Välkomna till CEDIF - Centrum för Digital Informationsförvaltning
Innehåll 1. 2. 3. Inledning Informationsförvaltning och Informationslandskapet CEDIF Utveckling och inrättande av ett arkiv- och informationsvetenskapligt centrum Utveckling och tillämpning av modeller för digital informationsförvaltning Investering i och utveckling av en laborativ miljö för elektroniska dokument- och arkivsystem Spridning och kommunicerade av erfarenheter, kunskaper och resultat Avrundning 4. 2
Göran Samuelsson, Fil. dr. historia vid Stockholms universitet Universitetslektor i arkiv- och informationsvetenskap 2004, Mittuniversitetet Tidigare arbetat 10 år på Lantmäteriet som arkivstrateg, arkivsamordnar och produktchef för historiska kartor och arkiv 3 år Krigsarkivet 3
Mittuniversitetet Härnösand Sundsvall Östersund Östersund Härnösand Sundsvall 4
Arkiv- och Informationsvetenskap Established 1988/1989 Largest educational institution in the Nordic countries Total of 200 registered students each year Courses on BA/MA level PhD program Research projects 5
Vår forskargrupp Karen Anderson, PhD, Professor (2008-) Göran Samuelsson, PhD, senior lecturer Anneli Sundqvist, PhD senior lecturer Erik Borglund, PhD senior lecturer Håkan Sundberg,, PhD senior lecturer Maria Kallberg, PhD student Proscovia Svärd, PhD student 6
CEDIF - ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt inom mål 2 som bedrivs vid Mittuniversitetet. - i samarbete med Sundsvalls kommun, Härnösands kommun och länsstyrelse Västernorrland - projektet syftar till att utveckla modeller för effektiv och långsiktig förvaltning av information inom framför allt offentlig sektor men även privat näringsliv. - i projektet arbetar två doktorander och ett antal disputerade forskare. Projektet syftar också till en centrumbildning och uppbyggnad av en labbmiljö inom det arkiv- och informationsvetenskapliga området. Projektet sträcker sig över perioden 1 januari 2009 till 31 december 2011.
Centrum för Digital Informationsförvaltning - CEDIF Projektmål: Utveckling och inrättande av ett arkiv- och informationsvetenskapligt centrum Utveckling och tillämpning av modeller för digital informationsförvaltning Investering i och utveckling av en laborativ miljö för elektroniska dokument- och arkivsystem Spridning och kommunicerade av erfarenheter, kunskaper och resultat
Informationsförvaltning De första datorerna var "räknedamer" Redan på 1700-talet organiserades räknebyråer för att få fram nautiska tabeller och almanackor. Oftast var det kvinnor som räknade. De var noggranna och uthålliga, men "räknedamerna" var också billig arbetskraft. Hålkorten en 60 årig parantes ca 1900-1960 Herman Hollerith (1860-1929) 1896 grundade Hollerith "Washington Tabulating Machine Company", fröet till det många av oss knackat på i form av skrivmaskiner eller datorer: "International Business Machines Corporation" IBM folkräkningar försäkringbolagen,industrin tyska näringslivet - Krupp, Siemens, IG Farben 1961 - Hålkortshallen på Stockholms elverk (foto Bengt Lundberg)
IBM:s VD Thomas J Watson De ökända tatuerade numren som lägerfångarna fick togs direkt från de hålkort som användes för att administrera förintelsens gigantiska logistik. Hollerithkoderna för de största koncentrationsoch förintelselägren löd: Auschwitz 001, Buchenwald 002, Dachau 003, Flossenburg 004...Mauthausen 007...Neuengamme 009, Ravensbrûck 010, Sachsenhausen 011 osv. 10
De digitala spåren Sveriges första datorskötare Göran Sundqvist Det var inte så stor skillnad att byta arbetsplats. Jag fortsatte att loda runt i skinnpaj och rutiga skjortor, men sedan kom en ny chef och då blev slips och vit rock obligatoriskt. Vi hyrde ut datortid och på nätterna jobbade SMHI med egna tekniker. De väckte mig ofta med supportsamtal, så jag satt upp en lapp med ett journummer. Fast det gick till dagens bibelord Bilden troligen från 1960, Datorn kallades D21 och den utvecklades i nära kontakt med kraftbolaget Skandinaviska Elverk, som behövde beräkna vattenflöde. Det var den första kommersiella datorn (30 ex) 11
ADB. it 12
Informationslandskapet 13
2011-10-11
2011-10-11
Ytterligare drivande orsaker Externa Legala Redovisningstekniska SOX, Basel, Svensk Bolagskod Miljö och hälsa EU PSI-direktivet Riksarkivet 1.1 2009 ny arkivredovisning EU-regelverk arkiveringsregelverk 12 år Interna verksamhetsdrivna Verksamhetsapplikationer online 24/7 Supporta långa kund/affärsrelationer Nyttja äldre data för statistik och analys 2011-10-11
Två källor Scanning of paper records Paper Archive Scanning Project supplies Digital Business flows Digital archiving of information in today's business systems E-archive System for long-term preservation OAIS?
Framtidens vardag Allt mer information som används allt längre av allt fler Blir allt mer viktigt med ordning och reda 2011-10-11
E-services - Business Development
Informa(onsförvaltning Organisa(on av och kontroll över formeringen, bearbetning/användandet, leverans (ll e; bevarandesystem Fokus på verksamheten och dess behov Långsik(g informa(onsförsörjning =
Informationförvaltning Strategier för ett digitalt bevarande 1. att planera och styra sina informationsflöden 2. att bygga och förvalta sina informationsflöden 3. att överföra och bevara sin informationsflöden 4.att bevara och tillhandahålla sina informationsflöden
ISO 15489 Designing and Implementing a Records System (DIRKS/DIRS), Göran Samuelsson
Processkartläggningar ner på informationsobjektets nivå Processniv PROCESS Aktivitetsniv Bˆ rjan Aktivitet 1 Beslut Aktivitet 2 Aktivitet 3 Slut Transaktionsniv Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion Transaktion H ndelse Dokument Dokument Dokument Dokument Dokument Dokument Dokument Symboler enl SS-ISO 5807