ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE
SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan var helt färdigbyggd till skolstarten i augusti. Vi började bygga en ny förskola på Mons Backe. Kils kommun, byalag och Värmlandstrafik invigde resecentrum i Fagerås. Frykstahöjden fick ett utegym och en tillgänglighetsanpassad väg till utsiktsplatsen. Vi avsatte extrapengar för att göra Gröna torget till en upplevelsepark.
INVESTERINGAR Kils kommun har gjort stora investeringar de tre senaste åren. År 2014 investerade vi för 81 miljoner kronor, varav 50 miljoner gick till sista etappen av ombyggnaden av Sannerudsskolan. KILS EKONOMI I KORTHET Kommunens resultat 2014 var +58,5 miljoner kronor. Största delen av det positiva resultatet berodde på att kommunen sålde de kommunala bolagen till kommun koncernens nybildade moderbolag Samhälls nytta i Kil AB. VI NÅDDE ÖVERSKOTTSMÅLET Kommunallagen säger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning på kort och lång sikt. I Kil ska resultatet vara minst 2,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det motsvarar ungefär KILS KOMMUN 5
15 miljoner kronor som kommunen ska ha i överskott. År 2014 blev överskottet 9,6 procent. ÖVERSKOTT ÄR TRYGGHET Precis som ett vanligt hushåll behöver kommunen ha pengar kvar på kontot när räkningarna är betalda. Vi måste ha marginaler för oförutsedda händelser och för investeringar. När kommunen går med vinst är det möjligt att satsa på till exempel skolor och förskolor och slippa låna till investe ringar. För att Sannerudsskolan skulle bli färdig behövde kommunen ändå låna 57 miljoner kronor. HÄR ÄR KOMMUNENS INKOMSTER KILS KOMMUN Det mesta av kommunens intäkter är skattepengar från invånarna. Kommunfullmäktige bestämmer hur stor skattesatsen ska vara - det vill säga hur mycket av varje tjänad hundralapp du betalar i 6
KILS KOMMUN 7
kommunalskatt. I Kil är skattesatsen 34:99 kr och 34:90 kr om man inte är medlem i Svenska kyrkan. En annan intäktskälla är avgifter och taxor, till exempel barnomsorgsavgift eller taxor för vatten och sophämtning. Dessutom får kommunen olika bidrag från staten. Ibland är de öronmärkta för vissa ändamål. Tillsammans ska intäkterna finansiera kommunens tjänster till medborgarna. Dessutom ska det finnas en del kvar till buffert, minst 2,5 procent, men helst mer. Totalt hade Kils kommun 752 miljoner kronor i intäkter. Av dem kom 463 miljoner från skatter och 145 miljoner från statsbidrag och 144 miljoner från avgifter och taxor. KILS KOMMUN 8
Skatter och stadsbidrag Pengar från staten Avgifter och taxor KILS KOMMUN 9
OCH HÄR ÄR UTGIFTERNA - KOMMUNENS TJÄNSTER En kommun måste ha vissa verksamheter, till exempel skola och barnomsorg och omsorg för funktionshindrade och gamla. Vi använder 81 % av intäkterna till dessa verksamheter. Kils kommun använde totalt 748 miljoner kronor 2014. Personalkostnaderna står för mer än hälften av kostnaderna. KOMMUNENS FÖRDELNING 2014 Socialnämnden Överförmyndare m.m. Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden KILS KOMMUN 11
SÅ HÄR FÖRDELAS HUNDRA KRONOR AV DINA SKATTEPENGAR Skola och förskola 45,28 kr Vård och omsorg 32,38 kr
Övrig politisk verksamhet 5,30 kr Gator och vägar 3,01 kr Bygglov, livsmedelstillsyn, m m 0,56 kr Kommunal service, bland annat kultur, fritid, bibliotek, kost färdtjänst 13,47 kr
KILS KOMMUN 14
SÅ HÄR MYCKET KOSTADE SERVICEN Verksamhet (kr/år) Kil Förskoleplats 96 607 Grundskoleplats 96 052 Gymnasieplats 106 670 Hemtjänst, per brukare 259 153 Plats i särskilt boende 632 894 Individ- och familjeomsorg, kr per invånare 1 184 KVALITETSMÅL Att nå målen är inte bara att hålla budget. Varje verksamhet har kvalitetsmål för att se till att de använder kommunens resurser på bästa sätt. Några exempel på uppnådda mål: Kils kommun ska stärka sin ekonomi (soliditet). Minska dyra externa placeringar för barn och unga genom smarta egna lösningar. Grundskolan ska vara till 100 procent avgiftsfri. Servicegaranti för leverans av dricksvatten. Minst 25 procent av inhandlade livsmedel ska vara ekologiska. Minska bilåkandet i tjänsten. KILS KOMMUN 15
KILS KOMMUN 16
SÅ HÄR GICK DET FÖR VERKSAMHETERNA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultatet blev 10,3 miljoner kronor. Antalet barn i förskola och särskola ökade, men minskade i de andra verksamheterna. Behovet av extra hjälp till elever med särskilda behov har ökat. Förskolan erbjöd barnomsorg på obekväm arbetstid och kostnaderna för skolskjuts blev högre än förväntat. Sannerudsskolan blev helt klar. Vi skapade två nya förskoleavdelningar och började bygga en ny förskola på Mons backe. KOMMUNSTYRELSEN Resultatet blev +281 000 kronor. Överskottet berodde bland annat på föräldraledigheter. Kommunstyrelsen ska leda, samordna och följa upp kommunens ekonomi och verksamheter. Kultur- och fritid, samt kost och näringsliv sorterar också under kommunstyrelsen, liksom energirådgivningen som delas med tre grannkommuner. KILS KOMMUN 17
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Resultatet blev +177 000 kronor. Överskottet berodde bland annat på fler bygglov. Antalet bygglov kommer troligen att öka när många vill bygga på nya bostadsområdet Lövenstrand. SAMVERKANSNÄMNDEN Resultatet blev + 0 kr. Nämnden hjälper övriga förvaltningar och kommunala bolag med IT-tjänster och support. SOCIALNÄMNDEN KILS KOMMUN Resultatet blev +1,6 miljoner kronor. Det berodde till största delen på att nämnden tidigare betalat in för höga arbetsgivaravgifter, pengar som man nu fick tillbaka. Arbetet med att minska dyra placeringar för barn och ungdom i andra kommuner 18
var framgångsrikt. Nämnden arbetar med att hitta familjehem i Kils kommun. Antalet hemtjänsttimmar ökade. Socialnämnden inrättade en ny tjänst för att hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning och en ny grön omsorgsgård i daglig verksamhet. TEKNISKA NÄMNDEN Resultat blev +130 000 kronor. I vatten- och avloppsverksamheten var det underskott, även om reningsverkets driftkostnader har blivit lägre sedan man trimmade verket. Energieffektivisering minskade kostnaderna vid Sannerudsskolan. Tekniska nämnden gjorde stora investeringar 2014, bland annat för cykelvägar, utegym, gatubelysning och renovering av lekparker. Det största projektet är starten av den nya förskolan vid Mons Backe, som ska bli klar hösten 2015. KILS KOMMUN 19
KILS KOMMUN 20
PÅ GÅNG I KOMMUNEN 2015 Byggstart för villor, parhus och radhus i Lövenstrands nya områden: Runnevål, Viksta by, Skommita och Tallåsen. På Skommita-Tallåsen kan det också bli lägenheter. Vi börjar utveckla Gröna torget till en upplevelse park. Förskolan på Mons Backe blir klar under hösten. Kommunen tar emot fler ensamkommande flyktingbarn. Vi byter ut de analoga trygghetslarmen till digitala trygghetslarm. KIL PÅ RÄTT SPÅR Kommunfullmäktige i Kil antog 2011 en vision och gemensam värdegrund för kommunen. Kils kommun ska vara den trygga mötesplatsen, en kraftkälla för utveckling och välmående samt den familjevänliga och omhändertagande kommunen KILS KOMMUN 21
KILS KOMMUN 22
med valfrihet. För att uppnå visionen ska samhällsplaneringen vara inriktad på hållbar utveckling och utgå från människans behov. Värdegrunden talar om respekt för alla människor oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt. Alla verksamheter ska arbeta för jämställdhet och mångfald. De gemensamma resurserna ska användas effektivt och medborgarna ska få bra service och goda tjänster till så låg kostnad som möjligt. Värdegrunden ska genom syra allt arbete i kommunen. MER INFORMATION Du hittar årsredovisningen i sin helhet på kil.se och även som film på kil.se/play. Du som vill veta mer om hur kommunen fungerar eller hur ekonomin ser ut är välkommen att kontakta oss eller läsa mer på vår webbplats, kil.se. KILS KOMMUN 23
Nu har du fått en första inblick i Kils kommuns ekonomi. Läs mer i årsredovisningen 2014 på kil.se