Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY2 1. Beskrivning av åtgärden Åtgärder inom blå ram innebär redan planerade åtgärder 217 219. Åtgärd inom grön ram innebär rekommenderad åtgärd av en planskild korsning i Forserum enligt åtgärdsvalsstudien Forserums stationsområde som genomfördes under 214. Åtgärder inom röd ram innebär rekommenderade åtgärder i denna åtgärdsvalsstudie Källa: Rapport Åtgärdsvalsstudie Jönköpingsbanan, Trafikverket Region Syd Nuläge och brister: Jönköpingsbanan som binder samman Södra stambanan och Västra stambanan, har en viktig roll i det nationella järnvägssystemet men samtidigt ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Inte ens efter de planerade åtgärderna 217 219 fås en standard och kapacitet som svarar mot de starka ambitioner som finns om ökad trafikering för person- och godstrafik. Vidare eftersträvas kortare restider för såväl regionalt som långväga resande samt ökad förmåga att stå emot och hantera störningar. Åtgärdens syfte: En prioriterad åtgärd för att öka antalet resenärer på Jönköpingsbanan är en ny station för A6-området. A6 handelsområde, inklusive Ikea, är regionens största besöksmål med 11 miljoner besökare årligen. A6 Center, på bekvämt gångavstånd från en tänkt tågstation, har cirka 5 miljoner besökare per år. A6 är också en stor målpunkt för arbetspendling eftersom området inrymmer cirka 2 6 arbetsplatser. Förslag till åtgärd: Kostnaden är 125,766 mnkr i prisnivå 213-6. En 75 meter lång mötesstation, två spårväxlar, ett signalställverk modell 59 med teknikhus, en gångoch cykeltunnel under två järnvägsspår, två sidoplattformar inklusive trappor, två hissar och en gång-, cykel- och mopedtun-nel under fyrfältsvägen. Sida 1 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 95 Negativt Positivt Lönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i=,6 Berörd/påverkad av effekt Biljettintäkter: -3,2 mnkr/år Dödade och svårt skadade: -,8 DSS/år CO2-utsläpp: -,66 kton/år Utsläpp av luftföroreningar DoU-kostnad: -,3 mnkr/år Annuitetskostnad: 7 mnkr/år Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 23 Restid: -66,8 kptim/år Restid gods:,2 kptim/år 24 NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkylen Bedömning Sammanvägd bedömning Nuvärde (mnkr) Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell Informationsvärde NNK = 245-2 -18 3 1 1-158 95 Diagram,23 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning,63 Miljö Klimat Hälsa Landskap Ingen effekt Negativt Negativt Negativt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ökning av buller för närboende Vegetationsskärm påverkas Resenärer Ingen effekt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Godstransporter Försumbart Marginell påverkan på restidsosäkerheten Övrigt Persontransportföretag Ingen effekt Positivt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Trafiksäkerhet Ingen effekt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Övrigt Positivt Ökad tillgängliget i A6-området för GC Ökad tillgängliget i A6-området, men ökat buller Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Försumbart driftskostnader *Känslighetsanalys med högre kostnad; succesivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Lokalt Jönköping Kommunvis fördelning Nässjö, Jönköping, Habo, Mullsjö och Falköping Trafikanter, transporter, externt berörda Resenärer Persontrans portföretag Näringsgren Detaljhande l Trafikslag Spår Ålder Länsvis fördelning Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej bedömt Ej bedömt Sida 2 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Målkonflikter Buller och landskap är i konflikt med tillgänglighet. Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Negativt bidrag Negativt Positivt Bedöms inte fn Negativt Positivt bidrag Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden har en positiv nettonuvärdeskvot och bedöms som samhällsekonomisk lönsam trots negativa ej prissatta effekter. Åtgärden ökar förutsättningar för spårbunden trafik vilket kan leda till överflyttning från biltrafik, vilket är bra för miljön och klimatet. Sida 3 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Objekt-id Syfte Åtgärds-kostnad (mnkr) Sammanhang Län Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6 YSY2 126 Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt fyrstegsprincipen Indelning av åtgärder enligt fyrstegsprncipen Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1-åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3-åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4-åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Namn och datum på åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3-åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 4-åtgärder ingår? (kortfattat) Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Senaste ställningstagande före upp-rättandet av samlad effektbedömning Datum och namn för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Åtgärdsval pågår Sida 4 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister 1.4 Fyrstegsanalys 1.5 Syfte 1.6 Förslag till åtgärd/er 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.4 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Underlagskalkyl Ny station vid A6 Jönköping, 215-5- 26 128 214-6 GKI, Grov kostnadsbedömning, kalkyl upprättad 214-11-14 Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Kostnadsbedömning (finansiering ej löst) 125,8 126 213-6 Prisnivåomräknad grov kostnadsbedömning 1.8 Planeringsläge 1.9 Relation till andra åtgärder 1.1 Övrigt Sida 5 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnadsnyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Prissatta effekter 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Person23_1441_JA Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Prognos godstrafik - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från prognos godstrafik Ej relevant Prognosverktyg - godstrafik Ej relevant Befolkningsscenario Enligt Person23_1441_JA Ekonomiskt scenario Enlig Person23_1441_JA Näringslivsscenario Enligt Person23_1441_JA Övrig scenarioinformation Enligt Person23_1441_JA Trafikering - kollektivtrafik Enligt Person23_1441_JA Trafikering - gods Ej relevant Infrastrukturnät Enligt Person23_1441_JA ASEK-version ASEK 5.1 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 21-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 23 Diskonteringsår 212 Öppningsår 214 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 6 Kalkylperiod från startår för effekter 6 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Exekv.tillfälle 214-12-3 2:29:59 Sida 6 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Kalkylförutsättningarna redovisas i Bilaga 11, men de följande förutsättningar har använts: - Stadsbusskodning i Jönköping har kodats in i modellen för linjer med direkt påverkan för A6 området. - Nedbrytning av områdesstruktur för A6 området för att bättre fånga detaljeringsgraden. - Implementering av tilläggsmatris för handelsresande till A6 området. 2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Årlig före 23 Årlig efter 23 Personbil 2,17%,57% Lastbil 2,17%,57% Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg 2,17% 2,17%,57%,57% Kommentar till tabell 2.2: 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Basår för penningvärde 214-6 21-medel 21-medel 214-6 21-medel 21-medel Nominell åtgärdskostnad 128 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 158 25 Sida 7 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys 158 95,6,63 Känslighetsanalys med Känslighetsanalyser högre kostnad t.ex. succesivkalkyl 85% eller 25 48,23,24 motsvarande * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NKK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. Klassificering av åtgärder utifrån NNK-i, enligt ASEK5 Kategori NNK-i - intervall Mycket hög lönsamhet NNK-i >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK-i < 2 Lönsam,5 =< NNK-i < 1 Svagt lönsam =< NNK-i <,5 Olönsam -,3 =< NNK-i < Mycket olönsam NNK-i < -,3 Klassificering av NNK-i: Lönsamt Kommentar: Sida 8 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. Sida 9 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 23 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg Restid pb, regionalt tjänste Restid pb, långväga tjänste Restid pb, regionalt arbete Restid pb, regionalt övr. privat Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -,1 kptim/år 1, kptim/år Ej beräknat -,9 kptim/år 3-2,9 kptim/år 6 Beräknad med makro Restid pb, långväga arbete & övr. Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., kptim/år Ej beräknat Beräknad med makro Reskostnad pb, regionalt tjänste, mnkr/år Reskostnad pb, långväga tjänste mnkr/år Ej beräknat Beräknad med makro Reskostnad pb, regionalt arbete, mnkr/år 1 RESENÄRER Reskostnad pb, regionalt övr. privat Reskostnad pb, långväga arbete & övr., mnkr/år mnkr/år Ej beräknat 245 Beräknad med makro Vägavgifter/ vägskatt pb, mnkr/år Restid tåg, långväga Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., kptim/år Reskostnad tåg, långväga Restid kollektivtrafik, regionalt Reskostnad kollektivtrafik, regionalt Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -62,9, mnkr/år kptim/år mnkr/år Ej beräknat 233 Beräknat med makro ER Restid buss, långväga Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., kptim/år Sida 1 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se TRAFIKANT EFFEKTE Reskostnad buss, långväga Restid flyg Reskostnad flyg Restid pb yrkestrafik Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., mnkr/år, kptim/år, mnkr/år,2 kptim/år -2 Restid lastbil (utan släp) Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., kptim/år GODSTRANSPORTER Restid lastbil (släp) Reskostnad pb yrkestrafik Reskostnad lastbil (utan släp) Reskostnad lastbil (släp) Transporttid gods pb yrkestrafik Transporttid gods lastbil (u. släp) Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år)., kptim/år -,43 mnkr/år mnkr/år mnkr/år,8 mnkr/år mnkr/år -2 Transporttid gods lastbil (släp) mnkr/år Vägavgifter/ vägskatt pb yrkestrafik mnkr/år Vägavgifter/ vägskatt lastbil (u. släp) Vägavgifter/ vägskatt lastbil (släp) mnkr/år mnkr/år PERSONTRANSPORTFÖRETAG Biljett-intäkter Fordonskostnader för kollektivtrafik Moms på biljett-intäkter Banavgifter -3,22 mnkr/år -1,42 mnkr/år -,18246 mnkr/år -,854 mnkr/år -74 52 4-18 Sida 11 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade 24 -,212 D/år Ej beräknat -,785 SS/år Ej beräknat 24 KLIMAT CO2- ekvivalenter Avser koldioxid -,7 kton/år 3 3 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Avser NOX, VOC, SO2, och Partiklar Luft - NOX Kväveoxider -,42947 ton/år Luft - VOC Kolväten -,9 ton/år Luft - SO2 Svaveldioxid, ton/år 1 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat 1 Luft - Partiklar Partiklar -,5 ton/år Ej beräknat ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Marginellt slitage kollektivtrafik -,1 mnkr/år Drivmedelsskatt för vägtrafik, regionalt -,13357 mnkr/år -3 BUDGETEFFEKTER Drivmedelsskatt för vägtrafik, långväga Vägavgifter/ vägskatt Moms på biljett-intäkter Banavgifter Moms fordonskostnader mnkr/år -,18246 mnkr/år -,854 mnkr/år -,123 mnkr/år Manuell inmatn enigt PM om långväga resor pb läggs inte -4 1 Sida 12 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD DoU vägtrafik Trafikoberoende DoU järnväg Reinvesteringar järnväg Drift- och underhållskostnad för väg under kalkylperioden Drift- och underhållskostnad för järnväg under kalkylperioden Reinvesteringar under kalkylperioden -,3 mnkr/år 8, mnkr/år, mnkr/år MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 23 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad inklusive skattefaktor 7 mnkr/ år -158-158 NETTONUVÄRDE 95 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Sida 13 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2.1.2.4 Informationsvärde NNK-i När åtgärdskostnaden är högst 7 miljoner kronor är det tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler. När åtgärdskostnaden är större än 7 miljoner kronor måste man tillämpa avancerade bedömningsregler. Informationsvärdet för NNK-i behöver bara bedömas då avancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK-i bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: Motivering: 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. Sida 14 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 23 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av RESENÄRER Restid - total Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Ingen effekt Expertgru pp TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTFÖRETAG Restidsosäkerhet Ange annan effekt för persontransp ortföretag Marginell påverkan Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Försumbart Försumbart Ingen effekt Ingen effekt Expertgru pp Expertgru pp EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) TRAFIK-SÄKERHET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP Trafiksäkerhe t-totalt CO2- ekvivalenter Människors hälsa - buller Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Ingen effekt Ingen effekt Ökat buller för närboende Negativt Vegetationsskärm påverkas Negativt Ingen effekt Negativt Negativt Expertgru pp Expertgru pp Expertgru pp Expertgru pp Sida 15 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ange annan övrig extern effekt Ökad tillgänglighet och användbarhet för gång- och cykeltrafik vid A6 området. Positivt Expertgru pp INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Positivt Ingen effekt kostnader i JA Expertgru pp KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Ökade driftskostnader järnväg Negativt Expertgru pp Kommentar: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Positivt Positiv (liten) Försumbart Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Motivering: Sida 16 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 126 Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Grad av informationsvärde för NNK-i,638 Ej bedömt Positiv (liten) OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Motivering: Samhällsekonomiskt lönsam åtgärd med förbättrade restider i form av åktider och bytestider för resenärer. Sida 17 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas den i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Sida 18 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Länsvis fördelning Jönköping Västra Götaland Kommunvis fördelning Nässjö, Jönköping, Habo, Mullsjö och Falköping Eksjö, Vetlanda, Sävsjö och Aneby Positivt för Vaggeryd ovh Värnamo givet ny dragning av järnvägen Värnamo-Jönköping. Trafikanter, transporter och externt berörda Resenärer Persontranspo rtföretag Näringsgren Detaljhandel Regional hälsovård Trafikslag Spår Ålder Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 19 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 28/9:98), som riksdagen biföll 29. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. Sida 2 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i beslutsoch koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 21 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Tillförlitlighet Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Ökad bekvämlighet mindre byten för resor till A6 och dess närområde. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Pendling Positivt bidrag: Ökad tillgänglighet resor till A6 och dess närområde. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Positivt bidrag: Förbättrar möjligheterna att resa med kollektivtrafiken. Sida 22 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätets användbarhet för funktionshindrade Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand Positivt bidrag: Förbättrar möjligheter till skolpenlding. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Positivt bidrag: Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik ökar. Hänsynsmål 2 Betydelse för mängden personbils- och lastbilstrafik, samt gång-, cykel-och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) Positivt bidrag: Ökade möjligheter för resenärer att kollektivtrafiken kan leda till överflyttning från biltrafiken. Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 23 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. Negativt bidrag: Ökad energianvändning vid byggnationen samt ökad drift och underhåll under kalkylperioden. Upprättaren Sida 23 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Negativt bidrag: Viss risk för ökat antal persioner utsatta för buller. Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vatten Luft Befolkning Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 1 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM1). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM1), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Negativt bidrag: Viss risk för ökat antal persioner utsatta för buller. Positivt bidrag: Minskade utsläpp på grund av överflyttning från trafik på väg. Bedöms inte för närvarande Upprättaren Ej relevant Sida 24 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Betydlese för förorenade områden Betydlese för skyddsvärda områden Mark Betydlese för bakgrundshalt metaller Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Ej relevant Ej relevant Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Viss visuell försämrad upplevelse. Vegetationsskärmen påverkas. Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Landskap Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden. Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Betydelse för utradering Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Ej relevant Sida 25 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade. Positivt bidrag: Färre trafikolyckor, omkomna och allvarligt skadade. Upprättaren Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 28/9:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Trafik-säkerhet D Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 (förändrad effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) År som kostnadseffektiviteten redovisas för 23 -,4 D/mdkr Beräknat med verktyg Sam kalk Trafik-säkerhet DSS Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr prognosår 1 (förändrad effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -16, DSS/ mdkr Sam kalk Restid Förändrade antal timmar (totalt) per kkr år 23 (förändrad effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -13,2 tim/tkr Sam kalk Koldioxid Förändrade antal kton CO2 per mnkr år 23 (förändrad effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -13, ton/ mnkr Sam kalk 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Ej bedömt 4.5 Målkonflikter Buller och landskap är i konflikt med tillgänglighet. Sida 26 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se 5 Process, Bilagor & Referenser Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: 214-12-3; Johannes Östlund (trafikanalytiker), M4Traffic 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: 215-1-14: Tomas Arvidsson (PLnpv), Per Konrad (Plek), Jörgen Persson (Plsyu), Mattias Holmqvist (Plsyu) och Christina Ripa (Plsyu). 3. som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: 215-1-14: Tomas Arvidsson (PLnpv), Per Konrad (Plek), Jörgen Persson (Plsyu), Mattias Holmqvist (Plsyu) och Christina Ripa (Plsyu). 215-4-25: Kompletteringar från Tomas Arvidsson (PLnpv) 215-4-28: Slutliga justeringar av Jörgen Persson (Plsyu) och Christina Ripa (Plsyu) 4. Skickad till kvalitetsgranskning av: 215-4-28: Christina Ripa (trafikanalytiker), Trafikverket Region Syd rev 215-5-26: Christina Ripa (trafikanalytiker), Trafikverket Region Syd rev 215-5-29: Christina Ripa (trafikanalytiker), Trafikverket Region Syd 5. Kvalitetsgranskning av enheten för Samhällsekonomi och modeller: 215-5-2; René Braune, trafikanalytiker, Trafikverket 215-6-22; Veronika Martini, samhällsekonom, Trafikverket 6. Godkänd av: 215-5-24; Peo Nordlöf, chef Samhällsekonomi och trafikprognoser, Trafikverket 215-6-22; Håkan Persson, chef Strategisk planering, Trafikverket Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning se www.trafikverket.se/seb Bilaga 2: Utkast Rapport Åtgärdsvalsstudie Jönköpingsbanan, Trafikverket 215-4-24. Bilaga 8: SEB-tabeller, 215-5-26 Bilaga 9: Bilaga Samhällsekonomi, 215-5-26 Bilaga 1: Sampersriggning Bilaga 11: PM Ny station A6, 215-5-26 Bilaga 12: Underlagskalkyl Station A6, 215-5-26 Bilaga 13: Kostnadsomräkning A6, 215-5-26 Sida 27 av 27 TDOK 212:58 Samlad effektbedömning v. 1.13