Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Fyrbodal Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Fyrbodal med sikte på år 2025

Koncernkontoret Avdelning Data och analys Västra Götalandsregionen 2016-12-08 Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Fyrbodal Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Fyrbodal med sikte på år 2025

2 Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. Demografi och geografi - En åldrande befolkning... 7 3. Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster... 14 4. Konjunktur och arbetslöshet Sjunkande arbetslöshet... 26 5. Teknikskiften och strukturomvandling - Tydlig strukturomvandling har påverkat Fyrbodals branschstruktur... 28 6. Framtida utbud och efterfrågan samt matchning... 32 Bilaga 1 Beräknad tillgång och efterfrågan... 42

3 Sammanfattning och slutsatser Föreliggande rapport har försökt fånga och beskriva förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Fyrbodal med sikte på år 2025. Materialet bygger till stor del på den tidigare publicerade rapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025 1. Syfte med rapporten och prognosen är att skapa ett planerings- och diskussionsunderlag som kan bidra till ökad samverkan och dialog mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare och offentliga aktörer. Prognosen bygger på och tar hänsyn till en rad olika faktorer så som arbetsmarknads- och konjunkturutveckling, demografisk utveckling, teknisk utveckling och strukturomvandling samt utbildningsdimensionering och utbildningsval. Rapporten utgår från Fyrbodal men jämförelser sker med övriga delregioner, Västra Götaland och riket. Vid tidpunkten för framtagandet av rapporten befinner sig Fyrbodal i ett gynnsamt konjunkturläge och många personalgrupper är efterfrågade. Arbetslösheten har sjunkit de senaste åren och låg i oktober 2016 på 9,2 procent. Fyrbodal är den mest glesbefolkade delregionen i Västra Götaland med långa avstånd mellan delregionens hörn. Den demografiska utvecklingen och strukturomvandlingen har haft och kommer att få stor påverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Fyrbodal. Andelen äldre och yngre i befolkningen blir allt större, färre ska försörja allt fler. I Fyrbodal pekar prognosen på en risk för större brist på personer med följande utbildningar: Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå Specialistsjuksköterskeutbildning Ämneslärarutbildning Lärarutbildning för grundskolans tidigare år Ingenjörsutbildning Läkarutbildning Prognosen pekar på risk för överskott i Fyrbodal, eller en minskad brist i de fall där det i utgångsläget råder en brist, på personer med följande utbildningar: Folk- och grundskoleutbildade Högskoleförberedande utbildning Ekonomiutbildning, eftergymnasial nivå ( 3 år) Humanistisk utbildning, eftergymnasial nivå ( 3 år) Prognosen pekar på en ökad efterfrågan på gymnasialt, yrkesinriktade, och eftergymnasialt utbildade. 1 Västra Götalandsregionen. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025. 2016.

4 Strukturomvandlingen har inneburit att andelen som jobbar inom tillverkningsindustrin har minskat de senaste 20 åren och denna omstöpning ser ut att fortsätta under prognosperioden fram till år 2025. Digitalisering och automatiseringen kommer innebära ett ökat omvandlingstryck på olika branscher och yrken, inte bara inom tillverkningsindustrin. Detta kan komma att ställa ytterligare krav på ett strategiskt arbete med kompetensförsörjning där det skapas möjlighet att kontinuerligt fortbilda och vidareutveckla sig. Den demografiska utvecklingen väntas ställa kommunernas ekonomi och verksamhet inför stora utmaningar framöver, på regional och lokal nivå så kan dock arbetskrafts- och kompetensförsörjningen bli ett ännu större problem. Insatser som vidareutbildning och omskolning som bidrar till förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft på regionala arbetsmarknader ser ut att öka i betydelse framöver. Den utsatta ställning på arbetsmarknaden som många med en förgymnasial utbildning befinner sig i blir centralt att hantera, att minst skaffa sig en gymnasieutbildning kommer att fortsatt vara mycket viktigt. Att motverka skolmisslyckanden är en angelägen uppgift ur många perspektiv inklusive för att kunna möta framtidens kompetensbehov. Att motverka könsstereotypa utbildningsval är också en viktig insats för att hantera framtida kompetensförsörjning. En ytterligare strategi för att hantera utmaningen med framtida kompetensförsörjning är att öka förvärvsgraden hos vissa grupper. Utrikesfödda och nyanlända har generellt lägra förvärvsgrad än inrikes födda. Att höja förvärvsgraden hos utrikesfödda och nyanlända är en utmaning som Fyrbodal delar med många andra regioner. Invandringen bidrar till att öka antalet i arbetsför ålder i Fyrbodal, nu gäller det att verka för att dessa individer kan och vill bo kvar samt att de kommer i arbete. I Långtidsutredningen 2015 bedöms bland annat den lokala och regionala attraktiviteten bli allt viktigare: I ett läge där den demografiska utvecklingen innebär ökad konkurrens om arbetskraft och personer som kan bidra till den kommunala skattebasen, blir platsers och regioners attraktivitet allt viktigare. Globalisering och demografisk utveckling medför ökat behov av rörlighet, såväl genom flyttning som genom pendling, vilket sätter kommuners och regioners attraktionskraft i fokus. 2 Samverkan och dialog mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare och offentliga aktörer är nödvändigt för att kunna möta framtidens kompetens- och rekryteringsbehov. 2 Sverker Lindblad et al. Demografins regionala utmaningar. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015. s. 215

5 1. Inledning En utmaning i regionalt utvecklingsarbete är att säkerställa att företag och offentlig sektor får tillgång till den kompetens som efterfrågas och att människor utbildar sig inom områden där det finns jobb i framtiden. En bra matchning mellan tillgång på utbildad arbetskraft och arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens kommer vara avgörande för en framtida regional tillväxt och konkurrenskraft. 3 En snabb strukturomvandling och automatisering, ökad migration och stora pensionsavgångar bidrar till en arbetsmarknad i förändring som gör denna utmaning än mer relevant. Föreliggande rapport försöker fånga, beskriva och sammanfatta förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Fyrbodal. Materialet bygger till stor del på den tidigare publicerade rapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025. För mer information om metod och prognosmodellen se bilagorna till den rapporten. Det främsta syftet med rapporten och prognoserna är att skapa ett planeringsunderlag som kan bidra till ökad samverkan och dialog mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare och offentliga aktörer. Rapporten har ingen ambition att komma med färdiga förslag på lösningar utan syftar snarar till att uppmärksamma behovet av att diskutera riktningen för en anpassning av utbildningssystemet och utbildningsbeteendet till arbetsmarknadens framtida efterfrågan. I denna rapport har vi valt att lyfta de utbildningsgrupper där prognosen pekar mot något större utmaningar sett till tillgång och efterfrågan. Det är dock viktigt att komma ihåg att prognoser och analyser av framtida utveckling oundvikligen innebär vissa förenklingar, avgränsningar och antagande om oförändrade samband. Prognosen måste därför tolkas med viss försiktighet. Syftet med prognoserna i denna rapport är därför inte att visa hur det kommer bli, utan att visa på inom vilka utbildningsgrupper det riskerar att uppstå brist eller överskott inom. Prognosen består av en tillgångsdel och en efterfrågedel. Tillgångsprognosen ger den totala tillgången på utbildade som står till arbetsmarknadens förfogande och efterfrågeprognosen ger arbetsmarknadens totala efterfrågan på utbildade. Beräkningarna av tillgång och efterfrågan utgår från uppgifter inom olika områden. Ett försök att grovt visualisera faktorer som påverkar framtida utbud, efterfrågan och matchning återfinns i figur 1.1. 3 I rapporten studeras matchningsproblematiken i första hand utifrån effektiviteten i utbildningsmatchning. Inte sällan efterfrågar arbetsgivare mer än en formell kompetens, en person ska ha både rätt utbildning, rätt erfarenheter och egenskaper för att kunna utföra det specifika jobbet. Det är dock svårt att mäta alla faktorer som innefattas av begreppet kompetens även om det kan bidra till matchningsproblematiken och en kompetensutmaning.

6 Figur 1.1: Faktorer som påverkar framtida utbud och efterfrågan samt matchning Konjunktur och arbetsmarknad Demografi och geografi Framtida utbud och efterfrågan samt matchning Teknikskiften och strukturomvandling Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster Inledningsvis kommer vi översiktligt att titta på vart och ett av dessa områden samt de antaganden och förutsättningar som ligger till grund för prognosens resultat. 4 4 Inom respektive område finns en rad studier och utredningar att ta del av. De som är framtagna av Västra Götalandsregionen finns att ta del av på Västra Götalandsregionens hemsida. http://www.vgregion.se/sv/vastra-gotalandsregionen/startsida/regionutveckling/publikationerstatistik/aktuella-rapporter/

7 2. Demografi och geografi - En åldrande befolkning Fyrbodal är den mest glesbefolkade delregionen i Västra Götaland med långa avstånd mellan delregionens hörn. Delregionen är indelad i 3-4 delar. De tre klart största orterna bildar Trestad (Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) och är tillsammans med några andra tätorter samlade i den södra delen av Fyrbodal. Dessa tre tätorter är de enda med fler än 20 000 invånare. Den andra och tredje samlingen utgörs av tätorterna vid norra respektive södra Bohuskusten. Den fjärde samlingen utgörs av tätorterna i Dalsland. Figur 2.2: Tätorterna i Fyrbodal (Källa: Västra Götalandsregionen) Då Fyrbodal är den mest glesbefolkade delregionen i Västra Götaland med långa avstånd mellan delregionens hörn riskerar den rumsliga sammanhållningen att bli en utmaning i Fyrbodals arbete med kompetensförsörjningen. Markeringarna på kartan visar att det finns fem stycken centrala stråk i Fyrbodal. De orter som ligger i de norra delarna har något sämre förutsättningar för interaktion och riskerar komma på mellanhand och inte integreras i Trollhättan- Vänersborgs lokala arbetsmarknad. 5 Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor påverkan på den framtida kompetensförsörjningen. Västra Götaland totalt har idag ungefär samma åldersstruktur som riket som helhet. Befolkningen i Västra Götaland och i de fyra delregionerna har ökat och förväntas fortsätta att öka under prognosperioden. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Fyrbodal år 2025 vara drygt 290 000 jämfört med drygt 266 000 år 2015, en ökning med cirka 9 procent. 6 5 Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Västra Götalands funktionella geografi befolkning, arbete och boende. 2016 6 Den officiella befolkningsstatistiken, som ligger till grund för beräkningarna i vår Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, utgår från den folkbokförda befolkningen i Sverige år 2013 med prognos fram till år 2025. Under senare år, och framför allt under hösten 2015, har det varit många som sökt asyl i Sverige. Då även asylsökande har rätt till bland annat skola och vård riskerar efterfrågan av dessa tjänster kortsiktigt att underskattas, framför allt efterfrågan inom förskola och skola. De

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 8 Figur 2.3: Befolkningsförändring i olika åldersgrupper i Fyrbodal, prognos från år 2016 (Källa: Västra Götalandsregionen) 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 0-19 20-64 65-40 000 20 000 0 Denna befolkningsutveckling påverkar ålderssammansättning. befolkningsprognoser som presenteras i denna delregionala rapport utgår från år 2015 och är därmed inte exakt de samma som vår Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos bygger på.

9 Figur 2.4: Befolkning i Fyrbodal per ålder, år 2015 och prognos år 2025 (Källa: Västra Götalandsregionen) 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 2015 2025 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Samtliga åldersgrupper ökar i absoluta tal men andelen av befolkningen i arbetsför ålder kommer dock att fortsätta minska. Både andelen i åldersgruppen 0-19 år och 65+ kommer att öka. Detta innebär att försörjningskvoten, det vill säga hur många individer i åldrarna 0-19 år och 65+ år som det går på hundra personer i åldrarna 20-64 år, kommer att öka. År 2015 var försörjningskvoten för Fyrbodal 87 och år 2025 förväntas den vara 96. Allt färre ska därmed försörja allt fler. Tabell 2.1: Folkmängd och försörjningskvot samt prognos för Västra Götalands delregioner, år 2015 och prognos för år 2025 (Källa: Västra Götalandsregionen) Folkmängd 2015 2025 Förändring (%) 2015 2025 Försörjningskvot Förändring (%) Fyrbodal 266 337 290 580 9 % 87 96 11 % Göteborgsregionen 982 360 1 125 829 15 % 79 85 8 % Sjuhärad 217 326 240 010 10 % 82 92 12 % Skaraborg 261 803 281 856 8 % 84 94 11 % Västra Götaland+* 1 727 826 1 938 275 12 % 83 92 11 % Kommentar: *Västra Götaland+ innefattar Västra Götaland samt Kungsbacka som ingår i Göteborgsregionen Störst procentuell ökning, och i absoluta tal, spås Trestadsområdet ha (Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla) samt Strömstad. Könssammansättningen år 2025 ser ut att vara i stort sett den samma som idag, det vill säga något fler män än kvinnor.

10 Tabell 2.2: Folkmängd och försörjningskvot för Fyrbodals kommuner, år 2015 och prognos för år 2025 (Källa: Västra Götalandsregionen) Kommun 2015 2025 Befolkningsförändring Förändring, absoluta tal Försörjningskvot 2015 Försörjningskvot 2025 Strömstad 12 900 15 200 18 % 2 300 78 85 Uddevalla 54 200 60 200 11 % 6 000 78 88 Vänersborg 38 400 42 400 10 % 4 000 84 91 Trollhättan 57 100 63 000 10 % 5 900 74 81 Dals-Ed 4 800 5 200 9 % 400 90 96 Mellerud 9 200 9 900 9 % 700 89 98 Åmål 12 600 13 600 8 % 1 000 91 100 Tanum 12 500 13 400 8 % 900 89 103 Munkedal 10 200 10 900 7 % 700 87 92 Bengtsfors 9 600 10 200 6 % 600 92 98 Färgelanda 6 500 6 800 5 % 300 88 99 Lysekil 14 500 15 000 4 % 500 91 106 Sotenäs 9 000 9 300 4 % 300 93 107 Orust 15 000 15 200 2 % 200 91 107 Fyrbodal prognosticeras att ha ett positivt årligt flyttnetto på drygt 2 100 personer per år fram till år 2025 vilket skulle innebära ett nettotillskott på närmare 22 000 personer under prognosperioden. Tabell 2.3: Prognos över flyttnetto per kommun i Fyrbodal, totalt år 2016-2025 (Källa: Västra Götalandsregionen) Kommun Totalt år 2016-2025 Kommun Totalt år 2016-2025 Bengtsfors 980 Sotenäs 880 Dals-Ed 430 Strömstad 1 820 Färgelanda 370 Tanum 1 230 Lysekil 1 090 Trollhättan 3 630 Mellerud 960 Uddevalla 4 220 Munkedal 650 Vänersborg 3 440 Orust 680 Åmål 1 250 Totalt 21 620 Det positiva flyttnettot beror framförallt på ett positivt utrikes flyttnetto, främst under de första åren av prognosperioden. I Fyrbodal, liksom i samtliga delregioner utom

11 Göteborgsregionen, är det flyttnettot som ger det största bidraget till befolkningsökningen under perioden. Det relativa mottagandet av nyanlända i Fyrbodal har ökat mellan år 2007 och 2015, den fetmarkerade orangea linjen. Till detta kommer även de personer tillkomma som sökt asyl men som ännu inte blivit folkbokförda. Figur 2.5: Mottagande i förhållande till befolkningen per 10 000 invånare 2007-2015 (Källa: Migrationsverket, bearbetat av VGR) 90 80 70 60 50 40 30 20 BR/Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal GR GR exkl. Gbg Göteborg Hela VG län 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nytillskottet till befolkningen i form av det ökade antalet nyanlända påverkar givetvis den långsiktiga tillgången och efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågan inom demografidrivna branscher så som barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg där utvecklingen är tydligt kopplat till befolkningsutvecklingen påverkas mer direkt i närtid. I Fyrbodal var cirka hälften av de nyanlända under år 2015 under 20 år och en lika stor andel mellan 20-64 år. En majoritet av de mottagna i åldersgruppen 0-19 år var mellan 6-15 år. Det ökade antalet nyanlända i åldern 20-64 år bidrar till att något mildra minskningen av andelen i arbetsför ålder. Fyrbodals geografiska närhet till Norge Fyrbodals geografiska närhet till Norge gör gränspendlingen, de som pendlar mellan kommunerna i Fyrbodal och Norge för att arbeta, intressant att titta närmare på. Under år 2014 pendlade drygt 7 500 personer från Fyrbodal till Norge för att arbeta. 7 År 2006 var motsvarande siffra cirka 2 000 personer. Arbetspendlingen från Norge till Fyrbodal är 7 Totalt pendlade närmare 17 000 personer ut från Fyrbodal under år 2015.

12 betydligt mindre vanligt, år 2014 handlade det om lite drygt 250 personer. Byggverksamhet var den bransch år 2014 med flest gränspendlare, drygt 20 % eller cirka 1 600 personer. Figur 2.6. Pendling från Fyrbodal till Norge, andel per bransch år 2014. (Källa: Västra Götalandsregionen) 14% Byggverksamhet 22% Tillverkning 10% 5% 14% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering 10% Hotell och restaurang 12% 13% Övrigt Norska företag skapar även arbetstillfällen i Sverige, under år 2015 var tillexempel andelen sysselsatta i norska företag i Sotenäs drygt 16 procent, i Strömstad närmare 9 procent och Tanum närmare 8 procent. Nettopendlingen, det vill säga relationen mellan det antal som pendlar in och ut från Fyrbodal, var år 2014 drygt -6 400 personer. Motsvarande siffra för övriga delregioner var; Göteborgsregionen drygt +11 000, Sjuhärad närmare -5 900 och Skaraborg -3 200. Bland de som pendlar inom och ut från Fyrbodal för att arbeta är det vanligt att pendling sker till Göteborgsregionen och framförallt Göteborg. Totalt pendlade cirka 5 procent av Fyrbodals förvärvsarbetande befolkning, motsvarande drygt 6 000 personer, till Göteborg år 2014 vilket är en ökning med drygt 1 procentenhet från år 2004. År 2014 kom närmare var tredje av dessa pendlare från Trollhättan. Just från Trollhättan har pendlingen till Göteborg ökat de senaste tio åren. År 2004 pendlade cirka 900 personer och år 2014 var alltså siffran närmare 1 800. Denna ökning har troligen mycket att göra med SAAB:s konkurs 2011/2012 samt de förbättrade tåg- och vägförbindelserna. Trollhättan har en sammantagen positiv pendlingskvot, men den är ändå lågt för att vara ett delregionalt centra. Detta beror till stor del just på den relativt omfattande pendlingen till Göteborg. Störst andel av pendlare till Göteborg hade Orust år 2014, då 835 personer pendlade denna sträcka vilket motsvarar drygt 11 procent av den folkbokförda förvärvsarbetande befolkningen på Orust. Detta är dock en liten minskning jämfört med de senaste tio åren.

13 Trollhättan och Strömstad är de två kommuner i Fyrbodal som har haft ett positivt pendlingsnetto de senaste åren. Trollhättans flyttnetto har dock minskat, framförallt efter år 2010, och Strömstads flyttnetto har succesivt ökat.

Göteborg Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Göteborg Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Göteborg Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 14 3. Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster Utbildningsnivån i Västra Götaland är totalt sett densamma som för riket. Utbildningsnivån skiljer sig dock inom regionen. Andelen med eftergymnasial utbildning 8 är betydligt högre i Göteborgsregionen än i de övriga delregionerna. År 2014 var det 47 procent av befolkningen i Göteborgsregionen som hade en eftergymnasial utbildning, i Fyrbodal och övriga delregioner var motsvarande siffra drygt 30 procent. Till år 2025 spås andelen med eftergymnasial utbildning öka i ungefär samma utsträckning i samtliga fyra delregioner. Figur 3.1: Utbildningsnivå i de fyra delregionerna år 2014 och prognos för år 2025, procent. Ålder 20-64 år (Källa: SCB) 60 50 2014 2025, prognos 40 30 20 10 0 Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 8 Eftergymnasial utbildning avser inte enbart personer med högskoleutbildning utan även personer med annan eftergymnasial utbildning samt personer utan högskoleexamen som tagit poäng på högskolan motsvarande minst en termins studier.

15 Det finns skillnader mellan kvinnor och mäns utbildningsmönster som blir tydliga under prognosperioden. Kvinnors utbildningsnivå har ökat i snabbare takt än mäns utbildningsnivå de senaste två decennierna och idag är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning. Om nuvarande utbildningsmönster består kommer skillnaden mellan könen att öka ytterligare under prognosperioden och år 2025 väntas 51 procent av kvinnorna och 39 procent av männen i Västra Götaland ha en eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå är något större i Västra Götaland jämfört med riket. Figur 3.2: Utbildningsnivå bland kvinnor i Västra Götaland, procent. Ålder 20-64 år. (Källa: SCB) 60 50 40 30 20 10 0 1990 2000 2014 2025, prognos 2014 Riket Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kommentar: Eftergymnasial utbildning avser inte enbart personer med högskoleutbildning utan även personer med annan eftergymnasial utbildning samt personer utan högskoleexamen som tagit poäng på högskolan motsvarande minst en termins studier.

16 Figur 3.3: Utbildningsnivå bland män i Västra Götaland, procent. Ålder 20-64 år. (Källa: SCB) 60 50 40 30 20 10 0 1990 2000 2014 2025, prognos 2014 Riket Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kommentar: Eftergymnasial utbildning avser inte enbart personer med högskoleutbildning utan även personer med annan eftergymnasial utbildning samt personer utan högskoleexamen som tagit poäng på högskolan motsvarande minst en termins studier. Motsvarande figurer för Fyrbodal men utan prognos visar att år 2015 hade 38 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning och 25 procent av männen.

17 Figur 3.4: Utbildningsnivå bland män i Fyrbodal, procent. Ålder 20-64 år. (Källa: SCB) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 2000 2015 Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kommentar: Eftergymnasial utbildning avser inte enbart personer med högskoleutbildning utan även personer med annan eftergymnasial utbildning samt personer utan högskoleexamen som tagit poäng på högskolan motsvarande minst en termins studier. Figur 3.5: Utbildningsnivå bland kvinnor i Fyrbodal, procent. Ålder 20-64 år. (Källa: SCB) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 2000 2015 Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kommentar: Eftergymnasial utbildning avser inte enbart personer med högskoleutbildning utan även personer med annan eftergymnasial utbildning samt personer utan högskoleexamen som tagit poäng på högskolan motsvarande minst en termins studier.

18 Samma förhållande mellan delregionerna framkommer även när vi tittar på de med en högskoleutbildning på minst 3 år. Tabell 3.1: Antal och andel högutbildade, högskoleutbildning på minst 3 år, 21-64 år. (Källa: SCB) Antal högutbildade 21-64 år Andel högutbildade av befolkningen 21-64 år Västra Götaland 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 197 300 203 500 209 000 214 800 221 400 22 8000 22 % 22 % 23 % 23 % 24 % 24 % Fyrbodal 22 200 22 800 23 500 24 000 24 500 25 200 16 % 16 % 17 % 17 % 17 % 18 % Göteborgsregionen 145 600 150 300 154 700 159 000 164 200 169 200 27 % 27 % 28 % 28 % 29 % 29 % Sjuhärad 17 900 18 500 19 000 19 500 20 100 20 700 15 % 16 % 16 % 17 % 17 % 17 % Skaraborg 21 400 21 900 22 200 22 900 23 500 24 200 15 % 16 % 16 % 16 % 17 % 17 % Kommentar: Som högutbildad räknas de som har en högskoleutbildning på minst 3 år Både antalet och andelen högutbildade ökar över åren 2010-2015 i Västra Götaland och de fyra delregionerna. Antalet ökar till följd av ett positivt utrikes flyttnetto av högutbildade, men framför allt genom det interna tillskottet av högutbildade som sker genom att invånarna utbildar sig på universitet och högskolor. Mellan åren 2010-2015 har fler högutbildade flyttat från Västra Götaland än till. Fyrbodal och Göteborgsregionen har dock haft ett positivt flyttnetto under perioden. I det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet spelar grund- och gymnasieskolan en avgörande roll. Arbetsförmedlingen konstaterar att det skett en tydligare tudelning på arbetsmarknaden där de med en förgymnasial utbildning har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden. 9 Nedanstående graf visar att andelen elever med betyg från grundskolan som ger gymnasiebehörighet har minskat de senaste 15 åren. I Fyrbodal var det knappt 83 procent av eleverna som gick ut grundskolan år 2015 med betyg som gav dem gymnasiebehörighet jämfört med 90 procent år 2001. 9 Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Västra Götalands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017. 2016, s. 47

19 Figur 3.6: Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever årskurs 9 2001-2015. (Källa: Skolverket) Nedanstående figur visar de geografiska skillnaderna avseende andelen elever behöriga till gymnasieskolan våren år 2015. Det fanns flera kommuner i Fyrbodal där andelen låg under 81 procent, den ljusaste färgen på kartan. För Västra Götaland totalt var låg andelen på 83,2 procent. Figur 3.7: Andelen avgångselever behöriga till gymnasieskolan våren 2015 per kommun. (Källa: Skolverket) Kommun Andel (%) Kommun Andel (%) Bengtsfors 68,0 Sotenäs 90,9 Dals-Ed 70,8 Strömstad 74,8 Färgelanda 51,6 Tanum 88,2 Lysekil 79,2 Trollhättan 76,7 Mellerud 81,0 Uddevalla 86,3 Munkedal 83,2 Vänersborg 80,5 Orust 88,9 Åmål 90,8

20 Historiskt har det varit vanligt att personer som invandrat till Fyrbodal, och övriga delregioner, har haft motsvarande en folk- eller grundskoleutbildning som sin högsta utbildning. I prognosen antas detta även vara fallet fram till år 2025. Det är också vanligt att personer som invandrar har eftergymnasial utbildning, och även bland personer med eftergymnasial utbildning beräknas antalet invandrare överstiga antalet utvandrare i samtliga fyra delregioner, framför allt i Göteborgsregionen. Enligt prognosen beräknas tillskottet i Fyrbodal av eftergymnasialt utbildade vara cirka 1 700 personer. Enligt Arbetsförmedlingen var i slutet av september år 2016 drygt 3 000 nyanlända i Fyrbodal inskrivna på arbetsförmedlingen. Av dessa hade närmare 1 300 endast en förgymnasial utbildning, cirka 650 hade en gymnasial utbildning och 1 100 hade en eftergymnasial utbildning. Bland de med en eftergymnasial utbildning var den vanligaste inriktningen företagsekonomi och handel (cirka 190 personer), följt av pedagogik och lärarutbildning (140) och hälso- och sjukvård samt socialt arbete (130). Konst och humaniora samt teknik och teknisk industri var också relativt stora (120 personer vardera). 10 Utbildningsmönster på gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning Läsåret 2014/15 var antalet elever på de högskoleförberedande programmen i årskurs 1 i Fyrbodal närmare 1 600, på yrkesprogrammen närmare 1 100 och på de fem introduktionsprogrammen närmare 600. Samhällsvetenskapsprogrammet är det största gymnasieprogrammet i Fyrbodal, med närmare 13 procent av eleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15. Ekonomiprogrammet är näst störst och Teknikprogrammet det tredje största. Under de fyra läsår som gått sedan nya gymnasieskolan, GY 2011, infördes är det Ekonomiprogrammet som har ökat mest i andel av gymnasieeleverna i årskurs 1 i Fyrbodal med närmare 5 procentenheter till nära 11 procent läsåret 2014/15. Bland yrkesprogrammen är det Vård- och omsorgsprogrammet som har flest elever i Fyrbodal. Där gick drygt 5 procent av gymnasieeleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15. Näst störst av yrkesprogrammen var El- och energiprogrammet. Sedan GY 2011 infördes har intresset för dessa två yrkesprogram ökat. Intresset för flertalet andra yrkesprogram ligger kvar på ungefär samma nivå som läsåret 2011/12 eller har minskat. I Fyrbodal är det framför allt intresset för Bygg- och anläggningsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet som har minskat sedan GY 2011 infördes. 10 www.fyrbodal.se/dettajobbarvimed/integration 2016-11-08

21 Tabell 3.2: Andel elever i årskurs 1 per gymnasieprogram, efter läsår. Folkbokförda i Fyrbodal vid läsårsmitt, procent (Källa: Prognosinstitutet, SCB) Gymnasieprogram 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Ekonomi (EK) 5,8 8,0 9,7 10,5 Estetiska (ES) 9,8 10,2 8,4 6,7 Humanistiska (HU) 0,7 0,7 0,4 0,5 Naturvetenskap (NA) 8,4 8,2 8,2 8,7 Samhällsvetenskap (SA) 13,1 10,9 11,5 12,6 Teknik (TE) 9,4 10,1 9,6 9,6 International Baccalaureate (IB) 0,2 0,2 0,1 0,1 Barn- och fritid (BF) 4,3 3,3 2,2 2,7 Bygg- och anläggning (BA) 6,8 5,7 5,4 4,1 El- och energi (EE) 3,6 4,1 4,1 4,7 Fordons- och transport (FT) 2,9 3,5 3,3 3,4 Handels- och administration (HA) 3,3 3,5 3,2 3,3 Hantverk (HV) 3,3 2,5 2,9 2,1 Hotell- och turism (HT) 1,8 1,5 0,9 1,3 Industritekniska (IN) 3,1 2,4 1,7 1,8 Naturbruk (NB) 2,6 2,3 2,0 1,3 Restaurang- och livsmedel (RL) 2,4 1,7 1,9 2,5 VVS- och fastighet (VF) 1,5 1,4 1,1 0,8 Vård- och omsorg (VO) 4,1 4,1 4,7 5,3 Riksrekryterande utb (RX) 0,4 0,3 0,2 0,1 Introduktionsprogrammen (IM) 12,3 15,6 18,6 17,7 100,0 100,0 100,0 100,0 Könsskillnaderna i programvalen är tydliga i hela Västra Götaland. I Västra Götaland är det en hög andel pojkar på VVS- och fastighetsprogrammet, El- och energiprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet samt det Industritekniska programmet. För dessa program var andelen pojkar i årskurs 1 läsåret 2014/15 över 85 procent. Bland yrkesprogrammen dominerar flickorna på Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Naturbruksprogrammet, där andelen flickor av eleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15 var 70 procent eller däröver. Inom de högskoleförberedande programmen är skillnaderna inte lika stora, undantaget Teknikprogrammet och det Humanistiska programmet som domineras av pojkar respektive flickor. Inför år 2016 var andelen flickor i Fyrbodal som sökte högskoleförberedande program som förstahandsval drygt 55 procent, motsvarande siffra för killar var cirka 45 procent. Av de som får gymnasial kompetens i Fyrbodal under prognosperioden beräknas i genomsnitt 59 procent komma från högskoleförberedande program och 41 procent från

22 yrkesprogram. Under prognosperioden beräknas avgångarna från gymnasieskolan i Västra Götaland vara som lägst 2017 2018 och som högst 2025. Kommunal vuxenutbildning, Komvux, erbjuds till vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. Över åren har antalet elever varierat kraftigt, mycket som en följd av olika statliga satsningar på vuxenutbildningen. Andelen personer med en komvuxutbildning som högsta utbildning varierar mellan olika utbildningsinriktningar. Ett exempel där prognosen pekar på att en stor andel av de examinerade tros komma från Komvux är vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Här pekar prognosen mot att antalet som examineras från Komvux kommer att överstiga antalet som examineras från gymnasieskolan med cirka 50 procent. Fortsatta studier är vanligast bland elever från de studieförberedande programmen. Av de i Västra Götaland som våren 2010 gick ut från Naturvetenskapsprogrammet med slutbetyg och med grundläggande högskolebehörighet var 81 procent studerande tre år senare. Bland de som gick ut från Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet var motsvarande andel 62 respektive 61 procent. Även avgångna från de yrkesförberedande programmen Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet studerade i relativt stor omfattning tre år efter sina avslutade gymnasiestudier, 35 respektive 32 procent. Övergångsfrekvensen bland gymnasieelever i Fyrbodal från gymnasieskolan till högskola och universitet, mätt som elever folkbokförda i kommunen med slut-/avgångsbetyg från linje/program i gymnasieskolan som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola inom 3 år, låg år 2015 på 35 procent. Andelen har sjunkit något de senaste tio åren från cirka 37 procent år 2004. Detta är något lägre än för Västra Götaland och riket i helhet men i nivå med övriga delregioner exklusive Göteborgsregionen som ligger några procentenheter högre. Även inom Fyrbodal finns det dock skillnader, högst övergångsfrekvens år 2015 hade Trollhättan med 48 procent och lägst Strömstad med 18 procent.

23 Figur 3.8: Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år (Källa: Skolverket) Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Riket 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Universitet och högskola Högskoleutbildningen har idag en stor regional spridning men är inte primärt inriktad mot den regionala kompetensförsörjningen. Då det finns en stor rörlighet av kompetens över landet måste hänsyn tas till den in- och utflyttning som sker mellan olika regioner för att kunna beräkna framtida tillgång på utbildade med olika kompetens. Detta innebär att antalet nybörjare och antalet examinerade måste beräknas efter var en person är folkbokförd och inte vid vilket lärosäte han/hon studerar, vilket i sin tur kan leda till att det finns nybörjare och examinerade i en region trots att utbildningen inte ges på lärosätena inom den aktuella regionen. Detta hindrar dock inte att regionala högskolor bidrar till att höja utbildningsnivån i en region. Västra Götalandsregionen har i en tidigare rapport 11 visat att andelen högskoleutbildade har vuxit kraftigt i Fyrbodal sedan Högskolan Väst grundades år 1990. År 1990 var andelen högskoleutbildade 18 procent bland befolkningen (25-64 år). År 2014 hade andelen vuxit till 32 procent 2014. Att andelen högskoleutbildade ökar har dock varit en generell trend i landet och andelen högskoleutbildade har vuxit ännu snabbare i riket eftersom högskolor och universitet har byggts ut på de flesta platser i landet. Rapporten visar att andelen högskoleutbildade ökat snabbare i de kommuner som ligger närmast Högskolan Väst (Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg), jämfört med liknande områden i landet som saknar en högskola. Högskolan i Väst har varit framgångsrika i att rekrytera studenter från studieovana hem. I en undersökning från Högskoleverket och Statistiska centralbyrån år 2012 hade Högskolan i Väst lägst andel studenter med högutbildade föräldrar bland nybörjarstudenter läsåret 2011/12. Andelen var under 30 procent. 12 11 Västra Götalandsregionen. Högskolan Västs betydelse för utbildning, sysselsättning och företagande i Fyrbodal. 2016 12 Högskoleverket och Statistiska centralbyrån Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2011/12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå. 2012.

24 Av de som tog examen på Högskolan Väst 2012/13 bodde 48 procent kvar i Fyrbodal två år senare. I rapporten framkommer även att under de senaste tio åren har närmare 500 studenter tagit examen på Högskolan Väst varje år och bott kvar i Fyrbodal i minst två år. Huvuddelen av dem har varit lokalt rekryterade. Cirka 60 personer har dock varje år flyttat till Fyrbodal för att studera på Högskolan Väst och sedan bott kvar i Fyrbodal. Under prognosperioden beräknas totalt cirka 7 800 personer examineras från högskolan. Under samma tid beräknas cirka 9 300 högskoleutbildade flytta in till Fyrbodal. Vägs examination, inflyttning och utflyttning samman (netto) finner vi att antalet högskoleutbildade i Fyrbodal, inom här redovisade grupper, beräknas öka med cirka 8 200 under prognosperioden. Från detta ska sedan dras de som beräknas gå i pension. För många utbildningar, cirka 40 procent och ofta de som ges på Högskolan Väst, beräknas tillskottet från den egna examinationen bli större än tillskottet från inflyttningen. Detta gäller exempelvis utbildade förskollärare, fritidspedagoger och speciallärare/ specialpedagoger. För resterande utbildningar beräknas tillskottet från inflyttningen bli större än tillskottet från examinationen. Främst gäller det utbildningar som inte ges på Högskolan Väst. Yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildning (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot behoven av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden, som är betydelsefulla för individen och samhället. Tabell 3.3: Platser på Yrkeshögskolan med avslut år 2016-2020 (Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan) 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt Fyrbodal 370 394 532 289 28 1 613 GR 2 626 2 676 3 372 2 001 16 10 691 Sjuhärad 213 100 230 162 0 705 Skaraborg 417 455 568 398 50 1 896 Totalt 3 626 3 625 4 702 2 850 94 14 905 Antal platser med avslut under perioden kommer att öka allt eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar nya utbildningar. Alla beviljade utbildningsomgångar med avslut 2016 och framåt har inte heller hunnit starta. Några av dessa utbildningsomgångar kan komma att ställas in, bland annat på grund av lågt söktryck. Avslutsåret kan också komma att justeras för en del utbildningsomgångar. Bland de YH-utbildningar som i dagsläget erbjuds i Fyrbodal finns flest platser inom områdena teknik och tillverkning (närmare 35 procent) följt av ekonomi, administration och försäljning (drygt 15 procent) och sedan lantbruk, djurvård, trädgård m.m samt hälsooch sjukvård samt socialt arbete (närmare 15 procent vardera). Personer folkbokförda i Fyrbodal kan dock gå på en YH-utbildning i en annan delregion, här har vi enbart redovisat platser i respektive delregion.

25 Figur 3.9: Platser på Yrkeshögskolan i Västra Götaland med avslut år 2016-2020, procentuell fördelning efter utbildningsområde. (Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan) Miljövård och miljöskydd Friskvård och kroppsvård Övrigt Juridik Journalistik och information Pedagogik och undervisning Säkerhetstjänster Transporttjänster Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Ekonomi, administration och försäljning Riket totalt 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Västra Götalandsregionen Examensgraden för YH-utbildningarna i Fyrbodal var år 2015 72 procent i genomsnitt. I Västra Götaland har den i genomsnitt år 2011 till och år 2014 legat på 73 procent. I Västra Götaland är det vanligaste yrket efter en examen från YH-utbildning företagssäljare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden samt försäljare. Det skiljer sig åt hur stor andel av det totala antalet förvärvsarbetande inom de olika yrkena som utgörs av personer med en YH-utbildning som högsta utbildning. För de nyss nämnda yrkena var andelen år 2013 cirka 3 procent för respektive yrke.

26 4. Konjunktur och arbetslöshet Sjunkande arbetslöshet Sedan år 2014 har konjunkturläget förbättrats för Fyrbodal och under år 2016 har Fyrbodal, precis som Västra Götaland som helhet befunnit sig i en stark konjunktur. I oktober 2016 var drygt 11 400 personer i Fyrbodal öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Detta motsvarar 9,2 procent av arbetskraften 16-64 år. Fyrbodal var den delregion i länet som i oktober 2016 hade högst arbetslöshet. Tabell 4.1: Antal och andel öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd. (Källa Arbetsförmedlingen) Antal oktober 2016 Andel av arbetskraften (16-64 år) oktober 2016 Fyrbodal 11 436 9,2 % Göteborgsregionen 28 598 6,0 % Skaraborg 9 205 7,3 % Sjuhärad 6 472 6,2 % Västra Götaland* 54 461 6,7 % Riket 361 363 7,5 % Kommentar: I utfallet för Västra Götaland ingår ej Kungsbacka som däremot ingår i Göteborgsregionens utfall Arbetslösheten är något högre bland män än för kvinnor. I figur 3.1 nedan redovisas öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som procent av den registerbaserade arbetskraften för åren 2008, 2010, 2012 och 2015. I tabellen blir det tydligt att finanskrisen och SAAB-konkursen påverkade sysselsättningen i kommunerna. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen var arbetslösheten i åldern 20-24 år i oktober 2016 i genomsnitt närmare 14 procent i Fyrbodal. Som högst var den i Åmål, dryg 25 procent, och lägst i Orust, drygt 5 procent.

27 Figur 4.1: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i procent av den registerbaserade arbetskraften, genomsnitt för respektive år. (Källa: Arbetsförmedlingen) 18 16 14 12 10 8 6 4 2008 2010 2012 2015 2 0

28 5. Teknikskiften och strukturomvandling - Tydlig strukturomvandling har påverkat Fyrbodals branschstruktur Fyrbodal har precis som Västra Götaland och riket genomgått en snabb strukturomvandling de senaste 15-20 åren. I figur 4.1 framgår antalet anställda inom olika branschgrupper fram till och med år 2013 och därefter en prognos fram till och med år 2025. Den största ökningen har skett, och prognosen pekar mot en fortsatt ökning, inom hushållstjänster 13. Minskningen har varit störst inom tillverkningsindustrin. Figur 5.1: Sysselsättningsutveckling för 6 branschaggregat i Fyrbodal, prognos från år 2014. Antal (Källa: WSP analys & strategi) 60 000 50 000 Hushållstjänster 40 000 30 000 20 000 10 000 Distributionstjänster Producenttjänster Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig 0 varuproduktion 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 En orsak till den historiska minskningen av antalet anställda inom tillverkningsindustrin och den prognosticerade fortsatta nedgången beror bland annat på en offshoring till andra länder och en ökad produktivitet till följd av en tilltagande automatisering i branschen vilket frigör arbetskraft. Nedgången av antalet anställda inom tillverkningsindustrin beror dock även till viss del på att tjänsterelaterad verksamhet inom tillverkningsindustrin i större utsträckning flyttar till tjänsteföretag som är specialiserade på 13 Exempel på branscher inom gruppen hushållstjänster är skolor, äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt hotell och restauranger

29 dessa aktiviteter. Denna outsourcing av tjänsterelaterade verksamheter innebär att den sysselsättning som tillverkningsindustrin genererar är betydligt större än vad den officiella statistiken uppger som antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Vissa branscher inom tillverkningsindustrin är dessutom särskilt känsliga för utländsk konkurrens. Motsvarande snabba produktivitetstillväxt har inte skett inom tjänsteproduktion, skillnader i produktivitetstillväxt mellan tjänste- och varuproduktion är en central förklaring till att den ökade sysselsättningsandelen i tjänstesektorn. Produktivitetsutvecklingen inom hushållstjänster är svag, både historiskt och i det framåtblickande basscenariot som ligger till grund för prognosen. En snabb strukturomvandling ägde rum fram till och med år 2013. Tabellen nedan visar hur prognosen ser ut från år 2013 fram till år 2025 när det gäller andelen sysselsatta inom olika branschgrupper i samtliga delregioner. Fyrbodal spås vara den delregionen med lägst andel anställda inom tillverkningsindustrin och högst andel anställda inom hushållstjänster år 2025. Detta är en mycket stor förändring jämfört med år 2000 då drygt var fjärde förvärvsarbetande, motsvarandedrygt 30 000 personer, återfanns inom tillverkningsindustrin. År 2013 arbetade närmare 15 000 personer inom tillverkningsindustrin och år 2025 spås efterfrågan vara cirka 12 000. Detta motsvarar en minskning på cirka 60 procent mellan åren 2000 till 2025. Denna procentuella minskning i Fyrbodal är större än i övriga delregioner. Tabell 5.1: Andel anställda per branschgrupp år 2013 och 2025, procent. (Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB) Branschgrupp Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 2013 2025 2013 2025 2013 2025 2013 2025 Tillverkningsindustri 13 11 21 18 17 14 13 10 Övrig varuproduktion 1 1 5 5 3 3 4 4 Byggindustri 6 7 6 6 8 8 8 8 Distributionstjänster 20 19 15 14 20 20 18 17 Producenttjänster 20 21 10 10 14 14 11 12 Hushållstjänster 40 42 43 46 38 41 45 49 varav offentliga hushållstjänster 30 31 35 38 32 34 37 39 varav privata hushållstjänster 9 11 7 8 6 7 9 10 Summa alla branscher 100 100 100 100 100 100 100 100 Strukturomvandlingen har och kommer framöver ytterligare att påverkas av teknisk utveckling och automatisering. Som vi konstaterat har produktivitetstillväxten varit stark inom bland annat delar av tillverkningsindustrin vilket påverkat efterfrågan på personal negativt. Det har skett en ökning av förädlingsvärdet men en minskning av arbetade

30 timmar. Ökad automatisering kommer också innebära ett ökat omvandlingstryck på olika branscher och yrken, inte bara inom tillverkningsindustrin. 14 I figur 4.2 redovisar vi exempel på hur antalet anställda i olika branscher inom tillverkningsindustrin och hushållstjänster spås utvecklas i Fyrbodal. Figur 5.2: Antal sysselsatta inom förändrade branscher inom gruppen hushållstjänster respektive tillverkningsindustrin I Fyrbodal (Källa: SCB bearbetat av WSP analys & strategi) 12 000 10 000 8 000 Äldreomsorg 4 500 4 000 3 500 3 000 Transportmedelsind 6 000 Grundskolor 2 500 2 000 4 000 Pers tjänster m.m. 2 000 Kultur, nöje, fritid Avfall o återv 0 2013 2025 1 500 1 000 500 0 2013 2025 Metallind Massa- o pappersind Reparationsverkst Jord- o stenind I tabellerna 4.2 och 4.3 nedan visas exempel på vanliga yrken inom grupperna hushållstjänster och tillverkningsindustrin och prognosen för hur efterfrågan kommer att utvecklas för dessa yrken. Tabell 5.2: Efterfrågeprognos i Fyrbodal för exempel på yrken som är vanligt förekommande inom hushållstjänster. (Källa: SCB och WSP) Yrke Antal förvärvsarbetande år 2013 Prognos år 2025 (procentuell förändring) Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 7 180 +25 % Förskollärare och fritidspedagoger 2 420 +20 % Grundskollärare 2 250 +10 % Storhushålls- och restaurangpersonal 1 130 +5 % Läkare 920 +20 % Kommentar: Dessa yrken kan förekomma inom flera branscher, antalet år 2013 är hur många i Fyrbodal som har detta yrke oavsett bransch. 14 För en fördjupning inom automatiseringens effekter på arbetsmarknaden i Västra Götaland se Henning, M et al. Strukturomvandling och automatisering konsekvenser på regionala arbetsmarknader. 2016. Rapporten finns bland annat tillgänglig på Västra Götalandsregionens hemsida.

31 Tabell 5.3: Efterfrågeprognos i Fyrbodal för exempel på yrken som är vanligt förekommande inom tillverkningsindustrin. (Källa: SCB och WSP) Yrke Antal förvärvsarbetande år 2013 Prognos år 2025 (procentuell förändring) Maskinoperatörer 2 880-25 % Civilingenjörsyrken 1 190 +5 % Maskiningenjörer och maskintekniker 960-20 % Processoperatörsarbete 950-20 % Maskinmekaniker, maskinmontörer och 580-5 % maskinreparatörer Kommentar: Dessa yrken kan förekomma inom flera branscher, antalet år 2013 är hur många i Fyrbodal som har detta yrke oavsett bransch. I Fyrbodal finns en relativt stor andel företagare. År 2014 var genomsnittet i länet 9,6 procent företagare. I Fyrbodal var motsvarande siffra 12 procent eller motsvarande drygt 13 500 personer. Av dessa utgörs närmare 13 procent vardera av specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet samt jordbruk. Även skogsbruk är relativt vanligt med drygt 7 procent. Sett till etableringsfrekvens år 2015 ligger dock Fyrbodal i nivå med Sjuhärad, drygt 10 nya företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år, något över Skaraborg och något under Göteborgsregionen. År 2007 var motsvarande siffra i Fyrbodal 8 stycken.

32 6. Framtida utbud och efterfrågan samt matchning Utifrån dessa förutsättningar och antaganden redovisar vi resultaten av prognosberäkningarna för ett antal utbildningsgrupper. Utbildningarna kan vara mer eller mindre kopplade till specifika yrken. I prognosen har vi utgått från SCB:s bedömning av om yrken och utbildningar har en koppling eller inte. SCB bedömer vilka utbildningar som är adekvata för vilka yrken. Prognosen tyder på att efterfrågan främst kommer att öka på personal med en eftergymnasial utbildning men även på personal med en gymnasial utbildning, främst yrkesinriktad gymnasial utbildning. Ökningen av efterfrågan på personal med en gymnasial utbildning ökar inte lika mycket men är den största gruppen på arbetsmarknaden. För de med en förgymnasialutbildning, folk- och grundskoleutbildning, ser efterfrågan ut att minska. Figur 6.1: Efterfrågan på arbetskraft i Fyrbodal efter utbildningsnivå. (Källa: SCB) 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Folk- och grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning I prognosen saknas det underlag för att uppskatta storleken på en eventuell brist eller överskottet i utgångsläget. Den enda skillnad mellan tillgång och efterfrågan som kan mätas i utgångsläget är arbetslösheten, vilket innebär att efterfrågan i utgångsläget aldrig kan vara större än tillgången. Om det redan i utgångsläget råder brist eller överskott på en viss kompetens bör framtidsbedömningarna således ses i ljuset av detta. Om det exempelvis råder brist på en viss kompetens i utgångsläget och prognosberäkningarna anger brist på sikt bör prognosresultaten tolkas som förstärkt brist. Om vi i utgångsläget vet att arbetsgivare upplever en brist på utbildad arbetskraft ska prognosen i de fall den visar på ett överskott ses som att bristen kommer att mildras. En sämre matchning och högre arbetslöshet inom en utbildning kan även indikera att de som idag står till arbetsmarknadens förfogande med denna utbildning inte motsvarar arbetsgivarnas krav.

33 I de fall det är möjligt har vi därför gjort bedömningar om det i utgångsläget råder brist, god tillgång eller balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med en given utbildning. För att göra dessa bedömningar har vi använt resultaten från SCB:s årliga Arbetskraftsbarometer i kombination med Arbetsförmedlingens Yrkeskompass. Arbetskraftsbarometern omfattar ett urval av utbildningar och för vissa utbildningsgrupper saknas därför bedömning av utgångsläget. Resultaten redovisas endast för riket som helhet och regionala skillnader kan givetvis förekomma. För att fånga upp de regionala skillnaderna används Yrkeskompassen. Yrkeskompassen syftar dock till att beskriva jobbmöjligheterna för ett visst yrke och inte för en viss utbildning, därför används den här endast då överensstämmelsen mellan yrke och utbildning är relativt god. Tabell 6.1: Utbildningsgrupper där det finns risk för en stor brist i Fyrbodal. Jämförelse med andelen av efterfrågan i övriga delregioner. (Källa: SCB) Utbildningsgrupp Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025* GR* Sjuhärad* Skaraborg* -1 350-15 % -22 % -18 % -13 % Ingenjörsutbildning, totalt -850-16 % -7 % -15 % -13 % Specialistsjuksköterskeutbildning -450-25 % -22 % -30 % -22 % Ämneslärarutbildning -400-17 % -17 % -16 % -8 % Lärarutbildning för grundskolans tidigare år -300-11 % -15 % -21 % -18 % Läkarutbildning -150-13 % +3 % +3 % -23 % Speciallärar- och specialpedagogutbildning Kommentar: *Andel av efterfrågan -90-22 % -19 % -14 % -25 % Ökad efterfrågan leder innebär en risk för ökad brist på personal med en gymnasial vård- och omsorgsutbildning År 2013 fanns det drygt 38 000 personer med en vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Västra Götaland. Av dessa återfanns närmare 7 500 i Fyrbodal. I hela Västra Götaland är det vanligast att de med denna utbildning arbetar inom äldreomsorgen där närmare hälften återfinns. En tredjedel arbetar inom hälso- och sjukvården samt övrig vård och omsorg. Det är en kraftigt kvinnodominerad utbildning och prognosen pekar på att denna fördelning kommer att bestå. År 2013 var andelen kvinnor 90 procent, prognosen tyder på att andelen kommer minska något fram till år 2025, och andelen utrikesfödda var 15 procent att jämföra med genomsnittet i regionen på 14 procent. I hela Västra Götaland arbetade år 2013 cirka sju av tio med ett yrke som SCB bedömer vara adekvat givet utbildningen. Andelen förvärvsarbetande låg samma år på 84 procent och arbetslösheten på 4,3 procent. Arbetsförmedlingen pekar i sin rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Västra Götalands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 15 på att under år 2016-2017 15 Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Västra Götalands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017. 2016