöarbete. Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för affärsutveckling. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. 1

6 02 Uppdraget I det här projektet har vi på sommardesignkontoret arbetat fram några konceptlösningar för hur Derome Bioenergi kan anpassa formen på sina pelletseldade närvärmecentraler för olika miljöer. Vi har framför allt tittat på värmecentralen som kallas silon. Olika miljöer som skulle kunna vara aktuella har utvärderats och idéer om hur centralerna antingen kan smälta in eller tillföra mervärden i närmiljön har undersökts. Målet är att Derome ska kunna erbjuda sina kunder en bredare portfolio på värmecentraler så att det blir lättare för kundens kund att passa in i de olika miljöerna. 2

7 Uppdragsgivaren Derome Bioenergi verkar främst i Halland, Bohuslän och Västra Götaland för att med god totalekonomi och positiva miljöinsatser ta tillvara biprodukter från skog och industri och förädla dem till biobränslen. Derome Bioenergi är en del av Deromeruppen. Ett av sveriges ledande företag inom träindustrin och förädlig av träprodukter. Sedan 2001 har man satsat stort på bioenergi och för cirka två år sedan startade man att även erbjuda kunderna värmecentraler. 3

8 03 Designprocessen Vi har arbetat utifrån designprocessen med målet att nå fram till en konceptuell nivå. Designpocessen ser lite olika ut från projekt till projekt men har en del gemensamma punkter som genomförs i alla designprojekt. 3.1 Utgångspunkt Ett projekt startar ofta i och med att det finns ett problem som ska lösas. En väl formulerad problemformulering är grunden till en bra designprocess. realisera förslaget. Produkten testas och utvärderas ytterligare och en del justeringar kommer förmodligen att göras nu för att passa produktionsprocessen. 3.6 Uppföljning Efter produktionsstart utvärderas projektet för att optimera framtida förbättringar. 3.2 Analys I analysfasen utförs t.ex. användarstudier, behovs- och funktionsanalyser samt omvärldsanalyser. Vilken typ av research som används kan se väldigt olika ut för olika projekt beroende på vad som är relevant att veta för att lösa det formulerade problemet. 3.3 Konceptutveckling Med problemformuleringen och resultaten i analysfasen som grund tas ett antal konceptuella skissförslag fram som testas och utvärderas. 3.4 Val av koncept Efter utvärderingen har man kommit fram till det koncept som på bästa sätt löser det formulerade problemet. Konceptet vidareutvecklas och nu går man in på detaljnivå. 3.5 Genomförande Förslaget förankras nu hos nyckelpersoner inom tillverkning, marknad och andra som behövs för att 4

9 5

10

11 04 Analys 4.1 Bakgrund till uppdraget Derome Bioenergi tillverkar och säljer pellets och egendesignade värmecentraler med pelletspannor och pelletsförråd. De finns i olika storlekar och olika utföranden och kan anpassas till närliggande byggnader genom färg och material. Värmecentralerna är stora och ofta placerade väl synligt i och med att de måste vara i närheten av byggnaderna som ska värmas upp. Det medför en del problem eftersom det är svårt att göra dem till ett naturligt inslag i t.ex. ett bostadsområde eller skolgård. 4.2 Kunder idag Kunderna är ofta fastighetsägare till flerbosstadshus eller större fastigheter, som skolor och andra offentliga byggnader. Värmecentralerna har även en viss marknad i expansionsområden där pelletsförbränningen tillfälligt används innan man kopplar in fjärrvärme. Villaområden skulle kunna vara aktuella, men hitintills har kulvertdragningen till flera villor anse tts vara en för dyr kostnad. 7

12 4.3 Centralenas utforming De anläggningar som Derome erbjuder idag har en industriell prägel eller ett soprumsliknande utförande. Ett stort problem med den lågbyggda centralen är att inloppsrören för pellets sitter på sådan höjd att skolbarnen springer in i dessa med sina huvuden. Dessa är även vassa. För att inte barnen ska stoppa in dumma grejer i rören är de försedda med lås som fastighetsskötaren har nyckel till, dock ej pelletsleverantören, varför vaktmästaren måste åka dit och öppna varje gång det är leverans. Påfyllningen från bulkbilen tar 30 minuter. 4.4 Bygglov Grannar kan överklaga. En större anläggning blev nyligen nekad på grund av grannöverklagan. Även transport och ljud från bulkbilen kan anses störande och vara något som grannar klagar på. Stadsarkiteker skulle uppskatta en mer miljöanpassat utseende. Varje bygglov är unikt för den platsen. 4.5 Underhåll Fastighetsskötare/vaktmästare sköter det dagliga underhållet. Daglig tillsyn utan ingrepp tar 5 minuter. Men i den lågbyggda anläggningen behövs det ofta Även sotare besöker anläggningen mellan 2-3 gånger per år. 4.5 Påfyllning av pellets En bulkbil kommer och levererar pellets en gång i månaden. För att komma in i den den högbygda centralen har pelletsleverantören en nyckel. 8

13 4.5 Potentiella brukare Idag finns en stor grupp brukare av centralerna som inte fokuserats på i utformningen av centralerna. Närvärmecentralerna uppförs alltid i en miljö med byggnader och där vistas olika människor. Dessa personer är brukare av centralen på olika sätt. De är alltid somm minst en passiv brukare som betraktar centralen. Ibland är de aktiva som barnen runt en skola som springer runt centralen i olika lekar. 9

14 05 Konceptutvecking 5.1 miljöbeskrivning: Förbyggt villaområde Utanför Göteborg byggs ett helt nytt bostadsområde upp, Lilleby Älvegård, med NCC som totalentreprenör. Husen är gestaltade som parhus och friliggande villor, där alla har eget garage. Samtliga hus har en offentlig sida mot gatan och en privat uteplats på baksidan, och flera av dem har takterrass. Arkitekturen är nymodernistisk med ljusa färger, liggande träpanel och ett enkelt formspråk. Husens täta placering ger en nästan urban karaktär, samtidigt som miljön är lugn och skyddad. Området består av fyra olika hustyper på mellan kvm med 4-6 rum. Tomterna är kvm och priset ligger på ungefär 3,5 miljoner kronor. Området är attraktivt för barnfamiljer bland annat för närheten till natur, badplatser, ridanläggningar och olika sportaktiviteter. Närheten till Göteborg är också en stor orsak. Människorna som köper hus här vill ha både staden, landsbygden och kustens kvalitéer, och de är beredda att betala för det. 10

15 11

16 5.2 Miljöbeskrivning: Skola närförort. Alla skolor ser olika ut men har en del gemensamma nämnare. Ofta är skolan uppdelad i ett antal byggnader då det ska finnas plats för både många klassrum, matsal och gymnastiksal. I anknytning till byggnader finns det ofta en del öppna ytor för lek och sport. Lekplats finns, med t.ex gungor, rutschkana och klätterställning. Åldern på barn varierar givetvis beroende på vilken typ av skola det är. Det är dock vanligt att separera låg- och mellanstadiet från högstadiet. 12

17 Elsa, Sebbe och Rasmus går i 4:an på Breviksskolan. De brukar spela King på rasterna, men tycker att deras skolgård är rätt trist. Det finns mest asfalt överallt säger Rasmus och pekar mot gården. här spelar man KING Linnea tycker att matte är lite kul men ängtar till rasten, för då ska hon och hennes bästa kompis Amanda leka. Linnea går i tvåan medans Amanda går i tredje klass. De brukar spela kula ibland berättar hon men oftast hoppar de hopprep. Breviksskolan är en 1-6 skolan och består av ett strörre tegelhus och två mindre, samt en gymnastiksal (blå byggnad). Huvudbyggnaden som syns på bilden är ett trevåningshus som grenar ut i två tvåningshus. Skolan ligger i en svensk småstad och omges av ett större villaområde och en stor fotbollsplan. 13

18 5.3 Miljöbeskrivning: Flerbostaden Flerbostaden är en hyresfastighet med ett bostadsbolag som ägare. Bostadsbolaget drivs av ekonomiska intressen, varför värmecentralens ekonomiska fördel är viktig. Flerbostaden ligger i glesbyggd eller i stadens ytterområden. Läget gör att många av lägenhetsinnehavarna kör bil och närheten till naturen kan vara en drivkraft till valet av bostad, men i många fall handlar det om ett bostadsbehov som lösts utan större omsorg. Generellt är de boende mycket toleranta gällande närmiljön och dess förändringar. De boende är en blandning av personer med olika bakgrunder. Det finns invandrare, arbetare, arbetslösa och mindre bemedlade pensionärer i området. Samtidigt finns en del flerbostadshus som är mycket vackert belägna med högre söktryck. Att måna om miljön i dessa områden kan ge möjlighet till högre hyror. 14

19 15

20

21 06 Konceptförslag Genom en insamlad kunskapsbas utvecklar vi lösningar efter olika behov och platser. Här tittar vi på lösningar i olika kostnadsnivåer. Mervärden motiverar de olika merkostnaderna. Rätt byggnad för rätt plats. För att Derome ska få fler möjliga kunder ska värmecentralerna kunna passa in i olika miljöer. Vi presenterar idéer på olika alternatiiva lösningar som kan passa olika typer av kunder. Eftersom varje projekt kräver ett unikt bygglov som tar hänsyn till platsen, kan Derome vara förutseende och visa lösningar som passar den miljön. Konceptförslagen som vi tagit fram visar hur centralen kan anpassas till olika miljöer och visar på möjligheter att bygga in fler mervärden i produkten. 17

22 18

23 6.2 Nära barn Vi har visat på hur mervärden skapas genom att ta fasta på mötet mellan värmecentralen och de människor som vistas på platser med mycket barn. I ett barntätt område som nära en skola kan man med fördel och enkla medel ta tillvara på barnens fantasi och centralens utseende för att ge barnen ett spännande element i lek och spel. Centralen är en byggnad som barnen inte får gå in i men som de ser varje dag. Genom att ge byggnaden en form som barnen fantasins hjälp kan leka med blir det en naturlig del av lekplatsen. I det här förslaget har vi inspirerats av sagovärldens borgar och slott. Förändringen på silon är liten men uttrycket blir ett helt annat. Enkla tillbyggnader som kan ställas vid sidan av bjuder in barnen till lek. Färgen kan variera men det är viktigt att tänka på att gen den glada färger eftersom borgen kan kännas hotfull annars. Möjligheten finns också att måla dit fönster med sagofigurer som gör den ännu mer lekfull. 19

24 20

25 6.2 Levande filter Med konceptet levande filter visar vi hur värmecentralen kan byggas in i ett växthus som renar luften efter förbränningen. En möjlighet för företag som vill stärka sin miljöprofil och minska sin miljömässiga påverkan ytterligare. Lösningen Levande filter har ingen skorsten och öppnar därmed för nya marknader, när man kan placera centralen i en omgivning av högre hus. Ett levande filter omvandlar CO 2 till växter. Växterna dushas av regelbundet med regnvatten så att sotparticklar som fastnar på bladen sköljs av och omvandlas sedan till näring av mickoorganismer i jorden. Bakom växterna 21

26 22

27 6.3 Nära fina vyer Har man fina vyer att blicka ut över så kliver man gärna upp 6 meter för att betrakta dessa.centralens höjd ger möjligheten till en fin utsiktsplats. En vägg som ger lä för vinden förlänger soldagarna. 23

28 24

29 6.4 Nära naturen Växtbeklädnad kan lyfta ett grått område. Gröna väggar blir allt mer vanligt i kontemporär arkitektur. Växternas betydelse för klimatet och trivseln går inte att underskatta

30 26

31 6.5 Nära cyklister Rör från taket på silon går ner till marken i ett oregelbundet mönster. Mellan varje rör finns det gott om plats att få in en cykel som kan låsas fast säkert i röret. 27

32 06 Rekommendationer rekommenderar att de förslag som presenterats nu utvärderas av Derome och presenteras för Deromes kunder. Idéerna bör fungera som ett diskussionunderlag för framtida utvecklingplaner för Deromes produktutvecklingsavdelning. I samarbete med industridesigners kan sedan de aktuella koncepten vidareutvecklas till färdiga produkter som fungerar ur ett användarperspektiv och ur ett tillverkningstekniskt perspektiv

33 07 English summary Derome Bioenergi produce and sell pellets and heating systems for small and medium neighborhoods. The aim of the project was to develop a low cost heating system that suits different types of architectural environments. presented a couple of different versions suited for different places such as school areas and housing areas. 29

34 08 Projektteam Projektledare, Christer Ericson Telefon: +46 (0) Christer har arbetat som projektledare på SVID under de senaste 15 åren. Fram tills för två år sedan, när han flyttade ner till Falkenberg, var han dessutom ansvarig för SVID Region Norr. Under åren har han varit ansvarig för många designprojekt som invol verat både företag och designer startade han det första ekodesign-projektet i Sverige. Handledare, Staffan Weigel CEO för Kvarnen Studio AB, Designer MFA, MSD staffan@kvarnenstudio.se Telefon: +46 (0) Staffan driver sedan 2007 designbyrån Kvarnen Studio med fokus på hållbar utveckling. Från designprojekt i Afrikas slumområden till corporate design för multinationella bolag. Medverkar i bland annat Design med Omtanke och Möbelrikets satsning Green Design. 30

35 Jakob Uhlin Jakob är utbildad vid Högskolan för design och Konsthantverk i Göteborg samt Gerrit Rietveld Accademie i Amsterdam. Han är en idéspruta innom design för hållbar utveckling; nyfiken på all kunskap som kan vävas in och berika utformningen av framtidens produkter och tjänster. Tillgavs nyligen IKEA-stipendiet och kommer under hösten 2009 praktisera på IKEAs designavdelning. jakob@jakobuhlin.com Johannes Brattgård Studerar till arkitekt på Chalmers och blev nyligen klar med sin kandidatexamen. Han har bott en längre tid i Kina och där bland annat ritat om ett konstgalleri i staden Kunming i sydvästra Kina. Under nästa år kommer han att praktisera på White arkitekter i Göteborg samt Henning Larsen Architects i Riyadh. brattgard@gmail.com Lisa Minogue Lisa håller just nu på med sin masterutbildning i industridesign med inriktning designstrategi på Konstfack. Sedan tre år tillbaka driver hon designbyrån Nous Design tillsammans med en kollega, där ett av de senare uppdragen var designen av en veckodosett för vitaminer och medicin. lisa.minogue@konstfack.se 31

36 är en unik satsning från SVID, Stiftelen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Årets Sommardesignkontor har haft tema - miljö. Syftet har varit att utveckla nya produktoch tjänstekoncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras miljöarbete. Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för affärsutveckling. I det här projektet har vi på sommardesignkontoret arbetat fram några konceptlösningar för hur Derome Bioenergi kan anpassa formen på sina pelletseldade närvärmecentraler för olika miljöer. Vi har framför allt tittat på värmecentralen som kallas silon. Olika miljöer som skulle kunna vara aktuella har utvärderats och idéer om hur centralerna antingen kan smälta in eller tillföra mervärden i närmiljön har undersökts. Målet är att Derome ska kunna erbjuda sina kunder en bredare portfolio på värmecentraler så att det blir lättare för kundens kund att passa in i de olika miljöerna. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm