Hur möter skogsägare och försäkringsbolagen ökade stormskador till följd av klimatförändringar

Hur möter skogsägare och försäkringsbolagen ökade stormskador till följd av klimatförändringar Alexander Fredriksson Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

Sammanfattning Skogen är viktig ur svensk synpunkt av många anledningar, som exportvara, den bidrar med viktiga ekosystemtjänster som exempelvis färskvatten, koldioxidbindning och biodiversitet vilket är något vi alla är beroende av. Tyvärr har skogen drabbats av ökad stormfällning de senaste åren, vilket har berott på en ökad stående volym och ett ändrat sätt att sköta skogen, exempelvis genom införandet av trakthyggesbruk. Nämnda faktorer tillsammans med ett klimat som blir blötare och varmare kan leda till att skogen blir än mer utsatt i framtiden. Flera skogsägare har till följd av detta gjort anpassningar av sitt skogsbruk för att minska skaderisken. Ett stort problem för både skogsägarna och försäkringsbolagen är att med den ökade omfattningen av skador tillsammans med en högre frekvens av skador blir det dyrare att försäkra sin skog och det kan leda till att fler inte tycker det är värt den högre försäkrings premien. För att undersöka vilket intresse som finns bland skogsägare att minska risken av stormskador genom anpassningar av sitt skogsbruk har 50 skogsägare i stormdrabbade områden intervjuats. Skogsägarna fick svara på 8 frågor om vilka försäkringar de har, vilka anpassningar de gör av sitt skogsbruk och om de skulle kunna tänka sig att göra fler eller bättre anpassningar i utbyte mot en rabatterad premie. Resultatet visade att många har ett intresse av att minska risken för stormskador, att de gärna lär sig mer om vilka åtgärder de kan göra och att många av dem kan tänka sig att ändra på hur de sköter skogen om de erbjuds en rabatterad premie. 2

Summary Forests are important from a Swedish point of view, for many reasons, as export commodity, it provides important ecosystem services such as fresh water, carbon sequestration and biodiversity, which is something we all depend on. Unfortunately, forests have been affected by increased storm damage in recent years, which has been due to an increase in the standing volume and a modified way to manage the forest, for example through the introduction of clear felling. These factors, together with a climate that gets wetter and warmer may lead to the forest becomes more vulnerable in the future. Several forest owners as a result, have made adjustments to its forestry to reduce the risk of injury. A major problem for both forest owners and insurance companies is that the increased extent of damage together with a higher rate of injuries, have made it more expensive to insure their forests and it can lead to more owners do not think it's worth the high insurance premium. To investigate the interest that exists among forest owners to reduce the risk of storm damage by adaptation of its forestry has 50 forest owners in storm-hit areas been interviewed. The forest owners were asked to answer 8 questions about what insurance they have, what adjustments they make on their forestry and whether they would be willing to do more or better adjustments in exchange for a discounted premium. The results showed that many owners have an interest in reducing the risk of storm damage; they have an interest to learn more about the steps they can do and that many of them are willing to change how they manage forests if they offered a discounted premium. 3

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 5 1.1 KLIMAT... 6 1.2 METROLOGISKA VARIABLER... 7 1.3 SKOGSBRUKET...10 1.4 JÄMFÖRELSE MELLAN STORMARNA ADA OCH GUDRUN...13 1.5 LÄNSFÖRSÄKRINGAR...13 1.6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...14 2 METOD...15 2.1 URVAL, DATAINSAMLING, LITTERATURSTUDIE OCH AVGRÄNSNINGAR...15 3 RESULTAT...17 4 DISKUSSION...20 5 SLUTSATS...23 TACK...24 REFERENSER...25 4

1 Inledning Sverige har länge haft skogsindustrin som en av sina viktigaste exportkällor. Stora delar av vårt land är än idag täckt av skog som förvaltas av privatpersoner, företag, organisationer och av staten (Skogsstyrelsen, 2015a). Skogen tillför mycket mer till Sverige än bara ekonomiska vinster, den spelar en stor roll för hydrologin, näringscirkulationen och klimatet (Moberg, 2010). Den bidrar med ekosystemtjänster som exempelvis färskvatten, koldioxidbindning och biodiversitet samt har en viktig social aspekt i det svenska samhället i form av rekreation. Med det ökade trycket vi människor sätter på miljön, så som utsläpp av växthusgaser, kan kommande klimatförändringar påverka skogen på olika sätt (Appelstrand, 2007). Skogen kan drabbas av flera typer av skador däribland, skadeinsekter, svampar och klimatskador såsom storm- köld- och torkskador (Skogsstyrelsen, 2012). Den enskilt största störningen på svenskt skogsbruk är vindskador (Schelhaas m fl, 2003). Under 2000-talet har flera stormar drabbat Sverige som har resulterat i stora skador på samhället, däribland på skogen (Skogsstyrelsen, 2009a). Är dessa stormar ett resultat av klimatförändringar och kan vi vänta oss fler och kraftigare stormar i framtiden? Storm definieras av SMHI som oväder med medelvindhastigheter som överstiger 24,5 m/s. Skador på skog kan även uppstå vid lägre vindstyrkor även om man ofta talar om det som stormskador (SMHI, 2015a). Ett stort problem inom skogsindustrin är de enorma kostnader som uppstår när stormar slår till men precis som man kan försäkra sitt hus i händelse av skada kan även skogen försäkras. (Holmström, 2015). Det är dock svårt att veta med vilken frekvens och omfattning stormarna inträffar, vilket kan leda till svårigheter för försäkringsbolagen att sätta en korrekt riskanpassad premie (Fredriksson, 2015). 5

1.1 Klimat Hur det framtida klimatet kommer att se ut och hur det kommer att påverka naturen är osäkert men till sin hjälp kan man använda olika klimatscenarier, som byggs upp av ett utsläppsscenario samt regionala och globala klimatmodeller (Fig.1). Ett klimatscenario ska aldrig ses som en prognos, det är matematiska uträkningar från vädrets statistiska beteende och antaganden om hur mycket växthusgaser som kommer att släppas ut i framtiden (SMHI, 2015b). Figur 1. De ingående parametrarna i ett klimatscenario. Utsläppsscenarier speglar den framtida koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och beskrivs i W/m 2. Den globala klimatmodellen beskriver hur klimatet beter sig i större skala, områden längs jordytan och upp i atmosfären delas in i rutnät där varje ruta beskriver metrologiska variabler. För mer lokala klimatmodeller används en regional klimatmodell som delas in i mindre rutnät och de metrologiska variablerna i varje ruta styrs av data från den globala klimatmodellen (SMHI, 2015c). Det finns flera olika utsläppsscenarier och flera typer av globala och regionala klimatmodeller. Det går att simulera flera klimatscenarier och sedan jämföra resultaten, ges liknande svar är resultatet mer tillförlitligt, detta kallas en ensemble (SMHI, 2015d). I denna rapport kommer SMHI:s globala och regionala klimatmodell RCA4 att användas, modellen är en ensemble av 9 olika modeller. Som utsläppsscenario används Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) RCP 8.5 scenario, den innebär en framtid med fortsatta utsläpp av växthusgaser till år 2100 och strålningsdrivningen, som är ett uttryck för atmosfärsstörande klimatförändringar som kan ändra jordens temperatur (Staaf, 2011), kommer att vara 8.5 ggr högre än den var innan den industriella revolutionen (SMHI, 2015d). Scenario 8.5 RCP valdes av försiktighetsskäl för att inte redan nu underskatta effekterna av klimatförändringar. 8.5 RCP är SMHI:s värsta scenario som man kan använda sig av när man modellerar klimatvariabler. För att se den antagna utvecklingen av klimatet kommer metrologiska medelvärden under perioden 1961-1990 att jämföras med modellernas scenario fram till år 2100. 6

1.2 Metrologiska variabler De variabler som kommer att undersökas i studien med denna typ av modell är, temperatur, nederbörd, vegetationsperiodens längd och maximala vindhastigheter. Diagrammen nedan (Fig. 2-5) visar beräknad förändring av valda variabler under åren 1961-2100 jämfört det normala medelvärdet under perioden 1961-1990. Temperatur Figur 2. Historiska medelvärden och framtids scenario av medeltemperaturen i Sverige (SMHI, 2015e). Bilden är återpublicerad med tillstånd. I figuren ovan visar de blå och röda staplarna faktiska uppmätta temperatur. De röda är temperatur över medel och de blå temperaturer under medel. Den svarta linjen visar modellens scenario och det grå fältet visar standardavvikelsen mellan de olika klimatscenarierna i ensemblen. 7

Nederbörd Figur 3. Historiska medelvärden och framtids scenario av medelnederbörden i Sverige. (SMHI, 2015f) Bilden är återpublicerad med tillstånd. De gröna och gula staplarna i figuren visar den faktiska uppmätta nederbörden. Där de gula visar uppmätta värden under medel och gröna visar nederbörd över medel. Den svarta linjen visar modellens scenario och det grå fältet visar standardavvikelsen mellan de olika klimatscenarierna i ensemblen. Antal dagar Figur 4. Den svarta linjen visar en ökad vegetationsperiod i antal dagar, det grå fältet visar standardavvikelsen mellan de olika klimatscenarierna i ensemblen. (SMHI, 2015g) Bilden är återpublicerad med tillstånd. Vegetationsperioden brukar beskrivas som den period då dygnstemperaturen varaktigt är över 5 ºC. Den ökade temperaturen kan komma att leda till en förlängd period då träden kan ta tillvara på den inkommande solstrålningen via fotosyntes. Detta leder till att tillväxtperioden för träden blir längre (Bergh, 2004). I diagrammet (Fig. 4) framgår att det kan röra sig om så mycket som 80 extra dagar år 2100. 8

Vindhastighet Figur 5. Vindhastigheten i m/s. Den svarta linjen visar klimatscenario medan det grå fältet visar standardavvikelsen mellan de olika klimatscenarierna i ensemblen. (SMHI 2015h) Bilden är återpublicerad med tillstånd. När man studerar ovanstående grafer ser man att medeltemperaturen, vegetationsperioden samt medelnederbörden sannolikt kommer att öka medan vindbyarna i detta scenario inte verkar ändras märkbart (Tabell 1). Tabell 1. Modellens scenario och standardavvikelse fram till år 2100. Variabler Temp. (C º) Nederbörd (%) Vegetations- Period (Dagar) Vindbyar (m/s) Scenariovärden år 2100 6 35 80 0 Standardavvikelse +/-2 +/-10 +/-40 +/-2 9

1.3 Skogsbruket I Sverige finns det 23,1 miljoner hektar skogsmark, av detta är 22,5 miljoner hektar produktiv skogsmark (Producerar > 1 skogskubikmeter per hektar och år). Det betyder ca 30 miljarder kubikmeter stående volym, vilket är det samma som 3000 skogskubikmeter (m 3 sk), som ofta används som enhet när skog mäts. De dominerande trädslagen i Sverige är gran 42 %, tall 39 %, och björk 12 % (Skogsstyrelsen, 2015b). Den svenska skogen ägs framförallt av enskilda ägare, som äger 50 %, 25 % ägs av privata aktiebolag och 14 % av statsägda aktiebolag (Skogsstyrelsen, 2015c). Figur 6. Fördelning av de vanligaste trädarterna i Sverige från 1950 till 2012 (Riksskogstaxeringen, SLU, 2015) Bilden är återpublicerad med tillstånd. Som kan ses ur figur 6, har fördelningen mellan olika trädsorter inte varierat speciellt mycket sedan 1950 talet. Granen har varit den dominerade arten följt av tall, medan lövträd återfinns i betydligt mindre omfattning. Något som däremot har ändrats är den totala volymen skog det finns i Sverige, som kan utskiljas ur diagrammet har beståndet ökat från ca 2000 miljoner m 3 sk år 1950, till ca 3000 miljoner m 3 sk år 2012, en ökning med ca 50 %. 10

För att kunna svara på hur förändringarna i klimatet kommer att påverka frekvensen av trädfällning behöver man veta vilka faktorer som spelar roll. För enkelhetens skull kan det delas in i vindexponering och motståndskraft hos beståndet, dessa kan sedan delas upp i underklasser. Tabell 2. Variabler som kan påverka stormfällning Vindexponering Motståndskraft Skrovlighet Vedegenskaper Topografi Antal stammar per hektar Vindklimatet Trädslag Läeeffekter Höjd Diameter Mark och rotningsförhållanden (Blennow, 2004) Utifrån denna uppdelning kan man sedan dela in det i vilka faktorer som kan komma att påverkas av ett ändrat klimat och vilka man kan påverka själv som skogsägare. Skrovligheten, topografin och läeffekter är inget som varken klimatet eller skogsägaren kan påverka nämnvärt mycket, i vart fall inte på sådan angränsande mark man inte själv äger. Med skrovlighet menas att vind nära marken bromsas mer av till exempel skog än plan mark (Blennow, 2004). När det gäller skog man själv förfogar över kan läeffekt och skrovlighet påverkas genom exempelvis mer eller mindre omfattande kalhyggesbruk (Hagner, 2007). Enligt vald klimatmodell kommer vegetationsperioden bli längre, nederbörden och temperaturen öka. Detta är de, av de utvalda, variabler som kan komma att påverka stormskadorna på skogen. Om vi börjar med vilka effekter en förlängd vegetationsperiod kan komma att ha, så innebär det att om bestånden kan växa snabbare och under en längre period så ökar biomassaproduktionen. Detta leder till att träden kan bli vindkänsliga i en yngre ålder, det innebär också att tiden träden är i en vindkänslig fas förlängs (Skogsstyrelsen, 2007). Blir klimatet mildare och blötare kommer det att påverka mark och rotningsförhållanden (Alexandersson & Vedin, 2002), genom minskad tjälbildning, detta kommer påverka skogens stabilitet negativt och göra beståndet mer vindkänsligt (Klimatanpassning, 2015). Blötare marker leder också till ytligare rotbildning vilket ytterligare försämrar stabiliteten (Påstgård, 2013). Vissa av dessa faktorer, så som skrovligheten på omgivande område och topografin i terrängen, kan man inte påverka om man har ett befintligt skogsbestånd. Läeffekten kan beskrivas som vindskydd från omgivande bestånd (Blennow, 2004), vilket man inte heller kan påverka om man till exempel har grannar som sköter sitt eget skogsbestånd bredvid ditt eget. När det gäller skog man själv förfogar över kan läeffekt påverkas genom exempelvis mer eller mindre omfattande kalhyggesbruk (Hagner, 2007). Vindklimatet, dvs. hur mycket det blåser, är en faktor som inte heller går att påverka. 11

De faktorer som en skogsägare kan påverka är antal stammar per hektar. Ju glesare bestånd desto större diameter/högre höjd per träd möjliggörs (Skogsstyrelsen, 2009b). Beroende på vilken kvalité man vill ha på veden och vad den ska användas till kan man ha fler eller färre stammar per hektar. Med färre stammar per hektar kan man få en större diameter på träden, de kan växa högre och rotsystemet kan gå djupare (Södra skogsägarna, 2015). Detta leder till att träden blir mer motståndskraftiga mot vind. Däremot blir träden mer utsatta för vind om omgivande träd avverkas (Skogsstyrelsen, 2009b). Nettoeffekten är därför svår att klargöra. Den kanske största förändringen man kan göra i sitt bestånd är att ha ett blandbestånd, det vill säga odlar olika sorters trädslag. Gran är ganska vindkänslig och genom att odla något mer tåligt trädslag som tillexempel björk kan man minska risken för stora stormskador (Påstgård, 2013). 12

1.4 Jämförelse mellan stormarna Ada och Gudrun Den 22 september 1969 drabbades Sverige av 1900-talets värsta storm, sett till stormfällning, Ada fällde 25 miljoner m 3 skog i landet (MSB, 2015a). Gudrun blåste in över Sverige den 8 januari 2005, totalt fälldes 75 miljoner m 3 av Sveriges skog (MSB, 2015b). Vid jämförelse mellan två vindstationer, den ena vid Sveriges väskust, Måseskär och den andra belägen utanför Karskrona, Hanö, uppmättes, under nästan oförändrade mätförhållanden, vindhastigheter på ca 30 m/s i vid båda stormarna. Att det fälldes ca 3 gånger mer skog under stormen Gudrun jämfört med Ada kan ses som märkligt då väderförhållandena var väldigt lika (SMHI, 2015i). En rimlig förklaring kan vi se om vi tittar på figur 6 och kan se att volymen skog 1969 var ca 2100 miljoner m 3 sk, jämfört med 2005 då volymen var ca 2900 miljoner m 3 sk. Det fanns helt enkelt mycket mer skog som kunde blåsa ner. Sannolikt kan skillnaden inte enbart förklaras av skillnaden i mängden skog utan även av andra faktorer. Tittar vi på figurerna 2-5 har inte temperatur, nederbörd och vegetationsperiod förändrats speciellt mycket. Undersöker man däremot om skogen sköttes annorlunda då jämfört med idag finns det en viktig skillnad (Alternativ, 2015). Under 1950-talet introducerades trakthyggesbruk, som idag är den vanligaste skogsbruksformen. Skogsskötsel med trakthyggesbruk innebär att man avverkar alla träd inom ett stort område. Detta leder till att intilliggande områden som tidigare var skyddat mot vind blir utsatt och kan bli vindskadat. Trakthyggesbruk var alltså mycket mer utbrett 2005 jämfört med 1969. (Alternativ 2015) 1.5 Länsförsäkringar Länsförsäkringar (LF) är den största försäkringsgivaren av lantbruks- och skogsförsäkringar i Sverige och är en grupp av 23 regionala försäkringsbolag med gemensamt varumärke. Bolagsgruppen bedrivs enligt ömsesidiga principer, vilket innebär att de regionala länsförsäkringsbolagen ägs direkt av kunderna (Fredriksson, 2015). LF erbjuder 3 typer av försäkringar för Skog, Bas, Mer och Max. Där alternativet Bas är den enklaste som enbart täcker brandskador. Alternativet Mer täcker förutom brand även storm och snöskador, samt skador orsakade av skadeinsekter. Det mest omfattande alternativet, Max, täcker dessutom viltskador (Holmström, 2015). Enligt Nils Holmström, lantbruksansvarig på LF Jönköping, är den vanligaste skogsförsäkringen Mer inom LF Jönköping. 62 % har valt detta alternativ. Fördelningen mellan de olika försäkringstyperna ser dock olika ut inom LF-gruppen. LF:s Jönköping geografiska verksamhetsområde har drabbats hårt av de senaste decenniernas stormskador, vilket kan förklarar den relativt höga siffran för just Mer försäkring (Holmström, 2015). 13

1.6 Syfte och frågeställning Målet med studien var att undersöka andelen skogsägare som har skogsförsäkring, vilka som arbetar med skadeförebyggande åtgärder samt vilket intresse som finns att vidta ytterligare åtgärder för att reducera risken för framtida stormskador. Då uppsatsen skrivs hos ett försäkringsbolag som har som mål att kunna riskanpassa sina premier är det viktigt att förstå vilket intresse som finns hos försäkringstagarna för att vidta förebyggande åtgärder och vad som behöver göras för att stimulera detta intresse. Genom att få en bra kunskap och god överblick över problemet hoppas jag kunna ge exempel på hur, i detta fall, Länsförsäkringar ska kunna anpassa sina försäkringsprodukter till kommande klimatförändringar. De huvudsakliga frågorna som uppsatsen försöker besvara är; Vilka åtgärder gör skogsägare för att minska risken för skadorna på sin skog? Skulle skogsägarna kunna tänka sig att göra mer omfattande åtgärder om det erbjöds en reducerad premie på sin skogsförsäkring? 14

2 Metod Data för studien har samlats in genom kvantitativa telefonintervjuer med 50 privata skogsägare i Gnosjö- och Värnamo kommun. Intervjuerna var strukturerade med ett standardformulär för att enkelt kunna jämföra svaren mellan respondenterna. Anledningen att ett standardformulär användes var för att minska risken för tolkningsfel. Som komplement till den egna undersökningen har en litteraturstudie gjorts för att underlätta tolkning och rekommendationer. 2.1 Urval, datainsamling, litteraturstudie och avgränsningar Valet av respondenter gjordes utifrån vilka områden som är hårt drabbade av stormskador på skogen. Detta för att säkerhetsställa att respondenterna inte svarar utifrån helt olika förutsättningar. Urvalet är begränsat till arealer mellan 30-400 hektar. Enbart privatpersoner som är skogsägare har deltagit i undersökningen. Gnosjö (Fig. 7) och Värnamo (Fig. 8) är de två närliggande kommuner som valdes ut inför studien. Anledningen till att det blev just dessa två områden var att de båda har varit svårt utsatta för stormskador de senaste åren och att det finns mycket skog som ägs av privatpersoner i området (Philipsson, 2015). Båda kommunerna är belägna i Jönköpings län. Figur 7. Geografisk utbredning Figur 8. Geografisk utbredning Gnosjö kommun. Värnamo kommun. (Google, 2015a) (Google, 2015b) 15

50 skogsägare intervjuades på telefon med stöd av ett standardformulär enligt nedan. Standardformuläret innehöll 8 frågor; 1. Har ni försäkring på er skog? 2. Om Ja, vilken typ? 3. Har ni blivit drabbade av så stora skador på er skog att ni blandat in ert försäkringsbolag? 4. Om Ja, vilken typ av skada? 5. Gör ni idag några aktiva åtgärder eller anpassningar för att minska skadorna på ert bestånd? 6. Om Ja, vilka? 7. Om försäkringsbolagen skulle erbjuda en rabatterad premie för de skogsägare som gör aktiva åtgärder eller anpassningar för att minska skador på sitt bestånd, skulle det vara intressant för er? 8. Känner ni att ni har tillräcklig kunskap för att sköta er skog eller är ni intresserade av att lära er mer om hur framtida klimatet kan komma att påverka ert bestånd, till exempel genom informationsmöten med skogsstyrelsen eller försäkringsbolaget? Personerna i undersökningen kan ha mer skog i andra områden i landet men deras svar på frågorna gäller enbart för bestånd lokaliserade inom den geografiska avgränsningen för arbetet. 1990 släppte IPCC sin första rapport om klimatförändringar, därefter har de släppt 5 rapporter till, den senaste 2014. I dessa rapporter diskuteras olika klimatscenarier (IPCC, 2014) där den som använts i denna rapport är RPC 8.5. Dessutom har skogstyrelsens många rapporter varit till stor hjälp för att bedöma hur olika förändringar i klimatet kan innebära nya hot mot det produktiva skogsbruket. Alla meterologiska data som används har jämförts med historiska medelvärden mellan 1960 och 1990. För framtidsscenarier har SMHI:s klimatmodeller konsekvent använts för att minska osäkerheten i resultaten. Studien innefattar enbart trädslaget gran, då det är i särklass det mest odlade trädslaget inom undersökt område (Philipsson, 2015). Studien avser inte att ge klara svar i hur skogen ska skötas eller vilka åtgärder Länsförsäkringar bör vidta, utan som en input i Länsförsäkringars utveckling av sitt skadeförebyggande råd till skogsägare. Vad framtida klimatförändringar kommer innebära är oklart, men vissa variabler är mer vedertagna så som vind, vegetationsperiod, nederbörd och temperatur (Lagergren, 2014). Dessa variabler kommer därför att undersökas för att underlätta tolkning och rekommendationer av resultatet. Denna studie fokuserar bara på en liten del av problemet och bör därför kompletteras med fler studier så som tillexempel att utvärdera olika skadeförebyggande åtgärder och till vilka kostnader dessa kan genomföras. 16

3 Resultat Här redovisas resultatet av de 50 intervjuer som gjordes över telefon, det redovisas i figurform för att ge ett lättöverskådligt sammanhang. Respondenterna valdes ut efter två kriterier; 1. Ska ha sin skog inom Gnosjö eller Värnamo kommun. 2. Ska ha mellan 30 och 400 hektar skog. Tabell 3. Sammanställning svarsfrekvens Antal kontaktade personer Antal svarande Antal respondenter Svarsfrekvens 200 108 50 46 % Av de 200 personer jag ringde så fick jag kontakt med 108 varav 50 besvarade frågorna de övriga 58 valde att inte ställa upp i studien. Tabell 4. Areal för skog tillhörande respondenterna Summa total areal (ha) Medel areal (ha) Median areal (ha) 6075 121,5 117,5 1 Ja Nej 49 Figur 9. Antal personer med försäkring. De flesta av de tillfrågade hade någon form av försäkring på sin skog, hela 98 %. Förklaringen de flesta gav var att det aktuella området låg geografiskt utsatt för hård vind och de ville inte riskera stora förluster vid stormar utan att ha en försäkring. Personen som valt att inte ha någon som helst försäkring på sin skog var också den med den minsta arealen motsvarande 31 Ha skogsmark. Det var också den personen i undersökningen som hade klarat sig helt utan några skador på sin skog, enligt honom själv. 60 50 40 30 20 10 0 49 Brand 33 Storm & snö 10 Vilt Figur 10. Fördelning på typ av försäkring. Följdfrågan var vilka typer av försäkringar de intervjuade hade på sin skog. Alla av de som hade försäkring på sin skog hade även en brandförsäkring och över 60 % av de tillfrågade hade också en stormförsäkring. Den försäkring som var minst populär var den mot viltskador. Här varierade svaren om varför personerna valt den försäkringstyp de hade. Flera hade ett intresse av att ha en mer täckande försäkring men tyckte det var för dyrt. 17

6 Hela 88 % av respondenterna hade drabbats av så stora skador på sitt bestånd att de valt att anmäla det till sitt försäkringsbolag. Ja Nej 44 Figur 11. Antalet som blivit drabbade av så stora skador att de tagit kontakt eller skulle tagit kontakt med sitt försäkringsbolag om de varit försäkrade. 50 40 30 20 10 0 44 0 2 Brand Storm Vilt Av de 44 som svarat att de blivit drabbade av stora skador på sin skog hade alla av dem drabbats av stormskador och två av dem hade även drabbats av viltskador. Figur 12. Visar vilken typ av skada de olika personernas skog blivit drabbad av. 14 36 Ja Nej På frågan om skogsägarna gör några aktiva åtgärder på sitt bestånd för att minska skaderisken tyckte 72 % att de gjorde anpassningar för att minska skadan på sin skog i händelse av stora skador. Denna fråga är subjektiv då storleken på åtgärderna inte har frågats efter. Figur 13. Hur många av skogsägarna som gör aktiva åtgärder på sin skog för att minska skaderisken. 18

40 30 20 36 Av alla de som tyckte att de gjorde anpassningar på sin skog tänkte 100 % av dem på hur de gallrar i beståndet. 5 av dem odlade olika typer av träd för att skapa ett blandbestånd och på så sätt minska skaderisken. 10 0 5 Gallring Odlar _ler trädslag Figur 14. Visar vilka typer av åtgärder skogsägarna gör för att minska skadorna på sitt bestånd. 7 Ja Nej 86 % av de tillfrågade visade ett intresse för att göra åtgärder i sitt bestånd för att minska skaderisken om de kunde erbjudas en rabatterad premie. 43 Figur 15. Hur många av skogsägarna som skulle vara intresserade att föra ett samtal med sina försäkringsbolag om att erbjudas en rabatterad premie om de utförde anpassningar i sitt bestånd för att minska skaderisken. 13 37 Ja Nej Sista frågan ställdes för att kunna se hur många som tycker det är viktigt att själv göra åtgärder i sitt bestånd för att minska skaderisken och om intresse fanns för t.ex. informationsmöten eller liknande med skogstyrelsen och/eller sitt försäkringsbolag. Figur 16. Hur stor andel som har ett intresse att lära sig mer om vilka åtgärder man själv kan ta för att minska risken för svåra skador på sitt bestånd. 19

4 Diskussion Den här studien visar att de flesta skogsägare är villiga att vidta mer åtgärder för att minska risken för stormskador. Den visar även att en rabatterad premie skulle fungera som ett incitament för att vidta åtgärder. Enligt Skogstyrelsens rapport från 2007 kan ett förändrat klimat tillsammans med kalhyggesbruk leda till ökade stormskador på det svenska skogsbruket. Eftersom forskning från bland annat Skogsstyrelsen pekar på ökad risk för skador på skogen till följd av klimatförändringar (Skogsstyrelsen, 2007) och att skogsägarna visar ett intresse för förebyggande åtgärder har försäkringsbolagen här en möjlighet att möta förväntade ökade skadekostnader med någon typ av riskreducerande åtgärdsprogram. Om man inte kan räkna hem en rabatterad premie till följd av skadeförebyggande råd kan man istället fokusera på de vinster som skogsägaren själv gör, eftersom försäkring aldrig ersätter alla kostnader (Fredriksson, 2015). Den bästa försäkringen är att minimera risken för skador, försäkring skall vara ett skydd mot de risker som inte är ekonomiskt försvarbart att eliminera. 72 % av de intervjuade uppgav att de gjort anpassningar på sin skog för att minska risken för stormskador. De flesta påpekade att de planerar hur gallring ska ske. Detta är en väldigt subjektiv åsikt och en skogsägare kan göra stora ingrepp på sin skog medan en annan gör en liten, men utfallet i undersökningen blev den samma. De två sista frågorna i intervjun försökte få fram vilka av skogsägarna som tycker det är viktigt att hålla sig uppdaterade och välinformerade om vilka åtgärder som kan göras för att minska risken för stora stormskador på skogen. Dessa frågor tycker jag är viktiga för studiens helhet, de svarar på skogsägarnas attityd till skogsskötsel. Sett ur försäkringsbolagens synvinkel var det 86 % som uppgav ett intresse av att diskutera skadeförebyggande åtgärder mot en rabatterad premie. Studien visar även att många tycker det skulle vara intressant att få mer information om hur skogen ska kunna skötas för att minska skaderisken. Detta är något jag tycker man ska ta hänsyn till, det finns mycket information på internet, så som rapporter och utredningar men uppenbarligen når inte den informationen ut till alla som är intresserade. I början av arbetet med denna rapport var tanken att inkludera fler sorters skador, så som viltskador och svampangrepp (Skogstyrelsen, 2009a) men det hade blivit för omfattande. Jag valde att fokusera på just stormskador som står för den absolut största störningen inom skogsbruket (Philipsson, 2015). Vid en mer omfattande studie skulle det vara väldigt intressant att inkludera alla de vanligaste skadeorsakerna och dess omfattning. 20

Studien återger det värsta av flera alternativa scenarier som SMHI presenterar. För att öka validiteten borde fler klimatmodeller ställts mot varandra för att jämföra de olika variablernas inverkan. Det finns även vissa fördelar med att förenkla ett väldigt komplicerat problem -genom att koncentrera intervjuerna till skogsägare inom samma område blir det tydligt vad just denna grupp tycker. Att bara använda ett klimatscenario, i det här fallet det som ger störst förändring av klimatet (SMHI, 2015c), resulterar i enklare data som kan användas vid en förhållandevis liten studie. Dessa förenklingar gör det möjligt att komma fram till ett översiktligt resultat av ett stort och komplicerat område. Inför studien valdes 200 skogsägare slumpvis ut dock inom ett geografiskt begränsat område. Detta kan ge ett missvisande resultat då vissa av ägarna var fritidslantbrukare medan andra var skogsbrukare på heltid. Man kan anta att man sköter sin skog lite olika beroende på om det är en huvudnäring eller en fritidssyssla. Genom att dra alla inom studien över en kant så kan en sådan viktig aspekt blivit förbisedd. Hade en liknande studie gjorts igen hade jag även rekommenderat att sortera efter åldrarna på de personer som ingick i studien. Då det skulle vara intressant att se om skogen sköts olika beroende på ålder. Det fanns flera nackdelar med valet av metod, för få personer intervjuades för att kunna dra pålitliga slutsatser, frågorna var i vissa fall väldigt öppna för tolkning och fler frågor kunde ha inkluderats. Att alla som intervjuades blev kontaktade via telefon var antagligen en fördel, sett till svarsfrekvensen då många inte verkade vilja neka en student att ställa frågor till sitt examensarbete. Dock verkade flera känna sig obekväma att bli uppringda av en okänd person och svara på frågor gällande deras privata egendom och försäkringar. Hade istället brev skickats hade antagligen färre svarat med de som ställt upp, kanske hade tagit sig mer tid att ge utförliga svar. Av de 50 skogsägare som intervjuades odlade alla gran som huvudträslag, 98 % hade någon form av försäkring och 88 % hade drabbats av stormskador. Svaren tyder på att studien kan ha fokuserat på en väldigt homogen grupp och svaren från respondenterna är antagligen inte representativa för Sverige som land. Anledningen till att många av svaren har varit lika kan ha att göra med att alla har sin skogsmark inom samma geografiska område, där mark och metrologiska förhållanden kan tänkas vara snarlika. För en mer komplett studie borde därför geografiska områden med varierade förutsättningar för att odla skog jämföras. Värnamo och Gnosjö kommun har båda varit hårt drabbade av stormar (Philipsson, 2015) och kan därför tänkas ha en större benägenhet att teckna försäkring mot storm på sin skog. För ett mer heltäckande resultat hade det också varit intressant att inkludera exakt hur stora skador varje enskild skogsägare drabbats av. Då skulle man kunna jämföra skillnaden på närliggande bestånd om skadefrekvensen och hur mycket skog som skadats varierade mellan skog som blivit anpassad för att minska skaderisken och skog som inte blivit anpassad. Det hade även varit väldigt intressant att undersöka vilka möjligheter det finnas att odla andra sorters träd inom Gnosjö och Värnamo kommun, på grund av tidsbrist har det dock inte varit möjligt att undersöka vilka träd som passar att odlas på olika sorters jordar. En annan brist i studien är antalet intervjuade, 50 personer ger en väldigt liten inblick i problemet. Med mer tid hade det varit intressant att intervjua fler personer och inom andra geografiska områden. Man skulle också inkludera skogsägare som odlar andra sorters träd. Syftet skulle vara att jämföra hur skadefrekvensen och försäkringsbenägenheten varierar. 21

Alla personuppgifter fick jag från Skogstyrelsen men adressuppgifterna innehöll inte telefonnummer. Det gick alltså mycket tid åt att googla fram 200 telefonnummer och det var ofta fel person som numret var kopplat till, till exempel var det många som stod på adressen men det var anhöriga som skötte skogen eller liknande. Tittar man på skadeutvecklingens omfattning så har volymen skog som skadats av stormfällning ökat under 1900-talet senare hälft (Schelhaas m fl, 2003). Som kan ses i figur 5 har däremot inte vindbyarnas hastighet ökat under 1900-talets senare hälft, vilket alltså tyder på att det är andra faktorer som har spelat roll. Tittar man på figur 5 och 6 verkar det som att det blåser ner mer, trots att det inte blåser mer. Eftersom det finns ett intresse både hos försäkringsbolagen och hos skogsägarna att mindre skog skadas är det min åsikt att bästa alternativet är en mer öppen dialog. Det finns ett intresse bland skogsägarna att få mer information och därför tycker jag att det borde läggas ner mer tid och resurser för att göra kunskapen som finns mer tillgänglig för den vanlige skogsägaren. Det finns god tillgång på information inom ämnet både på internet och i olika rapporter exempelvis från Skogsstyrelsen. Min uppfattning är nog att informationen skulle behöva bli mer praktiskt användbar. Försäkringsbolagen skulle kunna ha en mer aktiv roll genom att anordna exempelvis informationsträffar eller studiecirklar i ämnet. Det största behovet finns nog hos många skogsägare med mindre arealer i allmänhet och fritidsbrukarna i synnerhet. 22

5 Slutsats Oavsett klimatscenario kan det konstateras att det blåser ner mer skog nu än vad det gjorde för 50 år sedan, dels på grund av att det finns mer skog som kan blåsa ner, dels på grund av att skogen sköts på ett sätt som gör skogen mer känslig för stormskador. Om klimatet dessutom ändras så att det blir mildare, blötare och vegetationsperioden ökar kan skadefrekvensen och omfattningen av skadorna öka. Det finns flera slutsatser som kan dras av denna studie. 1. Det finns ett intresse hos många skogsägare att själva minska skaderisken genom förebyggande åtgärder. 2. De flesta skogsägare inom det geografiska området har försäkring mot storm men med belöning genom till exempel rabatterad premie skulle de kunna tänka sig genomföra fler och effektivare skadeförebyggande åtgärder. 3. Det finns mycket information om hur skogsbruket kan komma att påverkas av kommande klimatförändringar men många skogsägare skulle vilja att information tydliggjordes och tillgängliggjordes på ett bättre sätt. 23

Tack Först och främst vill jag tacka min handledare Johan Uddling Fredin som varit till stor hjälp med konstruktiva kommentarer, tips och idéer under arbetets gång. Anders Philipsson vid Skogstyrelsen ska ha ett stort tack för hjälp med viktig information. Från Länsförsäkringar vill jag tacka Ulrika Dahl och Nils Holmström. Sist men inte minst vill jag tacka Lennart Bornmalm som alltid fanns tillgänglig om man hade frågor. 24

Referenser Skriftliga Alexandersson, H., & Vedin, H., (2002) Stormar det mera nu? SMHI. Väder och Vatten, 10:18. Appelstrand, M. (2007). Miljömålet i skogsbruket - styrning och frivillighet i: Studies in sociology of law, 26. ISBN: 9172672404. Lund: Sociologiska institutionen. Bergh, J. (2004) Produktionspotentialen för gran i Sverige. Sveriges Lantbruksuniversitet Blennow, K, A. (2004) Kan man undvika stormskador? Sveriges Lantbruksuniversitet Hagner, M. (2007) Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk. ISSN 1654-4455. Rapport 7.1 IPCC (2014) Summary for Policymakers. In: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L. White (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 1-32. Lagergren, F. (2014) Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen skog. Mistra-SWECIA, rapport nr 6. Meinshausen, M., S. J. Smith, K. V. Calvin, J. S. Daniel, M. L. T. Kainuma, J.- F. Lamarque, K. Matsumoto, S. A. Montzka, S. C. B. Raper, K. Riahi, A. M. Thomson, G. J. M. Velders and D. van Vuuren (2011). "The RCP Greenhouse Gas Concentrations and their Extension from 1765 to 2300." Climatic Change (Special Issue), DOI: 10.1007/s10584-011- 0156- z Moberg, F (2010) Ekosystemen är vår hemförsäkring, Biodiverse Nr 2, Centrum för biologisk mångfald. ISNN 1401-5064. Påstgård, U. (2013) Skador och effekter av storm en kunskapsöversikt. Publikationsnummer MSB534 - Februari 2013 ISBN 978-91-7383-322-6 Schelhaas, M-J., Nabuurs, G.J. & Schuck, A. (2003) Natural disturbances in the European forests in the 19th and 20th centuries. Global Change Biol.9: 1620 1633. Skogsstyrelsen (2007) Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar, Eriksson,H. ISSN 1100-0295 BEST NR 1785. Skogsstyrelsens förlag 25

Skogsstyrelsen (2009a) Skador på skog, Skogsskötselserien nr 12, Witzell, J m fl författare. Skogsstyrelsen (2009b) Gallring, Skogsskötselserien nr 7, Agestam, E. Skogsstyrelsen (2012) Ökade risker för skador på skog och åtgärder för att minska Riskerna, Version 9. Staaf, R (2011) Frågor om klimat. Södra skogsägarna (2015) Skogsskötsel, gallring i barrskog, SS210/110909. Södra Partner, TryckBildarna. Internet: Alternativ 2015 (www.alternativ.se) Trakthyggesbruk, (2015-02-02) http://handbok.alternativ.nu/@api/deki/pages/1152/pdf Google 2015a (www.google.se) Gnosjö kommun, (2015-02-05) (https://www.google.se/maps/place/gnosjö/@57.35801,13.818235,11z/data=!3 m1!4b1!4m2!3m1!1s0x465091992da75669:0x66e34eb3c7cb6ce5) Google 2015b (www.google.se) Värnamo Kommun, (2015-02-05) (https://www.google.se/maps/place/värnamo/@57.1282735,14.0581759,10z/dat a=!3m1!4b1!4m2!3m1!1s0x4650c15599daa7d5:0x7de5e118f32e094a) MSB 2015a, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (www.msb.se) Stormen Ada, (2015-02-13) (http://ndb.msb.se/viewcase.aspx?id=70&l=sv&xmax=781909.52840000 02&xMin=245118.2167999996&yMax=6691786.715399999&yMin=61112 75.669500001) MSB 2015b, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (www.msb.se) Stormen Gurdun, (2015-02-13) (http://ndb.msb.se/viewcase.aspx?id=70&l=sv&xmax=781909.52840000 02&xMin=245118.2167999996&yMax=6691786.715399999&yMin=61112 75.669500001) Klimatanpassning 2015 (www.klimatanpassning.se) Effekter av klimatförändringar (2015-02-5) (http://www.klimatanpassning.se/atgarder/exempel-paanpassning/klimatanpassning-av-skog-haradsmarken-fordjupning-1.82207) 26

Länsstyrelsen 2013 (www.lansstyrelsen.se) Bild första sida (2015-03-15) (http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/nyheter/2013/pages/rakning-avgranbarkborre.aspx) Riksskogstaxeringen, SLU 2015, Sveriges Lantbruksunivetsitet, (www.slu.se) Fördelning av trädslag (2015-01-20) (http://www.slu.se/documents/externwebben/webbtjanster/statistik-omskog/diagram/2009-2013/fig311.png) Skogsstyrelsen 2015a (www.skogsstyrelsen.se) Vem äger skogen? (2015-01-25) (http://www.skogsstyrelsen.se/upptack-skogen/skog-i-sverige/fakta-omskogen/vem-ager-skogen/) Skogsstyrelsen 2015b (www.skogsstyrelsen.se) De vanligaste trädslagen (2015-01-25) (http://www.skogsstyrelsen.se/global/myndigheten/statistik/skogsstatistisk%20 årsbok/01.%20hela%202013%20- %20Entire%202013/Skogsstatistisk%20årsbok%202013%20(hela).pdf) Skogsstyrelsen 2015c (www.skogsstyrelsen.se) Fastighets- och ägarstruktur (2015-01-25) (http://www.skogsstyrelsen.se/fastagare) SMHI 2015a (www.smhi.se) Definition av storm (2015-01-25) (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/hur- fungerar- en- klimatmodell- 1.470) SMHI 2015b (www.smhi.se) Hur fungerar en klimatmodell (2015-01-20) (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/hur- fungerar- en- klimatmodell- 1.470) SMHI 2015c (www.smhi.se) Hur fungerar en klimatmodell (2015-01-20) (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/hur- fungerar- en- klimatmodell- 1.470) SMHI 2015d (www.smhi.se) RCP 8.5 Scenario (2015-01- 20) (http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens- klimat/klimatscenarier#area=eur&dnr=0&sc=rcp85&seas=ar&var=t) 27

SMHI 2015e (www.smhi.se) Medeltemperatur (2015-01- 20) (http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens- klimat/klimatscenarier?area=swe&var=t&sc=rcp85&seas=ar&dnr=99&sp= sv&sx=0&sy=205#area=swe&dnr=99&sc=rcp85&seas=ar&var=t) SMHI 2015f (www.smhi.se) Medelnederbörd (2015-01- 20) (http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens- klimat/klimatscenarier?area=swe&var=ngt10&sc=rcp85&seas=ar&dnr=0& sp=sv&sx=0&sy=0#area=swe&dnr=99&sc=rcp85&seas=ar&var=ngt10) SMHI 2015g (www.smhi.se) Vegetationsperiodens längd (2015-01- 20) (http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens- klimat/klimatscenarier?area=swe&var=veglen&sc=rcp85&seas=ar&dnr=9 9&sp=sv&sx=0&sy=186#area=swe&dnr=99&sc=rcp85&seas=ar&var=vegl en) SMHI 2015h (www.smhi.se) Vindhastighet (2015-01- 20) (http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens- klimat/klimatscenarier?area=swe&var=gstmax&sc=rcp85&seas=ar&dnr=9 9&sp=sv&sx=0&sy=215#area=swe&dnr=99&sc=rcp85&seas=ar&var=gstm ax) SMHI 2015 i (www.smhi.se) Väderförhållanden 1969 och 2005 (2015-02- 01) (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/jamforelse- av- stormarna- 1902-1969- och- 2005-1.5311) 28

Muntliga: Dahl, U, 2015 Länsförsäkringar, VD-Stab Älvsborg Fredriksson, G, 2015 f.d. Länsförsäkringar Holmström, N 2015 Länsförsäkringar, Lantbruksansvarig Jönköping Philipsson, A 2015 Skogsstyrelsen, Stf Distriktschef Jönköping Intervjuerna gjordes under perioden, 3 februari 6 mars, 2015. Skogsägare Areal (Ha) 1 161 2 70 3 100 4 250 5 170 6 68 7 31 8 64 9 52 10 56 11 85 12 87 13 300 14 60 15 130 16 170 17 77 18 59 19 130 20 123 21 60 22 50 23 83 24 300 25 74 26 35 27 80 28 78 29 129 30 152 31 305 29

32 62 33 100 34 195 35 155 36 200 37 120 38 52 39 115 40 157 41 200 42 198 43 142 44 129 45 134 46 125 47 141 48 54 49 77 50 130 30

31