En rättvisare stad. Framtidsutsikter för Lund som Fairtrade City

En rättvisare stad Framtidsutsikter för Lund som Fairtrade City Linda Scott-Jacobsson Augusti 2007

Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Syfte...4 1.2 Metod och material...4 1.3 Vad är rättvis handel och Rättvisemärkt?...5 1.3.1 Rättvis handel... 5 1.3.2 Rättvisemärkt... 6 1.4 kriterier för Fairtrade city... 7 1.4.1 Initiala och löpande kriterier för Fairtrade city... 7 1.5 Fortsatta krav för Fairtrade city...7 1.5.1 Ökad konsumtion av Rättvisemärkt inom offentlig sektor... 8 1.5.2 Utveckla informationsarbetet... 8 1.6 Skärpta grundkrav i framtiden?... 8 1.7 Vad händer om kraven inte uppfylls?... 9 1.8 Vad gäller för Lund?... 9 1.8.1 Lunds offentliga konsumtion av Rättvisemärkt-produkter... 9 2 Lund och Fairtrade city...10 2.1 Ett politiskt beslut...10 2.2 Arbetets organisation...10 2.2.1 Inrättande av styrgrupp... 10 2.2.2 Befintlig verksamhet kring rättvis handel i Lund... 11 2.2.3 Arbetsgrupperna... 12 2.3 Ytterligare aktiviteter...13 2.3.1 Inventering av Rättvisemärkt-varor till ansökan... 14 2.3.2 Kommande aktiviteter... 14 2.3.3 Resurser och arbetsinsats... 15 2.3.4 Kännedom... 15 2.4 Juridiska aspekter...15 2.4.1 Särskilt kontraktsvillkor... 16 2.4.2 Miljökrav inom offentlig upphandling i Lunds kommun... 17 2.4.3 Upphandlingsenhetens juridiska perspektiv i Lund... 17 2.4.4 Kommunjuristernas perspektiv... 18

2.5 Erfarenheter från inblandade aktörer i Lund... 19 2.5.1 Kommunkontorets miljöstrategiska enhet... 19 2.5.2 Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott... 21 2.5.3 Övriga aktiva aktörer... 22 2.6 Erfarenheter från andra städer... 23 2.6.1 Malmö... 24 2.6.2 Munkfors... 26 3 Slutsatser... 28 3.1 Mot en rättvisare stad... 28 3.1.1 Tydliga mål... 28 3.1.2 Bättre kommunikation... 28 3.1.3 Behov av resurser... 29 3.1.4 Informationsinsatser inåt och utåt... 30 3.1.5 Bristande stöd från juridiskt håll... 31 3.1.6 Förslag på andra initiativ och åtgärder... 31 4 Referenser... 33 Bilaga 1... 35 Enkät till Fairtrade city-medverkande... 35 Sammanställning av enkätsvar... 37 Bilaga 2... 41

1 Inledning 2004 beslutade kommunstyrelsen i Lunds kommun, att på fackförbundets SKTF:s inrådan, rekommendera förvaltningarna att använda Rättvisemärktprodukter 1 samt att bistå med material om detta 2. Det blev startskottet för Lunds kommuns arbete med rättvis handel och Fairtrade city. I maj 2006 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunkontoret i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att arbeta för att Lund 3 skulle bli Sveriges första Fairtrade city. Processen har gått snabbt. På mindre än ett år har Lund lyckats uppfylla de kriterier och krav som Föreningen för Rättvisemärkt ställer för att en tätort ska få titulera sig Fairtrade city. Den 14 april 2007 diplomerades Lund som Sveriges tredje Fairtrade city i ordningen. Ett stort antal aktörer från kommunen, ideella föreningar samt det privata näringslivet har deltagit i processen. Men arbetet med Fairtrade city är inte slut. Om Lund vill kunna fortsätta titulera sig Fairtrade city krävs fortsatt engagemang och aktiva insatser. Lund står redan nu inför nästa års diplomering som ställer höjda krav på kommunen. Detta är en rapport som beskriver Lunds process till att bli Fairtrade city samt hur arbetet ska fortsätta. 1.1 Syfte Tanken med denna rapport är: Att visa hur Lund blivit Fairtrade city och på så sätt ge andra tätorter en fingervisning om hur arbetet går till och samtidigt tydliggöra vad som krävs, vilka positiva erfarenheter som gjorts samt svårigheter och fallgropar. Att ge konkreta förslag på hur det fortsatta arbetet med Fairtrade city i Lund ska se ut, utifrån erfarenheter och ambitioner från aktiva deltagare i arbetet, samt rådande förutsättningar gällande lagstiftning, resurser, politiskt stöd och organisation. 1.2 Metod och material Grundmaterial till rapporten består av intervjuer med inblandade kommunanställda och politiker, en kort utvärderingsenkät besvarad av andra delaktiga aktörer, samt mötesprotokoll, skrivelser och sammanträdesbeslut. Frågorna som ställts rör erfarenheterna av arbetet med Fairtrade city samt 1. På grund av varumärkesskydd kräver Föreningen för Rättvisemärkt att namnet Rättvisemärkt alltid skrivs med stor bokstav och inte böjs i någon form. Därför används bindestreck. 2. Jan-Inge Ahlfrid, kommundirektör och dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Lennart Prytz,i meddelande till Lunds kommus samtliga förvaltningar, 2004-04-11. 3. Med Lund avses Lunds tätort fortsättningsvis.

vilka ambitioner och behov som finns inför framtiden. Representanter från de två andra Fairtrade cities, Malmö och Munkfors, har också intervjuats. Korrespondens med Föreningen för Rättvisemärkt tillsammans med skriften Guide för Fairtrade city (Föreningen för Rättvisemärkt, 2007), ligger till grund för kapitlet Framtida kriterier för Fairtrade city. Generell information om rättvis handel, sociala krav 4 inom offentlig upphandling och andra allmänna uppgifter är hämtade från hemsidor och tryckta publikationer. Den korta utvärderingsenkäten som skickades ut, utgjordes av en förenklad form av en SWOT-analys 5. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot, i detta sammanhang risker) och analysen går ut på att låta deltagaren utvärdera hur arbetet gått utifrån de olika kategorierna 6. SWOT-analysen kompletterades med tre ytterligare frågor om behov och önskemål. Enkäten skickades ut till åtta personer som deltagit i arbetet. Sex personer besvarade frågorna och sammanfattningen av enkäten i kapitel 2.5.3 bygger på deras svar. 1.3 Vad är rättvis handel och Rättvisemärkt? I detta avsnitt förklaras konceptet rättvis handel och vad Rättvisemärkt är, samt skillnaden dem emellan. 1.3.1 Rättvis handel Rättvis handel, eller fairtrade, är ett koncept som bygger på tanken om ett handelssamarbete mellan producenter i utvecklingsländer, importörer, butiker och konsumenter. Många tror felaktigt att rättvis handel är bistånd när det istället baseras på fri handel men med en uttalad ambition att stödja samhällsutveckling, demokrati och ge odlare och producenter skäligt betalt. Handeln ska inte suga ut producenter, som ofta lever på marginalen i utvecklingsländer, utan istället stärka dem, både ekonomiskt och socialt. Arbetsförhållandena måste följa FN:s barnkonvention, FN:s deklaration för mänskliga rättigheter samt ILO-konventionerna 7. ILO (International Labour Organization) är FN:s organ för sysselsättnings - och arbetslivsfrågor. ILO har utvecklat konventioner för att skydda arbetares fri- och rättigheter och garantera dem rimliga arbetsförhållanden. ILO har instiftat åtta kärnkonventioner som rör 8 : 4. Med begreppet sociala krav menas här krav som ställs på att arbetsvillkoren för producenten av en vara, eller producentens anställda, är skäliga och lever upp till exempelvis Rättvisemärkts krav. 5. Se bilaga 1. 6. Engström & Paulsson, 2006:16, www.skane.se 7. www.rattvisemarkt.se 8. www.ilo.org

Rätten att organisera sig fackligt Förbud mot den värsta formen av barnarbete Förbud mot arbete under tvång Förbud mot alla sorter av diskriminering När en stat ratificerar en konvention åtar den sig att respektera dess innehåll. ILO har också ett kontrollerande organ som ska se till att konventionerna efterlevs av respektive stat. Även om de åtta kärnkonventionerna är minimikrav som ska garantera grundläggande rättigheter för arbetarna, så är det långt kvar innan målen med konventionerna är nådda i samtliga medlemsländer 9. 1.3.2 Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. FLO (Fairtrade Labelling organization) är en organisation som satt internationella, standardiserade kriterier för rättvis handel och som licensierar och certifierar produkter samt kontrollerar att kriterierna efterlevs. Den produkt som bär Fairtrade-loggan lever upp till de kriterier som satts upp av FLO. Rättvisemärkt i Sverige AB är ett handelsbolag som är den svenska representanten i FLO. Rättvisemärkt i Sverige AB ägs av Svenska kyrkan och LO. Utöver det certifierande handelsbolaget finns också Föreningen för Rättvisemärkt. Denna förening sysslar till stor del med informationsspridning, utbildning och att medvetandegöra konsumenter om rättvis handel samt väcka opinion. Tanken med Rättvisemärkt är att en enkel märkning ska garantera att de som producerat eller odlat produkten har bra arbetsförhållanden, får ett garanterat minimipris för varan och har långsiktiga handelsavtal, vilket skapar trygghet och möjlighet att överleva trots missväxt eller andra hot mot odlingarna. Fairtrade-certifierade producenter erhåller även en premie som betalas ut i syfte att bidra till utvecklingen av lokalsamhället, genom att exempelvis bygga en skola eller en sjukstuga för pengarna. Rättvisemärkts kriterier syftar även till att främja demokrati, organisationsrätt och ekologisk hållbar utveckling samt bekämpa barnarbete och diskriminering 10. I Sverige finns idag cirka 280 Rättvisemärkt-certifierade produkter att tillgå. 9. www.lo.se, www.tco.se och www.regeringen.se 10. www.rattvisemarkt.se 6

Den totala försäljningsvolymen av Rättvisemärkt-produkter i Sverige uppgår till cirka 1 % i marknadsandel, avseende de produkter som finns representerade. En undersökning visar att 64 % av Sveriges befolkning känner till Rättvisemärkt. Försäljningen av Rättvisemärkt-varor ökade mellan 2005 och 2006 med 63 % 11. 1.4 Kriterier för Fairtrade city För att en tätort ska kunna titulera sig Fairtrade city måste ett antal kriterier uppfyllas. Dessa har formulerats av Föreningen för Rättvisemärkt i Sverige. Den initiala diplomeringen kräver flera olika åtaganden och initiativ som senare måste leva vidare och öka i omfattning för att titeln Fairtrade city ska kunna bibehållas. Beroende på tätortens storlek varierar kriteriernas omfattning. Nedan följer en kortare sammanfattning av kriterierna 12. 1.4.1 Initiala och löpande kriterier för Fairtrade city En styrgrupp måste bildas som har bred representation från olika verksamhetsområden. Företrädare från kommunen, näringslivet, ideella föreningar, handeln och politiker bör ingå. Kommunen ska erbjuda sina egna förvaltningar så många Rättvisemärkt-produkter 13 som möjligt. Den politiska ledningen måste också se över hur man ska gå vidare för att bli en etisk konsument i all offentlig upphandling och sätta upp en målsättning för detta. Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen måste också ha med minst en representant i styrgruppen. Det måste finnas ett visst antal Rättvisemärkt-produkter att tillgå i handeln. Ett visst antal caféer, restauranger och hotell måste också servera Rättvisemärkt. Ett bestämt antal företag och andra organisationer måste också använda ett visst antal Rättvisemärkt-produkter. Ett aktivt informationsarbete krävs och ansvaret för detta ligger främst på styrgruppen. 1.5 Fortsatta krav för Fairtrade city När en tätort blir Fairtrade city sker det på årsbasis. Efter den första diplomeringen måste tätorten fortsätta leva upp till kriterierna. Meningen är att arbetet med Fairtrade city inte ska avstanna när tätorten väl diplomerats en gång, utan att processen fortgår och utvecklas. Det är framförallt av vikt att den offentliga upphandlingen av Rättvisemärkt ökar och att informationsarbetet är aktivt. 11. Undersökningen gjordes av ECI på uppdrag av Rättvisemärkt www.rattvisemarkt.se. 12. En fullständig redovisning av kriterierna för Fairtrade city går att läsa på www.rattvisemarkt.se 13. Rättvisemärkt reviderade kriterierna för Fairtrade city 15 februari 2007 då man gjorde tillägget eller motsvarande för att inte diskriminera andra produkter som handlats rättvist men som inte bär Rättvisemärkt-loggan. När det fortsättningsvis i denna rapport står Rättvisemärkt beträffande produkter, avses även eller motsvarande. 7

1.5.1 Ökad konsumtion av Rättvisemärkt inom offentlig sektor För att tätortens status som Fairtrade city skall kvarstå måste konsumtionen av Rättvisemärkt-varor inom offentlig sektor öka. Det är styrgruppens uppgift att påvisa att så har skett. Kravet upphör när 50 % av den offentliga konsumtionen av en produktkategori är Rättvisemärkt. Enligt Emma Rung, projektledare på Föreningen för Rättvisemärkt, är graden av Rättvisemärkt i den offentliga upphandlingen en bra indikator på om informationsarbetet gentemot kommunalt anställda har varit god. Hon framhåller därför vikten av att rikta sig till kommunalanställda med information, för att på så sätt få fler förvaltningar och andra kommunala arbetsplatser att köpa in fler Rättvisemärkt-produkter. Enligt Rung finns dock ingen minimigräns för hur lite som konsumtionen måste öka. 1.5.2 Utveckla informationsarbetet Det ställs krav på att styrgruppen utvecklar informationsarbetet. Styrgruppen måste också kunna påvisa att den arbetar aktivt med detta. Informationsspridning skall bland annat rikta sig till media. För utvecklingen av informationsarbetet är det inte specificerat i vilken omfattning styrgruppen ska jobba med frågan mer än att den måste upprätthålla en rimlig aktivitet. Det föreligger ett minimikrav på att styrgruppen tar initiativ till minst två informationsaktiviteter under året men Rung menar att det är ett väldigt lågt satt krav och att en rimlig aktivitet kräver mer än så. Det är också viktigt att dokumentera aktiviteterna som görs och en utvärdering av dem i efterhand är bra. 1.6 Skärpta grundkrav i framtiden? Även om det finns krav på att en Fairtrade city måste öka sin upphandling av Rättvisemärkt-varor och fortsätta att bedriva ett aktivt informationsarbete så finns inga planer från Föreningen för Rättvisemärkt att höja eller skärpa grundkraven ytterligare. Att grundkraven kan skärpas är dock ingen orimlighet på sikt, eftersom detta redan skett en gång, våren 2007. Om så sker kommer Föreningen för Rättvisemärkt att i god tid meddela detta. För närvarande tittar dock Föreningen för Rättvisemärkt över kriterier som kommer att gälla för att en kommun initialt ska kunna diplomeras, något som Lund inte berörs av då diplomeringen räknas för tätorten Lund. 8

1.7 Vad händer om kraven inte uppfylls? I Föreningen för Rättvisemärkts guide för Fairtrade city står uttryckligen skrivet att kraven om kontinuerlig förbättring och utveckling gäller för att status som Fairtrade city ska kvarstå. Rung menar dock att skulle kriterierna av någon anledning inte uppfyllas, kommer inte diplomeringen att omedelbart ställas in. Förutsatt att Föreningen för Rättvisemärkt blir kontinuerligt informerade om läget kommer de, tillsammans med tätortens representanter för Fairtrade city, försöka hitta lösningar. Det kan i så fall även bli aktuellt att kompensera bristerna med andra aktiviteter, tills kriterierna återigen uppfylls till fullo. 1.8 Vad gäller för Lund? För Lunds del krävs ett utbud av minst 75 Rättvisemärkt-varor fördelade i minst sju butiker. Minst åtta caféer, restauranger eller hotell måste servera Rättvisemärkt kaffe eller te. Dessutom måste minst 50 arbetsplatser konsumera minst en Rättvisemärkt produkt och tio av dessa ska konsumera minst två produkter 14. Vid ansökningstillfället (13 februari 2007) uppfyllde Lund dessa krav till fullo. 1.8.1 Lunds offentliga konsumtion av Rättvisemärkt-produkter Lunds kommuns konsumtion av Rättvisemärkt kaffe och te uppgick vid ansökningstillfället till 0,77 % respektive 6,5 %. Utöver detta köptes det in Rättvisemärkt kaffe och choklad till kaffeautomater på fem enheter i kommunen. För dessa uppgick andelen Rättvisemärkt kaffe till 38 % och Rättvisemärkt choklad till 15 % 15. 14. Utbudets minimikvantitet inom handeln och arbetsplatser baseras på tätortens folkmängd. Utbudskriteriet för Lund gäller för tätort med 100 001-500 000 invånare. 15. Siffrorna angavs i ansökan för Lund att bli Fairtrade city, 13 februari 2007. Konsumtionen är beräknad som andel Rättvisemärkt av den totala kostnaden för Lunds kommuns inköp av te och kaffe. Uppgifterna kommer från upphandlingsenhetens inköp från ICA meny. För inköp utanför ramavtalet, så som exempelvis fruktkorgar och catering, saknas uppgifter. 9

2 Lund och Fairtrade city 2.1 Ett politiskt beslut Den fjärde maj 2006 antog kommunstyrelsen i Lunds kommun förslaget att ge kommunkontoret i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp, vars uppgift skulle vara att arbeta för att Lund, som första stad i Sverige, skulle certifieras som Fairtrade city 16. Skrivelsen 17 som förslaget byggde på var författad av dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Lennart Prytz (s) samt Mats Olsson (v) och Rolf Englesson (mp). Yrkandet, som även stöddes av Jörgen Jörgensen (fp) och Lars Bergwall (c), löd: att kommunen upphandlar rättvisemärkta alternativ inom de områden där detta finns, att redan nu uppmana nämnder och förvaltningar att välja rättvisemärkt där så är möjligt, samt att ge kommunkontoret i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att arbeta för att Lund som första stad i Sverige certifieras som Fairtrade city. Omröstningen utföll som så att tio av kommunstyrelsens tretton ledamöter röstade för förslaget. Tre röstade mot förslaget varav två var moderater och en kristdemokrat. Moderaternas representanter valde också att lämna en skriftlig reservation 18. I augusti 2006 antog kommunstyrelsens arbetsutskott kommunkontorets förslag 19 till organisation för arbetet med Fairtrade city 20. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av vad beslutet innebär. 2.2 Arbetets organisation För den politiska nivån beslutades att kommunstyrelsens Miljö- och hälsoutskott ansvarar för kommunens arbete med Fairtrade city. Kommunkontorets miljöstrategiska enhet fick ansvaret för att driva Fairtrade city-arbetet på kommunaltjänstemannanivå 21. 2.2.1 Inrättande av styrgrupp Efter att beslut fattats om fördelningen av ansvaret för Fairtrade city, kallade kommunkontorets miljöstrategiska enhet till ett upptaktsmöte. Representanter från ideella föreningar, världsbutiker, näringslivet och handeln samt politiker och kommunala tjänstemän bjöds in att delta. Upptaktsmötet hölls i 10 16. Sammanträdesprotokoll Dnr 390/03 119, Lunds kommun 2006-05-04. 17. Ökad användning av rättvisemärkta varor i Lunds kommun. Inkommen 2006-01-27. 18. protbil. 119/01. I reservationen menade Christine Jönsson och Mats Helmfrid att förslaget stred mot Lagen om offentlig upphandling. Torsten Czernyson (kd) var den tredje att rösta emot. 19. Tjänsteskrivelse skickad till kommunstyrelsens arbetsutskott, 2006-08-14. 20. Sammanträdesprotokoll Dnr 390/03 152, kommunstyrelsens arbetsutskott, Lunds kommun 2006-08-28 21. Sammanträdesprotokoll Dnr 390/03 152, kommunstyrelsens arbetsutskott, Lunds kommun 2006-08-28.

december 2006. De representanter som fanns på plats valde en styrgrupp att leda arbetet med Fairtrade city 22. I styrgruppen ingår fem representanter från kommunen, varav tre är politiker. Styrgruppen har sammanträtt två gånger under 2007 men ytterligare ett möte är planerat innan årets slut 23. Utöver styrgruppen bildades initialt sex arbetsgrupper 24 för att arbeta med information och aktiviteter för att stimulera till rättvis handel inom olika områden. Mer om dessa i stycke 2.2.3. Arbetets organisation 25 : Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoutskottet Kommunkontorets miljöstrategiska enhet Styrgruppen för Fairtrade city Dagligvaruhandelsgruppen Jätteräkgruppen Pedagoggruppen Cafégruppen Informationsgruppen Upphandlingsgruppen Ungdomsgruppen 2.2.2 Befintlig verksamhet kring rättvis handel i Lund Arbetet med rättvis handel pågick redan innan kommunstyrelsens beslut om att arbeta för att Lund skulle bli en Fairtrade city. I Lund finns tre världsbutiker 26 som säljer rättvist handlade produkter och har bedrivit informationsverksamhet på temat. Röda korsets ungdomsförbund, RKUF, i Lund har också jobbat aktivt med frågan. 2005 startade de en lokal arbetsgrupp för rättvis handel som har anordnat provsmakning, hållit föredrag och jobbat med informationsspridning mot allmänheten, skolor och politiker 27. Även Lunds ungdomstings 28 miljöutskott var redan 2004 aktiva i frågan. Genom en kaffekampanj inventerades caféer och butiker på Rättvisemärkt-va- 22. Inbjudan till upptaktsmöte Fairtrade city, 2006-11-13 och minnesanteckningar från upptaktsmötet Fairtrade city 2006-12-21, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 23. Mötesprotokoll styrgruppsmöte 2007-02-14 och 2007-06-04, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 24. Jätteräkgruppen tillkom som arbetsgrupp under våren 2007. 25. Upphandlingsgruppen är den enda arbetsgruppen som är kommunalt driven. 26. ABC, Klotet och Svalorna. www.abcsweden.org, www.klotetlund.se och www.svalorna.se. 27. www.rkuf.se 28. Lunds ungdomsting startade 2003 med syftet att stärka ungdomars möjlighet att påverka vuxnas beslut som påverkar ungdomar. www.ungilund.se 11

ror. Utskottet har också haft bland annat provsmakning, hållit en workshop och skrivit insändare till lokala dagspressen om rättvis handel. Diskussioner på temat har också hållits med kommunstyrelsens miljöutskott 29. Utöver dessa ideellt drivna aktiviteter har även informationsspridning bedrivits inom kommunens egen verksamhet, exempelvis under miljöledningskurser och inspirationsdagar för kommunalanställda och miljöombud inom förvaltningarna 30. 2.2.3 Arbetsgrupperna Efter det att beslut fattats om att Lund skulle arbeta för att bli Fairtrade city, fortsatte de redan aktiva aktörerna att driva arbetet inom sina respektive verksamheter. Deras engagemang kompletterades och integrerades med sju arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har själva kunnat utforma och förverkliga sina idéer för att på olika sätt främja och uppmärksamma rättvis handel. Så som avrapporterades på styrgruppsmötet i februari 2007 har ett flertal aktiviteter bedrivits. Här följer en kort sammanställning. Cafégruppen: Gruppen inventerar kontinuerligt Lunds caféer, hotell och restauranger för att undersöka vilka som serverar Rättvisemärkt och/eller ekologiskt samt uppmuntrar till att börja servera Rättvisemärkt och ekologiskt. Gruppen har möte en gång i veckan. Cafégruppen håller även på att ta fram en egen hemsida där man kan ta del av inventeringslistan som uppdateras kontinuerligt. Dagligvaruhandelsgruppen: Gruppen jobbar kontinuerligt för att öka antalet tillgängliga Rättvisemärktcertifierade produkter i handeln liksom att informera konsumenterna om rättvis handel. Provsmakning och butiksaktiviteter har anordnats. Två av deltagarna i gruppen är butikschefer för ICA Malmborgs respektive Coop Mårtenstorget i Lund. I båda butikerna har utbuden av Rättvisemärkt-varor ökat kraftigt 31. Informationsgruppen: Gruppen är tänkt att jobba med informationsspridning till medborgarna om vad Rättvisemärkt är och står för genom att arrangera olika evenemang och aktiviteter. Gruppen har haft målning av plakat till cyklar som aktivitet i samband med diplomeringen men gruppens verksamhet har under våren 2007 avstannat. 29. Minnesanteckningar från Lunds ungdomstings miljöutskottsmöte 2004-03-16 och 2004-11-18. 30. Enligt uppgift från Linda Birkedal, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 2007-08-23. 31. Coop Mårtenstorget har ökat sitt sortiment av Rättvisemärkt-produkter från 20st 2006-12-22 till 115st 2007-08-18. ICA Malmborgs har höjt sitt utbud av Rättvisemärkt-varor från 26st 2006-12-12 till 115st 2007-08-20 12

Jätteräkgruppen: Är en extern grupp som kommit med i Fairtrade city-arbetet i efterhand. Gruppen har hållit en studiecirkel om miljömässiga och sociala problem som finns vid odling av jätteräkor i syd, samt diskuterat hur man ska medvetandegöra konsumenter och handlare om problematiken med jätteräkor. Gruppen planerar att gå vidare med informationsspridning. Pedagoggruppen: Gruppen har haft ett par möten och ser som sin främsta uppgift att sprida information samt fortbilda personal på kommunens förskolor och skolor om rättvis handel. Gruppen har tagit fram en liten, mobil utställning om rättvis handel, med hjälp av gymnasieelever under sommaren 2007. Ungdomsgruppen: Gruppen har haft filmvisning, information om rosodling och frågesport under ungdomstingets sammankomst i februari. Gruppen delade ut Rättvisemärkt-certifierade rosor på alla hjärtans dag 2007 och informerade om rosodling. Upphandlingsgruppen: Gruppens syfte är att öka antalet produkter och upphandlad kvantitet av Rättvisemärkt-varor inom den offentliga upphandlingen. Gruppen har haft tre möten med representanter från inblandande förvaltningar där även representanter från Malmö deltagit. Bland annat har gruppen diskuterat upphandling av rättvist producerade sten- och trävaror vid entreprenader, sjukvårdsmaterial och i viss mån livsmedel. 2.3 Ytterligare aktiviteter I mars 2007 hölls ett planeringsmöte med aktiva i Fairtrade city-arbetet. Där planerades aktiviteter till själva diplomeringsceremonin som också sammanföll med Fairtrade fortnight en utåtriktad, rikstäckande kampanj från Föreningen för Rättvisemärkt som skulle hållas under vecka 15 och 16 32. Diplomeringen skedde sedermera på Stortorget i centrala Lund den 14 april 2007. Provsmakning, informationsbord, frågesport, värderingsövning, musik, dans och film utgjorde diplomeringsdagens program, som anordnades av kommunkontorets miljöstrategiska enhet med hjälp av frivilliga från RKUF, världsbutikerna och andra engagerade. Styrgruppens ordförande Lars Bergwall fick motta diplomet av Rättvisemärkts tillfälliga generalsekreterare Emma Enebog 33. Fairtrade fortnight uppmärksammades av både föreningar och dagligvarubutiker med provsmakning, modevisningar, workshop och föredrag. 32. Minnesanteckningar idémöte Fairtrade city 2007-03-22, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 33. Uppgifter från diplomeringens programblad: Lund blir Fairtrade city!. 13

Diplomeringen och Fairtrade fortnight utannonserades i lokalpressen samt via enklare affischer och programblad som distribuerades med hjälp av världsbutikerna och dagligvarubutiker. Pressmeddelande skickades också ut till lokal media. Sammanlagt har media kontaktats via pressmeddelanden vid fem tillfällen med anledning av att Lund arbetat för och senare blivit Fairtrade city. I augusti 2007 informerade kommunkontorets miljöstrategiska enhet om rättvis handel och Fairtrade city under Genarpsdagarna i Genarp 34. I samarbete med kommunkontorets informationsenhet har information om Fairtrade city publicerats på Lunds kommuns hemsida och intranät samt skickats ut med löneutskick till kommunens cirka 9000 anställda vid tre tillfällen 35. 2.3.1 Inventering av Rättvisemärkt-varor till ansökan Ansökan om att bli Fairtrade city kräver att en lägesrapport ges beträffande utbudet av Rättvisemärkt-produkter i butiker, caféer, restauranger, hotell och arbetsplatser samt statistik över befintlig upphandling av Rättvisemärktvaror inom offentlig sektor. Lunds ungdomstings miljöutskott och RKUF i Lund hade redan innan arbetet med Fairtrade city påbörjades, inventerat flera caféer. Deras uppgifter kompletterades med cafégruppens fortsatta inventering. Kommunkontorets miljöstrategiska enhet skickade ut en förfrågan, rörande inköp av Rättvisemärkt-varor, till arbetsplatser inom både privat och offentlig sektor. Statistik över de kommunala inköpen av Rättvisemärkt-varor sammanställdes av kommunkontorets miljöstrategiska enhet 36. 2.3.2 Kommande aktiviteter Planerade informationsinsatser från kommunens sida under hösten 2007 omfattar föreläsning med Emma Rung från Föreningen för Rättvisemärkt samt att uppmärksamma rättvis handel i samband med inspirationsdagar för miljöombud på de kommunala förvaltningarna. Andra idéer är att sammanställa en guide eller karta över var Rättvisemärkt- och ekologiska varor kan köpas i Lund samt jobba mer med information genom löneutskick till kommunalt anställda. Lunds naturskyddsförening planerar att hålla en eko-mässa i oktober 2007 där konsumenter kan se handlares utbud av Rättvisemärktoch ekologiska varor 37. 34. Genarpsdagarna hölls 24-25 augusti 2007. 35. Enligt uppgift från Linda Birkedal, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 36. ibid. 37. Observera att dessa aktiviteter är hämtade från mötesprotokoll från styrgruppsmötet 2007-06-04 samt uppgifter från Åsa Johansson, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. Sammanställningen är inte fullständig då eventuella aktiviteter eller idéer från arbetsgrupperna eller andra aktiva aktörer inte är inkluderade här. 14

2.3.3 Resurser och arbetsinsats Uppskattningsvis har utgifterna för Fairtrade city-arbetet uppgått till cirka 23000 kronor, räknat från det att kommunstyrelsen beslutat om arbetets organisation i augusti 2006, till och med juni 2007 38. Omkostnaderna har täckts av kommunkontorets miljöstrategiska enhet. Antalet arbetstimmar som tjänstemännen avsätter för Fairtrade city-arbetet, uppskattas till i genomsnitt fem timmar i veckan vardera, sedan kommunstyrelsen ålade kommunkontorets miljöstrategiska enhet att ansvara för arbetet i augusti 2006 till och med juni 2007 39. Kommunkontorets miljöstrategiska enhet har inte erhållit några extra medel för att genomföra arbetet med Fairtrade city och har heller inte initialt begärt några extra anslag. Arbetsuppgifterna har fördelats i huvudsak på tre redan anställda tjänstemän. En har haft huvudansvar för externa kontakter med framförallt delaktiga föreningar och massmedia, en har haft ansvar för interna kontakter inom kommunen, främst gällande upphandlingen och en tredje har haft ett mer övergripande ansvar. Kommunkontorets miljöstrategiska enhet har också haft hjälp av tre praktikanter från universitetet som praktiserat på enheten i olika perioder sedan 2006. Två gymnasiepraktikanter var också till hjälp under tre veckor sommaren 2007 då de arbetade med en utställning om Fairtrade city 40. I ett budgetförslag till kommunkontoret för 2008, föreslog kommunkontorets miljöstrategiska enhet extra resurser i form av en 25 % tjänst och aktivitetspengar, för det fortsatta arbetet med Fairtrade city 41. Begäran avslogs av kommunkontoret. 2.3.4 Kännedom Av 69 tillfrågade personer i Lund i juni 2007, kände 25 % till att Lund blivit Fairtrade city. Av dessa uppgav 13 % att de handlade Rättvisemärkt-varor, 52 % gjorde det inte och 35 % gjorde det ibland 42. 2.4 Juridiska aspekter Att ställa sociala krav i den offentliga upphandlingen är en diskuterad och kontroversiell fråga. I nuläget finns det inga klara direktiv som säger hur sociala krav kan ställas, bara förslag till möjliga tillvägagångssätt. Betänkligheter beträffande sociala krav i offentlig upphandling hänvisar till LOU - Lagen om Offentlig Upphandling och Kommunallagen. I det första fallet handlar det om att sociala krav kan strida mot LOU:s fyra grundläggande principer som måste upprätthållas; Lika och rättvis behandling och icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet, öppenhet och transparens. LOU bygger på EG-direktiv och syftet med principerna är att skapa 38. Uppskattning enligt Karin Loodberg, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, 2007-08-29. 39. Uppskattning enligt Linda Birkedal och Åsa Johansson, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, 2007-05-07. 40. Uppgifter lämnade under intervjuer med Åsa Johansson och Linda Birkedal, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, 2007-05-04 och 2007-05-07 41. Loodberg, Karin: Förslag till budget 2008, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, 2007-04-10 42. Dessa uppgifter är ovetenskapliga och kan bara fungera som en fingervisning. Undersökningen gjordes av två praktikanter på kommunkontorets miljöstrategiska enhet i juni 2007. Slumpvis valda personer som befann sig i Lunds centrum tillfrågades. Personerna var i olika åldrar ochkönsför delningen var jämn på sånär en person. 15

fri rörlighet inom EU. Ett tillägg i LOU gäller affärsmässighet och stammar från upphandlingsförordningen som gällde innan EU-inträdet 43. Diskussionen kring sociala krav och LOU är levande inom Lunds kommun (se 2.4.3 och 2.4.4) liksom inom Göteborg stad och Stockholm stad 44. Kommunallagen (1991:900) 45 som behandlar kommunernas befogenheter, är en annan diskuterad lag, där kritiker riktat sig mot att sociala krav i den offentliga upphandlingen ligger utanför den kommunala verksamhetens kompetens 46. Kommuner och landstings befogenheter, menar man, får bara avse de egna kommunala angelägenheterna. Även om det finns många frågetecken kring sociala krav i offentlig upphandling så är det en fråga som juridiskt är inne i en utvecklingsfas. På regeringens uppdrag påbörjades 2004 en utredning beträffande hur två EG-direktiv ska implementeras i svensk rätt. Det ena direktivet berör bland annat sociala och miljömässiga krav i den offentliga upphandlingen 47. I utredningens slutbetänkande, Nya upphandlingsregler 2 48, konstateras att utredningen inte kan göra några långtgående utlåtanden kring hur gemenskapsrätten ska tolkas och tillämpas i frågan. Istället har man utrett det rådande rättsläget för att möjliggöra sociala - och miljökrav inom den offentliga upphandlingen. Baserat på domar i EG-domstolen är det utredningens uppfattning att: en upphandlande enhet får ställa krav på en leverantör som inte är av renodlad ekonomisk karaktär. [ ] Allmänt gäller dock att kravet måste ha något samband med föremålet för upphandlingen och att det måste gå att kontrollera om en leverantör kan uppfylla ställda krav. I sin slutsats föreslår utredningen att det skall införas en bestämmelse som gör att upphandlande enheter bör ställa både miljö- och sociala krav i den mån det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Dock ser utredningen att miljö- och sociala krav måste ställas i relation till de ökade kostnader de för med sig samt att kraven av sådant slag riskerar att underminera konkurrensen. Man ger dock inga förslag på hur upphandlande enheter ska bemöta detta 49. I skrivande stund har regeringen precis överlämnat en proposition som överensstämmer med utredningens slutsats och riskdagsbeslut i ärendet kommer att fattas under hösten 2007 50. 2.4.1 Särskilt kontraktsvillkor Med ett särskilt kontraktsvillkor 51 avses ett villkor som gäller under kontraktsutförandet. Det påverkar inte anbudsprocessen utan tillkommer kontraktet efter att anbudet tilldelats leverantören, även om det anges redan vid 16 43. Lann & Thorsell 2005 En god affär - socialt ansvar i offentlig upphandling 44. Se exempelvis tjänsteutlåtande från Göteborgs stadskansli Uppdrag till stadskansliet att utreda förutsättningarna för att Göteborg ska bli en Fairtrade city 2006-06-15. 45. www.notisum.se46. Se exempelvis stycke 2.4.4 eller Kristina Axén Olins (m) anförande som svar på Karin Jämtins (s) skrivelse om Fairtrade city i Stockholm, PM 2007:43 RI (Dnr 329-4612/2006). 47. Det klassiska direktivet 2004/18/EG 48. SOU 2006:28 49. ibid:369-370 50. Prop.2006/07:128 51. Särskilt kontraktsvillkor ( 18b kp.1) tillkom när LOU reviderades 2002.

annonseringen av upphandlingen. Att detta ger utrymme för sociala krav i offentliga upphandlingar är något som bekräftas av sakkunniga, både i upphandlingsutredningen och i Nämnden för Offentlig Upphandling, NOU. Michael Slavicek, chefsjurist vid NOU framhåller dock att 52 : Kraven på objektivitet i upphandlingsprocessen gör att de krav som en upphandlare ställer måste gå att kontrollera, de måste gå att mäta och de måste gå att motivera. 2.4.2 Miljökrav inom offentlig upphandling i Lunds kommun Lunds kommun ställer redan miljömässiga krav inom den offentliga upphandlingen. Det är beslutat att kommunens upphandling av ekologisk mat ska uppgå till 40 % till 2012, som en del av Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling, kallat LundaEko 53. Målet ska uppnås genom projektet EMIL, Ekologisk Mat I Lunds kommun, som bedrivs av kommunkontorets miljöstrategiska enhet. En tjänst på 40 % är tillsatt sedan fem år tillbaka för detta ändamål. 2005 var 9,5 % av livsmedlen inom de kommunala verksamheterna ekologiska. Målet för 2006 var 12 % men upphandlingen av ekologiska varor uppgick tillslut till 13 % för 2006 54. 2.4.3 Upphandlingsenhetens juridiska perspektiv i Lund Det krävs att Lund ökar sin offentliga upphandling av Rättvisemärkt-produkter för att bibehålla status som Fairtrade city. Delia Barbaiani, upphandlare på Lunds kommun säger att upphandlingsenheten tycker att det är viktigt att ställa sociala krav där det är relevant 55. Hon menar att så också är juridiskt möjligt i något eller flera av fyra aktuella steg i upphandlingsprocessen 56 men att bedömningen måste göras från fall till fall under vissa förutsättningar. Barbaiani hänvisar till upphandlingsutredningens slutsats i Nya upphandlingsregler 2 men också till preambeln till EU:s nya upphandlingsdirektiv som säger att upphandlande enheter får kräva att leverantören följer bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner vid fullgörandet av ett kontrakt 57. Barbaiani säger dock att rättsläget inte är solklart och att det inte finns någon vägledande praxis och därför finns det fortfarande några frågetecken kring sociala krav i upphandlingen. Hon pekar på fyra punkter där osäkerhet råder; juridisk osäkerhet, uppföljning, vem som gör och betalar kontrollen och vem som står för merkostnaden. Barbaiani tar också upp kommunalrättsliga överväganden som möjliga tveksamheter inför sociala krav i upphandlingen. 52. Sakkunniga i frågan avser även Niklas Bruun, professor vid arbetslivsinstitutet, citerade i Lann och Thorsell (2005) En god affär Socialt ansvar i offentlig upphandling, s.95 53. Målet om ekologisk mat ingår som en av åtgärderna i Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling(lundaeko) som antogs av kommunfullmäktige i mars 2006. 54. Miljöredovisning 2006 för den kommunala organisationen och Lunds kommun som geografiskt område, kommunkontorets miljöstrategiska enhet, 2007. 55. Intervjuad via e-postkorrespondens 2007-05-11. 56. 1. Kvalificering 2. Kravspecifikationer 3. Tilldelning 4. Avtalsteckning 57. Kallat tillkommande kontraktsvillkor. 17

Hon ställer frågan om det ligger inom ramarna för den kommunala kompetensen att stödja de rättvisemärkta produkterna. Med det syftar hon på att inköpspriset ligger över världsmarknadspriset på Rättvisemärkt-certifierade varor, vilket enligt Barbaiani gör att mellanskillnaden kan tolkas som stöd som avser att hjälpa små producenter och anställda i främst utvecklingsländerna. Detta skulle kunna ligga utanför kommunens kompetens och vara oförenligt med kommunallagen. Barbaiani framhåller dock att upphandlingsenheten inte själva har behörighet att ta ställning i flera av dessa frågor. Hon bedömer samtidigt att det är svårare att ställa sociala krav än exempelvis miljökrav med hänvisning till att icke-diskrimineringsprincipen lätt kan kränkas. Därför tror hon också att det kommer att ta längre tid att utforma sociala krav i den offentliga upphandlingen. 2.4.4 Kommunjuristernas perspektiv Det var med hänvisning till juridiska oklarheter och Lagen om offentlig upphandling, LOU, som moderaterna valde att rösta emot förslaget i kommunstyrelsen om att Lund skulle bli Fairtrade city. I sin skriftliga reservation åberopar de även en skrivelse från kommunjuristerna, i vilken hävdas att upphandling av Rättvisemärkt-certifierade varor strider både mot kommunallagen och LOU 58. Från kommunjuristernas sida i Lunds kommun, ser man det som juridiskt problematiskt att ställa sociala krav i den offentliga upphandlingen. Det framgår i en intervju med chefsjurist Björn Grunning och kanslijurist Pernilla Ardhe 59. De menar att det är problematiskt att ställa sociala krav under rådande rättsläge, utan att strida mot just LOU och kommunallagen. Ardhe påpekar att det inte finns några tydliga riktlinjer om sociala krav i upphandlingen från NOU eller i den generella diskussionen som förs. Det är enligt Ardhe framförallt bara ett resonerande kring frågan, vilket gör det otydligt och svårt att förhålla sig till. Samtidigt är det en starkt politiskt färgad fråga och ett känsligt ämne. Grunning och Ardhe menar att sociala krav inte får röra sig om biståndsverksamhet och att upphandlingskraven inte får syfta till att stödja utvecklingsländers ekonomier eller att förbättra arbetsvillkoren i andra länder. Detta ligger utanför kommunens befogenheter och strider därmed mot kommunallagen. Grunning drar en historisk parallell till när kommuner utro- 58. Tjänsteskrivelse från Kommunkontorets kansli Dnr. 390/03, 2006-03-09 59. Intervju med Björn Grunning och Pernilla Ardhe, kommunkontorets kansli, Lunds kommun 2007-05-31 18

pade sig till kärnvapenfria zoner och därmed ägnade sig åt en angelägenhet avsedd för statlig nivå. Grunning benämner det även som plakatpolitik. Grunning vänder sig också mot att kommunstyrelsen i sitt beslut kräver att kommunen upphandlar Rättvisemärkt-certifierade alternativ. Han menar att formuleringen indikerar att alla varor som inte är Rättvisemärkt-certifierade är producerade på ett dåligt sätt, även varor som tillverkats i länder som alltid följer ILO:s konventioner. Här ser dock Grunning och Ardhe att det finns en möjlighet att ställa sociala krav om man gör det som ett särskilt tillkommande kontraktsvillkor samt att man kräver att samtliga varor som upphandlas följer ILO-konventionerna. På så sätt blir konkurrensen likvärdig och det ställs samma krav på alla leverantörer utan att någon utesluts för att den inte har Rättvisemärkt i sitt utbud. Denna metod är troligen lämpligast men kräver noggrann uppföljning så att man kan garantera att samtliga leverantörer lever upp till kontraktsvillkoret, vilket kan vara problematiskt och svårt. Det är ett omfattande arbete som kräver resurser, något som Grunning och Ardhe inte ser att Lunds kommun har. Kommunjuristerna har inte diskuterat saken med andra kommuner. I likhet med Barbaiani tror man från juristernas sida att det är svårare att ställa sociala krav än till exempel miljökrav. Sociala krav blir besvärligare att koppla till varans tekniska funktion och egenskaper, vilket är nödvändigt att göra om man vill använda sig av tillkommande kontraktsvillkor. Samtidigt har LOU och EU-direktiv förskjutits till att bli mer välvilligt inställda till miljökrav. Grunning och Ardhe tror att det är möjligt att något liknande sker rörande sociala krav, exempelvis fanns inte diskussionen om särskilt tillkommande kontraktsvillkor på samma sätt när de författade sin skrivelse om Fairtrade city. 2.5 Erfarenheter från inblandade aktörer i Lund Arbetet med Fairtrade city i Lund har involverat många, olika aktörer från föreningar, företag, kommunala förvaltningar och kommunstyrelsen. Här följer en genomgång av samlade erfarenheter från några av de inblandade. 2.5.1 Kommunkontorets miljöstrategiska enhet På kommunal nivå har arbetet främst bedrivits av tjänstemän på kommunkontorets miljöstrategiska enhet. Framförallt har tre personer på enheten 19

varit drivande. Linda Birkedal har haft hand om de externa kontakterna, Åsa Johansson har haft hand om de interna kontakterna och Karin Loodberg har haft det övergripande ansvaret. Intervjuer har gjorts med Linda Birkedal och Åsa Johansson och det är deras uppfattningar som reflekteras nedan 60. Både Birkedal och Johansson tycker att arbetet med Fairtrade city har gått bra och har präglats av entusiasm och ett stort engagemang från inblandade aktörer. Arbetsgrupperna har fungerat varierande och enligt förväntan. Det går inte att ställa krav på ideella krafter och de tycker att det är viktigt att politikerna är medvetna om det. Ibland har det också upplevts som svårt att nå ut till rätt person med information vid rätt tidpunkt och det kan vara svårt att nå alla. Birkedal och Johansson upplever att det finns ett starkt politiskt stöd, inte bara hos dem som ingår i styrgruppen, utan även till exempel hos politikerna i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott. Det finns nu en enighet över partigränserna vilket uppfattas som mycket positivt, om än något oväntat. Politiker har hört av sig och undrat hur arbetet går, något som är mycket ovanligt. Det var också fler politiker än möjligt som ville sitta i styrgruppen. Det politiska stödet ses även fortsättningsvis som väldigt viktigt. Dels på grund av att det ännu inte finns några särskilda medel avsatta och att ett starkt politiskt engagemang kan leda till att det sprids uppmärksamhet kring frågan i de politiska leden och nätverken. Detta kan i förlängningen göra att det kommer in pengar till arbetet med Fairtrade city från annat håll och att det väcks opinion för frågan bland medborgarna via media. Detta höjer i sin tur incitamenten för att avsätta pengar till Fairtrade city då politiker är opinionskänsliga. Bristen på resurser ses också av Birkedal och Johansson som det främsta problemet. Arbetet med Fairtrade city har lagts ovanpå tjänstemännens redan befintliga arbetsbörda vilket har gjort att åtagandet ibland gått ut över andra arbetsuppgifter. Båda framhåller att arbetet hittills byggt på att praktikanter från universitetet har funnits till hands och jobbat mycket med uppgiften och att deras insatser utgjort en stor del av arbetstimmarna som lagts på Fairtrade city. Detta uppfattas av Birkedal och Johansson som ohållbart i längden. Både Birkedal och Johansson uttrycker viss oro inför det fortsatta arbetet med Fairtrade city på grund av bristande resurser. Det ses som helt avgörande att det finns någon som kan ta ansvar för arbetet och att kontinuitet och 60. Intervjuerna gjordes med Linda Birkedal, 2007-05-04 och med Åsa Johansson 2007-05-07, kommunkontorets miljöstrategiska enhet. 20

långsiktighet kräver resurser. Båda tror att politikerna är seriösa med Fairtrade city men att utlovade skattesänkningar kan göra det svårt att få pengar och det riskerar att bli en bortprioriterad fråga. Kommunen behöver dock inte bära hela kostnaden då andra aktörer är inblandade men ekonomiska resurser behövs för att se till att de andra inblandade aktörerna inte känner sig lämnade med uppgiften. Responsen från kommunala förvaltningar har varit god och intresset stort, särskilt från dem som jobbar med sociala frågor, biblioteken samt kultur och fritid. Vissa förvaltningar ser svårigheter med att upphandla Rättvisemärktprodukter men ingen har uttryckt sig direkt negativt. Ett problem som lyfts fram kan vara att personalen på förvaltningarna är traditionsbundna och är av den anledningen obenägna att byta till Rättvisemärkt. Ett argument som ibland uttryckts mot att köpa Rättvisemärkt-varor, är att det är dyrare. Tidigare har det även argumenterats att det är dålig tillgång men negativ respons har generellt sett bara gällt upphandlingar. 2.5.2 Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott Lars Bergwall är ordförande i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott och tillika ordförande i styrgruppen för Fairtrade city. Han tycker att samarbetet mellan alla inblandade har gått utmärkt och gläds över den stabila politiska enighet som numera råder kring frågan 61. Han menar att Fairtrade city är ett permanent åtagande och att det viktigaste inför det fortsatta arbetet är att bredda antalet deltagare och få in fler föreningar och framförallt näringsidkare. Detta bör ske genom informationsspridning och ansvaret ligger främst på styrgruppen men också indirekt på ideella föreningar. Bergwall anser att eventuella hinder eller motstånd bara är psykologiska och består i missuppfattningar om att Fairtrade city handlar om vänsterideologi och biståndsverksamhet. Därför är det viktigt att beakta hur man för ut informationen för att undvika missförstånd. Beträffande sociala krav i offentlig upphandling ser inte Bergwall några hinder. Arbetet med att anpassa Lunds upphandlingsregler efter de ändringar som ska göras i LOU, kommer att påbörjas under hösten 2007. Samtidigt måste man nå ut till förvaltningarna och meddela att beslutet gäller och att alla ska köpa in rättvist handlade produkter och försöka bredda antalet produkter vid upphandlingar. Bergwall tror dock att i längden kommer upphandlingen att sköta sig självt i och med lagändringar. Attityden till 61. Bergwall menar att moderaterna och kd muntligen meddelat att de numera stöder arbetet med Fairtrade city, vilket gör att samtliga partier ställer sig bakom. Lars Bergwall intervjuad 2007-05-10. 21

sociala krav och produktionsvillkor hos kommuninvånarna börjar förändras och etableras i samhället, något som också kommer att synas i längden på efterfrågan. Enligt Bergwall är det möjligt att resurser kommer att avsättas specifikt för Fairtrade city-arbetet i framtiden. Det är något som kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott tittar närmare på under hösten 2007. Eventuellt kan en person anställas i projektform på deltid. 2.5.3 Övriga aktiva aktörer Utöver politiker och kommunala tjänstemän har en lång rad människor från olika föreningar och organisationer, varit aktiva i arbetet med Fairtrade city. Ett fåtal av dessa har i en utvärdering gett sin syn på arbetet 62. Bilden som framtonar är att samarbetet i sig, med många olika aktörer samt uppmuntran till deltagande från kommunens sida, uppfattas som styrkor. Något som lyfts fram är att det finns samordnare från kommunen som sammankallar till möten och har god överblick samt har fungerat som den drivande kraften i arbetet. Att man i en arbetsgrupp har olika bakgrund och erfarenheter ses också som positivt. Att det finns ambitioner med Fairtrade city-arbetet från många olika aktörer, ses som en bra förutsättning för det fortsatta arbetet. Att Lund har blivit Fairtrade city har gjort att minst en världsbutik erfarit ett ökat intresse för verksamheten och butiken. I svaren framkommer att uppmuntran till att delta i arbetet med Fairtrade city är viktigt, liksom att det tydliggörs hur arbetet ska fortsätta. Ett förslag är att upprätta måldokument, eventuellt för varje enskild förening och organisation. Inspiration för fortsatt arbete önskas genom en gästföreläsning av Alice Bah Kuhnke (tidigare generalsekreterare för Föreningen för Rättvisemärkt). Det ses också som viktigt att gå vidare med att försöka förmå skolor, företag, caféer och restauranger att servera Rättvisemärkt. Samordning och kommunikation framhålls som ledord av en aktör. Ungdomar och skolan ses som betydelsefulla målgrupper att medvetandegöra och jobba aktivt med, genom utbildning, informationsspridning och projekt. Den främsta svagheten som framhålls är att det inte finns någon budget för Fairtrade city och att alla måste stå för sina egna kostnader, något som en person inte anser var tydligt från början. Då många föreningar har svag 62. Så som angavs i kapitel 1 har en SWOT-analys skickats ut till ett urval av deltagarna. Uppgifterna i detta stycke är en sammanfattning av svaren. För att ta del av enkätens utformning samt sammanställning över alla inkomna svar, se bilaga 1. 22