Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus

PMO-guide primärvården

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

PMO-guide primärvården

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Inbjudan till Öppen visning av Marknadsplatsen för beställning av läkemedel (nytt gränssnitt i Raindance)

Diabetesvård i Västerbotten

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Inledning

Målnivåer för diabetesvård. Uppföljning och översyn

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Sjukvård i Västra Götalandsregionen

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Nationella Diabetesregistret

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Uppföljning jan-maj Jämförelser

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET TRELLEBORG 2014

Regionala diabetesrådet (RDR)

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 2014

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 2014

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Målnivåer för diabetesvård

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET MALMÖ 2014

Uppföljning tillgänglighet SUS maj 2016

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Jämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS

Din rätt att må bra vid diabetes

Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Skånevård Kryh Förvaltningsledning och stab

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes

Vänteläget augusti Uppföljning Kömiljard (inom 60 dagar) per förvaltning eller motsvarande

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski


Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

Koncernkontoret Koncernstab HR

Processens namn Processens mål Processägare Processens användare Uppgjort/ uppdaterat av: Diabetesteamet, ansvarig läkare Britt-Mari Bjon

Uppföljning tillgänglighet SUS april 2016

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Skånegemensam geodatainsamling

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida ( flik Årsapporter): Webbtabell 1

Vänteläget juli Uppföljning Kömiljard (inom 60 dagar) Övergripande per förvaltning eller motsvarande Problemområde

Specialiserade överviktsmottagningar

skane.com Inkvarteringsstatistik juni 2012

Måluppfyllelse indikatorer för de mest sjuka äldre 2012/2013

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Hälso- och sjukvårdsnämnden

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

skane.com Inkvarteringsstatistik december 2012

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Vänteläget september Uppföljning Kömiljard rev

Uppföljande granskning av diabetesvården. Region Gävleborg

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Koll på läget med SveDem


skane.com Inkvarteringsstatistik oktober 2012

Transkript:

VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1. Omfattning och begränsningar Sista dag för inmatning av års data i Nationella Diabetes Registret (NDR) var 160113. Dagen efter fanns data för tillgängliga för sjukvården liksom för allmänheten via den sk. Knappen. Undertecknad erhöll av Koncernkontoret data per 150831 att använda som underlag i årsrapporten. Pga problem i överföringen till NDR är dessa data felaktiga, vilket sedan tidigare påpekats, Följande årsrapport för baseras på mätperioden -01-01 -12-31. I rapporten diskuteras endast de parametrar som är inkluderade i Region Skånes Indikatorpoängsystem. Vidare har endast data från enheter med fler än 50 patienter inkluderats., samtliga är medicin/endokrinmottagningar På SUS har endokrinmottagningarna i Lund och Malmö inkluderats, på KRYH medicinmottagningarna i Hässleholm, Kristianstad och Ystad samt på SUND medicinmottagningarna i Landskrona, Helsingborg, Trelleborg och Ängelholm. Mer ingående analys, viljeinriktning och plan för 2016 kan fås av undertecknad Sektionschef om så önskas. 2. Antal patienter Region Skånes medicin- och endokrinmottagningar har rapporterat förekomst av 4555 patienter. Av dessa är 2227 (49 %) rapporterade av SUS, 1178 (26 %) av KRYH och 1150 (25%) av SUND. Ytterligare 866 patienter är rapporterade som typ 1/LADA patienter av primärvården. Ingen enhet har rapporterat 50 patienter eller fler, varför enhetsbaserade data saknas. Huruvida merparten av dessa patienter har typ 1 diabetes eller om det rör sig om fel registrerad diagnos är oklart. 3. Indikatorer Indikator 1 Medel HbA1c RS Indikatorgränser 0,5 p <67 mmol/mol 1,0 p < 64 mmo/mol Riket (mmol/mol) 62,7 60,8 64,8 99 % region/landsting Skåne (mmol/mol) 63,9 62,0 68,2 97 % mottagning

HbA1c Poäng Rapporteringsgrad SUS 63,5 1 96 % KRYH 63,8 1 99 % SUND 64,7 0,5 98 % SUS, Lund 63,0 1 98 % SUS, Malmö 64,0 0,5 94 % : Indikator: Medel-HbA1c har förbättrats på SUS under det gångna året. Den relativa minskningen lär likartad rikssnittet. SUS ligger väl i Skåne, men är sämre än Riket. Registrering: Acceptabel vid mottagningen i Lund, för låg vid mottagningen i Malmö. Åtgärder: Under andra halvan av påbörjades introduktion av Flash Glukos Monitorering, en metod som ökar möjligheten att förbättra metabol kontroll och sänka HbA1c. Västra Götaland Regionen som presenterar landets lägsta medel- HbA1c, har betydligt högre andel patienter med någon form av kontinuerlig eller flash glukos monitorering. Vi har senaste kvartalet arbetat intensivt med nya mottagningskoncept för att identifiera och bättre kunna hjälpa individer med HbA1c högre än deras individuella mål. Manuell registreringskontroll/registrering införs. SUS mål 16: < 62 mmol/mol (Rapporteringsgrad 98 %) Indikator 2 HbA1c > 70 mmol/mol RS Indikatorgränser 0,5 p <25 % 1,0 p < 20 % Riket (%) 22,7 17,3 29,6 99 % region/landsting Skåne (%) 27,0 20,4 40,3 97 % mottagning SUS 26,4 0 96 % KRYH 26,7 0 99 % SUND 28,6 0 98 % SUS, Lund 24,8 0,5 98 % SUS, Malmö 28,1 0 94 %

: Indikator: Medel-HbA1c har förbättrats på SUS under det gångna året. Den relativa minskningen lär likartad rikssnittet. SUS ligger väl i Skåne, men är sämre än Riket. Registrering: Acceptabel vid mottagningen i Lund, för låg vid mottagningen i Malmö. Åtgärder: Under andra halvan av påbörjades introduktion av Flash Glukos Monitorering, en metod som ökar möjligheten att förbättra metabol kontroll och sänka HbA1c. Västra Götaland Regionen som presenterar landets lägsta medel- HbA1c, har betydligt högre andel patienter med någon form av kontinuerlig eller flash glukos monitorering. Vi har senaste kvartalet arbetat intensivt med nya mottagningskoncept för att identifiera och bättre kunna hjälpa individer med HbA1c högre än deras individuella mål. Manuell registreringskontroll/registrering införs. SUS mål-16: < 23 % (Rapporteringsgrad 98 %) Indikator 3 Andel icke- rökare RS Indikatorgränser 0,5 p < 15 % 1,0 p < 5 % Riket (%) 11,3 7,9 14,4 94 % region/landsting Skåne (%) 12,5 9,7 20,0 94 % mottagning SUS 11,5 0,5 94 % KRYH 13,5 0,5 96 % SUND 13,5 0,5 91 % SUS, Lund 9,7 0,5 99 % SUS, Malmö 13,5 0,5 89 % : Indikator: SUS ligger väl till i Region Skåne och är jämförbart med riket. Registrering: God vid mottagningen i Lund, för låg vid mottagningen i Malmö. Åtgärder: Tobaksvanor skall diskuteras med samtliga icke-rökare, åtminstone årligen och möjligheter till stöd för att sluta röka annonseras i väntrummen. Data skall registreras för samtliga patienter. SUS mål-16: < 11 % (Rapporteringsgrad 98 %)

Indikator 4 Ögonbottenundersökning inom de senaste 2 åren RS Indikatorgränser 0,5 p > 95 % 1,0 p > 98 % Riket (%) 94,7 84,3 97,7 90 % region/landsting Skåne (%) 93,1 86,6 98,6 73 % mottagning SUS 93,6 0 62 % KRYH 88,2 0 86 % SUND 97,5 0,5 82 % SUS, Lund 97,5 0,5 69 % SUS, Malmö 88,6 0 55 % : Indikator: Indikatorresultatet för SUS är jämförbart med Skåne och riket, men lägre än önskvärt. Registrering: Angiven rapporteringsgrad är mycket låg. Även om detta till stor del troligen kan förklaras av överföringsfel, är även den verkliga rapporteringsgrad under acceptabel nivå. Åtgärder: NDR hemsidan skall vara öppen vid varje konsultation och ögonbottenfotografering beställas om det gått mer än 2 år sedan föregående undersökning. Manuell registrering skall göras varje år. SUS mål-16: > 96 % (Rapporteringsgrad 98 %) Indikator 5 Fotundersökning det senaste året RS Indikatorgränser 0,5 p > 95 % 1,0 p > 99 % Riket (%) 91,3 79,8 99,3 89 % region/landsting Skåne (%) 96,3 89,1 98,6 92 % mottagning SUS 96,4 0,5 95 % KRYH 97,5 0,5 89 % SUND 94,8 0 89 % SUS, Lund 95,4 0,5 100 % SUS, Malmö 97,7 0,5 89 %

: Indikator: SUS ligger väl till i Skåne och är bättre än Riket. Mottagningen i Lund på gränsen för godkänt, bättre vid mottagningen i Malmö. Registrering: Utmräkt rapporteringsgrad vid mottagningen i Lund, för låg vid mottagningen i Malmö. Åtgärder: NDR hemsidan skall vara öppen vid varje konsultation och om fotundersökningen inte gjorts under året görs detta vid aktuellt besök. Manuell kontroll/registrering skall säkerställa att registrering skall göras varje år. SUS mål-16: > 98 % (Rapporteringsgrad 98 %) Indikator 6 Blodtryck 140/85 mm Hg Följande data hämtade ur Knappen baseras på blodtryck 140/80 inte 140/85 nivå, varför andelen angivna patienter är ca 1-2 % lägre än för 140/85 nivå. RS Indikatorgränser 0,5 p > 80 % 1,0 p > 90 % Riket (%) 77,5 43,9 79,4 95 % region/landsting Skåne (%) 78,0 64,9 84,6 92 % mottagning SUS 78,6 0 88 % Möjlig poäng KRYH 77,2 0 96 % SUND 77,8 0 93 % SUS, Lund 79,6 0 88 % Möjlig poäng SUS, Malmö 77,6 0 88 % Möjlig poäng : Indikator: SUS ligger väl till i Skåne och är bättre än Riket. Registrering: För låg rapporteringsgrad. Åtgärder: NDR hemsidan skall vara öppen vid varje konsultation och om blodtryck inte registrerats under året görs detta vid aktuellt besök. Manuell kontroll/registrering skall säkerställa att registrering skall göras varje år. Om blodtryck över målgräns inte accepterats i journaltext skall blodtryckssänkande åtgärd vidtas. SUS mål-16: > 80 % (Rapporteringsgrad 98 %)

4. Sammanfattning och åtgärder Indikatorpoängfördelning utifrån Region Skånes modell framgår av tabellen nedan. Riket HbA1c medel HbA1c <70 Ickerökare Ögonbott en foto Fot-Us Blodtryck Totalt Riket 1 0,5 0,5 0 0 0 2,0 Skåne 1 0 0,5 0 0,5 0 2,0 SUS 1 0 0,5 0 0,5 0 2,0 KRYH 1 0 0,5 0 0,5 0 2,0 SUND 1 0 0,5 0,5 0 0 2,0 SUS, Lund 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0 3,0 SUS, Malmö 1 0 0,5 0 0,5 0 2,0 Indikatorpoängmässigt är SUS jämförbart med Skåne och Riket. Ökad rapporteringsgrad kommer att förbättra SUS resultat. Kontroll skapar bättre förutsättningar för att uppnå mål. Under 2016 kommer VE Endokrinologi, SUS att vidta följande åtgärder: NDR är ett - förutsatt att registret är uppdaterat - utmärkt arbetsredskap för att snabbt överblicka relevanta parametrar och identifiera patienter utanför målnivå, således o skall NDR i användas som ett av flera arbetsredskap i patientkonsultationen o skall varje behandlande läkare / diabetessköterska säkerställa att patientens NDR data är uppdaterade, antingen genom att direkt skriva in data i NDR eller genom att korrekt använda för ändamålet avsedd mall i Melior och ange att data skall registreras i NDR. för att säkerställa automatisk överföring av lab-värden skall samtliga patienter som skall registreras i NDR godkännas för dataöverföring i Melior. under ledning av Sektionschefen kommer dr E Lindholm (M) och dr M Landin- Olsson (L) att på 2-veckors basis följa NDR registreringen och identifiera läkare(diabetessköterskor vars registreringstalen ligger under målnivå samt informera berörd läkare om patienten ligger över sina målvärden, såvida arbetsplan för detta inte är journalförd. särskilda åtgärder såsom speciella Ungdomsmottagningar, Mottagning vid Dysreglerad Metabolkontroll och Dagvårdsverksamhet kommer att introduceras/ användas i ökad förekomst. den tekniska utvecklingen och ökat användande av tekniska hjälpmedel kommer fortsatt att skapa ökad möjlighet till förbättrad metabol kontroll. NDR data kommer att diskuteras regelbundet på arbetsplatsträffar och diabetesteammöten. 5. Reflektioner kring målvärden Såsom angivits under punkten 3 varierar registreringsgraden av indikatorparametrar avsevärt. Avsaknad av data underminerar värdet av de registrerade och medför minskad möjlighet att säkerställa förbättring av given vård och behandling.

Då indikatorpoängsystemet, trots alla sina brister ger beslutsfattare en överblickbar bild av vårdresultat torde det behållas. Beträffande diabetesvården kan systemet förbättras inte minst då det i dag tex inte alls tar hänsyn till registreringsgrad. Undertecknad föreslår att fem av nuvarande parametrarna behålls, att målvärdet för indikatorn blodtryck justeras till 140/80 för att bli kompatibelt med Knappen, att poäng för registrering införs samt att nuvarande måltal ses över även om detta försvårar jämförelse med historisk indikatorpoäng. nedan på målvärden torde enligt min bedömning kombinera medicinsk relevans och möjlighet att nå målen, samt Registreringspoäng Riket (%) Skåne (%) Påverkar relevans (%) (%) för 0,5 p (%) för 1, 0p HbA 1c medel 98,6 97,5 < 98 97 98 HbA 1c >70 mmol/mol 98,6 97,5 < 98 97 98 Icke-rökare 94,5 93,8 < 98 95 98 Ögonbottenfoto inom 2 år 89,6 73,3 < 98 95 98 Andel blodtryck 140/85 (80) 91,5 94,8 < 98 95 98 Fotundersökning 1 år 89,1 91,9 < 98 95 98 Indikatorpoäng Riket Skåne Nivå för 0,5/1.0p Nivå för 0,5 p Nivå för 1, 0p HbA 1c medel (mmol/mol) 62,7 63,9 HbA 1c >70 mmol/mol (%) 22,7 27,0 Andel rökare (%) 11,3 12,5 Ögonbottenfoto inom 2 år (%) 94,7 93,1 Andel blodtryck 140/85 (80) (%) 77,5 78,0 Fotundersökning 1 år (%) 91,3 96,3 <67 <64 < 25 < 20 < 15 < 5 >95 >98 >80 >90 >95 >99 <64 <60 < 23 < 18 < 12 < 8 >95 > 98 >80 > 86 >95 >98 Skånes Universitetssjukhus den 17 januari 2016 Magnus Löndahl Sektionschef VE Endokrinologi VO EHRÖ Skånes Universitetssjukhus