Interaktiv undervisning

Relevanta dokument
Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.

Alla svar till de extra uppgifterna

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Vågrörelselära och optik

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågrörelselära och optik

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

Deliberate Practice på en kurs i kvantmekanik. Emma Wikberg (& Stefano Bonetti) Fysikum, SU

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Från populär föreläsare till diskussionsledare med fokus på lärande eller Min Peer-Instruction resa från 2011

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.

Vågrörelselära och optik

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Gauss Linsformel (härledning)

Kapitel 36, diffraktion

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College

SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Alla bilder finns på kursens hemsida

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Modeller och representationer - hur används de i skolan och hur kan de utnyttjas?

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Handledning laboration 1

The nature and propagation of light

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Välkomna till Kvantfysikens principer!

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

FAKULTETEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE. Utveckling av kurser inom byggteknik genom användning av interaktiva föreläsningar Ett pilotprojekt

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik

Tentamen Fysikaliska principer

U T B I L D N I N G S P L A N

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Naturvetenskaplig fysik i Lund

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Kvantfysikaliska koncept

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Laboration 1 Fysik

Ljusets böjning & interferens

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Tentamen Fysikaliska principer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Dopplereffekt och lite historia

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

8. Planeringen finns på hemsidan. a. Vad som tas upp på föreläsningarna b. Vilka tal som löses på lektionerna c. Rekommenderade hemuppgifter som

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Kvantfysikaliska koncept

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Information om kursen

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Storheter och enheter Del 8: Fysikalisk kemi och molekylfysik

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Transkript:

Interaktiv undervisning Effektivare inlärningsmiljö genom små förändringar Magnus Gustafsson Institutionen för kemi 16 december, 2008 Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 1 / 17

Magnus bakgrund (undervisning i grönt) 1992 1997: Grundutbildning i fysik, Lunds universitet 1997 2002: Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas 1997 1998: Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College 2003 2007: Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) 2007 2008: Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet 2007 2008: KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17

Magnus bakgrund (undervisning i grönt) 1992 1997: Grundutbildning i fysik, Lunds universitet 1997 2002: Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas 1997 1998: Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College 2003 2007: Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) 2007 2008: Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet 2007 2008: KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17

Hur kan jag föreläsa mer effektivt? Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller... 2. Använd trick Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller... 2. Använd trick Jag är ingen speciellt bra lärare men en hyffsad vetenskapsman då kan man använda vetenskapliga metoder för att mäta sin effektivitet som lärare. Carl Wieman Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Simuleringar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

KEM040, spektroskopi inledande Ljusets natur: Maxwell (1861): Ljus är en elektromagentisk våg Andra elektromagnetiska vågor? gamma röntgen UV IR mikrovågor radio Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 5 / 17

Radiovåg En radiovåg med våglängd λ=3 m passerar en person (med ett instrument som kan räkna vågtoppar). Vågens utbredningshastighet är c=300 000 000 m/s. Under loppet av en sekund är antalet vågtoppar som passerar personen... A: 50 000 000 B: 100 000 000 C: 300 000 000 D: 900 000 000 E: omöjligt att veta c λ Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 6 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Viktigt: inte kritisera felaktiga argument Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

KEM040, spektroskopi senare Centrala koncept: Energinivåer Övergångsvillkor: hν = E 2 E 1 Vågtal i cm 1 : ν = ν/c Ljusintensitet Absorbans Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 8 / 17

Energidiagram och spektrum Vilka övergångar och absorptionslinjer hör samman i diagrammen nedan? α A: α 1,β 2,γ 3 B: α 1,β 3,γ 2 E β γ C: α 2,β 3,γ 1 abs. D: α 3,β 2,γ 1 E: Någon annan kombination 1 2 3 ν Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 9 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Gör en konceptkoll: visa svaret med ett experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

KEM040, spektroskopi på slutet Superposition av vågor Interferens Diffraktionsgitter Spektroskopets funktion Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 11 / 17

Ljusinterferens En röd laser belyser ett gitter så att man får en serie röda punkter på en skärm. Om man byter till en grön laser kommer de gröna punkterna att hamna... A: glesare än de röda B: på samma ställe som de röda C: tätare än de röda D: Inga punkter syns för grönt ljus Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 12 / 17

Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum 3. Be studenterna förutsäga resultatet av ett experiment t.ex. Ljusinterferens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Det är kul Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Visualiserar domäner i klassrummet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

Andra komponenter som förespråkas Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Träning för labassistenter och räkneövningsledare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17

Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Speciellt tack till: Steven Pollock och Michael Dubson vid University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17