Mälardalens Högskola, Examensarbete i pedagogik Joel Hamberg och Tove Källberg

Relevanta dokument
Grundskollärares fortbildning - en jämförelse av arbetet med fortbildning i stat, kommun, skolledning och bland lärare Antal sidor: 48

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Skolplaceringar av barn med funktionsnedsättningar

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Bam- och utbildningsnämnden

Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor

Läsutvecklingsschema

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Barn- och utbildnignsförvaltningen

Verksamhetsplan förskola 18/19

Protokollsutdrag. 1. Godkänna svaret på revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och överlämna det till revisionen.

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL HÖGÅSEN, BRATTELYCKAN OCH ÖCKERÖ FÖRSKOLA

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Individuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare

Granskning av ersättning från högskolorna

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Novus Opinion Föräldrar om skolan. Första diagramrapport Arne Modig Viktor Wemminger

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor

Lokal verksamhetsplan BUF

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Beslut för fritidshem

Uppföljning av. det systematiska arbetsmiljöarbetet, fortbildningsinsatserna och jämställdhetsarbetet inom förvaltningen

Interpellationssvar. Vad tänker du göra för att införa central rättning av nationella prov i Eskilstuna?

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Verksamhetsområdesplan 2017

Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsplan för Magelungen Utvecklings skolor

Lokal arbetsplan Läsåret

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

e-strategi i utbildningen

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

Kompetensutveckling av Stockholms lärare Motion (2015:29) av Sara Jendi Linder (M)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Verksamhetsområdesplan 2017

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Förändring av grundskolornas upptagningsområde mellan stadsdelsnämnderna Maria-Gamla stan och Katarina Sofia Hemställan från berörda stadsdelsnämnder

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Hur är läget på din skola?

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Barn- och utbildningsnämnden (9) Plats och tid: Kommunhuset, Bröderna Ericssonrummet, kl

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Resursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen, särskolan, skolbarnsomsorgen och öppen fritidsverksamhet

Verksamhetsplan fastställd av styrelsen för Barnens hus den 28 februari (8)

Beslut efter uppföljning för grundskola

Huvudman Dnr :6993 Rektor Beslut

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Ellithan AB Dnr :6993 Rektor Britt Holmgren Beslut

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Forskarstudier för lärare i Stockholms stad

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Svarteskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Skolverkets arbete kring matematik

Bilaga 2 till rapporten Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar i Stockholms skolor sammanställning av inspekterade gymnasieskolor

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Beslut

Ansökan att starta fritidshem: Child Academy Uppsala AB - Vreta

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av fördelning av lärarresurser i Huddinge kommun, Annerstaskolan och Kungsklippeskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Feriearbeten sommaren 2003

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

PM 2016:132 RIV (Dnr /2016)

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien

Barn- och utbildningsnämnden

Transkript:

Förvaltning 2 - Intervju 1 1. Hur ser Barn- och utbildningsförvaltningen på statens riktlinjer för grundskolelärares fortbildning? 2. Vilka ideal har Barn- och utbildningsförvaltningen gällande lärares fortbildning i grundskolan? 3. Hur ser du på relationen stat kommun vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 4. Vilka krav ställer staten på kommunen vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 5. Vilka resurser får kommunen från staten vad gäller lärarfortbildning på grundskolan? 6. Upplever ni några krav eller önskemål på fortbildning från grundskolorna? 7. Vad gör Barn- och utbildningsförvaltningen för att stimulera lärarfortbildning på grundskolan? 8. Ger Barn- och utbildningsförvaltningen direktiv till grundskolors skolledningar angående innehållet i lärarfortbildningen? 9. Hur uppfattar ni att skolledningarna efterlever Barn- och utbildningsförvaltningens direktiv kring grundskolelärares fortbildning? 10. Hur uppfattar ni att grundskolelärare tar del av fortbildning? 11. Anser ni att alla grundskolelärare har samma möjligheter till fortbildning oavsett arbetsplats? 12. Är statens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser? 13. Är Barn- och utbildningsförvaltningens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser? a

Förvaltning 1 1. Kan du beskriva för- och nackdelar med att X förvaltning har ansvaret för två grundskolor och då särskilt beträffande fortbildning för lärare. 2. Hur upplever ni att skolledningarna på X grundskolor ställer sig inför att tillhöra er förvaltning? 3. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under Barn- och utbildningsförvaltningen därför att de saknar resurser för fortbildning? 4. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under X förvaltning därför att de tror sig kunna få bättre tillgång till fortbildning? 5. Tror ni att lärarna känner fördelar eller nackdelar med att ha en närhet till X förvaltning? 6. Hur upplever du att du som skolutvecklare i X hinner med att utföra ditt uppdrag för att stödja skolledningarna och lärarna i arbetet med fortbildning? 7. I vilken utsträckning utnyttjas möjligheten att ta del av lärarlyftet? 8. Finns det är någon skillnad mellan X förvaltning och Barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller utnyttjandet av lärarlyftet? 9. Hur ser X förvaltning på statens riktlinjer för grundskolelärares fortbildning? 10. Vilka ideal har X förvaltning gällande lärares fortbildning i grundskolan? 11. Hur ser du på relationen stat kommun vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 12. Vilka krav ställer staten på X förvaltning vad gäller fortbildning av grundskolelärare? 13. Vilka resurser får X förvaltning från staten vad gäller lärarfortbildning på grundskolan? 14. Upplever ni några krav eller önskemål på fortbildning från grundskolorna? 15. Vad gör X förvaltning för att stimulera lärarfortbildning på grundskolan? 16. Ger X förvaltning direktiv till grundskolors skolledningar angående innehållet i lärarfortbildningen? 17. Hur uppfattar ni att skolledningarna efterlever X förvaltnings direktiv kring grundskolelärares fortbildning? 18. Hur uppfattar ni att grundskolelärare tar del av fortbildning? b

19. Anser ni att alla grundskolelärare har samma möjligheter till fortbildning oavsett arbetsplats? 20. Är statens mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser? 21. Är X förvaltnings mål om skolutveckling utifrån lärarfortbildning rimliga utifrån avsatta resurser? 22. Hur ser samarbetet ut mellan X förvaltning och Barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller fortbildning av grundskollärare? c

Förvaltning 2 - Intervju 2 1. Beskriv för- och nackdelar med att grundskolorna i kommunen är uppdelade i två förvaltningar. 2. Kan du beskriva för- och nackdelar med att Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvaret för många grundskolor och då särskilt beträffande fortbildning för lärare. 3. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under X förvaltning därför att de saknar resurser för fortbildning? 4. Upplever ni att det finns lärare som flyttar till grundskolor under Barn- och utbildningsförvaltningen därför att de tror sig kunna få bättre tillgång till fortbildning? 5. Hur upplever du att du som skolutvecklare i kommunen hinner med att utföra ditt uppdrag för att stödja skolledningarna och lärarna i arbetet med fortbildning? 6. I vilken utsträckning utnyttjas möjligheten att ta del av lärarlyftet? 7. Finns det är någon skillnad mellan X förvaltning och Barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller utnyttjandet av lärarlyftet? 8. Hur ser samarbetet ut mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning vad gäller fortbildning av grundskollärare? d

Kommunstyrelsen 1. Varför är grundskolorna inom Y kommun uppdelade mellan två förvaltningar? 2. Kan du beskriva för- och nackdelar med att grundskolorna i kommunen är uppdelade i två förvaltningar, vad gäller fortbildning? 3. Vilka resurser avsätts i budgeten till Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning vad gäller fortbildning? 4. Ger kommunstyrelsen några direktiv till Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning angående satsningar på fortbildning och hur mycket pengar som ska avsättas till fortbildning? 5. Hur ser kommunstyrelsen på fortbildning av grundskolelärare? 6. Vilka krav har staten på kommunen beträffande fortbildning? 7. Vilket stöd får kommunen från staten beträffande fortbildning? 8. Hur försöker ni möjliggöra och uppmuntra fortbildning av lärare i kommunens grundskolor? 9. Finns det speciella satsningar på fortbildning som görs i kommunens grundskolor efter kommunens behov? 10. Vilka krav ställer ni på Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning beträffande fortbildning av grundskolelärare? 11. Sker det någon uppföljning från kommunstyrelsens sida angående hur Y kommuns grundskolor fortbildar sin personal? 12. Ser du några hinder vad gäller fortbildning av grundskolelärare inom Y kommun? 13. Hur ska fördelningen se ut mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och X förvaltning beträffande fortbildning? Vem har vilket uppdrag? 14. Hur ska oklarheter kring vilken fortbildning X förvaltning får ta del av och vem som ska bekosta vad beträffande fortbildning som bedrivs av Barn- och utbildningsförvaltningen? e

Skolledning 1. Hur stor del av skolans totala budget är avsatt till fortbildning? 2. Hur använder skolan, de enligt arbetsavtalet 104 timmar fortbildningstid, som varje lärare har rätt till varje år? 3. Hur gör skolan om personalen vill fortbilda sig utöver de 104 timmarna? 4. Vilken fortbildning sker av er personal? 5. Hur sker urvalet angående vem som får ta del av fortbildning? 6. Hur uppmuntrar skolledningen fortbildning av personalen i medarbetarsamtal? 7. Vilka krav ställer skolledningen, kommunen och staten på skolans personal angående fortbildning. 8. I vilken utsträckning och i så fall hur styr skolledningen personalen vad gäller fortbildning? 9. Hur arbetar skolledningen för att alla lärare ska få ta del av fortbildning? 10. Vilka hinder ser skolledningen vad gäller fortbildning av personalen? 11. Hur ser behovet av framtida fortbildning av skolans grundskolelärare ut? 12. Hur ser möjligheterna till framtida fortbildning av skolans grundskolelärare ut? 13. Vilka behov av centralt styrd fortbildning från staten anser skolledningen behövs? 14. Vilka behov av centralt styrd fortbildning från kommunen anser skolledningen behövs? 15. Vilka krav upplever skolledningen att skolan har angående fortbildning från kommunen och staten? Vad saknas? 16. Vilket stöd upplever skolledningen att skolan har angående fortbildning från kommunen och staten? Vad saknas? f

Lärare 1. Har du en individuell fortbildningsplan? 2. Upplever du att skolledningen uppmuntrar dig till fortbildning? 3. Hur använde du dina 104 timmar fortbildningstid förra läsåret? 4. Vad händer om du vill fortbilda dig mer eller mindre än de 104 timmarna? 5. Vilka krav ställer skolledningen på dig när det gäller fortbildning? 6. Vilka krav ställer lärarkolleger på dig när det gäller fortbildning? 7. I vilken utsträckning anser du att skolledningen styr över fortbildningen? 8. Känner du stöd när det gäller fortbildning från skolledningen? 9. Vilka hinder ser du när det gäller fortbildning? 10. Saknar du någon typ av fortbildning som skulle hjälpa dig att bättre nå skolans mål? 11. Hur skulle fortbildning se ut för dig om du fick bestämma? g

Stat 1. Hur stödjer staten, via högskolan, grundskollärare till fortbildning? 2. Hur uppmuntrar staten, via högskolan, grundskollärare till fortbildning? 3. Vilka hinder ser högskolan i arbetet med fortbildning av grundskollärare? h