SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet
Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut som fattas, inte bara av regering eller riksdag, utan även på lokal nivå i kommunen. En kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik är därför avgörande för den nationella ungdomspolitiken och dess möjlighet att få genomslag. Bra beslut grundar sig på förståelse för ungdomars situation. Ett sätt att nå denna kunskap är genom undersökningar som Ungdomsstyrelsens Lupp undersökning. Ung016 genomförde Lupp under hösten 2008 bland alla sjundeklassare och förstaårselever på gymnasiet. Resultatet av enkäten kommer att bidra till utvecklingen av ungdomsforum, men även ligga till grund förutvecklingen avungdomsarbeteti Eskilstuna. Med flera olika projekt arbetar vi för att göra ungdomars röster hörda och bli en naturlig del av den demokratiska processen. Det är också viktigt för oss som arbetar inom kommunen att få ta del av ungdomars åsikter för en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Under 2008 startade Ung016 som är ett ungdomsforum där ungdomar skall kunna samlas kring sakfrågor som är aktuella just nu. Genom arrangemang, föreläsningar, och debatter vill forumet skapa en dialog mellan ungdomar och beslutsfattare. Under våren 2008 infördes synpunktshantering för unga i kommunen (Ung! Säg vad du tycker). Synpunktshanteringen finns tillgänglig i form av vykort, men även på kommunens hemsida. Under året har det inkommit ett femtiotal t synpunkter. Ett demokratipris på tio tusen kronor instiftades under 2008 och delades ut på invigningen av Ung016. För nominering till priset bör man ha gjort något bra för ungdomsdemokratin i Eskilstuna kommun. Jimmy Jansson Kommunalråd 2
Innehåll Om undersökningen 4 Fritid 6 Skola 8 Politik & inflytande 10 Trygghet & hälsa 12 Arbete 15 Framtid 17 Om Splitvision Research 19 3
Om undersökningen Undersökningen har sammanställts av Splitvision Research på uppdrag av Ung 016/Ungdomsforum, Eskilstuna kommun (Ulrika Forsén). Undersökningen har genomförts i årskurs 7 respektive årskurs 1 på gymnasiet. I denna populärversion har vi gjort en sammanfattning av resultatet för undersökningen. En mer omfattande rapport finns att tillgå hos Eskilstuna kommun, Ulrika Forsén, ulrika.forsen@eskilstuna.se Om Lupp LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen 2001. Den är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjlighet att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars egen situation. Metod Lupp undersökningen undersökningen genomfördes i oktober till december 2008 i form av en webbenkät. Två olika enkäter har använts för årskurs 7 respektive årskurs1 på gymnasiet. Enkätundersökningen består av 77 frågor för ungdomarna i årskurs 7 och 83 frågor för ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet. Några av frågorna i underlaget utgörs av öppna frågor (inga i förväg fasta svarsalternativ). 2008 deltog totalt 21 kommuner i ungdomsenkäten LUPP. De kommuner som deltar är geografiskt utspridda i landet. De är olika stora och har olika erfarenheter av att arbeta med ungdomspolitiskt arbete. För mer information, www.ungdomsstyrelsen.se 4
Svarsfrekvens Totalt har 820 elever i årskurs 7 samt 1 270 elever i årskurs 1 på gymnasiet erbjudits möjlighet att besvara Lupp undersökningen. 74% svarsfrekvens för årskurs 7. 54% svarsfrekvens för årskurs 1 på gymnasiet. Statistik De uppgifter som presenteras i rapporten är statistiskt säkerställda. Skillnader mellan killar och tjejer presenteras i rapporten där signifikanta skillnader finns. Med statistisk signifikans/signifikanta fk / fk skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis killar och tjejer är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. 5
Fritid Hur mycket fritid har ungdomar? Det är 75% av ungdomarna i årskurs 7 och 62% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som upplever att de har lagom med fritid och att de hinner med det de vill. Av ungdomarna i årskurs 7 är det 86% som upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av, medan 72% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. Fritidsmöjligheter som saknas Fritidsgård. Caféer. Fler sportmöjligheter (exempelvis nämner ungdomarna i år 7 fler ridskolor, innebandy och ett bättre badhus och ungdomarna i år 1 på gymnasiet nämner en fotbollsplan). Diagram 1. Hur mycket fritid ungdomarna upplever att de har. Var träffas ungdomarna? Ungdomarna i båda årskurserna träffas främst hemma hos varandra när de träffar sina kompisar på fritiden (82% av ungdomarna i år 7 och 80% av de i år 1 på gymnasiet). Därefter träffas de utomhus (43% av ungdomarna i år 7 och 33% av de i år 1 på gymnasiet). År 7 År 1 på gymnasiet 15% 75% 10% 28% 62% 10% Känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med Känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med Känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6
Hur ofta ungdomar ägnar sig åt fritidsaktiviteter De aktiviteter som flest ungdomar i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet ägnar sig åt varje dag eller varje vecka är: Umgås med kompisar Surfa/chatta på internet Hjälpa till hemma Föreningsliv När det gäller medlemskap i föreningslivet är ungdomarna främst aktiva medlemmar i någon idrottsförening (50% år 7 vs 37% år 1 på gymnasiet). Ungdomars aktivitet kii i föreningslivet är generellt sett låg (mellan 2% 11% beroende på vilken sorts förening det handlar om). Omkring fyra av tio ungdomar i båda årskurserna upplever att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill i den förening de är mest aktiva i. Fritidmöjligheter för killar och tjejer Det är 14% av ungdomarna i årskurs 7 och i årskurs 1 på gymnasiet som uppger att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. I årskurs 7 ligger skillnaderna mellan killar ochtjejer inomden statistiska felmarginalen. I årskurs 1 på gymnasiet uppger 20% av tjejerna och 9% av killarna att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. Diagram 2. Andel ungdomar som upplever att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. 10% 9% 17% 20% Tjej år 7 Kille år 7 Tjej jjår 1 Kille år 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 7
Skola Skolmiljö En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan. Det är sju av tio ungdomar i årskurs 7 och åtta av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet som upplever att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. I årskurs 7 och i årskurs 1 på gymnasiet är det omkring sex av tio ungdomar som uppger att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Det är 15% av ungdomarna i årskurs 7 och 10% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som uppger att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. Det är 11% av ungdomarna i årskurs 7 och 7% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet somupplever attsexuella trakasserier är ett problem i skolan. Inflytande Det är 43% av ungdomarna i årskurs 7 och 47% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som anger att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Saker som eleverna vill vara med att påverka i skolan: Hur de ska arbeta Vad de ska lära sig Skolmaten (år 7), Schemat (år 1 på gymnasiet) Saker som eleverna får vara med att påverka i skolan: Hur de ska arbeta Vad de får lära sig Skolmiljön inne (år 1 på gymnasiet) Diagram 3. Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Det är bra stämning i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 62% 58% 78% 94% 70% 81% 64% 62% 0% 20% 40% 60% 80%100% Diagram 4. Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. 15% 10% År 7 År 7 År 1 på gymnasiet Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 7% 11% År 1 på gymnasiet 0% 10%20%30%40%50% 8
Ogiltig frånvaro Det är två av tio ungdomar i årskurs 7 och fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet som i någon omfattning har ogiltig frånvaro. Mobbning Nästan tre av tio elever (26%) i årskurs 7 och nästan en av tio elever (8%) i årskurs 1 på gymnasiet anser att mobbning är ett problem i skolan. Det är 15% av ungdomarna i årskurs 7 och 9% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Det är 13% av ungdomarna i årskurs 7 och 10% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som själva har deltagit i mobbning det dtsenaste halvåret. hlå Mobbning sker vanligtvis på rasterna eller i klassrummet enligt ungdomarna i båda årskurserna. I enkäten refereras det till att man med mobbning menar att någon/några flera gånger under en längre tid hotar eller säger/skriver elaka och obehagliga saker. Mobbning kan också vara när någon/några slår, knuffar, sparkar eller håller fast någon annan mot hans eller hennes vilja. Jämlikhet I årskurs 1 på gymnasiet uppger fler killar än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar (22% vs 2%). När det gäller årskurs 7 finns det inte några signifikanta skillnader mellan killar och tjejer för denna fråga. Information om vidare studier Sex av tio ungdomar i årskurs 7 uppger att de inte har fått någon information inför valet av gymnasieprogram. Nästan åtta av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet anser att informationen de fick inför valet av gymnasieprogram var ganska braeller mycket bra. Diagram 5. Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar 12% 11% 7% 9% 9% 15% 2% 22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Tjej år 7 Kille år 7 Tjej år 1 Kille år 1 9
Politik & inflytande Vill vara med och påverka Nästan fyra av tio ungdomar i årskurs 7 och fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet vill vara med och påverka i frågor som rör Eskilstuna kommun. Av dem som inte vill vara med att påverka beror det främst på att de inte är tillräckligt intresserade ochattde kan för lite om hur de ska göra. Till vem skulle du vända dig? De flesta ungdomar vet inte vart de skulle vända sig om de skulle vilja vara med och påverka i Eskilstuna kommun. Om ungdomarna i årskurs 7 och i årskurs 1 på gymnasiet skulle vilja påverka i en fråga som berör Eskilstuna kommun, skulle de främst vända sigtill någonpersonlig kontakt. Kontakt mellan ungdomar och politiker Fyra av tio ungdomar i årskurs 7 och fem av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet upplever att de har mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter till de som styr i Eskilstuna kommun. Nästan sex av tio ungdomar i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar. Diagram 6. Andelen ungdomar som upplever att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till de som styr i Eskilstuna kommun. År 7 15% 46% 40% Mycket stora till ganska stora möjligheter Vet inte År 1 16% 34% 50% Ganska små till inga möjligheter alls 0% 20% 40% 60% 80% 100% 10
Om jag jgvore politiker Om ungdomarna i årskurs 7 vore politiker skulle de främst satsa på: Arbeta mot kriminalitet (42%) Lika lön för lika arbete för kvinnor och män (39%) Sjukvård (32%) Skola (28%) Om ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet vore politiker skulle de främst satsa på: Arbeta mot kriminalitet (41%) Sjukvård (39%) Skola (33%) Skapa arbete för de unga (31%) En politisk handling Politiska handlingar som många ungdomar uppger att de aldrig skulle delta i är att skada egendom i protest, ockupera byggnader, måla politiska slagord på allmän plats och delta i olagliga demonstrationer eller aktioner. Intresse för vad som händer i världen Ungdomarna i Eskilstuna är i första hand intresserade av vad som händer i andra länder, därefter av samhällsfrågor och i sista hand av politik. Diagram 7. Hur intresserade ungdomarna är av politik, samhällsfrågor eller vad som händer i världen. Intresserad av vad som händer i andra länder År 7 Intresserad av samhällsfrågor År 7 De vanligaste politiska aktiviteterna bland ungdomar är att skriva på namninsamlingar Intresserad av politik År 7 47% och att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. I årskurs 1 på gymnasiet är en av de vanligaste aktiviteterna även att Intresserad av vad som händer i andra länder År 1 16% skriva insändare. Intresserad av samhällsfrågor År 1 13% 27% 23% 33% 25% 45% 32% 42% 40% 38% 33% 24% 14% 12% 17% 12% 4% 3% Intresserad av politik År 1 43% 34% 18% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad 11
Trygghet & hälsa Otrygga situationer Omkring tre av tio ungdomar i årskurs 7 och fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet har upplevt minst en otrygg situation det senaste halvåret. Trygga platser är: Hemmet Klassrummet Bostadsområde på dagen Orättvist behandlad Fyra av tio ungdomar i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet har minst en gång under det senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de har känt sig kränkta. Ungdomarna i årskurs 7 uppger att de har blivit orättvist behandlade i kontakt med: Andra elever Skolans personal Ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de har blivit orättvist behandlade i kontakt med: Någon i deras familj Andra elever Skolans personal Ungdomarna uppger att de har blivit orättvist behandlade på grund av: Utseende Ålder Annat I årskurs 7 är det 33% av ungdomarna som svarar att de inte vet varför de har blivit orättvist behandlade. I årskurs 1 på gymnasiet är det 27% som har svarat att de inte vet. År 1 på gymnasiet Diagram 8. Andel ungdomar som under det senaste halvåret upplevt att de har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. År 7 6% 39% 56% 8% 34% 58% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej, aldrig 12
Allmän hälsa Nästan åtta av tio ungdomar i båda årskurserna anser att de har mycket bra eller ganska bra hälsa. Runt fem av tio ungdomar i båda årskurserna anser att de inte är sjuka lika ofta som andra. Daglig ohälsa Träning Nästan sju av tio ungdomar i årskurs 7 och nästan sex av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de tränar varje dag eller flera gånger i veckan. I årskurs 1 på gymnasiet tränar killarna i högre grad än tjejerna varje dag eller flera gånger i veckan. Två av tio ungdomar i båda årskurserna har huvudvärk varje dag eller flera dagar i veckan. Nästan fyra av tio ungdomar i årskurs 7 och fyra av tio ungdomar i årskurs Huvudvärk 1 på gymnasiet har känt sig stressade varje dag eller flera dagar i veckan. Fler tjejer än Ont i magen killar i båda årskurserna uppger olika 9% symptom på ohälsa. Matvanor Diagram 9. Besvär som ungdomarna har varje dag eller flera gånger i veckan. 26% 13% 32% 17% 17% 10% 21% 28% Svårt att somna 24% Tjej år 7 33% 26% Kille år 7 45% Känt dig stressad 23% 56% 28% Tjej år 1 59% Kille år 1 75% Nästan tre av tio ungdomar i årskurs 7 och Trött under dagarna 46% nästan fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på 56% gymnasiet hoppar över frukosten varje dag Sovit dåligt på natten 23% 25% 38% eller flera gånger i veckan. 31% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13
Ungdomars bruk av alkohol Två av tio ungdomar i årskurs 7 och sju av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de i någon omfattning dricker alkohol. Ungdomar får vanligast tag på alkohol: Från egna föräldrar med lov (år 7) Från kompisar eller kompisars syskon (år 1) I årskurs 7 uppger 7% av ungdomarna och i årskurs 1 på gymnasiet uppger 31% att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Narkotika Det är 2% av ungdomarna i årskurs 7 och 12% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasietsomnågongång som någon gång har använt narkotika i form av hasch eller marijuana. Tobaksvanor I årskurs 7 är det 4% och av gymnasieeleverna i årskurs 1 är det 13% som röker varje dag. Det är 1% av ungdomarna i årskurs 7 och 8% av gymnasieeleverna i årskurs 1 som snusar varje dag. Debutåldern Flertalet ungdomarhar aldrig testat marijuana, alkohol eller tobak. Bland dem som har testat, kan vi se att ungdomarna i årskurs 7 främst prövar cigaretter ochattdricka sigberusade när de är 12 år. När det gäller ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet kan vi se ungdomarna främst prövarattdricka att sigberusadeochprövar tobak vid 14 15 års ålder. 14
Arbete Extrajobb Omkring en av tio ungdomar i båda årskurserna har extrajobb vid sidan av studierna. Av de som svarar att de inte har extrajobb har 7% av ungdomarna i årskurs 7 och 36% av dem i årskurs 1 på gymnasiet försökt att få det utan att lyckas. Av dem som jobbar extra bland ungdomarna i årskurs 7 är det vanligast att de jobbar minst en gång i veckan, vilket 67% gör. Starta eget i framtiden Nästan fem av tio ungdomar i årskurs 7 och nästan sex av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Ungdomar vars föräldrar har eget företag är i regel mer positiva till att själva vilja starta eget företag i framtiden. Diagram 10. Andel ungdomar som extrajobbar. År 7 9% År 1 på gymnasiet 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 15
Sommarjobb En av tio ungdomar i årskurs 7 och nästan fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet uppger att de hade sommarjobb sommaren 2008. Ungdomarna har fått jobb genom: Någon i min familj Någon annan släkt eller folk jag känner Av de ungdomar som uppger att de inte hade sommarjobb sommaren 2008 är det 8% av ungdomarna i årskurs 1 och 46% av ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet som försökte få ett sommarjobb utan att lyckas. Diagram 11. Andel ungdomar som hade sommarjobb sommaren 2008. År 7 12% År 1 på gymnasiet 37% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 16
Framtid Framtidssyn Nästan fem av tio ungdomar i årskurs 7 och fyra av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet har en mycket positiv syn på framtiden. Efter grundskolan Det ungdomarna i årskurs 7 helst vill göra efter grundskolan: Gå en gymnasieutbildning i den kommun jag bor i (48%) Vet inte (19%) Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun (17%) Börja jobba (13%) Efter gymnasiet Det ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet helst vill göra efter gymnasiet: Studera på högskola eller universitet i Sverige (20%) Åka ut och resa (17%) Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten (16%) Jobba utomlands (13%) Utbildning Tre av tio ungdomar i årskurs 7 och nästan fem av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet planerar att läsa på universitet eller högskola som högsta utbildning. Diagram 12. Hur ungdomarna ser allmänt på framtiden för egen del. År 7 År 1 på gymnasiet 49% 30% 8% 8% 1%1% 2% 1% 2% 44% 32% 12% 7% 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 Är mycket positiv 2 3 4 Varken eller 5 6 7 Är mycket negativ 17
Boende Om tio år vill ungdomarna i årskurs 7 helst bo: Utomlands (24%) Vet inte (24%) Där jag bor nu (21%) Om tio år vill ungdomarna i årskurs 1 på gymnasiet helst hl bo: Utomlands (33%) I en storstad i Sverige (23%) Där jag bor nu (16%) Flytta från och åter till Eskilstuna Nästan tre av tio ungdomar i årskurs 7 och nästan fem av tio ungdomar i årskurs 1 på gymnasiet tror att de kommer att flytta från kommunen de bor i. De främsta anledningarna till att flytta från kommunen som ungdomarna uppger är jobb eller studier. Anledningar som ungdomar uppger till att flytta tillbaka till Eskilstuna är främst närheten till släkt och familj, jobb eller flick /pojkvän eller kompisar. 18
Om Splitvision Research Splitvision Research är ett konsultföretag. Vi arbetar främst med samhälls och marknadsundersökningar d samt utvärderingar och utredningar där våra uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder. Ett av våra huvudsakliga arbetsområden är att genomföra undersökningar och sammanställningar om barns och ungdomars situation. I egenskap av socialantropologer analyserar vi och ger beskrivningar av situationen med utgångspunkt från ungdomars perspektiv. För mer information besök gärna vår webbsida: Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: 031 707 41 00 Stockholmskontoret: 08 55 24 24 70 Nancy Aponno Telefon: 0730 39 78 33 E post: nancy@splitvisionresearch.se Jonas Modin Telefon: 0702 2424 24 70 E post: jonas@splitvisionresearch.se Bland våra kunder finns både näringsliv och offentligverksamhet verksamhet. Vi arbetarbåde både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt. 19