SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212
Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 79 personer år 212. Under samma tidsperiod har inpendlingen ökat med 59% från 3 122 till 4 966 personer. Av samtliga utpendlare är endast 35% kvinnor. Bland inpendlarna däremot är 46% kvinnor. Könsfördelningen bland såväl ut- som inpendlarna har ändrat sig ytterst lite från 2 till 212. Majoriteten av utpendlarna har sina arbeten inom tillverkningsindustrin medan de flesta inpendlarna arbetar inom vård och omsorg. De största utpendlingskommunerna är: Antal utpendlare från Nyköping till Oxelösund 199 Stockholm 97 Södertälje 599 Norrköping 53 Trosa 269 Flen 169 De största inpendlingskommunerna är: Antal inpendlare till Nyköping från Oxelösund 156 Norrköping 552 Katrineholm 38 Stockholm 38 Flen 273 Trosa 273 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 4 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 PENDLINGSUNDERLAG... 6 2.2 PENDLINGSMÖJLIGHETER... 6 3. DEN TOTALA PENDLINGEN... 7 3.1 UTPENDLING 2-212... 7 3.2 INPENDLING 2-212... 8 3.3 NETTOPENDLING 2-212... 9 4. PENDLING LÄNSVIS... 1 4.1 UTPENDLING - LÄNSVIS... 1 4.2 INPENDLING - LÄNSVIS... 11 4.3 NETTOPENDLING LÄNSVIS... 12 5. PENDLING KOMMUNVIS... 13 5.1 UTPENDLING KOMMUNVIS... 13 5.2 INPENDLING KOMMUNVIS... 15 5.3 NETTOPENDLING KOMMUNVIS... 17 6. PENDLING EFTER ÅLDER... 18 7. PENDLING EFTER BRANSCH... 19 8. PENDLINGSKARTA... 22 9. PENDLING PÅ KOMMUNDELSNIVÅ... 23 9.1 UTPENDLING 212... 23 9.2 INPENDLING 212... 27 9.3 PENDLINGSRELATIONER... 31 1. STUDIEPENDLING... 33 12. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER I SAMMA STORLEKSKLASS... 34 13. PENDLINGSPROGNOS... 35 BILAGA 1 PENDLING TILL OCH FRÅN ANDRA KOMMUNER 1991-212 3
1. Inledning Arbetspendling är en viktig anpassningsmekanism för att komma till rätta med regionala obalanser på arbetsmarknaden. Precis som flyttningar bidrar pendling till arbetsmarknadens funktionssätt genom att slussa arbetskraft från regioner och orter med svag arbetskraftsefterfrågan till regioner och orter där nya arbetstillfällen skapas. Vetenskapliga studier har visat att sambandet mellan läget på arbetsmarknaden i en region och pendlingen till eller från regionen är mycket starkt. Under de senaste 35 åren har det skett en markant ökning av arbetspendlingen. 1975 pendlade drygt 18 procent av de förvärvsarbetande till arbete i en annan kommun än bostadskommunen. 21 var motsvarande siffra 33 procent. Det rör sig alltså nästan om en fördubbling av pendlingsfrekvensen över kommungräns under dessa trettiofem år. Uttryckt i absoluta tal handlar det om en ökning av antalet pendlare över kommungräns från knappt 7 till väl över 1,4 miljoner. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat alltmer under senare år, från 4% av de förvärvsarbetande år 1975 till 8% 3 år senare. I absoluta tal rör det sig om en ökning av antalet långväga pendlare från knappt 14 till nästan 32, alltså mer än en fördubbling under denna trettioårsperiod. Den ökade arbetspendlingen har inneburit att nästan samtliga kommuner i landet blivit funktionellt sammanlänkade med andra kommuner. Regionförstoringen har dock inte gått lika fort i alla delar av landet. Snabbast har utvecklingen gått i Mälardalen och i södra Sverige, där antalet lokala arbetsmarknader minskat påtagligt. I Norrland har regionförstoringen däremot inte gått särskilt fort. Få och ytstora kommuner med låg befolkningstäthet och långa avstånd till angränsande kommuner har inneburit att det där är ungefär samma arbetsmarknadsregioner idag som för trettio år sedan. Det finns klara skillnader i pendlingsbenägenheten mellan olika ålderskategorier. Pendlingsintensiteten är som störst i åldrarna 2 3 år, vilket är den åldersgrupp där även flyttningsbenägenheten är som störst. Men till skillnad från flyttningarna minskar inte pendlingsintensiteten lika dramatiskt med stigande ålder. En tänkbar förklaring till detta är att pendling inte förutsätter ett uppbrott från bostadsort, familj och vänner och därför kan betraktas som ett intressant alternativ även för äldre personer som hunnit bilda familj och rota sig. Det finns också en klar skillnad i pendlingsbenägenheten mellan könen. Andelen män som veckopendlar är ungefär dubbelt så hög som andelen kvinnor medan andelen män som pendlar kortare sträckor är drygt 3% högre än andelen kvinnor. Att kvinnor pendlar i såpass mycket mindre utsträckning avspeglar sannolikt det faktum att de i allmänhet tar ett betydligt större ansvar för barn och hem. Till viss del kan det också förklaras av att kvinnor i mycket högre grad än män arbetar inom offentlig verksamhet. Särskilt i den kommunala sektorn är arbetsplatserna så pass spridda i geografin att avståndet mellan hem och arbete sällan behöver bli särskilt långt. Vi kan dock notera att trots att skillnaderna i pendlingsbenägenhet mellan de båda könen alltjämt är mycket stora, så har det skett en viss utjämning över tiden. Pendlingsbenägenheten stiger med utbildningsnivån. Ju högre utbildning en person har, desto större blir pendlingsviljan. Pendlingsbenägenheten har dock stigit för samtliga utbildningsgrupper under de senaste åren och den grupp som uppvisat störst ökning i andelen pendlare sedan 1985 är personer med förgymnasial utbildning. 4
Personer födda utomlands som är gifta eller sambor har generellt sett en lägre pendlingsbenägenhet än personer födda i Sverige. När det gäller ensamstående som är födda utomlands är sambandet inte lika klart. Generellt sett är par som har hemmavarande barn under 18 år inte mindre benägna att pendla än par som inte har barn. Ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år har precis samma pendlingsfrekvens som ensamstående män utan barn medan ensamstående kvinnor med barn under 18 år har lägre pendlingsfrekvens än kvinnor utan barn. En nyligen genomförd undersökning har visat att pendlare i högre utsträckning tidigare i livet varit arbetslösa jämfört med personer som inte pendlar. Detta tyder på att pendlingen har varit ett sätt för dessa människor att få ett jobb och därigenom komma ur arbetslösheten. Vidare var den genomsnittliga inkomsten för pendlarna förhållandevis låg före påbörjad pendling men betydligt högre efter det att pendlingen påbörjats. Detta tyder på att pendling kan vara ett sätt för personer att få ett mer kvalificerat jobb och därigenom en högre lön. För invånarna i Nyköpings kommun har möjligheterna till pendling varit viktiga under lång tid. Tack vare det utmärkta geografiska läget med närhet till Stockholmsområdet och Norrköping/Linköping finns idag relativt goda möjligheter till arbetspendling. Under de senaste årtiondena har det också försvunnit en del jobb från Nyköping varför arbetskraften fått utvidga sitt sökområde. I nuläget är utpendlingen betydligt större än inpendlingen. Under det senaste året har emellertid pendlingsunderskottet minskat. Definitionen av arbetspendling är att man är skriven i en kommun och arbetar i en annan. Det behöver därför inte röra sig om dagliga resor utan även veckopendling är medräknad. Arbetspendlingens omfattning fastställs den 31 december varje år. 5
2. Förutsättningar 2.1 Pendlingsunderlag Befolkning 16-64 år 31 269 Antal förvärvsarbetande 24 75 Antal arbetstillfällen 23 637 Arbetsplatskvot,96 Bruttopendlingskvot,45 Tabell 1. Pendlingsunderlag Arbetsplatskvoten anger förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning. Kvoten är 1 när det råder balans mellan in- och utpendling. En kvot >1 innebär en nettoinpendling till kommunen och en kvot <1 innebär en nettoutpendling från kommunen. Nyköpings kommun har,96 i arbetsplatskvot vilket innebär att det är fler som pendlar ut än som pendlar in. Jämfört med andra mellanstora kommuner i Mälardalsregionen har dock Nyköping ett relativt stort antal arbetsplatser. Bruttopendlingskvoten anger inpendling plus utpendling i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning. Ju lägre värde desto fler personer arbetar i den egna kommunen. Ett högt värde innebär således stora pendlingsströmmar. Nyköpings kommun har,45 i bruttopendlingskvot, vilket är normalt i Mälardalsregionen. 2.2 Pendlingsmöjligheter Ort Antal förbindelser/dag Restid tåg/buss Restid bil Restidskvot Eskilstuna 18 1:35 1:23 1,1 Flen 1 1:8 :54 1,3 Gnesta 14 1:6 :4 1,7 Göteborg 16 3:48 4:4,9 Huddinge 14 :54 1:7,8 Katrineholm 1 1:2 1: 1,3 Linköping 15 1:13 1:12 1, Nacka 14 2:11 1:13 1,8 Norrköping 15 :4 :49,8 Oxelösund 42 :29 :16 1,6 Stockholm 14 1:6 1:15,9 Södertälje 14 :4 :49,8 Trosa 18 :5 :4 1,3 Uppsala 14 2:14 2: 1,1 Örebro 2 3:3 2:14 1,4 Tabell 2. Antal förbindelser och restider till de viktigaste pendlingsmålen. Invånarna i Nyköpings kommun har goda möjligheter att pendla både norrut mot Södertälje och Stockholm och söderut mot Norrköping och Linköping. Inåt landet däremot är förbindelserna inte lika goda och restidskvoterna höga. Restidskvoten anger förhållandet mellan restiden med allmänna kommunikationer och restiden med bil. Om restidskvoten är under 1, går det snabbare att resa kollektivt. 6
3. Den totala pendlingen 3.1 Utpendling 2-212 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Utpendling 2-212 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Kvinnor Män Diagram 1. Den totala utpendlingen från Nyköpings kommun mellan åren 2 och 212. Utpendlingen från Nyköpings kommun till andra kommuner ökade bara marginellt från år 211 till år 212. På lång sikt har dock utpendlingen ökat med 21% från 5 12 personer år 2 till 6 79 personer år 212. Finanskrisen år 29 ledde till en markant nedgång i utpendlingen. Sedan år 2 har utpendlingen hos kvinnorna ökat mer än den gjort för männen. Minskningen från 28 till år 29 var inte lika tydlig för kvinnorna som för männen och det beror sannolikt på att det var tillverkningsindustrin som drabbades hårdast av finanskrisen och där arbetar relativt få kvinnor. Antalet utpendlande kvinnor har ökat med 36% från 1 568 år 2 till 2 14 år 212 medan andelen kvinnor av alla utpendlare har ökat sedan år 2 och låg år 212 på 35,2%. Hos männen har antalet utpendlare stigit i jämn takt sedan 2. De enda år som avviker är 23 och 212 då det skedde marginella minskningar samt år 29 då det skedde en klar nedgång på grund av finanskrisen. Av samtliga utpendlare är cirka två tredjedelar män. Antalet manliga utpendlare har ökat med 14% från 3 444 år 2 till 3 939 år 212. 7
3.2 Inpendling 2-212 Inpendling 2-212 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 2. Den totala inpendlingen till Nyköpings kommun mellan åren 2 och 212. Inpendlingen från andra kommuner till Nyköpings kommun har ökat stadigt från år till år sedan år 2. Finanskrisen under år 29 hade enbart en marginell inverkan på inpendlingen. År 212 pendlade 4 966 personer in till Nyköpings kommun, vilket var en ökning med 59% från 3 122 personer år 2. Inpendlingen bland kvinnorna har ökat i en stadig takt från år 2 till år 212 med undantag för år 26 då det skedde en marginell minskning. Kvinnorna utgör 46% av samtliga inpendlare, en andel som inte har förändrats nämnvärt sedan år 2. Antalet kvinnliga inpendlare har ökat med 67% från 1 365 år 2 till 2 278 år 212. Även bland männen har det skett en stabil ökning av inpendlingen sedan år 2. Från 28 till 29 skedde dock en liten nedgång. Antalet män som pendlar till Nyköpings kommun har ökat med 53% från 1 757 år 2 till 2 688 år 212. 8
3.3 Nettopendling 2-212 -2 Nettopendling 2-212 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-4 -6-8 -1-12 -14-16 -18-2 Diagram 3. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 29. Nettopendlingen är antalet inpendlare minus antalet utpendlare. Nyköpings kommun har en negativ nettopendling. År 2 var nettopendlingen -1 89. På senare tid har dock situationen blivit ljusare. Pendlingsunderskottet har minskat betydligt och låg 212 på -1 113 personer. Anledningen till att nettopendlingen är negativ är att det inte finns tillräckligt många arbetstillfällen inom kommunens gränser. 2-2 Nettopendling 2-212 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-4 -6-8 -1-12 -14 Kvinnor Män -16-18 Diagram 4. Nettopendlingen mellan åren 1991 och 29 uppdelad på kön. Om vi övergår till att titta på nettopendlingen uppdelad på kön kan vi konstatera att männen haft en starkt negativ nettopendling under hela tidsperioden 2-212. Nettopendlingen för kvinnor däremot har, med undantag för åren 2-22, varit positiv Från 211 till 212 minskade pendlingsunderskottet för männen. 9
4. Pendling länsvis 4.1 Utpendling - länsvis Västra Götalands län; 91 Östergötlands län; 643 Utpendling 212 - länsvis Övriga län; 389 Södermanlands län; 2816 Stockholms län; 214 Diagram 5. Utpendlingen 212 fördelad på län. Vart pendlar då kommuninvånarna i Nyköpings kommun? Knappt hälften håller sig inom länet medan drygt en tredjedel pendlar till Stockholms län. En tiondel pendlar till Östergötlands län medan 7% pendlar till övriga län. Tillsammans tar Södermanlands län och Stockholms län emot 81% av alla utpendlande kvinnor. Det är en högre andel kvinnor än män som pendlar till Östergötlands län. Bland männen dominerar Södermanlands län och Stockholms län än mer som resmål. 82% av de utpendlande männen pendlar till något av dessa län. Männen har även en större tendens att pendla utanför regionen än vad kvinnorna har. 3 Utpendling 2-212 25 2 15 1 5 Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 6. Utpendlingen från Nyköpings kommun 2-212 fördelad på län Om man tittar på utvecklingen från 2 till 29 har Södermanlands län och Stockholms län fått ta emot allt fler utpendlande Nyköpingsbor. Från 211 till 212 var dock utpendlingen till dessa båda län oförändrad. Pendlingen till Östergötlands län har legat stilla på ca 5 personer sedan år 2 medan antalet utpendlare till övriga län har ökat något. 1
4.2 Inpendling - länsvis Inpendling 212- länsvis Västra Götalands län; 17 Östergötlands län; 712 Övriga län; 569 Stockholms län; 749 Södermanland s län; 2829 Diagram 7. Inpendlingen 212 fördelad på län. Majoriteten av de som pendlar till Nyköpings kommun kommer från Södermanlands län. En mindre andel kommer från grannlänen och övriga län. Av de inpendlande kvinnorna kommer ⅔ från länet och nästan alla andra kommer från Stockholms län och Östergötlands län. Hälften av de män som pendlar till Nyköping kommer från övriga kommuner i länet. Merparten av de resterande männen kommer från Stockholms och Östergötlands län. Bland de långväga inpendlarna dominerar männen. 3 Inpendling 2-212 25 2 15 1 5 Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 8. Inpendlingen mellan åren 2 och 212 fördelad på län Historiskt sett har inpendlingen från vårt eget län ökat sedan år 2. Ökningen var särskilt stor från 21 till 211. Inpendlingen från grannlänen i nordost och söder har under de senaste 12 åren uppvisat en svagt uppåtgående trend. Inpendlingen från övriga län har också ökat. 11
4.3 Nettopendling länsvis 4 Nettopendling - länsvis 2-2 Södermanlands län Stockholms län Östergötlands län Övriga län - 4-6 - 8-1 - 1 2-1 4-1 6 Diagram 9. Nettopendlingen 212 fördelad på län Det enda län som Nyköpings kommun har pendlingsunderskott gentemot är Stockholms län. Mot övriga kommuner i Södermanlands län finns ett litet överskott. Även gentemot Östergötlands län finns ett överskott. Noterbart är att det finns ett pendlingsöverskott även gentemot övriga län i Sverige. 4 Nettopendling 2-212 2-2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212-4 -6-8 -1-12 Övriga län Östergötlands län Södermanlands län Stockholms län -14-16 -18 Diagram 1. Nettopendlingen mellan åren 2 och 212 fördelad på län Pendlingsnettot gentemot Stockholms län har blivit mindre negativt sedan år 2 medan nettona gentemot Södermanlands län och Östergötlands län gått från underskott till överskott. Pendlingsnettot gentemot övriga län har också förbättrats. 12
5. Pendling kommunvis 5.1 Utpendling kommunvis Utpendling 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping Trosa Katrineh Flen Eskilstuna Solna Gnesta Huddinge Linköping Nacka Sigtuna Göteborg Botkyrka Västerås Uppsala Örebro Sundbyb Diagram 11. Utpendlingen 212 fördelad på kommuner Den i särklass viktigaste utpendlingskommunen för Nyköpingsborna är Oxelösund. Stockholm, Södertälje och Norrköping är det också många som pendlar till. De som veckopendlar gör det i första hand till Göteborg och Malmö. Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Linköping Örebro Uppsala Oxelösund Västerås Katrineholm Nacka Göteborg Flen Södertälje Sundbyberg Botkyrka Huddinge Solna Stockholm Sigtuna Trosa Norrköping Eskilstuna Diagram 12. Utpendlingen 212 fördelad på kön Utpendling 212 - könsuppdelad Gnesta % Kvinnor % Män Om vi delar upp utpendlarna efter kön kan vi konstatera att enbart till Gnesta och Eskilstuna är det fler kvinnor än män som pendlar ut från Nyköping. Utpendlarna till Norrköping och Trosa har en relativt jämn könsfördelning. Störst mansdominans är det bland utpendlarna till Linköping, Örebro, Uppsala och Oxelösund. Att det är mestadels män som pendlar till Oxelösund torde bero på att den största arbetsgivaren där, SSAB, är en arbetsplats som domineras av män. Närmare 35% av alla utpendlande män pendlar till Oxelösund. Jämfört med tidigare år har dock andelen kvinnliga utpendlare till Oxelösund ökat. 13
6 Förändringar i utpendlingen 2-212 5 4 3 2 1-1 Oxelösund Södertälje Stockholm Norrköping Solna Eskilstuna Katrineholm Nacka Linköping Sigtuna Västerås Gnesta Huddinge Uppsala Botkyrka Sundbyberg Göteborg Örebro Trosa Flen Diagram 13. Utpendlingens förändring från 2 till 212 Sedan 2 har utpendlingen ökat till 17 av de 2 största utpendlingskommunerna. Sett i antal personer har utpendlingen ökat mest till Oxelösund, Södertälje och Stockholm. Även Norrköping, Solna och Eskilstuna har fått ta emot betydligt fler utpendlande Nyköpingsbor. Däremot har utpendlingen minskat till Flen, Trosa och Örebro. Sifferredovisning återfinns i bilaga 1. 25 Utpendling 2-212 2 15 1 5 Oxelösund Stockholm Södertälje Norrköping 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 14. Utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner 2-212 Om vi tittar lite närmare på utpendlingen till våra fyra största utpendlingskommuner under perioden 2-212 framgår det att utpendlingen till Oxelösund stigit i en relativt jämn takt med ett hack i kurvan år 29 som beror på SSAB:s neddragningar på grund av finanskrisen. Utpendlingen till Stockholm har varit konstant sedan 26. Utpendlingen till Södertälje och Norrköping har stigit svagt sedan år 2. 14
5.2 Inpendling kommunvis Inpendling 212 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Oxelösund Norrköping Stockholm Katrineholm Flen Trosa Eskilstuna Gnesta Södertälje Linköping Västerås Strängnäs Botkyrka Uppsala Göteborg Örebro Nacka Vingåker Finspång Huddinge Diagram 15. Inpendlingen 212 fördelad på kommuner. När det gäller inpendlingen dominerar Oxelösund än mer än när det gäller utpendlingen. Över 3% av alla inpendlare kommer från Oxelösund. Vid sidan av Oxelösund är Norrköping och Stockholm samt våra grannkommuner Katrineholm, Flen och Trosa de viktigaste inpendlingskommunerna. Inpendlingen från Södertälje är bara en tredjedel så stor som den från Norrköping trots att de båda städerna är nästan lika stora och ligger på samma avstånd. Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Vingåker Västerås Botkyrka Nacka Örebro Finspång Katrineholm Diagram 16. Inpendlingen 212 fördelad på kön Inpendling 212 - könsuppdelad Uppsala Linköping Norrköping Stockholm Huddinge Södertälje Trosa Flen Strängnäs Göteborg Gnesta Eskilstuna Oxelösund % Kvinnor % Män Inpendlarna är betydligt mer jämställda än utpendlarna. Kvinnorna dominerar inpendlingen från tre kommuner, nämligen Oxelösund, Eskilstuna och Gnesta. Från ytterligare åtta kommuner är könsfördelningen relativt jämn. Andelen män är störst bland inpendlarna från Vingåker, Västerås, Botkyrka och Nacka. Det är färre kvinnor än män som pendlar riktigt långtifrån in till Nyköpings kommun. Nyköpings lasarett är arbetsplats för en stor del av de kvinnor som pendlar in från andra kommuner. 15
Diagram 17 nedan visar inpendlingsutvecklingen från 2 till 212. Den största ökningen av inpendlingen under de senaste tolv åren svarar Norrköpingsborna och Oxelösundarna för. Inpendlingen från Eskilstuna, Stockholm och Södertälje har också ökat. Antalet personer som pendlar in till Nyköping från Uppsala har däremot minskat. Procentuellt sett har ökningen av inpendlingen varit störst från Botkyrka, Södertälje och Eskilstuna. Siffror finns i bilaga 1. 35 Förändringar i inpendlingen 2-212 3 25 2 15 1 5-5 Oxelösund Norrköping Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Flen Gnesta Trosa Västerås Botkyrka Linköping Strängnäs Göteborg Örebro Finspång Nacka Huddinge Vingåker Uppsala Diagram 17. Inpendlingens förändring från 2 till 212 16 Inpendling 2-212 14 12 1 8 6 4 Oxelösund Norrköping Stockholm Katrineholm 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 18. Inpendlingen från våra fyra största inpendlingskommuner 2-212 En mer detaljerad studie av inpendlingsutvecklingen från våra fyra största inpendlingskommuner ger vid handen att inpendlingen från Oxelösund har ökat kraftigt sedan år 2. Under det senaste året har dock inpendlingen från Oxelösund legat kvar på samma nivå. Inpendlingen från Norrköping har ökat markant under 2-talet. Inpendlingen från Katrineholm och Stockholm slutligen ökade från år 2 till år 27 för att sedan stabilisera sig på en högre nivå. 16
5.3 Nettopendling kommunvis 2 Nettopendling 212 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 Diagram 19. Nettopendlingen till och från de största pendlingskommunerna 212. Nyköpings kommun har ett negativt pendlingsnetto gentemot majoriteten av våra vanligaste in- och utpendlingskommuner. Katrineholm, Flen, Gnesta, Norrköping och Eskilstuna är de enda kommuner som vi har ett klart pendlingsöverskott gentemot. Störst pendlingsunderskott har Nyköpings kommun gentemot Stockholm, Södertälje och Oxelösund. Nettopendlingens grundstruktur har inte förändrats sedan år 2 med tre undantag och det är att nettopendlingen till Norrköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner som var negativ år 2 har blivit positiv år 212. När det gäller Norrköping är förbättringen av pendlingsnettot verkligen kraftig. I övrigt är det samma kommuner som vi hade pendlingsöverskott mot år 2 som vi hade överskott mot 212 och även de kommuner som vi hade pendlingsunderskott mot 2 var desamma 212. Överskottet har ökat gentemot samtliga kommuner som vi hade överskott gentemot år 2. Pendlingsunderskottet har ökat gentemot Oxelösund och Solna. Gentemot Stockholm och Södertälje är pendlingsunderskottet oförändrat jämfört med år 2. 17
6. Pendling efter ålder 16 Utpendling 212 uppdelad i ålderskategorier 14 12 1 8 6 4 kvinnor män 2 16-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65+ Diagram 2. Antal utpendlare i olika åldrar Drygt två tredjedelar av alla utpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är 45-54 åringarna. 12 11 1 9 8 Inpendling 212 uppdelad i ålderskategorier 7 6 5 4 3 2 1 16-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65+ Diagram 21. Antal inpendlare i olika åldrar kvinnor män Två tredjedelar av alla inpendlare är mellan 25 och 54 år gamla. Den allra största ålderskategorin är 45-54 åringarna. 18
7. Pendling efter bransch Utpendling efter näringsgren 212 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Diagram 22. Antal utpendlare i olika branscher Den stora majoriteten av utpendlarna jobbar inom tillverkningsindustrin. Många jobbar också inom handel, vård och omsorg samt företagstjänster. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta branscherna. Det är mycket få kvinnor som pendlar till arbeten inom byggverksamhet samt energiförsörjning och miljöverksamhet medan kvinnorna är i majoritet bland de som pendlar till jobb inom utbildning samt vård och omsorg. Bland de som pendlar ut till arbeten inom tillverkningsindustrin är andelen kvinnor låg men antalet är högt. Utpendlingen till arbeten inom offentlig förvaltning har dock en jämn könsfördelning liksom utpendlingen till jobb inom kulturella och personliga tjänster samt hotell- och restaurangverksamhet. 19
Inpendling efter näringsgren 212 G1 jordbruk, skogsbruk och fiske G2 tillverkning och utvinning G3 energiförsörjning; miljöverksamhet G4 byggverksamhet G5 handel G6 transport och magasinering G7 hotell- och restaurangverksamhet G8 information och kommunikation G9 finans- och försäkringsverksamhet kvinnor män G1 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m. G99 okänt 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Diagram 23. Antal inpendlare i olika branscher Den bransch som flest pendlar in till vård och omsorg. Därefter kommer handel, företagstjänster och offentlig förvaltning. Bland de som arbetar inom transportsektorn är det åtskilliga som har sin arbetsplats på Skavsta flygplats. Värt att notera är att över 5 personer pendlar in till jobb inom tillverkningsindustrin. Inpendlarna har en jämnare könsfördelning än utpendlarna. Precis som bland utpendlarna dominerar männen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten medan kvinnorna är i majoritet inom utbildning samt inom vård och omsorg. Mest jämställda är inpendlarna inom kulturella och personliga tjänster samt inom företagstjänster tätt följda av inpendlarna inom hotell- och restaurangverksamhet. 2
6 Förändringar i utpendlingen 211-212 4 2-2 -4-6 -8 Vård och omsorg Företagstjänster Energiförsörjning; miljöverksamhet Kulturella och pers. tjänster Utbildning Byggverksamhet Fastighetsverksamhet Jord- och skogsbruk Okänt Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information och kommunikation Finans och försäkring Handel Offentlig förv. Tillverkning och utvinning Diagram 24. Förändringar i utpendlingen efter bransch 211-212 Från 211 till 212 har utpendlingen till arbeten inom vård och omsorg ökat betydligt. Även utpendlingen till jobb inom företagstjänster, energiförsörjning samt personliga och kulturella tjänster har ökat liksom utpendlingen till arbeten inom utbildning och byggverksamhet. Utpendlingen till arbeten inom tillverkningsindustrin har däremot minskat liksom utpendlingen till jobb inom offentlig förvaltning och handel. 1 Förändringar i inpendlingen 211-212 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Tillverkning och utvinning Kulturella och pers. tjänster Utbildning Handel Diagram 25. Förändringar i inpendlingen efter bransch 211-212 Okänt Företagstjänster Hotell- och restaurang Fastighetsverksamhet Finans och försäkring Information och kommunikation Energiförsörjning; miljöverksamhet Vård och omsorg Offentlig förv. Byggverksamhet Jord- och skogsbruk Transport och magasinering När det gäller inpendlingens förändring under tidsperioden211-212 kan vi konstatera att inpendlingen till jobb inom tillverkningsindustrin har ökat markant. Andra branscher som ökat är kulturella och personliga tjänster, utbildning och handel. En bransch har minskat klart, nämligen transport och magasinering. Även inpendlingen till arbeten inom jord- och skogsbruk samt byggverksamhet har minskat. 21
8. Pendlingskarta Karta 1. In- och utpendlingen 212 mellan Nyköpings kommun och de tio vanligaste in- och utpendlingskommunerna. 22
9. Pendling på kommundelsnivå 9.1 Utpendling 212 Karta 2. Antal utpendlare från Nyköpings stadsdelar I Nyköpings tätort är utpendlingen störst från de områden som har flest invånare. Socioekonomiska faktorer spelar dock också in. Brandkärr har lika många invånare som Öster och Väster men betydligt färre utpendlare. Karta 3. Antal utpendlare från kommunens socknar Även på landsbygden är utpendlingen starkt kopplad till folkmängden. De socknar som har många invånare tenderar att ha flest utpendlare. De socknar som ligger nära kommungränsen har flest utpendlare till andra kommuner. 23
Utpendling 212-12-31 exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Oppeby 539 146 685 Oppeby Gård 216 61 277 Hållet 11 55 165 Nöthagen 29 6 35 Blommenhov 7 2 9 Anderslund 6 1 7 Väster 167 52 1569 Spelhagen 63 35 98 Högbrunn 442 158 6 Idbäcken Hemgården 2 2 Gumsbacken Herrhagen 338 123 461 Långsätter 777 237 114 Finntorp 1 1 Kuggnäs 196 61 257 Branthäll 1 1 2 Örstig 34 33 67 Björkö Björshult Krikonbacken 146 45 191 Hagalund 222 59 281 Harg 36 87 447 Oxbacken 148 6 28 Påljungshage 22 12 34 Brandkärr 827 199 126 Ö Villastaden 27 119 389 Isaksdal 51 129 639 Ekensberg 13 5 18 Öster 124 461 171 Kungshagen 1 1 2 Fågelbo 732 27 12 Stenkulla 546 135 681 Rosenkälla 599 174 773 Bryngelstorp 686 182 868 Brandholmen 348 153 51 Ängstugan 1 1 Tjuvholmen 2 11 31 Malmbryggshagen 11 43 153 Labro 3 1 4 Tabell 3. Total utpendling från Nyköpings stadsdelar. Lägger man ihop utpendlingen till andra kommuner och utpendlingen till övriga delar av kommunen får man den totala utpendlingen. 212 var den totala utpendlingen störst från Öster med 171 personer tätt följd av Väster med 1569 personer. Därefter följer Brandkärr med Långsätter på fjärde plats. Lägst total utpendling har de stadsdelar som har lägst invånarantal. 24
Utpendling 212-12-31 exklusive de som arbetar i området Område Till kommunen Till andra kommuner Totalt Nicolai 175 98 273 Alla Helgona 74 17 91 Tunaberg 51 226 727 Bergshammar 459 174 633 Tuna 559 174 733 Lunda 33 14 47 Kila 218 282 5 Stigtomta 835 262 197 Bärbo 6 21 81 Nykyrka 43 18 61 Halla 19 9 28 Vrena 216 17 323 Råby-Rönö 196 46 242 Husby-Oppunda 79 28 17 Lid 46 37 83 Ripsa 15 8 23 Runtuna 215 85 3 Spelvik 32 17 49 Ludgo 88 81 169 Svärta 462 188 65 Tystberga 238 224 462 Bogsta 4 28 68 Bälinge 54 45 99 Sättersta 53 34 87 Lästringe 44 146 19 Tabell 4. Total utpendling från Nyköpings socknar På landsbygden har Stigtomta, Tunaberg och Tuna flest utpendlare. Förändring 4 3 2 1-1 -2-3 Tuna Runtuna Bergshammar Nykyrka Förändring av utpendlingen 21-212 Bogsta Spelvik Lunda Råby-Rönö Alla Helgona landsb -4 Diagram 26. Förändring av utpendlingen från kommunens socknar från 21 till 212. Tystberga Nicolai landsb Vrena Lid Sedan 21 har utpendlingen ökat markant från Tuna socken. Därtill har utpendlingen också ökat klart från Runtuna, Bergshammar och Nykyrka. Utpendlingen har minskat framförallt från Husby-Oppunda, Stigtomta och Ripsa. I samtliga fall rör det sig dock om små minskningar på mindre än 3 personer. Halla Bälinge Lästringe Kila Bärbo Sättersta Tunaberg Ludgo Svärta Ripsa Stigtomta Husby-Oppunda 25
1 Positiv förändring av utpendlingen 21-212 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Brandholmen Brandkärr Väster Öster Stenkulla Fågelbo Herrhagen Rosenkälla Oxbacken Kuggnäs Oppeby Isaksdal Örstig Diagram 27. Stadsdelar med ökad utpendling från 21 till 212 Spelhagen Oppeby Gård Påljungshage Bryngelstorp Hållet Blommenhov Nöthagen Anderslund Tjuvholmen Under perioden 21-212 har utpendlingen ökat mest från Brandholmen där det byggts många nya bostäder. Andra stadsdelar med klart ökad utpendling är Brandkärr, Väster och Öster. Negativ eller ingen förändring av utpendlingen 21-212 -2-4 -6-8 -1-12 -14 Diagram 28. Stadsdelar med minskad eller oförändrad utpendling från 21 till 212 Under samma tidsperiod har Harg fått en minskad utpendling på grund av ett minskat invånarantal. Utpendlingen har också minskat från Ekensberg, Östra Villastaden, Högbrunn och Hagalund. 26
9.2 Inpendling 212 Karta 4. Antal inpendlare till Nyköpings stadsdelar Störst inpendling har de stadsdelar som har många arbetsplatser. Framförallt är det Väster och Öster med alla affärer, Hållet med lasarettet samt industriområdena Kungshagen, Björkö och Finntorp. Andra stadsdelar med stor inpendling är Högbrunn, Spelhagen och Fågelbo. Karta 5. Antal inpendlare till kommunens socknar Inpendlingen till våra socknar går framförallt till Nicolai landsbygd där Skavsta flygplats är den stora arbetsgivaren samt till Bälinge där Studsviks arbetsplatsområde är beläget. Bland övriga socknar har Stigtomta och Kila störst inpendling. 27
Inpendling 212-12-31 exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Oppeby 316 11 426 Oppeby Gård 87 1 97 Hållet 148 363 1771 Nöthagen 312 7 382 Blommenhov 35 5 4 Anderslund 1 1 2 Väster 2471 137 358 Spelhagen 587 147 734 Högbrunn 627 227 854 Idbäcken 267 124 391 Hemgården 5 5 Gumsbacken 237 4 277 Herrhagen 112 23 135 Långsätter 18 23 131 Finntorp 66 215 875 Kuggnäs 27 2 29 Branthäll Örstig 9 1 1 Björkö 671 293 964 Björshult 4 1 5 Krikonbacken 14 3 17 Hagalund 9 1 1 Harg 46 5 51 Oxbacken 18 4 22 Påljungshage 16 18 124 Brandkärr 499 62 561 Ö Villastaden 123 24 147 Isaksdal 48 5 53 Ekensberg 164 4 24 Öster 1294 45 1744 Kungshagen 779 246 125 Fågelbo 548 122 67 Stenkulla 45 7 52 Rosenkälla 141 17 158 Bryngelstorp 83 17 1 Brandholmen 189 4 229 Ängstugan Tjuvholmen Malmbryggshagen 24 1 25 Labro Tabell 5. Total inpendling till Nyköpings stadsdelar. I tabell 5 redovisas den totala inpendlingen till Nyköpings stadsdelar. Den överlägset största inpendlingen har Väster med 35 personer. Därefter kommer Hållet med knappt 18 inpendlare samt Öster med drygt 17 inpendlare. Kungshagen och Spelhagen har tillsammans knappt 18 inpendlare. På Arnö sker den största inpendlingen till Björkö och Finntorp som tillsammans har drygt 18 inpendlare. 28
Inpendling 212-12-31 exklusive de som bor i området Område Från kommunen Från andra kommuner Totalt Nicolai 589 254 843 Alla Helgona 32 4 36 Tunaberg 69 44 113 Bergshammar 122 28 15 Tuna 151 29 18 Lunda 121 52 173 Kila 59 125 184 Stigtomta 134 83 217 Bärbo 1 1 Nykyrka 1 1 Halla 1 2 3 Vrena 2 12 32 Råby-Rönö 2 9 29 Husby-Oppunda 8 3 11 Lid 5 3 8 Ripsa 2 2 4 Runtuna 43 9 52 Spelvik 29 19 48 Ludgo 38 34 72 Svärta 87 7 157 Tystberga 117 44 161 Bogsta 59 23 82 Bälinge 351 178 529 Sättersta 4 4 8 Lästringe 42 34 76 Tabell 6. Total inpendling till Nyköpings socknar På landsbygden har Nicolai landbygd och Bälinge överlägset flest inpendlare. Förändring 3 2 1-1 -2-3 -4-5 Bergshammar Bälinge Kila Spelvik Ludgo Förändring av inpendlingen 21-212 Nicolai landsb Lid Alla Helgona landsb Råby-Rönö Lästringe Sättersta -6 Diagram 29. Förändring av inpendlingen från 21 till 212 Den största ökningen av inpendlingen från 21 till 212 har skett till Bergshammar, Bälinge, Kila och Spelvik. En klar ökning av inpendlingen har också skett till Ludgo. Ökningarna är glädjande och tyder på en levande landsbygd där nya arbetstillfällen skapas. Endast fyra socknar har förlorat fler än 15 inpendlare, nämligen Tuna, Tunaberg, Tystberga och Runtuna. 11 socknar har i stort sett oförändrad inpendling. Lunda Nykyrka Halla Bogsta Husby-Oppunda Svärta Ripsa Vrena Bärbo Stigtomta Runtuna Tystberga Tunaberg Tuna 29
35 Positiv förändring av inpendlingen 21-212 3 25 2 15 1 5 Björkö Öster Finntorp Väster Kungshagen Högbrunn Hållet Brandholmen Oppeby Nöthagen Kuggnäs Ekensberg Brandkärr Isaksdal Diagram 3. Stadsdelar med ökad inpendling från 21 till 212 Oxbacken Oppeby Gård Gumsbacken Ö Villastaden Krikonbacken Bryngelstorp Blommenhov Hagalund Malmbryggshagen Anderslund Under perioden 21-212 har den klart största ökningen av inpendlingen skett till Björkö som fått många nya arbetstillfällen tack vare Eberspächers (f.d. Swenox) expansion. Andra stadsdelar med ökad inpendling är Öster, Finntorp och Väster. Negativ eller ingen förändring av inpendlingen 21-212 -5-1 -15-2 -25-3 -35-4 Diagram 31. Stadsdelar med minskad eller oförändrad inpendling från 21 till 212 Under samma tidsperiod har inpendlingen till Spelhagen minskat betydligt på grund av att Vattenfall flyttat sin kundtjänst till Umeå. Även inpendlingen till Idbäcken, Fågelbo och Påljungshage har gått ner. 3
9.3 Pendlingsrelationer Pendlingsstatistiken ger goda möjligheter till detaljerade analyser av in- och utpendlingen till olika kommundelar. Nedan följer några exempel på analyser. Var arbetar de som bor på Brandholmen? Väster 74 Öster 5 Oxelösund 42 Stockholm 28 Hållet 22 Södertälje 2 Fågelbo 17 Kungshagen 15 Spelhagen 14 Högbrunn 14 Skavsta flygplats 14 Brandkärr 14 Växlande arbetsplats 11 Solna 11 Björkö 1 Ospec. arbetsplats 1 Norrköping 1 Oppeby 7 Finntorp 7 Ekensberg 7 Trosa 7 Långsätter 5 Bryngelstorp 5 Studsviks arbetsområde 5 Huddinge 5 Rosenkälla 4 Katrineholm 4 Linköping 4 Övriga kommundelar 43 Övriga kommuner 22 Total utpendling 51 Tabell 7. Utpendling från Brandholmen 212 Invånarna i Brandholmen har sina arbetsplatser väl utspridda. Det viktigaste arbetsplatsområdet är Väster. Andra stadsdelar som många Brandholmsbor pendlar till är Öster, Hållet, Fågelbo och Kungshagen. Av de som pendlar ut till andra kommuner pendlar de flesta till Oxelösund. Andra viktiga pendlingsmål är Stockholm, Södertälje och Solna. Var arbetar de som bor i Nävekvarn? Oxelösund 47 Väster 28 Hållet 15 Stockholm 12 Ospecificerad arbetsplats 12 Öster 12 Växlande arbetsplats 11 Brandkärr 11 Kungshagen 1 Björkö 9 Spelhagen 9 Oppeby 8 Skavsta flygplats 7 Högbrunn 7 Finntorp 6 Idbäcken 6 Fågelbo 5 Gumsbacken 5 Södertälje 4 Norrköping 4 Buskhyttans tätort 4 Långsätter 4 Eskilstuna 3 Svalsta tätort 3 Bergshammars tätort 3 Ekensberg 3 Nöthagen 3 Flen 2 Övriga kommundelar 14 Övriga kommuner 15 Total utpendling 282 Tabell 8. Utpendling från Nävekvarn 212 Av de som bor i Nävekvarns tätort är det 49 personer som arbetar inom den egna tätorten. De som pendlar inom kommunen gör det framförallt till Väster, Hållet, Öster och Brandkärr. 26 % av invånarna i Nävekvarn pendlar till andra kommuner. Framförallt är det Oxelösund och Stockholm som Nävekvarnsborna pendlar till men det finns också de som pendlar till exempelvis Norrköping och Södertälje.
Var bor de som arbetar i Högbrunn? Oxelösund 67 Öster 63 Väster 58 Fågelbo 4 Brandkärr 33 Rosenkälla 33 Långsätter 31 Stigtomta tätort 3 Bryngelstorp 26 Stenkulla 24 Svalsta tätort 21 Isaksdal 19 Norrköping 17 Katrineholm 15 Hagalund 14 Brandholmen 14 Bergshammars tätort 14 Trosa 14 Oppeby 13 Västerås 12 Harg 11 Ö Villastaden 11 Linköping 11 Oppeby Gård 1 Herrhagen 1 Flen 9 Eskilstuna 8 Buskhyttans tätort 8 Övriga kommundelar 15 Övriga kommuner 74 Total inpendling 854 Tabell 9. Inpendling till Högbrunn 212 En stor andel av de som arbetar i Högbrunn kommer från vår grannkommun Oxelösund. En relativt stor andel bor i den egna stadsdelen, nämligen 7 personer. Många bor också i Öster, Väster, Fågelbo och Brandkärr. Bortsett från Oxelösund kommer de flesta utomkommunala pendlarna från Norrköping, Katrineholm Trosa och Västerås. Var bor de som arbetar i Svärta landsb? Gnesta 12 Oxelösund 6 Hällefors 6 Högbrunn 5 Långsätter 5 Fågelbo 5 Södertälje 5 Huddinge 4 Flen 4 Göteborg 4 Oppeby 3 Rosenkälla 3 Alla Helgona landsbygd 3 Tystberga landsbygd 3 Stockholm 3 Norrköping 3 Harg 2 Brandkärr 2 Bryngelstorp 2 Buskhyttans tätort 2 Uppsala 2 Katrineholm 2 Strängnäs 2 Vimmerby 2 Säter 2 Haninge 1 Nynäshamn 1 Enköping 1 Övriga kommundelar 15 Övriga kommuner 6 Total inpendling 116 Tabell 1. Inpendling till Svärta landsb 212 Av de som har sin arbetsplats i Svärta landsbygd är det 42 personer som också bor där. Många kommer från Nyköpings tätort och i synnerhet från stadsdelarna Högbrunn, Långsätter och Fågelbo. Det finns också en inpendling från Alla Helgona landsbygd och Tystberga landsbygd. Av de som pendlar in från andra kommuner kommer många från Gnesta, Oxelösund och Hällefors. 32
1. Studiependling Linköping har en dominerande roll som studieort för studenter från Nyköping. Enligt statistiken från SCB framgår att hela 3% av studenterna från Nyköping studerar vid Linköpings universitet (189 av totalt 64). Näst största studieort är Stockholm (Universitetet/KTH m.fl.), följt av Uppsala (Universitet/Sveriges Lantbruksuniversitet), Eskilstuna/Västerås (Mälardalens högskola) och Flemingsberg (Södertörns högskola). Naturligtvis kan detta sägas vara en avspegling av den rådande strukturen med ett sedan länge etablerat och dominerande kommunikationsstråk norr- resp. söderut via Nyköping. Samtidigt pekar det på det angelägna i att bevaka och utveckla kommunikationerna söderut mot Norrköping-Linköping utifrån rådande behovsbild i Nyköping. Utbyggnaden av Ostlänken som ger ökad tidsmässig närhet till Linköping, men även mot Flemingsberg- Stockholm och kanske även mot Uppsala ter sig från detta perspektiv både angelägen och följdriktig. Studiependling läsåret 21/211 Linköpings universitet Stockholms universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Södertörns högskola Kungl. Tekniska högskolan Örebro universitet Karolinska institutet Lunds universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Gävle 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Antal pendlande studenter Diagram 32. Studiependling från Nyköpings kommun till olika högskolor läsåret 21/211 33
12. Jämförelser med andra kommuner i samma storleksklass Utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tyresö Lidingö Kungälv Sigtuna Norrtälje Procent Uddevalla Trollhättan Hässleholm Nyköping Falun Borlänge Varberg Kalmar Skövde Karlskrona Östersund Örnsköldsvik Diagram 33. Andel utpendlare i förhållande till nattbefolkningen 212. Jämfört med övriga kommuner i samma storleksklass har Nyköpings kommun en medelhög utpendling. Störst utpendling har Tyresö och Lidingö som ligger i en region med goda kommunikationer och geografisk närhet till många andra kommuner. Lägst utpendling har Örnsköldsvik och Östersund. 7% Inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 212 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sigtuna Lidingö Tyresö Kungälv Trollhättan Procent Skövde Borlänge Uddevalla Kalmar Hässleholm Falun Nyköping Östersund Varberg Karlskrona Norrtälje Örnsköldsvik Diagram 34. Andel inpendlare i förhållande till dagbefolkningen 212 Inpendlingen till Nyköpings kommun är lägre än till de flesta av jämförelsekommunerna. Störst inpendling har Sigtuna, Lidingö och Tyresö medan Örnsköldsvik, Norrtälje och Karlskrona har minst inpendling. 34
13. Pendlingsprognos Avslutningsvis redovisas här resultatet av kommunens senaste pendlingsprognos. Prognosen bygger på en framskrivning av den förändring som skett i pendlingen från 2 till 212. När det gäller utpendlingen kommer den fram till 22 att öka framförallt till Oxelösund, Stockholm och Norrköping. Inpendlingen kommer enligt prognosen öka mest från Oxelösund, Stockholm och Katrineholm. Totalt kommer utpendlingen att öka med 439 personer till 6 518 personer år 22. Inpendlingen kommer att öka med 1 452 personer till 6 418 personer år 22. På ännu längre sikt torde såväl in- som utpendlingen söderut mot Norrköping och Linköping samt norrut mot Södertälje och Stockholm öka när den nya järnvägen Ostlänken är klar. Utpendling 212 och 22 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 212 22 Botkyrka Eskilstuna Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Södertälje Trosa Uppsala Utlandet Västerås Örebro Diagram 35. Faktisk utpendling 212 och prognos för 22. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Inpendling 212 och 22 212 22 Botkyrka Eskilstuna Finspång Flen Gnesta Göteborg Huddinge Katrineholm Linköping Nacka Norrköping Oxelösund Stockholm Strängnäs Södertälje Trosa Uppsala Vingåker Västerås Örebro Diagram 36. Faktisk inpendling 212 och prognos för 22. 35
Bilaga 1 Utpendling från Nyköpings kommun till Utpendling 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Oxelösund 1393 1338 138 1322 1377 1364 1311 1344 1347 146 1467 1466 1439 158 156 1664 1736 1841 158 1798 1886 199 Stockholm 688 629 594 595 633 673 695 77 728 868 876 964 847 911 914 99 998 128 954 985 998 97 Södertälje 257 379 264 3 348 348 379 391 425 482 482 538 574 578 59 64 584 629 585 599 59 599 Norrköping 388 372 36 429 375 45 351 466 455 421 433 378 391 435 442 437 455 425 449 463 466 53 Trosa 159 17 168 189 223 227 217 234 25 295 285 271 295 325 348 355 359 35 324 333 312 269 Katrineholm 14 113 135 119 131 144 138 147 175 129 148 153 149 219 184 147 176 163 156 146 159 165 Flen 157 176 178 187 24 25 213 24 187 19 188 175 193 185 161 181 197 193 174 186 173 164 Eskilstuna 11 94 172 98 88 96 14 114 12 99 128 156 21 16 172 162 171 159 149 14 139 157 Solna 78 53 56 52 44 51 59 53 69 68 87 85 12 16 92 11 12 122 127 115 112 132 Gnesta 7 83 76 89 87 15 13 98 1 111 114 151 111 97 99 12 115 94 88 18 124 128 Huddinge 18 2 24 3 38 59 62 66 68 96 78 92 78 76 8 9 96 16 99 13 16 19 Linköping 92 92 93 93 79 88 8 91 74 72 14 86 92 89 92 9 84 97 113 1 12 99 Nacka 18 13 9 11 17 23 21 17 16 23 32 24 26 31 27 27 36 33 43 51 42 51 Sigtuna 21 19 19 18 16 1 14 13 14 17 19 22 24 18 25 21 27 22 26 34 5 44 Göteborg 27 27 22 44 53 46 43 39 48 42 43 45 3 42 33 32 53 31 38 34 39 44 Botkyrka 23 29 29 29 24 23 29 36 41 36 39 47 5 36 45 49 49 49 46 51 53 43 Västerås 12 12 9 15 7 25 15 1 11 18 16 12 16 16 17 18 19 29 34 42 4 43 Uppsala 28 24 26 29 36 14 19 17 25 27 35 4 36 33 33 31 37 22 21 3 31 36 Örebro 7 6 8 3 15 19 18 6 57 5 57 25 33 23 34 25 16 26 23 25 37 35 Sundbyberg 12 13 19 14 9 11 13 12 1 22 27 21 27 24 33 3 28 32 29 26 21 28 Sollentuna 13 13 16 17 2 19 18 24 17 23 22 18 25 29 24 22 25 27 3 23 28 26 Haninge 27 23 19 13 19 24 18 16 28 33 3 41 31 23 23 14 15 19 18 21 18 24 Finspång 8 6 9 5 7 8 7 7 8 11 9 11 16 16 19 Strängnäs 26 27 28 22 28 25 2 17 26 38 19 12 18 24 19 2 2 21 27 3 25 18 Salem 7 5 7 7 9 8 6 6 7 8 13 9 12 11 1 9 11 11 16 5 16 36
Inpendling till Nyköpings kommun från Inpendling 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Oxelösund 157 1343 1187 1143 11 1126 1112 196 1133 1157 118 1247 1314 1295 1312 1334 1353 1361 136 1388 155 156 Norrköping 153 143 163 151 146 159 171 169 197 211 239 27 337 373 398 49 462 462 498 516 554 552 Stockholm 167 136 135 18 26 18 159 153 167 187 177 225 251 289 277 276 28 287 295 329 299 38 Katrineholm 23 177 184 175 188 171 189 174 184 27 245 215 218 26 218 249 32 292 296 288 38 38 Flen 28 166 152 159 172 148 23 162 179 196 196 227 219 224 223 246 269 269 247 265 28 273 Trosa 397 268 242 252 248 218 211 215 226 221 224 227 28 22 234 262 267 283 282 272 276 273 Eskilstuna 11 93 86 9 124 78 68 72 85 77 125 116 89 89 91 16 13 139 143 167 169 23 Gnesta 23 128 14 112 18 19 97 17 115 131 126 114 134 163 157 149 163 175 188 172 25 21 Södertälje 6 49 54 48 45 64 49 4 48 56 62 61 79 89 95 12 111 114 121 126 159 167 Linköping 37 49 123 48 55 44 48 57 61 7 75 58 67 7 7 67 86 88 78 18 96 95 Västerås 13 7 12 29 24 2 17 15 26 26 21 24 19 27 28 25 38 36 42 49 53 58 Strängnäs 3 37 37 35 48 31 44 27 23 19 26 3 32 25 21 21 26 37 38 31 39 42 Botkyrka 16 22 26 23 14 12 12 1 11 9 14 15 16 2 29 27 34 3 28 28 35 41 Uppsala 26 17 18 32 24 36 35 4 28 41 33 45 4 52 49 5 56 46 42 43 46 37 Göteborg 22 24 16 21 12 2 17 18 14 14 19 17 24 21 41 3 32 38 26 32 3 36 Örebro 8 1 11 17 3 17 9 16 11 14 21 14 19 21 29 17 27 29 26 36 37 34 Nacka 13 7 11 11 11 1 15 14 17 19 14 18 23 25 33 26 3 33 22 24 26 28 Vingåker 13 5 7 7 9 16 19 17 17 18 18 14 17 24 19 18 19 26 26 19 23 23 Finspång 5 9 11 11 1 1 13 12 15 15 12 17 18 23 22 Huddinge 14 1 12 2 18 2 22 14 14 15 9 25 17 2 24 33 34 33 29 28 25 21 Haninge 8 7 1 15 17 15 11 6 6 1 9 14 14 14 13 1 11 9 11 15 2 Söderköping 7 7 9 9 1 11 9 12 16 19 21 2 17 11 17 17 13 12 17 Solna 6 9 5 6 8 9 1 9 17 17 12 1 14 24 16 2 19 2 15 13 16 15 Jönköping 7 7 8 1 7 9 7 8 12 11 13 11 11 9 9 15 Umeå 6 5 5 7 6 5 8 1 14 14 13 11 22 15 9 11 15 15 37