Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas ungdomar 5 Hur ofta ägnar ungdomar sig åt fritidsaktiviteter. 6 Föreningsliv.. 7 Skola 8 9 Inflytande i skolan 8 Mobbing i skolan.. 9 Trygghet 10 Inflytande 11 Framtid 12 13 Framtidssyn. 12 Efter grundskolan 12 Efter gymnasiet... 12 Utbildning... 12 Boende 13 Flytta från och åter till Borås.. 13 Att växa upp i Borås Stad 14-16 sammanfattning och kommentarer - Fritid. 14 - Skola. 14-15 - Trygghet 14 - Inflytande.. 15 - Framtid.. 16 2

Inledning Bakgrund LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken är ett projekt som sedan 2001 genomförts av Ungdomsstyrelsen. Totalt har ungefär en fjärdedel av Sveriges kommuner använt sig av LUPP fram till år 2008. År 2008 har 21 st kommuner genomfört projektet. En av målsättningarna är att de berörda kommunernas samarbete med ungdomsstyrelsen ska leda till fortsatt utveckling av arbetet med en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. De kommuner som genomfört LUPPen är geografiskt utspridda i landet. De är också olika stora och har olika erfarenheter av att arbeta med ungdomspolitiskt arbete. I Borås Stad beslutade KS (kommunstyrelsen) i mars 2008 att ansöka om att vara med i projektet. Ansvaret lades på Verksamhetsutvecklaren inom Fritid att genomföra och sammanställa rapporten. År 8 samt år 2 på gymnasiet valdes ut som svarsgrupp. Uppdragets syfte och inriktning Sedan 2007 har Borås Stad haft ett projekt som pågått under 2 år med stöd av ungdomsstyrelsen för att höja kompetens och kvalité hos personalen på de kommunala fritidsgårdarna. För att mäta vad ungdomarna i Borås tycker och tänker och hur situationen bland ungdomarna ser ut valde vi att använda LUPP som ger ett brett underlag över ungdomssituationen. Metod Luppundersökningen genomfördes i form av en webbenkät under oktober december. Enkäten är utformad för tre olika åldersgrupper. Elever i grundskolans år 7-9, gymnasieelever samt för åldersgruppen 18 25 år. I Borås Stad har vi valt att grundskoleenkäten görs i år 8 samt att gymnasieenkäten görs i 2 året på gymnasiet. Enkäten består av 77 frågor för ungdomarna i årskurs 8 och 83 frågor för ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet. Några av frågorna utgörs av öppna frågor (dvs inga i förväg fasta svarsalternativ) I grundskolan har fritidsledarstudenter från Viskadalens folkhögskola varit till stor hjälp. Det gjorde LUPPen som ett skolprojekt, och erbjöd alla högstadieskolor att vara med under tiden ungdomarna svarade på enkäten. Det uppskattades mycket av skolorna. På gymnasienivån beslutade utbildningskontoret att eleverna själva skulle svara på frågorna under sin fritid. Enkäten skickades ut till alla ungdomarnas e-postadresser. Definitioner I rapporten används begreppen ungdomar synonymt med elever. I båda fallen syftar begreppen enbart på de ungdomar som ingår i undersökningen. När inget annat anges är det ungdomarna i båda elevgrupperna, dvs både grundskoleelever och gymnasieelever, som avses. 3

Enkätreslutat Enkäten har gått ut till totalt 2 969 elever, fördelat på 1 299 ungdomar i grundskolan och 1 670 ungdomar i gymnasieskolan. 792 elever, ca 61 % svarsfrekvens för årskurs 8 469 elever, ca 28 % svarsfrekvens för årskurs 2 på gymnasiet Svarsfrekvensen för gymnasiet är för låg för att det ska vara möjligt att generalisera enkätresultaten till samtliga elever. I grundskolan är det 55 % är flickor och 45 % är pojkar som svarat på enkäten och i gymnasiet är könsfördelningen 52 % flickor och 48 % pojkar I Borås stad valde vi ut några ämnen som vi ansåg var viktiga för oss. Några exempel är: Hur ser ungdomarna på tillgången till fritidsaktiviteter? Var träffas ungdomarna Hur upplever ungdomarna skolan? Vilket inflytande har de över skolmiljö, regler och scheman? Hur agerar skolan vid mobbing? Känner ungdomarna sig trygga i Borås Stad Känner ungdomarna att de kan ha inflytande i Borås Stad Hur ser ungdomarna på framtiden? 4

Fritid Hur mycket fritid har ungdomar? Det är 66 % av ungdomarna i år 8 och 53 % av ungdomarna i år 2 på gymnasiet som upplever att de har lagom med fritid och att de hinner med det de vill. Det är 82 % som upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på sin fritid av det de är intresserade av. På gymnasiet upplever 70 % att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. Var träffas ungdomarna? I båda årskurserna träffas ungdomarna främst hemma hos varandra när de träffar sina kamrater på fritiden. (81 % för högstadiet/77 % för gymnasiet) Där ungdomar träffas mest ofta är det olika på de två grupperna. Ungdomarna i högstadiet träffas utomhus, medan gymnasieungdomarna träffas på Café. I högstadiet svarar endast 14 % av ungdomarna att de oftast träffas på fritidsgårdarna/ungdomsgårdar, medans enbart 3 % av gymnasieungdomarna träffas oftast på fritidsgårdar/ungdomsgårdar. Detta kan vara anmärkningsvärt då många ungdomar (från båda grupperna) svarar i frisvaren att det de saknar i Borås är att ha någonstans att träffas, som t ex caféer eller ungdomsgårdar. 1 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? 90 80 70 60 50 40 Utomhus Hemma hos varandra Ungdomsgård/Fritidsgård Café Idrottshall/sporthall 30 20 10 0 1 2 1 I Borås Stad finns det idag 12 st kommunala fritidsgårdar som har öppet mellan 5 7 dagar i veckan. Enligt Borås Stads måldokument för fritidsgårdarna är gårdarna öppna för alla, men har verksamheten riktad främst på 10 18 år. 5

Hur ofta ägnar ungdomar sig åt fritidsaktiviteter Det aktiviteter som flest ungdomar ägnar sig åt varje dag eller varje vecka är: Umgås med sina kamrater Chattar/surfar på internet Hjälper till hemma Dataspel/tv-spel Ca 60 % av ungdomarna i högstadiet motionerar eller sportar varje vecka. Hjälper till hemma Umgås med sina kompisar Spelar dataspel/tv-spel Vi ser också att ca hälften av ungdomarna på gymnasiet som motionerar eller sportar varje vecka. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är ganska hårfina, flickorna hjälper till hemma lite oftare och umgås oftare med sina kompisar på caféer eller på stan, medan pojkarna gärna spelar dataspel/tv-spel. Däremot är det väldigt jämnt när det gäller att surfa/chatta på internet. 6

Föreningsliv 7 av 10 ungdomar högstadiet är eller har varit medlemmar i någon förening. 51 % av högstadieungdomarna är aktiva i någon idrottsförening 34 % på gymnasiet är aktiva i någon idrottsförening Förtroendeuppdragen i föreningslivet är ganska låg bland ungdomarna, men de känner att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill i den förening de är mest aktiva i. Om vi tittar på de ungdomar i högstadiet som besöker någon fritidsgård dagligen eller varje vecka, kan vi se att 32 % av dessa ungdomar också är aktiva i någon förening och 43 % av högstadieungdomarna aldrig besöker en fritidsgård. I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? 350 300 286 250 200 150 100 50 0 186 I den utsträckning jag vill I mindre utsträckning än vad jag vill Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 176 Skillnaden mellan hur tjejer eller killar upplever att de kan vara med och påverka är hårfin. Ca 50 % av flickorna anser att de kan var med och påverka i den utsträckning de vill (i båda åldersgrupperna) och ca 42 % av pojkarna. 104 174 I den utsträckning jag vill I mindre utsträckning än vad jag vill 85 Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 7

Skola Under rubriken skola har vi tittat på hur ungdomarna uppfattar sin skolmiljö, samt hur de tycker att de kan vara med och påverka skolmiljön, regler och scheman. Vi har också tittat på hur mobbingen ser ut och hur de uppfattar att skolan agerar. 52 % av ungdomarna i högstadiet tycker att stämningen i skolan är ganska bra och på frågan om hur de upplever att lärare och elever bemöter varandra anser 55 % att de bemöter varandra med mycket eller ganska mycket med respekt. På gymnasiet anser 57 % av ungdomarna att stämningen i skolan är mycket bra. Ungefär 80 % av gymnasieungdomarna anser att lärare och elever bemöter varandra mycket eller ganska mycket med respekt Vi kan se vissa skillnader mellan olika högstadieskolor. Vid några har en högre andel ungdomar angett att det inte finns en ömsesidig respekt mellan elever och lärare. På gymnasiet ser vi inga större skillnader mellan de olika programmen/skolorna. Inflytande i skolan Här har vi valt ut 4 olika påstående. Det är uppdelat i vill vara med och bestämma (1) får vara med och bestämma (2). Skolmiljö inne, klassrummet, uppehållsrummet Skolmiljö ute, skolgården Regler på skolan Schema Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Ingenting 1. 2. 1. 2. 1. 2. 1. 2. 2 Skolmiljö inne - år 8 högstadiet 29,3 % 5,9 % 40,0 % 24,3 % 21,9 % 42,4 % 8,8 % 27,4 % - år 2 gymnasiet 36,3 % 12,6 % 41,7 % 30,7 % 16,3 % 35,9 % 5,7 % 20,7 % Skolmiljö ute - år 8 högstadiet 22,7 % 4,9 % 31,0 % 17,9 % 34,2 % 43,9 % 12,1 % 33,4 % - år 2 gymnasiet 22,7 % 4,2 % 35,8 % 15,8 % 23,8 % 35,0 % 17,7 % 45,1 % Reglerna på skolan - år 8 högstadiet 23,4 % 5,0 % 39,5 % 15,5 % 25,6 % 35,8 % 11,4 % 43,6 % - år 2 gymnasiet 26,9 % 3,3 % 42,3 % 21,7 % 23,2 % 42,7 % 7,6 % 32,4 % Schemat - år 8 högstadiet 42,5 % 8,1 % 31,1 % 11,3 % 15,9 % 27,1 % 10,4 % 53,5 % - år 2 gymnasiet 39,5 % 3,3 % 39,3 % 16,4 % 14,5 % 37,5 % 6,7 % 43,0 % 2 1:an betyder vill vara med och bestämma, 2:an betyder får vara med och bestämma 8

Mobbing i skolan På frågan om mobbing är ett problem i skolan svarar ca 21 % av ungdomarna i högstadiet att det stämmer mycket eller ganska bra. I enkäten svarar ca hälften av ungdomarna att de anser att skolan agerar när det gäller att en ungdom mobbar en annan. På gymnasiet anser ungefär 5 % att mobbing är ett problem i skolan och ca 63 % av ungdomarna anser att skolan agerar när det gäller mobbing. Även här kan vi se vissa skillnader mellan olika högstadieskolor. Några skolor har en viss högre procent av ungdomar som anser att mobbing till viss det är ett problem på skolan, dessa skolor har också fått ett marginellt sämre betyg på skolans agerande när det gäller mobbing. Att poängtera är ändock att det är små marginalers skillnad. På gymnasienivån ser vi inga större skillnader mellan de olika skolorna/gymnasieprogrammen när det gäller mobbing och skolans agerande. På frågan om du själv någon gång blivit mobbad eller utfryst svarade 104 ungdomar i högstadiet att de blivit utsatta, på gymnasienivån var det 41 st. 3 Där ungdomar främst blir utsatta för mobbing eller utfrysning är: under rasterna i klassrummet via sms, telefonsamtal, e-post eller hemsida. 3 Av årskurs 8 var det 790 ungdomar som svarade och i år 2 gymnasiet var det 450 ungdomar. 9

Trygghet Trygghet är viktigt i uppväxtåren. I detta avsnitt tar vi upp hur ungdomarna i Borås Stad uppfattar trygghet i olika sammanhang. Vi har valt ut att titta på 6 områden och vi har skilt mellan pojkar och flickor. Ute på sitt bostadsområde på kvällen I klassrummet Rasterna Ungdomsgården/fritidsgården Ute på stan, allmän plats I hemmet Känner du dig trygg på följande ställen: 100% 90% 80% 70% 60% 50% kl Flickor Pojkar 40% 30% 20% 10% 0% Nej Nej Nej Nej Nej alltid oftast alltid oftast alltid oftast alltid oftast alltid oftast alltid oftast Ute på ditt I klassrummet Rasterna Ungdomenshus/ Ute på stan Hemmet bostadsomr fritidsgård kvällen Nej 100% 90% 80% 70% 60% Flickor 50% Pojkar 40% 30% 20% 10% 0% alltid oftast Nej alltid oftast Nej alltid oftast Nej Ute på ditt klassrummet Rasterna Ungdomenshus/ Ute på stan Hemmet bostadsomr fritidsgård kvällen alltid oftast Nej alltid oftast Nej alltid oftast Nej 10

Inflytande/politik I Borås Stad har vi ungdomsråd som jobbar med inflytande för ungdomar. Vi tycker att det är viktigt att ge ungdomar inflytande i frågor som berör dem. I måldokument för fritidsgårdsverksamheten står att demokrati och inflytande ska gå som en röd tråd genom verksamheten. Under detta avsnitt har vi tittat på hur ungdomarna uppfattar sitt inflytande, samt vilket intresse de har för politik osv. I båda ungdomsgrupperna är det ungefär hälften av ungdomarna som är intresserad av politik och vill vara med och påverka. Däremot kan vi se att ungefär 50 % av ungdomarna anser att de har ganska små eller mycket små/inga möjligheter alls att påverka i kommunen. De främsta orsakerna ungdomarna ger på varför de inte vill vara med och påverka är: Jag är inte tillräckligt intresserad 54 % 56 % Jag kan för lite om hur jag ska göra 45 % 38 % Jag tror inte det spelar någon roll, de lyssnar inte ändå 33 % 34 % På frågorna om vad ungdomarna skulle vilja vara med och bestämma om kan vi se skillnaderna mellan högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna. Arbetet mot kriminalitet och arbetet för en bättre skolmiljö är viktigare för högstadieungdomarna medan ungdomarna i gymnasiet ser bostäder, arbete och kollektivtrafik som mycket viktig. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? 45 40 35 30 25 20 År 8 högstadiet År 2 gymnasiet 15 10 5 0 Mot kriminalitet Mot främlingsfientlighet Skolmiljön Sjukvården Lika lön - kvinnor och män Arbete för unga Bostäder för unga Kollektivtrafik 11

Framtid Framtidssyn Nästan 5 av 10 ungdomar i år 8 och 4 av 10 ungdomar i år 2 på gymnasiet har en mycket positiv syn på framtiden. Vi vill också poängtera att steget efter mycket positiv är siffran väldigt hög i båda ungdomsgrupperna. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? 3,9 % 2,1 % År 2 35,2 % 33,2 % 13,5 % 9,6 % 2,5 % 1,5 % 0,1 % Är mycket positiva - - Varken eller - - Är mycket negativ År 8 43,6 % 31,5 % 9,7 10,4 % 3,1 % 0% 20% 40% 60% 80% 100% Efter grundskolan Det ungdomarna helst vill göra efter grundskolan är: gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 49 % gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 22 % börja jobba 13 % vet inte 11 % Efter gymnasiet Det ungdomarna helst vill göra efter gymnasiet är: åka ut och resa 27 % studera på högskola eller universitet i Sverige 17 % jobba utomlands 16 % studera utomlands 13 % Utbildning Nästan 4 av 10 ungdomar i år 8 och 6 av 10 ungdomar i år 2 på gymnasiet planerar att läsa på universitet eller högskola som högsta utbildning. 12

Boende Om tio år vill ungdomarna helst bo: Utomlands 35 % I en storstad i Sverige 23 % Där jag bor nu 15 % Om tio år vill ungdomarna helst bo: Utomlands 39 % I en storstad i Sverige 22 % Vet inte 11 % Flytta från och åter till Borås I högstadiet är det ungefär 4 av 10 ungdomar och nästan 7 av 10 ungdomar på gymnasiet som tro att de kommer att flytta från den kommun de bor i. De främsta anledningarna till att flytta från kommunen är studier eller jobb, men många vill också prova på något nytt. På frågan om vad som skulle kunna få ungdomen att flytta tillbaka till Borås Stad, uppger de främst närheten till släkt och familj, jobb eller flick-/pojkvän eller kompisar. 13

Att växa upp i Borås Stad sammanfattning och kommentarer Enkätsvaren från grundskole- och gymnasieungdomarna kan bara ge en fingervisning om hur ungdomarna uppfattar hur de har det och hur de skulle vilja ha det i Borås Stad. Resultatet av svaren kan användas som ett underlag till fortsatt utvecklingsarbete inom ungdomspolitiken i kommunen. Att ha en återkommande Luppundersökning vart annat år är en fördel, då vi kan jämföra resultaten med varandra. Möjligheten finns också att jämföra materialet med andra kommuner som har använt samma urval av elever. I sammanfattningen nedan redovisar vi enbart högstadiet, pga den låga svarsfrekvens vid gymnasiet Fritid Var tredje högstadieelev tycker att det finns lite att göra på sin fritid. Ungdomarna saknar fritidsgårdar/ungdomsgårdar med mer/längre öppettider, en skatepark och fler idrottsplatser/ sporthallar. Ungdomarna saknar platser för spontanidrott. Vid sidan av att träffas hemma hos varandra eller utomhus är det vanligast att ungdomar träffas i samband med idrottsutövning. Det är dock värt att notera att 31 % av ungdomarna aldrig motionerar på fritiden, vare sig i förening eller på egen hand. Vi kan ändå konstatera att ungdomar vill träffas i samband med idrottsutövning. Deras vilja att öka möjligheterna till idrottsutövning fyller därför ett socialt behov vid sidan av det fysiska. Skola Över hälften av högstadieeleverna anser att stämningen är bra i skolan, och de upplever skolmiljön som ganska bra. 55 % anser att de blir bemötta med en ömsesidig respekt på skolan, däremot anser hälften av eleverna att skolan inte agerar när en elev känner sig kränkt av lärare. Vi kan se samma tendenser när det gäller mobbing, då hälften av eleverna uppfattar att skolan inte agerar tillräckligt. Mobbing eller utfrysning av en ungdom sker främst under rasterna, men också via sms, telefonsamtal eller via hemsidor. Det som ungdomarna är mest missnöjda med i skolan är skolmaten, 5 av 10 ungdomar anser att maten är ganska till mycket dålig. Tittar vi i ett hälsoperspektiv är lunchen i skolan viktig då 30 % av ungdomarna hoppar över frukosten dagligen eller flera gånger i veckan. Inflytande i skolan En tredjedel av ungdomarna är tveksamma till eller anser inte att de har fått veta vad de kan ha inflytande över i skolan. Ungefär hälften är tveksamma till eller anser inte att skolan uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd eller elevråd och att vuxna inte tar elevrådet på allvar. Här finns det utrymme att tydliggöra för eleverna vilket utrymme skolan ger till elevinflytande och att skolan välkomnar att eleverna involveras i skolans beslutsprocesser. 14

En förutsättning för att ungdomarna över huvud taget ska kunna ha möjlighet att utöva ett inflytande är att de vet vilket utrymme som finns. Det finns ett gap mellan hur mycket ungdomarna vill vara med och bestämma om och hur mycket de anser att de får vara med och bestämma. De tre områden som högstadieeleverna vill ha mer inflytande över är schemaläggning, regler på skolan samt läxorna. Ett sätt för elever att visa sitt missnöje i skolan är att inte gå dit. Ungefär var tionde högstadieelev skolkar någon gång under månaden till flera gånger i veckan. Trygghet Under det senaste halvåret har en fjärdedel av ungdomarna råkat ut för något som har minskat deras känsla av trygghet, exempelvis hot och stöld. Flickor känner sig generellt sett mindre trygga än pojkar. Där ungdomarna känner sig mest otrygga är på diskotek eller annat nöjesställe. Samma för flickor och pojkar. I frisvaren svarar främst flickor att de vill ha mer vuxna på platser där ungdomar möts, de vill också att polis och fält konternuerligt besöker sjöar där ungdomar dricker alkohol under helgerna. Inflytande En stor del av ungdomarna vet inte hur de kan vara med och påverka. I Borås Stad arbetar vi med ungdomsråd, gårdsråd och elevråd på respektive område för att öka ungdomars inflytande. Ungefär hälften av ungdomarna vill inte vara med och påverka. De tycker att de har ganska små eller inga möjligheter alls att vara med och påverka frågor som rör hemkommunen. Främsta orsaken är att de inte har tillräckligt med intresse och 34 % känner att det inte spelar någon roll, vuxna lyssnar ändå inte. Kommunens politiker och tjänstemän på samma sätt som skolans personal kan behöva tydliggöra för ungdomarna vilket utrymme kommunen ger ungdomars inflytande och att kommunen välkomnar att ungdomarna involveras i beslutsprocessen. Ungefär 58 % av ungdomarna tycker det är viktigt att beslutsfattarna träffar dem och diskuterar frågor som rör ungdomar. Drygt 32 % skulle vilja träffa beslutsfattarna i kommunen. Detta ser vi som ett bra tecken på att det finns förutsättningar för att bjuda in ungdomarna i den politiska beslutsprocessen i olika samrådsformer. De områden som ungdomarna sammantaget tycker det är viktigast för politiker att satsa på är skolmiljön, åtgärder mot kriminalitet, sjukvården och lika lön för lika arbete för kvinnor och män och fritidsaktiviteter. I frisvaren Vad vill du påverka? svarar de flesta att inom skolmiljön är det speciellt skolmaten och skolmaterialet de vill påverka. De vill påverka samlingsplatserna så som fritidsgårdar, billiga caféer och idrottsplatser, i arbetet mot kriminalitet vill de att vuxna ska finnas där ungdomarna är på helgerna för att stoppa ex drickandet. Ungdomarna vill också gärna att det finns fler sommarjobb/extra jobb. 15

Framtiden Två fjärdedelar av högstadieungdomarna vill helst fortsätta till gymnasiet direkt efter grundskolan i den kommunen de bor, 22 % i en annan kommun. Ungefär en tredjedel av högstadieungdomarna planerar att gå på universitet som högsta utbildning. Mer än hälften av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Det är få som inte kan tänka sig det de flesta övriga är osäkra. Två femtedelar av ungdomarna tror att de kommer att flytta ifrån hemkommunen. Enbart en av tio tror att de kommer att bo kvar och drygt fyra av tio är osäkra. De främsta anledningarna till att flytta från kommunen är studier, arbete och viljan att prova något nytt. De främsta anledningarna till att flytta tillbaka är närheten till släkt och familj, jobb eller flick-/pojkvän eller kompisar. Vi kan konstatera att studier eller arbete är de huvudsakliga anledningarna för ungdomarna att flytta från kommunen. Samtidigt kan många ungdomar tänka sig att starta eget företag. Utifrån detta är det motiverat att så långt som möjligt stimulera ungdomar i kommunen till eget företagande för att på så sätt motverka permanent utflyttning. Rapporten är sammanställd av Åsa Bergstrand, verksamhetsutvecklare inom Borås Stads fritidsgårdsverksamhet. 16