TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-01-27 DNKS150009 Kultur och skola Eva Nyhammar Förvaltningschef Driftnämnden Kultur och Skola Årsredovisning 2016 Förslag till beslut Driftnämnden kultur och skola beslutar att: - fastställa upprättad årsredovisning - överlämna årsredovisning till regionstyrelsen Sammanfattning Föreligger Årsrapport 2016 för driftnämnden kultur och skolas verksamheter. Rapporten omfattar en redovisning av det ekonomiska resultatet samt verksamhets uppföljning. Verksamheten visar ett positivt resultat på totalt 1,6 mnkr. En allmän återhållsamhet och följsamhet mot upprättade åtgärdsplaner har starkt bidragit till resultatet. Annat som positivt påverkat detsamma är att skolverksamheten haft en hel del intäkter av engångskaraktär i samband med samlokaliseringen av gymnasieskolorna samt att en mer omfattande verksamhet bedrivits på folkhögskolorna vilket medfört högre ersättning från folkbildningsrådet. Nämndens sammanfattande bedömning är att målen för 2016 i stort har uppnåtts. Kultur och skola Eva Nyhammar Förvaltningschef Bilaga: Driftnämnden kultur och skolas årsredovisning 2016 Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen
1(55) Årsredovisning 2016 Driftnämnden kultur och skola
2(55) Årsredovisning 2016 Kultur och skola Regionstyrelsen har beslutat om följande mål för driftnämnd kultur och skolas verksamheter: Stark konkurrenskraft Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden Hög attraktivitet Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer Driftnämnden kultur och skola har beslutat om mål och inriktning för verksamheten 2016 som konkretiserats i förvaltningschefens verksamhetsplan. Verksamhetsmål Nämndens sammanfattande bedömning är att målen för 2016 i stort har uppnåtts. Ett av delmålen som avser möjligheter att delta i kulturlivet oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar har uppnåtts delvis. Det är ett långsiktigt arbete att förstärka det interkulturella perspektivet i all verksamhet och måste därför ses som en del i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Inom skolans område har de delmål som avser studieresultat inte helt uppnåtts. Målet att samtliga elever inom gymnasieskolan ska erhålla yrkesexamen är ett mycket högt ställt mål, kanske orealistiskt. Det finns dock all anledning att fortsatt identifiera vilka insatser som behövs för bättre studieresultat framöver. Medvetenheten om detta avspeglar sig i nämndens mål och inriktning för 2017 och gäller såväl gymnasie- som folkhögskoleutbildning. Ekonomiskt mål Verksamheten visar ett positivt resultat på totalt 1,6 mnkr. En allmän återhållsamhet och följsamhet mot upprättade åtgärdsplaner har starkt bidragit till resultatet. Annat som positivt påverkat detsamma är att skolverksamheten haft en hel del intäkter av engångskaraktär i samband med samlokaliseringen av gymnasieskolorna samt att en mer omfattande verksamhet bedrivits på folkhögskolorna vilket medfört högre ersättning från folkbildningsrådet.
3(55) Miljömål Inom miljöområdet är den tidigare Skolförvaltningen certifierad enligt ISO 14001 och har levt upp till kraven på omcertifiering 2016. Från 2017 kommer hela förvaltningen kultur och skola att certifieras. Miljöombuden från skolorna har deltagit i fortbildningsdagen för miljöombud. De träffas fem till sex gånger per läsår och utbyter erfarenheter i miljöfrågor för att kunna utgöra stöd till resultatansvariga chefer i deras arbete med planering, genomförande och uppföljning av miljöarbetet. Skolorna fortsätter med arbetet med att lägga in de kemikalier som används i verksamheten i ichemistry-registret. Detta är ett levande arbete då produkter ibland byts ut, vilket innebär att riskbedömningar av de kemiska produkterna samt signeringar löpande måste göras. Skolans uppgift är att ge eleverna kunskaper och färdigheter och tillsammans med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skollagens portalparagraf). I denna uppgift ingår också att i all undervisning och utbildning integrera miljöfrågor. Dessutom läser eleverna kurser i naturkunskap där miljökunskap och aktuella miljöfrågor är en påtaglig del av kursen. Utbildning av eleverna i miljökunskap är säkerligen den på sikt mest miljöpåverkande åtgärden som skolorna kan göra. Målet för andelen ekologiska livsmedlet som var satt till 25 procent för 2016 uppnåddes (26 procent). Utfasningen i ichemestry klarades med god marginal (20 procent), målet var 10 procent. Målet att ta bort/ersätta 10 procent av produkterna i ichemistryprio uppnåddes inte, resultatet för år 2016 blev 1,4 procent. Totalt 63 procent av eleverna och 70 procent av personalen har klarat miljökörkortet under året, målet är 100 procent. Region Halland som arbetsgivare Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning, den genomförs vartannat år. Resultatet 2016 redovisar ett medarbetarindex på 79 att jämföra med 75, som var resultatet 2014. Överlag visar undersökningen positiva resultat för förvaltningen kultur och skola.
4(55) Övrigt Internkontrollplan för 2017 är upprättad och beslutad i driftsnämnd kultur och skola. Kultur i Halland och skolverksamheten redovisar i övrigt sina resultat var för sig. För kulturverksamheten ges också en sammanfattande uppföljningsrapport avseende arbetet med Hallands kulturplan 2016. Eva Nyhammar Förvaltningschef Den 25 januari 2017
5(55) Innehåll Årsredovisning 2016 - Kulturverksamhet... 6 Målredovisning utifrån nämndens beslut om mål och inriktning... 7 Årsredovisning 2016 - skolverksamhet... 8 Målredovisning utifrån nämndens beslut om mål och inriktning... 10 Bilaga 1: Årsrapport Driftnämnd Kultur och skola Kulturverksamhet... 12 Bilaga 2: Kulturutveckling (projekt)... 20 Bilaga 3: Årsrapport Driftnämnd Kultur och skola Skolverksamhet... 22 Bilaga 4: Elevutveckling gymnasieskolor... 29 Bilaga 5: Personalredovisning Kultur i Halland 2016... 30 Bilaga 6: Personalredovisning skolor 2016... 34 Bilaga 7: Medarbetarundersökning: Kultur o Skola utveckling 2014-2016... 38 Bilaga 8: Medarbetarundersökning kultur och skola/region Halland... 39 Bilaga 9: Resultaträkningar Kultur i Halland... 40 Bilaga 10: Resultaträkningar skolverksamheten... 41 Bilaga 11: Miljöredovisning för Region Halland/ Kultur och skola 2016.... 42 Bilaga 12: Konst- och kulturområden: Redovisning av arbetet med att genomföra Hallands kulturplan 2016... 44
6(55) Årsredovisning 2016 - Kulturverksamhet ÅRSREDOVISNING 2016 Nämnd: Driftnämnd Kultur och skola - Kulturverksamhet Period: 201612 Kort sammanfattning Under perioden finns ingen signifikant avvikelse i förhållande till uppdrag och egen verksamhetsplan. Periodens resultat, januari-december Kultur i Halland redovisar ett resultat jämfört med periodiserad budget om + 340,4 tkr efter december månad. Intäkter + 641,1 tkr - Högre intäkter från bland annat egna producerade konserter samt arrangörer - Uppdraget från LN Halmstad för arbetet med Språkstart Halland - Återbetalda projektmedel på grund av överskott i tidigare beviljade projekt Personalkostnader + 1 187,1 tkr - Några vakanta tjänster där rekrytering pågår eller precis är avslutade - Långtidssjukskrivningar och föräldraledigheter där personalen inte ersatts Verksamhetskostnader 1 487 7tkr - Extra anslag till Teater Halland och Stiftelsen Hallands länsmuseer för att täcka merkostnader för tillgänglighetsanpassning i samband med ombyggnationer - Konserter, festivaler och egna musikproduktioner har under året kostat mer än beräknat - Ökade kostnader för konstförrådet på grund av flyttkostnader till nya lokaler samt högre hyra - Projektet Språkstart Halland där vi samarbetar med LN Halmstad - Art Inside Out redovisar ett resultat på 997,4 tkr - Budgeterade medel för avskrivning av lån till Hallands Konstmuseum är inte utbetalat + 1 330,0 tkr. Investeringar - Kultur i Halland Konst ansvarar för den regionala konstsamlingen, vilket innebär inköp, registrering, förmedling, och inventering av konst inom Region Hallands alla enheter. Verksamheten har under 2016 flyttat till nya lokaler. - Årets budget för investering är 600,0 tkr. Utfallet för året blev 582,4 tkr och för dessa pengar köptes 94 stycken verk. Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder Art Inside Out redovisar ett resultat för året enligt prognos. Enligt regionstyrelsens beslut 2015 gavs möjlighet att ta eget kapital i anspråk om staten inte beviljade ökat statsbidrag. Budget för avskrivningar på lån till utbyggnad av Hallands konstmuseum är inte använd under året på grund av att byggstart inte infaller förrän år 2017. Vi bedömer inte att vi behöver göra några åtgärder i förhållande till utfallet.
7(55) Målredovisning utifrån nämndens beslut om mål och inriktning Konstnärligt professionellt skapande av hög kvalitet och därmed ett rikt kulturutbud Art Inside Out permanentas som en ny form av kulturinstitution. Tillbyggnaden av Hallands konstmuseum fortlöper planenligt. Implementering, prioritering och genomförande av ett nytt stöd till kulturutveckling: kulturprojet, litteratur, film, kulturstipendier och expresstöd. Överenskommelser om långsiktiga regionala utvecklingsuppdrag. Mötesplatser för konst och kultur i stad och på landsbygd Konst och kultur i stadsmiljöer och i stadsplanering. Dialog och samverkan med civilsamhället inte minst för kulturens tillgänglighet på landsbygden. Möjligheter att delta i kulturlivet oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar. Implementering, prioritering och genomförande av kulturarvsstrategin. En ny kulturplan Den regionala rollen förtydligas i förhållande till kommunernas ansvar. Långsiktig samverkan och dialog med professionella kulturskapare och civilsamhället. Överbryggande kontakter inom regionen och med andra regioner, nationellt och internationellt. Ett socialt hållbart samhälle med fokus på bans språk och litteracitet. Uppföljning och utvärdering Sker med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Externa och interna verksamheter redovisar såväl i skriftligt som i dialogform.
8(55) Årsredovisning 2016 - skolverksamhet Nämnd: Driftnämnden kultur och skola - skolverksamhet Period: 201612 Kort sammanfattning Skolverksamheten har en positiv avvikelse på 1,3 mnkr 2016. Resultatet är ca 0,6 procent av omsättningen. Under 2016 har skolverksamheten arbetat med åtgärdsplan för i första hand gymnasieskolorna eftersom elevantalet för såväl vårterminen som höstterminen blev betydligt sämre än budgeterat. Folkhögskolorna fick komplettera åtgärdsplanen under våren 2016 med anpassningar på grund av sämre ekonomiska förutsättningar än budgeterat. Åtgärdsplanen har omfattat anpassningar om drygt 7,6 mnkr. Verksamhetens intäkter är 1,2 mnkr lägre än budgeterat och verksamhetens kostnader är 2,5 mnkr lägre än budgeterat, vilket ger det positiva resultatet. Beslutet att hallandskommunerna inte ska ersätta verksamheten för internatens underskott innebär 1,5 mnkr i uteblivna budgeterade intäkter 2016 och 0,9 mnkr i uteblivna intäkter från höstterminen 2015. Vuxenutbildningen vid Munkagårdsgymnasiet redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Den ekonomiska effekten av samlokaliseringen blev positiv tack vare försäljningen av inventarier på Plönningegymnasiet. Folkhögskolornas verksamhet har ökat jämfört med föregående år och bidragen från folkbildningsrådet har blivit betydligt högre än budgeterat 2016. Periodens resultat, januari-december Skolverksamhetens resultat är 1,3 mnkr. Intäkter - 1,2 mnkr - Högre intäkter till vuxenutbildningen, 0,5 mnkr och driftverksamheterna, 0,5 mnkr vid Munkagårdsgymnasiet, ökat statsbidrag till folkhögskolorna 2,0 mnkr, intäkterna från samlokaliseringen 2,4 mnkr, samt skogsproduktionen 0,6 mnkr räcker inte för att täcka underskottet av elevintäkterna vid naturbruksgymnasierna, som blev 7,0 mnkr lägre än budgeterat. Personalkostnader + 3,3 mnkr - Den åtgärdsplan som togs fram i början av 2016 för gymnasieverksamheten omfattade 6,4 mnkr. 3,2 mnkr avsåg åtgärder av olika slag inom personalområdet, till exempel att inte utöka bemanning enligt plan på grund av sämre elevantal än budgeterat. Folkhögskolornas personalkostnader är 1,9 mnkr högre än budget, 1,8 mnkr avser svenska i vården som finansieras med regionbidrag. Verksamhetskostnader 3,9 mnkr - Kostnaderna i samband med samlokaliseringen blev 1,5 mnkr högre än budgeterat (nettot +0,9) bland annat på grund av nedskrivning av bokfört värde på avyttrade inventarier. - Verksamhetskostnaderna vid folkhögskolorna har ökat som konsekvens av utökad verksamhet, avvikelsen mot budget är -3,9 mnkr, varav svenska i vården 0,8 mnkr. Hyran för Studie 114 på Katrineberg, 0,9 mnkr, var inte med i underlaget från regionfastigheter då budget 2016 fastställdes. Kostnaderna för undervisningsmaterial/inventarier har överskridit budget på grund av utökad verksamhet på båda folkhögskolorna med 1,3 mnkr. - Naturbruksgymnasiernas lagervärde har minskat kraftigt i samband med samlokaliseringen och belastar driftverksamheternas resultat med ca 0,9 mnkr. - Gymnasieskolornas verksamhetskostnader redovisar en positiv avvikelse på 1,1 mnkr, i huvudsak på grund av att planerade paviljonger vid Munkagårdsgymnasiet inte anskaffades. - Vid vissa situationer löses skolornas kompetensbrist inom gymnasieutbildningen genom att köpa tjänster för att klara uppdraget. Kostnaderna bokförs som verksamhetskostnad.
9(55) Intäkter och kostnader utanför verksamhetsområdet + 3,2 mnkr - Avser i huvudsak regionbidrag till verksamheten. Avvikelsen är i stort sett ersättningen till folkhögskolorna för utbildningen i svenska för asylsökande med läkar- och tandläkrutbildning samt regionbidrag till Plönningegymnasiet på grund av ökade kostnader i samband med asylboendet. Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder Elevantalet för vårterminen vid gymnasieskolorna blev 23 elever färre än budgeterat. Fakturerat elevantal för höstterminen blev 45 elever färre än budgeterat vid Munkagårdsgymnasiet. Åtgärdsplanen som upprättades under våren 2016 kompletterades med Katrinebergs folkhögskolas åtgärder med anledning av att hyran för kulturhuset, 0,9 mnkr, inte aviserades i samband med arbetet med 2016 års budget, samt Löftadalens åtgärder med anledning av en ekonomi i obalans. Munkagårdsgymnasiets åtgärder har i stort sett bestått av att inte verkställa planerade utökningar för utbildningen på grund av att elevunderlaget blev sämre än budgeterat samt återhållsamhet inom driftverksamheterna, vilket har genomförts. Beslutet att hallandskommunerna inte ska ersätta verksamheten för internatens underskott innebär 1,5 mnkr i uteblivna budgeterade intäkter 2016 och 0,9 mnkr i uteblivna intäkter från höstterminen 2015. Det sammanlagda budgeterade intäktsbortfallet 2016 uppgår till 2,4 mnkr. De uteblivna intäkterna från höstterminen 2015 belastar 2016. Munkagårdsgymnasiets internat har hyrts ut under sommaren vilket minskar underskottet. Internatverksamhetens faktiska underskott inklusive vuxennärvaron är 1,7 mnkr 2016, vilket belastar gymnasieverksamheten. Skolverksamheten har haft en hel del intäkter av engångskaraktär i samband med samlokaliseringen av gymnasieskolorna, vilka bidrar till det positiva resultatet. Kultur och skola har under vårterminen haft ökade kostnader om 0,3 mnkr på grund av asylboendet på Plönningegymnasiet. Denna kostnadsökning har kultur och skola fått kompensation för i slutet av 2016. Folkhögskolorna har arbetat med nyanlända genom flera verksamheter, ensamkommande, svenska i vården, etableringskurs i samarbete med arbetsförmedlingen och svenska från dag 1 i samarbete med Migrationsverket. Bidragen från folkbildningsrådet har blivit betydligt högre än budgeterat 2016. Den interkommunala ersättningen till andra folkhögskolor är i nivå med budget men ersättningen vi får av folkhögskolor i andra delar av landet för deltagare skrivna i Halland är lägre än budget vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 0,3 mnkr 2016. Verksamheten delas in i tre organisationsområden, nedan redovisas deras resultat i mnkr: Folkhögskolor +0,5 Naturbruk Halland +0,2 Gemensamt +0,6 (samlokaliseringen av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet) Vad har hänt sedan förra månadsrapporteringen? Skolverksamhetens prognos var -0,7 mnkr efter november månad, vilket visar sig vara en alltför pessimistisk bedömning. Resultatet blev betydligt bättre än prognosen vilket naturligtvis är positivt. Driftverksamheterna, vuxenutbildningen och folkhögskolornas resultat avviker mest mot prognosen efter november. Investeringar Det har varit svårt att planera investeringar i maskiner/utrustning inom gymnasieskolorna på grund av samlokaliseringen av Munkagårds- och Plönningegymnasierna. Under året har det visat sig att en del inventarier har varit i tillräckligt bra skick att flytta till Munkagårdsgymnasiet i stället för att investera i nya och därmed har investeringsbehovet minskat. Investeringsbehovet vid folkhögskolorna har varit mindre än budgeterat utrymme. Totalt uppgår investeringarna till 1,5 mnkr, 0,9 mnkr lägre än budget. De ekonomiska effekterna blir lägre kapitaltjänstkostnader 2017 än budgeterat.
10(55) Målredovisning utifrån nämndens beslut om mål och inriktning Skolornas verksamhet ska kontinuerligt anknyta till, spegla och reflektera över demokratins innehåll, nuläge och framtid samt omfattas av vår samhällsutveckling och visa på möjligheter och engagemang Rektorerna analyserar innebörden av skolformernas styrning för att nå upp till de demokratiska målen. Analysen ligger till grund för ett förhållningssätt som tillämpas vid skolorna Delaktighet ska prägla arbetet i skolan för att studerande ska känna motivation och engagemang Nått målsatta studieresultat Naturbruk Halland Samtliga elever som från grundskolan hade grundläggande behörighet till ett nationellt yrkesprogram, vilket är minst 80 av 340 möjliga poäng, ska efter genomförda studier vid Naturbruk Halland erhålla yrkesexamen. För elever som inte var behöriga till nationellt program men till PRO (Introduktionsprogrammet/programinriktat individuellt val) vilket är elever med 60 poäng av 340 möjliga. Efter genomförda studier vid Naturbruk Halland ska minst 20% erhålla yrkesexamen. Efter genomförda studier vid Naturbruk Halland ska 30% erhålla studiebevis med minst 2250 poäng med lägst betyg E. För elever som inte var behöriga till nationellt program eller till PRO, det vill säga YRK- elever (Introduktionsprogrammet/yrkes-introduktion) - efter genomförda studier vid Naturbruk Halland ska eleverna ges förutsättningar för ökad anställningsbarhet och stimulans till fortsatta studier inom de nationella programmen. Aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska arbetet vid skolan Mentorer och lärare ska i dialog med elever göra mål och kriterier för kurser tydliga. Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov. Aktivt samarbeta med andra utbildningsaktörer Utveckla kontakt med näringslivet för att skapa ändamålsenliga praktikplatser Nått målsatta studieresultat Folkhögskolor Av alla elever som fullföljer sin utbildning vid folkhögskolornas allmänna linjer ska minst 85 % (83% 2015) nå grundläggande behörighet för att öka möjligheten till vidare utbildning.
11(55) Mentorer och lärare ska i dialog med elever göra mål och kriterier för kurser och ämnen tydliga. Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov. Alla elever vid folkhögskolornas särskilda kurser som fullföljer sin utbildning ska nå tillräckliga kunskaper för att öka möjligheten till vidare utbildning eller anställning/eget företagande Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov Genomföra aktiviteter i utbildningarna avseende eget företagande Utveckla kontakt med näringslivet för att skapa ändamålsenliga praktikplatser Aktivt medverka till att öka elevers och studerandes anställningsbarhet Utveckla kontakt med näringslivet och andra intressenter för att bättre anpassa utbildningsutbudet till näringslivets behov av arbetskraft Genom omvärldsspaning och dialog med olika intressenter ge förslag till utvecklad kursverksamhet som stödjer regional utveckling och tillväxt Etablera utbildning för socialt företagande Erbjuda aktiviteter i utbildningarna avseende eget företagande Utveckla formerna för att erbjuda folkbildning. Utveckla formerna för vuxenutbildning inom den gröna näringen. Etablera kontaktvägar till aktörer Utveckla och föreslå olika kursverksamheter Utveckla och föreslå olika utbildningspaket vuxenutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar Analysera och utveckla verksamheten i linje med den nya folkbildningspolitiken
12(55) Bilaga 1: Årsrapport Driftnämnd Kultur och skola Kulturverksamhet Nämndens sammanfattande bedömning är att målen för 2016 i stort har uppnåtts. Ett av delmålen som avser möjligheter att delta i kulturlivet oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar har uppnåtts delvis. Det är ett långsiktigt arbete att förstärka det interkulturella perspektivet i all verksamhet och måste därför ses som en del i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Inledning Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella samverkansmodellen och regionala mål och strategier med grund i Bästa livsplatsen, Tillväxtstrategin och Hallands kulturplan. Det innebär att fördela statliga och regionala anslag till kultur, samt att i samverkan med kommuner, kulturskapare och civilsamhället genomföra Hallands kulturplan. Med utgångspunkt i mål och budget för 2016 har prioriteringarna i kulturplanen för 2014 2016 värderats och omsatts i verksamhetsplaner för de olika kulturområdena. Uppföljning av 2016 har genomförts, dels i form av en enkät, dels genom intervjuer och dialoger med verksamheterna och dels genom rapportering till en nationell kulturdatabas. Kulturplanen genomförs dels genom Kultur i Halland, dels genom att verksamhetsstöd fördelats till kulturinstitutioner (till exempel Stiftelsen Hallands länsmuseer, Teater Halland, Hallands bildningsförbund, Riksteatern Halland och regional arkivverksamhet) och till regionala kulturorganisationer (till exempel folkbildning, idrottsrörelsen, ungdoms- och pensionärsorganisationer) och dels genom stöd till kulturutveckling (projekt). Alla kulturorganisationer som erhåller regional och statligt verksamhetsstöd lämnar egna årsredovisningar. För mer utförlig redovisning av verksamheten 2016 hänvisas till dessa. Kultur i Hallands utvecklare fungerar utifrån sina specialkunskaper som verksamhetsstöd, initiativtagare, rådgivare och främjare av samverkan inom sina områden. Region Halland delar årligen ut ett kulturpris till personer som gjort framstående insatser inom kulturlivet. Genom priset vill Region Halland uppmärksamma konstnärlig kvalitet och förstärka konstnärlig skaparkraft. Region Hallands kulturpris 2016 års kulturpris har tilldelats illustratören och författaren Eva Eriksson.
13(55) Måluppfyllelse Inriktning för Kultur i Halland: Konstnärligt professionellt skapande av hög kvalitet och därmed ett rikt kulturutbud. Art Inside Out permanentas som en ny form av kulturinstitution Målet uppfylls Art Inside Out är en del av Hallands kulturplan och ingår därmed i kultursamverkansmodellen. Region Hallands ansökan om ökat statligt anslag till samverkansmodellen innefattar medfinansiering av Art Inside Out. Det innebär att hela finansieringen ännu inte är löst. Tillbyggnaden av Hallands konstmuseum fortlöper planenligt Målet uppfylls Tillbyggnaden av Hallands konstmuseum. Avtal mellan finansiärerna har tecknats. Huvudentreprenör är klar. Arkitekt väljs våren 2017. Beräknad invigning hösten 2018. Överenskommelser om långsiktiga regionala utvecklingsuppdrag. Målet uppfylls Alla överenskommelser om långsiktiga regionala utvecklingsuppdrag som bedömts som aktuella har tecknats. En ny överenskommelse tecknades med Kungsbackas och Falkenbergs kommuner för RUM för dans. Implementering, prioritering och genomförande av ett nytt stöd till kulturutveckling: kulturprojekt, litteratur, film, kulturstipendier och expresstöd. Målet uppfylls Riktlinjer för arbetsstipendier har tagits fram och fastställts av Driftnämnden för kultur och skola. Stipendierna delas ut första gången våren 2017. Regionalt stöd till kulturutveckling kulturprojekt, film, litteratur - har fördelats vid två tillfällen till framför allt kulturskapare och föreningar. Ansökningarna överstiger väsentligt tillgängliga medel. Projekten som beviljats stöd är starkt inriktade på kvalitet och förnyelse och ett brett deltagande från Halland. Stödet till litteratur bereds av en extern bedömningsgrupp. Exempel på beviljade projektstöd är:
14(55) Kulturarv för framtida generationer är ett samarbete med Västarvet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Riksantikvarieämbetet som resulterat i ett beslutsunderlag för klimatanpassningsstrategier med mera under den kommande femårsperioden. Hembygdsrörelsens 100-årsjubileum - Hembygdsrörelsens 77 föreningar skapade Sveriges längsta handmålade bonad som visades dels på platser i Halland och dels på Skansen i Stockholm. Produktion av en publikinteraktiv opera Den tilltalade av det professionella nyoperakompaniet Operation Opera. Hopp i Halland en konsertföreställning, ett nyskrivet originalkörverk som vill förena musik och kultur med arbetet för en hållbar utveckling. Utveckling av Folkmusiken och ungdomsensemblen Hallandsfolk. Stjärnlösa nätter - gymnasieskolor och folkhögskolor har i samverkan med Riksteatern Halland erbjudits teaterföreställningar med temat kulturkrockar, tvångsäktenskap och familjeförväntningar. Produktion av filmer: Kamilla - Våga vara dig själv. Dokumentärfilm om Halmstadprofilen som kom ut som sig själv som kvinna. Filmen produceras av Oh MY AB i Halmstad; Tantleken tänk på döden och dansa. Dokumentärfilm om att leka och leva livet fullt ut. Filmen produceras av A Scarlet Filmproduktion i Kungsbacka. Region Hallands stöd stimulerar ofta till en mer omfattande extern finansiering. Flera av filmerna har varit framgångsrika, till exempel fick filmen Efterskalv flera utmärkelser på Gudbaggegalan 2016 och Fight on a Swedish beach av Simon Vahlne visades bland annat på Cannes Filmfestival 2016. Se även bilaga 2: Kulturutveckling (projekt) Inriktning för Kultur i Halland: Mötesplatser för konst och kultur i stad och på landsbygd. Konst och kultur i stadsmiljöer och i stadsplanering. Målet uppfylls Residens med fokus på kulturens betydelse för stadsutveckling har genomförts i Varberg, Kultur i stadsplaneringen, och i Kungsbacka, Andra ögon på staden. Därutöver har stöd lämnats till Harp Art Lab för Ljudkonstfestival vid Nissan i Halmstad. Under året har projektet RUM i Halland belyst hur stad och landsbygd kan utvecklas i Halland. Perspektivet har varit brett och tagit sin utgångspunkt i samhällsplanering, näringsliv och kultur. Kultur i Halland har här samarbetat med Regionkontoret.
15(55) Dialog och samverkan med civilsamhället inte minst för kulturens tillgänglighet på landsbygden. Målet uppfylls Kulturdialoger har genomförts med civilsamhället i samtliga kommuner i samband med kulturplanearbetet. Kultur i Halland har i samverkan med Regionkontoret genomfört en process om hur samverkan kan förstärkas mellan Region Halland och civilsamhället. Arbetet har presenterats i en rapport Bästa samverkansplatsen. Många projekt och verksamheter har genomförts i samverkan med civilsamhället. Folkbildningen, ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen är viktiga aktörer inom civilsamhället och har årliga verksamhetsstöd. Verksamhet 2013 2014 2015 2016* Studieförbundens 2 383 133 2 450 072 2 621 603 * deltagartimmar Ungdomsorganisationer - Medlemmar 7 147 7 264 7 636 7 790 - Ledarutbildning, delt. dagar 1 678 1 623 1 401 1 122 Källa: Hallands bildningsförbund *Statistik för studieförbundens deltagartimmar är tillgänglig i månadsskiftet januari-februari. Möjligheter att delta i kulturlivet oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar. Målet uppfylls delvis Kultur i Halland har tillsammans med biblioteken i Halland genomfört Poetry slam, med en större bredd av deltagare än tidigare: deltagare med olika etniska bakgrunder, i åldersspannet 13 till 82 år och med olika funktionsvariationer deltog. Viva genomförs som ett utvecklingsarbete kring en mångkulturell arena i samverkan med lokala aktörer som till exempel etniska föreningar. Kulturverket arrangerade med stöd av Kultur i Halland konserter med Yamma ensemblen, en judisk ensemble från Israel. Ett annat arrangemang var Världens band, fjorton musiker, sex länder, tre kontinenter, ett band en gymnasiesatsning med inriktning på nyanlända. Arbetet med att öka möjligheter att delta i kulturlivet oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller socioekonomiska förutsättningar pågår ständigt och har alltid en förbättringspotential.
16(55) Genom att subventionera kultur för barn och unga ökar förutsättningarna att nå alla barn. Kommuner Barn vi nått 2013 Barn vi nått 2014 Barn vi nått 2015 Barn vi nått 2016 Falkenberg 10 358 8 893 8 273 5 405 Halmstad 18 016 15 221 16 906 16 806 Hylte 1 410 1 252 1 467 2 092 Kungsbacka 5 569 4 566 4 099 4 046 Laholm 1 999 1 676 1 546 748 Varberg 7 024 7 599 8 433 9 028 Summa 44 376 39 207 40 724 38 125 Källa: Arrangörer förställningar barn och unga Antal barn och unga (0-18 år) på subventionerade föreställningar/konserter Antal barn och unga som deltagit på subventionerade föreställningar och konserter har minskat något. 22000 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Antal barn o unga på föreställningar/konserter 2013, 2014, 2015 och 2016 Barn o unga i kommunerna Barn vi nått 2013 Barn vi nått 2014 Barn vi nått 2015 Barn vi nått 2016 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Genom den överenskommelse som tecknats mellan Region Halland och kommunerna avseende kultur för äldre ökar möjligheten för ett breddat deltagande. 2016 har föregåtts av fyra år där det med medel från Kulturrådet har kunnat erbjudas kulturverksamhet med subventioner i en omfattning som inte har varit möjlig 2016. Verksamheten genomförs av Hallands bildningsförbund.
17(55) Antal aktiviteter i äldreomsorgen Kommuner 2013 2014 2015 2016 Laholm 285 167 166 120 Halmstad 240 267 269 212 Hylte 48 45 56 48 Falkenberg 253 215 321 297 Varberg 193 132 233 142 Kungsbacka 423 465 416 294 Totalt 1 442 1 291 1 461 1113 Källa Hallands bildningsförbund Implementering, prioritering och genomförande av kulturarvsstrategin. Målet uppfylls Ett strategiskt program för kulturarv i Halland Kulturarv för framtiden har tagits fram i bred samverkan och integrerats i den nya kulturplanen. Inriktning för Kultur i Halland: En ny kulturplan. Den regionala rollen förtydligas i förhållande till kommunernas ansvar Målet uppfylls Regionfullmäktige har fastställt en ny kulturplan för 2017 2020. Kulturplanen syftar till att förstärka kulturens kraft för utveckling och tillväxt. Den utgör också Region Hallands underlag vid ansökan om statsbidrag från Statens kulturråd för de delar som ingår i den nationella kultursamverkansmodellen. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med de halländska kommunerna och i ett brett och omfattande samråd med civilsamhället och de professionella kulturskaparna. Omfattande dialoger även har genomförts med invånarna i Halland. Planen är ett levande dokument som kan utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år. I planen har gemensamma prioriteringar tagits fram i samverkan med kommunerna. Rollerna och ansvarsfördelningen har förtydligats. Dialogen om rollerna för genomförande fortsätter. Återkommande dialoger genomförs med professionella kulturskapare och civilsamhället.
18(55) Långsiktig samverkan och dialog med professionella kulturskapare och civilsamhället Överbryggande kontakter inom regionen och med andra regioner, nationellt och internationellt. Målen uppfylls Kultur i Halland deltar i ett flertal nationella och internationella nätverk. Flera projekt genomförs i samarbete med andra regioner. Internationella gästspel är vanligt både i kulturutbud och i residens. Vistelsestipendier har beviljats till professionella konstnärer för konstutbyten. Långsiktig samverkan sker genom till exempel Regionsamverkan Sydsverige, Dansnät Sverige, Rum för dans och Mötesplats Barnkultur. Ett socialt hållbart samhälle med fokus på bans språk och litteracitet Målen uppfylls I Språkstart Halland för nyanlända har språkväskor skapats med stöd av en expertgrupp och utbildning av utförare har anordnats. Materialet har överlämnats till studieförbund som genomför den uppsökande verksamheten. Informationsinsatser har påbörjats om Språkstart Halland små barns språkutveckling. Inriktning för Kultur i Halland: Uppföljning och utvärdering Delmål Sker med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Externa och interna verksamheter redovisar såväl i skriftligt som i dialogform. Målet uppnås Dialoger har genomförts med alla verksamheter för uppföljning av kulturplanen 2014 2016 som ett underlag för framtagandet av den nya kulturplanen. Enkät för uppföljning av 2016 har genomförts som grund för årsredovisningen och för redovisningen till Statens kulturråd enligt föreskrifter för kultursamverkansmodellen. Annan kulturverksamhet Genom beslut i regionfullmäktige är Hallands kulturplan det kulturpolitiska styrdokument där finansiärerna för Stiftelsen Hallands länsmuseer angivit mål, strategier och uppdrag. Processen för tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum har fortsatt under året.
19(55) Museum 2013 2014 2015 2016 Hallands kulturhistoriska museum - Totalt antal besökare 78 294 142 442 107 054 102 576 - Antal besök utställningar 29 913 85 283 65 000 62 150 - Varav barn och unga 13 031 27 079 21 373 21 280 - Programaktiviteter 48 381 57 159 42 054 40 426 - Varav barn och unga 21 752 26 909 19 573 19 837 Hallands konstmuseum - Totalt antal besökare 51 389 33 778 32 267 34 886 - Antal besök utställningar 36 819 16 766 13 467 16 733 - Varav barn och unga 4 008 3 948 2 263 3 546 - Programaktiviteter 14 570 17 012 18 800 18 153 - Varv barn och unga 5 423 5 286 5 976 7 114 Källa: Kulturdatabasen Teater Hallands uppdrag är att producera teater för barn, ungdomar och vuxna. Skillnaden mellan åren beror på om teatern spelat stora scenföreställningar eller skolföreställningar med mindre publik per föreställning. Teater Halland 2013 2014 2015 2016 - Publik vid föreställningar 9 607 7 124 10 726 8 472 - Varav barn och unga 5 537 3 939 7 986 5 727 - Programaktiviteter 3 252 5 104 5 569 8 162 - Varav barn och unga 996 2 479 928 4 559 Källa: Teater Halland 2016 har publik vid föreställningar minskat, däremot har publik vid programaktiviteteter ökat markant, särskilt för barn och unga. Detta beror på ombyggnation i Teater Hallands lokaler som gjort att verksamheten varit ute på skolor och genomfört pedagogiska program kopplat till föreställningar i större omfattning. Verksamheten har även lockat publik genom olika skapandeskola-projekt och program kopplat till Barnkonventionen och UN-Day.
20(55) Bilaga 2: Kulturutveckling (projekt) För 2016 finns en budget på 5 390,0 tkr. Till detta kommer 316,4 tkr i återbetalda medel som till viss del använts till nya projekt. Till detta kommer övrig projektfinansiering internt/externt som uppgår till 498,3 tkr. 3 projekt har bedrivits inom Kultur i Halland med enbart statligt stöd. Resultatet för 2016 är ett överskott på + 24,8 tkr. Beviljade projektmedel/kulturområde (tkr) Museiverksamhet och kulturarv Musik Dans Teater Barn och unga Bibliotek och läsfrämjande Litteratur och bokutgivning Konstverksamhet Arkivverksamhet Filmverksamhet Slöjdverksamhet Kultur och hälsa Bildnings/Kulturfrämjande verksamhet Övrig regional kulturverksamhet 0,0 200,0 400,0 600,0 800,0 1 000,0 1 200,0 1 400,0 Projektmedel Kultur i Halland Projektmedel Övrig finansiering intern/extern Figur 1. Projektmedel per kulturområde, tkr
21(55) Antal projekt fördelade per kommun resp region 7% 68% 11% 1% 5% 5% 2% Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Region Not: Projekt som avser mer än en kommun har noterats som regionala. Diagrammet visar fördelning av antalet beviljade projekt (64), samt antalet beviljade expresstöd (17). Antalet ansökningar om projektmedel för 2016 uppgick till 116 st. Totalt har 64 projekt beviljats medel från Region Halland Utöver ansökta projektmedel har det inom ramen för Expresstöd beviljats 17 projekt. Kultur i Halland har sökt projektmedel för 9 projekt, 8 beviljades.
22(55) Bilaga 3: Årsrapport Driftnämnd Kultur och skola Skolverksamhet Nämndens sammanfattande bedömning är att målen för 2016 i stort har uppnåtts. De delmål som avser studieresultat uppnås inte helt. Målet att samtliga elever inom gymnasieskolan ska erhålla yrkesexamen är ett mycket högt ställt mål, kanske orealistiskt. Det finns dock all anledning att fortsatt identifiera vilka insatser som behövs för ett bättre resultat framöver. Medvetenheten om detta avspeglar sig i nämndens Mål och inriktning för 2017 och gäller såväl gymnasie- som folkhögskoleutbildning. Inledning Region Halland ansvarar för driften av regionens skolor och att dessa följer lagar, förordningar och regionala styrdokument. Uppföljning av 2016 har genomförts i dialog med verksamheterna och genom analys av insamlade kvantitativa data. För att uppnå de övergripande målen har under året en lång rad aktiviteter genomförts. Inom skolverksamheten har båda folkhögskolorna startat Studiemotiverande folkhögskolekurser, Etableringskurser för nyanlända, Språkpraktik för asylsökande med tandläkar- eller läkarutbildning samt handledarutbildningar inom socialt företagande i samarbete med kommunerna. Katrineberg är beviljad att verka som nationell samordnare för kontakttolkutbildningar. Yrkeshögskolemyndigheten har beviljat fördjupningskurser inom kontakttolkutbildningen liksom en ny kontakttolklinje på halvtid. Vuxenutbildningen på Munkagårdsgymnasiet har många deltagare och visar goda resultat avseende hur många som erhåller anställning efter avslutad kurs. Samlokaliseringen av naturbruksutbildningen är genomförd och fullt fokus kan nu riktas mot att utveckla Munkagårdsgymnasiet inom såväl ungdomsgymnasiet som inom vuxenutbildningen.. Måluppfyllelse Inriktning för skolverksamheten: Skolornas verksamhet ska kontinuerligt anknyta till, spegla och reflektera över demokratins innehåll, nuläge och framtid samt omfattas av vår samhällsutveckling och visa på möjligheter och engagemang
23(55) Rektorerna analyserar innebörden av skolformernas styrning för att nå upp till de demokratiska målen. Analysen ligger till grund för ett förhållningssätt som tillämpas vid skolorna Målet uppfylls Exempel på analys som lett till förändrade arbetssätt är att Löftadalen övergår från ämnesundervisning till basgrupper på allmän linje för att öka deltagarnas påverkansmöjligheter, engagemang och motivation. Delaktighet ska prägla arbetet i skolan för att studerande ska känna motivation och engagemang Målet uppfylls Enkäter genomförs på samtliga skolor med mycket goda resultat avseende de studerandes upplevelse av möjligheten till inflytande. Klassråd, skolkonferenser m.m. genomförs. Inriktning för skolverksamheten: Nått målsatta studieresultat Naturbruk Halland Samtliga elever som från grundskolan hade grundläggande behörighet till ett nationellt yrkesprogram, vilket är minst 80 av 340 möjliga poäng, ska efter genomförda studier vid Naturbruk Halland erhålla yrkesexamen. Målet ej uppfyllt Uppnått resultat för Naturbruk Halland var 2016 att 73 procent erhöll yrkesexamen (75 procent, 2015). Detta resultat omfattar Plönninge, Munkagård och såväl naturbruks- som hantverksprogram. Av avgångseleverna på Munkagårdsgymnasiets naturbruksprogram som är det program som lever kvar erhöll läsåret 2015/2016 86,4 procent yrkesexamen (riket 88,8 procent). För elever som inte var behöriga till nationellt program men till PRO (Introduktionsprogrammet/programinriktat individuellt val) vilket är elever med 60 poäng av 340 möjliga. Efter genomförda studier vid Naturbruk Halland ska minst 20 procent erhålla yrkesexamen. Efter genomförda studier vid Naturbruk Halland ska 30 procent erhålla studiebevis med minst 2250 poäng med lägst betyg E. Målet delvis uppfyllt
24(55) 8 procent (4 procent 2015) av eleverna erhöll yrkesexamen, en liten förbättring jämfört med föregående år. Däremot erhöll betydligt fler elever 36 procent (13 procent 2015) studiebevis med minst 2250 poäng. Aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska arbetet vid skolan Målet uppfylls Från läsårsstart 16/17 arbetar tre förstelärare mer fokuserat med pedagogisk utveckling för hela Munkagårdsskolan. Där har man också fortsatt kontinuerliga Teach meet. Man har vidare under året genomfört Skolverkets kompetensutveckling avseende bedömning och betygsättning för all undervisande personal. Mentorer och lärare ska i dialog med elever göra mål och kriterier för kurser tydliga. Målet uppfylls Gör varje undervisande lärare i början på kursen. Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov. Målet uppfylls Stort fokus på elevers studiesociala situation och mående. Elevhälsoteamet, framförallt specialpedagog och Pluggverkstad identifierar och åtgärdar. Området ingår specifikt i förstelärarnas uppdrag. Aktivt samarbeta med andra utbildningsaktörer Målet uppfylls Samarbete med Campus Varberg och Eductus. Initierat kontakt med PS-gymnasiet i Varberg. Utveckla kontakt med näringslivet för att skapa ändamålsenliga praktikplatser Målet uppfylls Kontinuerliga Programråd och APL-besök är ett sätt att hålla kontakten med näringslivet
25(55) Inriktning för skolverksamheten: Nått målsatta studieresultat Folkhögskolor Av alla elever som fullföljer sin utbildning vid folkhögskolornas allmänna linjer ska minst 85 procent (83 procent 2015) nå grundläggande behörighet för att öka möjligheten till vidare utbildning. Målet ej uppfyllt På Katrineberg når 67 procent av deltagarna grundläggande behörighet och på Löftadalen 84 procent (2013: 67 procent, 2014: 70 procent, 2015: 73 procent för folkhögskolorna sammantaget). Orsaker till att inte fler når målet är personliga skäl, för hög frånvaro, sjukdom, missat ett ämne, graviditet samt studieavbrott. Mentorer och lärare ska i dialog med elever göra mål och kriterier för kurser och ämnen tydliga. Målet uppfylls Görs regelbundet (bland annat i samband med start av nya moment, kurser) i dialog mellan lärare, deltagare, studierektor och kurator/studievägledare. Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov. Målet uppfylls I samband med kursstarter upprättas individuella studieplaner, följs upp 4 gånger under läsåret Övergång från ämnesundervisning till basgrupper Inriktning för skolverksamheten: Alla elever vid folkhögskolornas särskilda kurser som fullföljer sin utbildning ska nå tillräckliga kunskaper för att öka möjligheten till vidare utbildning eller anställning/eget företagande Elever med behov av stöd identifieras tidigt och åtgärder vidtas vid behov Målet uppfylls I samband med kursstarter upprättas individuella studieplaner, följs upp 4 gånger under läsåret
26(55) Genomföra aktiviteter i utbildningarna avseende eget företagande Målet uppfylls Finns moment och liknande moment i de olika linjerna. Genom entreprenörsinslaget på de särskilda kurserna så vet vi att fler deltagare på dessa kurser har startat egna företag. Utveckla kontakt med näringslivet för att skapa ändamålsenliga praktikplatser Målet uppfylls Begränsad omfattning av praktik, kontakter sker vid de linjer som har praktikinslag Viss tröghet/trötthet finns hos arbetsgivare att ta emot praktikplatser Inriktning för skolverksamheten: Aktivt medverka till att öka elevers och studerandes anställningsbarhet Utveckla kontakt med näringslivet och andra intressenter för att bättre anpassa utbildningsutbudet till näringslivets behov av arbetskraft Målet uppfylls Folkhögskolorna fokus på utbildningar för nyanlända. Etablerat nya kontakter med Arbetsförmedlingen i Hylte och Laholm. Genomfört Språkpraktik, uppdragsutbildning för asylsökande med läkar- och tandläkarutbildning. Genomfört extra kontakttolkutbildning. Gymnasiet arbetar via programråd och i kontakt med praktikplatser. Genom omvärldsspaning och dialog med olika intressenter ge förslag till utvecklad kursverksamhet som stödjer regional utveckling och tillväxt Målet uppfylls Katrineberg beviljad som nationell samordnare för kontakttolkutbildningar. Yrkeshögskolemyndigheten beviljat fördjupningskurser inom kontakttolkutbildningen, ny kontakttolklinje samt Kontakttolk 2017-18 Språkpraktik beviljad fortsättning för 2017. Deltar i nätverk Kompetensplattform Halland Vuxenutbildning inom gröna näringar. Sport management hade för få sökande varför kursen vilar till läsåret 17/18. Idrottsspåret för nyanlända ungdomar hade för få sökande. Startar 2017.
27(55) Etablera utbildning för socialt företagande Målet uppfylls Handledarutbildning för verksamma inom Arbetsintegrerande sociala företag, ASF, har genomförts på båda folkhögskolorna. Utbildningen har tagits fram i samverkan med kommunerna på båda folkhögskolorna. Erbjuda aktiviteter i utbildningarna avseende eget företagande Målet uppfylls Finns moment på de olika linjerna. Entreprenörsinslaget på de särskilda kurserna har lett till att fler deltagare på dessa kurser har startat egna företag. Inriktning för skolverksamheten: Utveckla formerna för att erbjuda folkbildning. Utveckla formerna för vuxenutbildning inom den gröna näringen. Etablera kontaktvägar till aktörer Målet uppfylls Olika aktörer i Halmstad, Andersberg Kontakter med olika aktörer inom etableringsuppdraget via Arbetsförmedlingen Flera kontakter har etablerats genom arbetet med sociala företag Flera kontakter har etablerats genom arbetet med Idrottsspåret Deltagit i Arbetsförmedlingens informationsmöte om bristyrkesutbildningar på folkhögskola Utveckla och föreslå olika kursverksamheter Utveckla och föreslå olika utbildningspaket, vuxenutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar Målet uppfylls Ny kurs för kontakttolkar Ny långkurs Idrottsspåret med nyanlända ungdomar som målgrupp. Utbildningen startade dock inte på grund av för få ansökningar) Nya profiler inom Allmänna kursen har startat, till exempel Musik/performance och Idrott och hälsa Utformat nya kurser för start 2017
28(55) Analysera och utveckla verksamheten i linje med den nya folkbildningspolitiken Målet uppfylls Den nya folkbildningspolitiken riktar in sig på nyanlända. Folkhögskolorna bedriver verksamhet inom detta område genom att arbeta med ensamkommande (Nybyggarna), etableringskurser samt Svenska i vården. Detta har lett till en ökad tilldelning av deltagarveckor. Uppföljning och utvärdering Skolorna använder sig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder som underlag för att bedöma måluppfyllelsen. De redovisade genomförda aktiviteterna utgör exempel på sådant som bidragit till måluppfyllelse.
29(55) Bilaga 4: Elevutveckling gymnasieskolor 350 300 250 200 150 100 50 Elevutveckling Naturbruk 2016 0 Bud Pro Bud janu febr mar ari uari s april maj juni aug okto sept usti ber nov dec get gno get VT s HT HT Naturbruk 231 231 226 223 223 220 203 197 196 192 192 236 200 222 Särskola 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 Spår 1+2 38 38 38 38 38 38 50 49 49 47 47 44 51 54 Hantverk 15 15 15 15 15 15 0 0 0 0 0 16 0 0 Naturvetenskapsprogrammet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 Summa 285 285 280 277 277 274 253 246 245 239 239 297 251 291
30(55) Bilaga 5: Personalredovisning Kultur i Halland 2016 Arbetad tid 201601-201612 Timmar % ARBETAD TID 47 288 99,5 MERTID/ÖVERTID 118 0,2 TIMLÖN 140 0,3 Totalt: 47 546 100,0 Kommentar: I jämförelse med 2015 har den arbetade tiden ökat från 98,4 procent till 99,5 procent 2016. Det förekommer mycket lite mertid och övertid för medarbetarna inom Kultur i Halland. Anställda med timlön har minskat från 1,6 procent till 0,2 procent av närvarotiden. Orsaken är att ett projekt med en timanställd medarbetare är avslutat. Sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid 201601-201612 Timmar % Sjukfrånvaro och sjukersättning timmar 1 572 2,7 Övrig tid 56 354 97,3 Totalt: 38 142 100,0 Kommentar: Sjukfrånvarons andel av den totala arbetstiden har ökat från 2,2 procent 2015 till 2,7 procent 2016.
31(55) Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro timmar Procentandel total tid Kort (- 14 dagar) 720 1,2 Mellan (15-90 dagar) 554 1.0 Lång (91 - dagar) 298 0,5 Totalt: 1 572 2,7 Kommentar: De korta (- 14 dagar) sjukskrivningarna har minskat från 1,3 procent till 1,2 procent av den totala arbetstiden. De mellanlånga (15-90 dagar) har ökat från 0,9 procent 2015 till 1,0 procent 2016 Under 2015 fanns det inte någon medarbetare som var långtidssjukskriven. Under året har några medarbetare varit sjukskrivna över 90 dagar vilket motsvarar 0,5 procent av den totala arbetstiden. Personalkostnader Kontogrupp År Utfall Budget Avvikelse Avvikelse i förhållande till budget 40 - Lön arbetad tid 2016-10 465 834-11 240 306 783 472 6,97 % 41 - Lön ej arbetad tid 2016-1 643 217-1 747 040 103 823 5,94 % 43 - Kostnadsersättningar och naturaförmåner 2016-41 415 028-231 200-183 828 -- 79,51 % 44 - Pensionskostnader 2016-12 000 0-12 000-100 % 45 - Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 2016-5 190 096-5 715 495 525 399 9,19 % 46 - Övriga personalkostnader 2016-528 018-498 286-29 732-5,97 % Summa: -18 245 192-19 432 327 1 187 135 Kommentar: Under året har några anställda valt att lämna sina tjänster. Rekrytering har genomförts men startdatum för dessa är under 2017. Personal som varit långtidsjukskrivna och föräldralediga har inte ersatts. Artister har i flera fall inte haft F-skattsedel och belastar därmed kontogrupp 43.
32(55) Pensionsavgångar Anställda 65 år och äldre Hur många av de tillsvidareanställda idag som uppnår 65 år om 5-10-15-20 år Förvaltning Tot antal idag Antal+5 Antal+10 Antal+15 Antal+20 Kultur i Halland 27 8 13 19 21 Summa: 27 8 13 19 21 Kommentar: Kultur i Halland har få anställda och det är lätt att ha överblick över kommande pensionsavgångar och rekryteringsläget inom området är gynnsamt. Avgångar Egen begäran Pension Summa: Kultur i Halland 1 1 2 Summa: 1 1 2 Genomsnittligt anställda
33(55) Förvaltning 201601-201612 Snittanst Snittanst* ssgr Kultur i Halland 30 29 Totalt: 30 29 Kommentar: Personalstyrkan är oförändrad och det är inga förändringar i snittanställningar i jämförelse med 2015.
34(55) Bilaga 6: Personalredovisning skolor 2016 Arbetad tid Totalt 201601-201612 Timmar % ARBETAD TID 303 428 95,1 ARBETE UNDER JOUR OCH BEREDSKAP 15 0,0 MERTID/ÖVERTID 3 549 1,1 TIMLÖN 12 045 3,8 Totalt: 319 037 100 % Kommentar: I jämförelse med 2015 har den arbetade tiden ökat från 93,7 procent till 95,1 procent 2016. Det förekommer mycket lite mertid och övertid på skolorna. För den största yrkesgruppen, lärare, avräknas eventuell övertid vid tre tillfällen under läsåret enligt avtal eftersom tjänstgöringen kan variera under perioderna. Anställda med timlön har minskat från 5,0 procent till 3,8 procent av närvarotiden. Detta är en följd av att verksamheten på Plönningegymnasiet upphörde den 30 juni 2016. Sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid Sjukfrånvaro och sjukersättning timmar 201601-201612 Timmar % 13 038 3,3 Övrig tid 382 865 96,7 Totalt: 395 903 100,0 Kommentar: Sjukfrånvaron har minskat från 3,7 procent 2015 till 3,3 procent 2016.
35(55) Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro timmar Procentandel av total tid Kort (-14 dagar) 6 794 1,7 Mellan (15-90 dagar) 2 268 0,6 Lång (91- dagar) 3 976 1,0 Totalt: 13 038 3,3 Kommentar: Den korta sjukfrånvaron (-14 dagar) har ökat från 1,6 procent till 1,7 procent av den totala arbetstiden.. De långa sjukskrivningarna (90- dagar) har minskat markant från 1,6 procent 2015 till 1,0 procent 2016. Personalkostnader Kontogrupp År Utfall Budget Avvikelse Avvikelse i procent i förhållande till budget 40 - Lön arbetad tid 2016-65 957 492-68 878 688 2 921 196 4,24 41 - Lön ej arbetad tid 2016-12 588 073-11 581 843-1 006 230-8,69 43 - Kostnadsersättningar och naturaförmåner 2016-779 605-370 630-408 975-10,35 44 - Pensionskostnader 2016-12 000 0-12 000-100 45 - Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 2016-34 366 804-35 573 695 1 206 890 3,39 46 - Övriga personalkostnader 2016-2 250 377-2 838 374 587 997 20,72 Summa: -115 954 351-119 243 230 3 288 879 Kommentar: Gymnasieskolorna redovisar en positiv avvikelse och folkhögskolorna en negativ avvikelse. Munkagårdsgymnasiet har budgeterat för utökning av bland annat elevvårdsresurser på grund av fler elever. Elevunderlaget blev betydligt sämre än beräknat och de planerade personalutökningarna genomfördes inte, därför positiv avvikelse. Folkhögskolornas negativa avvikelse orsakas i huvudsak av personalkostnader för att genomföra utbildning i svenska för nyanlända med sjukvårdsutbildning från sitt hemland. Utbildningen finansieras genom regionbidrag och är kostnadsneutral för folkhögskolorna.
36(55) Skolförvaltningen Inhyrd personal övrig kostnad 510 133 Totalt 510 133 Kommentar: Munkagårdsgymnasiet hyr in personal till driften av trädgård- nöt- och svinproduktionen vid arbetsanhopning som komplement till egen driftpersonal. Pensionsavgångar Anställda 65 år och äldre Hur många av de tillsvidareanställda idag som uppnår 65 år om 5-10-15-20 år Förvaltning Tot antal idag Antal+5 Antal+10 Antal+15 Antal+20 Skolförvaltningen 201 41 74 110 143 Summa: 201 41 74 110 143 Kommentar: Inom 5 år kommer 20 procent av personalstyrkan att gå i pension. Svårt att bedöma hur det påverkar rekryteringsläget eftersom antal anställda på en skola utgår från antal elever/deltagare som söker till utbildningarna. Tittar man bakåt har det generellt inte varit svårt att rekrytera personal till skolorna. Inför framtiden har vi dock att hantera en ökad konkurrens om lärarna. De statliga lönesatsningarna på lärare i det allmänna skolväsendet kan orsaka löneskillnader mellan dessa och lärare på folkhögskolorna. Avgångar Avgångsorsaker Antal Egen begäran 16 Organisationsförändringar 8 Pension 10 Annan orsak 4 Överenskommelse 2 Totalt: 40 Kommentar: I samband med att Plönninge och Munkagård samlokalierades till Munkagård den 1 juli 2016 valde ett flertal medarbetare att sluta på egen begäran eller att gå i pension. Andra medarbetare har genom organisationsförändringen fått nya arbeten inom förvaltningen och regionen.
37(55) Genomsnittligt antal anställda under året (tillsvidare/visstidsanställda) Totalt Förvaltning Snittanst Snittanst* ssgr Skolförvaltningen 243 225 Totalt: 243 225 Kommentar: Samlokaliseringen av naturbruksgymnasierna till Munkagård var genomförd den 1 juli år 2016 och personalanpassningar har pågått sedan beslutet togs i april 2014. Verksamheten har även utökats t.ex. genomför Munkagårdsgymnasiet tillsammans med Eductus vuxenutbildningar främst inom trädgård och Spår 1 har etablerats på skolan. I jämförelse med föregående år har antalet snittanställningar minskat med fyra.
Bilaga 7: Medarbetarundersökning: Kultur o Skola utveckling 2014-2016 38(55)