Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga svenskans ställning vid fusioner. Jag vill påstå att en sådan förändring inte primärt är en kostnadsfråga. Samtidigt skulle svenskans ställning förbättras i många tvåspråkiga kommuner där den nu är svag
Faktaruta, Vasabladet 20.01.2012 Enligt nuvarande lagstiftning har kommunen rätt att bestämma om att ha två förvaltningsspråk. Ingen paragraf tvingar kommunen till något sådant. I dagens läge finns ingen kommun som officiellt har två förvaltningsspråk. Vasa stad kan sägas ha det i praktiken. 31 kommuner i Finland har svenska som förvaltningsspråk. 15 av dem finns på fastlandet och 16 på Åland. Ole Norrback anser att man borde agera nu i samband med kommunreformen för att få en modell med två förvaltningsspråk i kommunernas regelverk.
Projektet Två förvaltningsspråk Finlands kommunförbunds svenska sekretariat huvudman för projektet Utreda vad förvaltningsspråk och annan språkanvändning innebär Förtydliga idén om förvaltningsspråk, förutsättningarna för att genomföra två likvärdiga förvaltningsspråk och vilka kommuner det kunde beröra Olika sätt att arbeta för bättre språklig verksamhet
Lovisa stad fungerar på två språk, Fikt 4/2012 Både svenska och finska används inom förvaltningen och det politiska beslutsfattandet i Lovisa. Praxisen är genomtänkt, inskriven i förvaltningsstadgan och mer omfattande än kanske någon annanstans.
Förvaltningsstadgans betydelse? Finsk majoritet Svensk majoritet 15/18 10/12 De olika språkgruppernas behov skall beaktas jämbördigt i organiseringen av kommunens förvaltning och verksamhet och i informationen. 16/18 10/12 Den kommunala servicen skall ordnas så, att klienterna inom alla kommunala uppgiftsområden kan få service på sitt eget modersmål. 14/18 7/12 Beträffande de språkkunskaper som skall krävas av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt föreskrivits eller beslutats. 10/18 7/12 Föredragningslistan och protokollet skall när det gäller fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas möten avfattas både på finska och svenska.
I stora kommuner varierar den svenska servicen Liten svensk minoritet i stor kommun: 2,8-8 % svenskspråkiga 9-19 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Helsingfors, Esbo 250.000-600.000 invånare, varav 20.000-36.000 svenskspråkiga Vanda, Åbo 178.000-205.000 invånare, varav 5.500-10.000 svenskspråkiga Lojo 40.000 invånare, varav 1.600 svenskspråkiga Mindre svensk minoritet i stor kommun: 13-18 % svenskspråkiga 36-41 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Karleby, Kyrkslätt 37.000-47.000 invånare varav 6.000-7.000 svenskspråkiga Större svensk minoritet i stor kommun: 24-31 % svenskspråkiga 74-84 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Borgå, Vasa 48.500-60.500 invånare, varav 14.500-15.500 svenskspråkiga
I små kommuner är förvaltningen liten och resurserna små Liten minoritet i liten kommun: minoritetens andel 8-20 % 200-1.250 invånare med minoritetsspråk Pyttis, Mörskom 2.000-5.500 invånare, 4-6 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kronoby, Malax, Nykarleby, Pedersöre, Vörå 5.500-11.000 invånare, 47-69 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Större minoritet i liten kommun: minoritetens andel 27-45 % 300-3.300 invånare med minoritetsspråk Kaskö, Lappträsk, 1.400-3.000 invånare, 85-90 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Grankulla, Sjundeå 6.100-8.900 invånare, 75-81 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kimitoön, Ingå, Kristinestad 5.500-7.500 invånare, 85-95 procent får ofta eller alltid service på modersmålet
Kommuner med stora minoriteter Stor minoritet i medelstor kommun Hangö, Lovisa, Sibbo 9.400-19.000 invånare, 4.000-7.000 svenska (36-43%) 80-89 procent Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg 15.500-29.000 invånare, 5.700-10.000 finska (30-44%) 77-91 procent
Språkformer i praktiken Kommuner kommunicerar Lagstiftningen ser Den svenskspråkige undrar 1. med andra myndigheter dokument Finns det material på svenska? Kommer det i tid? 2. med den beslutsfattande organisationen föredragningslistor och protokoll, mötesspråk Förstår jag innehållet i ärendet rätt? Lyssnar någon på vad jag säger, om jag talar svenska? Lämnar språket mig utanför? 3. internt inom organisationen arbetsspråk, internt språk Kommer en finskspråkig beredning ihåg att beakta svenska behov? 4. med företag och andra intressenter avtalsspråk Förstår jag avtalstexter som jag beslutar om? 5. med och till invånarna information, anslag Får jag alls veta vad som händer? 6. i servicesituationer patienthandlingar Talar någon med mig? Förstår de vad jag säger?
'Byri på svensk...' Varför drar sig svenskspråkiga för att tala svenska i förhållande till myndigheter? Inte nödvändigtvis av lättja, ovana eller skam, utan snarare för att när man inleder på svenska, så blottlägger man sig och gör sig till representant för något man kanske inte är, och som föremål för en stor uppsättning av allehanda fördomar och förutfattade meningar, där man aldrig på förhand kan veta hur motparten betraktar en.
Mekanismer som hindrar Oklara definitioner Missförstånd Känsliga mekanismer Tvåspråkig allting på två språk eller lite på svenska också? Goda kunskaper knaggliga fraser eller obehindrat samtal? Service på minoritetsspråket formalitet eller självklarhet? Service på svenska är en särrättighet, en bonus eller hör till speciallagarna Service på svenska är en grundrättighet. Yrkeskunskapen är viktigast Språkkunskaper är en del av yrkeskunskapen. Alla svenskspråkiga kan finska. Alla kan inte finska. Ännu färre behärskar all terminologi på alla områden. Närvarons politik ingen minns behov som ingen påminner om Kritisk massa för att fungera i praktiken krävs tillräckligt många som kan båda språken Självselektion om man inte kan lite svenska söker man sig inte till en tvåspråkig kommun
Två förvaltningsspråk i praktiken 1. Kommunen vill fungera jämbördigt på finska och svenska i all sin verksamhet. 2. Kommunen arbetar systematiskt för att fungera på finska och svenska i all sin verksamhet. 3. Systematiken innebär att en obruten servicekedja kan skrivas ut att alla ärenden kan skötas på det egna språket från början till slut.
4. Kommunen formulerar handlingsrutiner för hur språkbruket mellan beredningen och den beslutsfattande organisationen, internt inom organisationen och externt ut till invånarna fungerar. 5. Kommunen går systematiskt igenom alla typer av handlingar som produceras inom kommunen och fastslår hur dessa översätts och i vilken prioritetsordning. Det gäller framför allt interna dokument och handlingar under beredning. 6. Språkkunskaper krävs i alla funktioner, på alla nivåer. Dessutom skall det finnas tillräckligt många anställda med tillräckliga språkkunskaper per enhet/per skift.
7. Inom alla enheter finns personer som ansvarar för servicen på minoritetsspråket. Den huvudansvariga finns inom kommunens ledningsgrupp. 8. Personalens språkkunskaper värdesätts. 9. Kommunen skall ha ett regelbundet utbildningsutbud, för att förkovra personalens språkkunskaper. 10. I förhållande till andra myndigheter agerar kommunen enligt språklagen.
Tack för Din uppmärksamhet!