Box 206, 101 24 Stockholm Vasagatan 52, 3 tr Telefon växel 08-441 76 00 Fax: 08-24 05 30 E-post: rmv@rmv.se www.rmv.se ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2013 1 (93)
2 (93)
Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet... 5 Resultatredovisning... 6 Rättspsykiatri... 6 Rättsmedicin... 28 Rättskemi... 42 Rättsgenetik... 51 Övrig återrapportering och redovisning... 57 Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden... 73 Finansiell redovisning... 79 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 79 Resultaträkningar... 80 Balansräkning... 82 Anslagsredovisning... 83 Tilläggsupplysningar... 84 Noter... 86 Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år 2013. RMV:s verksamhet återfinns bland statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i verksamhetsområdena Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3 (93)
4 (93)
Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt modern och avancerad medicin-teknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt utformade för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller i fråga om arbetsmiljö och säkerhet. Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl. a. kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och kvalitetsarbete liksom planering, uppföljning och rutiner. Verksamhetsåret 2013 präglades av stora besparingar inom RMV som en direkt följd av att myndigheten inte tilldelades det anslag som hade behövts för att fortsätta det lyckosamma utvecklingsarbetet som bedrivits sedan 2008. I höstas fick RMV glädjande nog extra medel både på tilläggsbudget och i anslag för 2014. Detta tillsammans med de omprioriteringar, neddragningar och effektiviseringar som gjordes under förra året medför att RMV nu är redo att åter ta tag i de olika insatser som fortsatt behöver göras för att myndigheten ska kunna fortsätta fullgöra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Jag kan åter konstatera att RMV lever upp till regeringens krav och att myndigheten trots det svåra läget förra året kan skriva att måluppfyllelsen är god eller mycket god. Foto:Karl Ekenhem 5 (93)
Resultatredovisning Rättspsykiatri Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 6 (93)
Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg och en enhet utgörs av den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett avtal 1 mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV. Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar. En överenskommelse som trädde i kraft den 1 juli 2013 innebär att den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus inte längre ska omfatta rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan endast av dem som är på fri fot samt utfärdande av s.k. 7-intyg 2 avseende personer som är häktade eller befinner sig på fri fot. De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten inom RMV består av ca 150 tillsvidareanställda medarbetare. Dessa utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiater), läkare (i huvudsak psykiatriker) som genomför sin specialiseringsutbildning i rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska socialutredare, administrativ personal, personal som handhar port och säkerhet samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett tiotal visstidsanställda och ett hundratal timanställda medarbetare för att säkra bemanningen vid vistelseavdelningarna dygnet runt, året runt. Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor. Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom tjänstgörande personal vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är förutom platstillgång också beroende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiater som brist förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt och långsiktigt arbete pågår inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). 1 Enligt avtalet genomförde enheten i Umeå fram t.o.m. den 30 juni 2013 genomsnittligt 37 RPU per kalenderår. Antalet 7-undersökningar och RPU avseende personer som befinner sig på fri fot har inte varit antalsmässigt reglerat. 2 Jfr 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 7 (93)
RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att utfärda läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. 7- läkare och 7-intyg). Successivt har andelen intyg som utfärdats av kontrakterade läkare minskat genom att intygen till en ökande andel genomförs av RMV:s anställda läkare. En ökad läkarbemanning har möjliggjort detta. Under 2013 har en översyn skett av uppdragsformerna för de tidigare kontrakterade 7-läkarna och ett femtontal läkare har i stället ingått tidsbegränsade anställningsavtal med timersättning per den 1 januari 2014. Genom förändringen har en mer flexibel och administrativt mer lätthanterlig lösning skapats. Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen. Under 2013 har den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Stockholm bedrivits i de nyuppförda lokalerna på sjukhusområdet för Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Lokalerna fyller mycket väl de säkerhetsmässiga krav som kan ställas för en klassificering enligt klass 1 enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Vid undersökningsenheten i Göteborg har förberedelser påbörjats under 2013 för att i samråd med fastighetsägaren Specialfastigheter AB modifiera lokalerna säkerhetsmässigt. Arbetet beräknas komma igång och genomföras under åren 2014 och 2015. Ärendeutvecklingen Allmänt Av 1 lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) i syfte att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den 8 (93)
misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 3 brottsbalken, eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt 30 kap. 6 brottsbalken. Under budgetåret har antalet expedierade utlåtanden efter RPU ökat i förhållande till 2012 med ca 19 procent. En viss minskning av rättspsykiatriska undersökningar kan dock noteras under den senaste 10-årsperioden. Som en av bakgrundsfaktorerna till detta ligger en tydligt minskande användning av fängelsepåföljder och en svagt uppåtgående trend med stora årliga variationer beträffande dom till skyddstillsyn 4. Detta kan antas innebära i viss mån ett minskat behov av rättspsykiatriska bedömningar eftersom fängelsepåföljd i en ökande andel av fallen därigenom inte behöver övervägas av domstolen. Antalet domslut med huvudpåföljden rättspsykiatrisk vård har varierat relativt kraftigt under den senaste tioårsperioden. De fluktuationer som förekommer mellan olika år under perioden kan bedömas vara av mer slumpmässig natur utifrån att andelen domstolsärenden som inbegriper en rättspsykiatrisk prövning/problematik är förhållandevis liten. Få ärenden leder till att små förändringar kan visa på stora procentuella variationer mellan åren. Av 7 lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår att om rätten särskilt anger det i förordnandet, ska intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. 7-intygen fyller i övrigt och företrädesvis funktionen av screeningundersökning inför ett ställningstagande om en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras eller ej. Variationerna i antalet 7-undersökningar över tid sammanfaller i stort med dem för rättspsykiatriska undersökningar och är betingade av samma faktorer. Antalet expedierade 7- intyg ökade med ca 6 procent (jfr tabell 1). Lagen om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av ärenden där livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt livstidsstraff 3 3 Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag. Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. 4 Jfr Personer lagförda för brott Slutlig statistik för 2012 (Brå). 9 (93)
omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 lagen om omvandling av fängelse på livstid och 3 förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på livstid framgår att rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet expedierade utlåtanden efter utredning i ärenden enligt nämnda lag och förordning minskade under 2013 jämfört med 2012 (se tabell 1). Ärendenivån ett visst år är dels beroende på antalet livstidsdomar i skedet 10 år tidigare, dels av hur många som tidigare fått avslag om omvandling och som ansökt på nytt. När det gäller ärenden om omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt straff så initieras dessa vanligtvis av de livstidsdömda 5 själva. Prövning kan ske första gången efter det att 10 år av livstidsstraffet har verkställts. Om 2-3 år kan en ökning av ärendemängden därmed förutses utifrån en ökning av antalet livstidsdomar som skedde fr.o.m. 2005 och några år framåt. Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, 7-undersökningar och riskbedömningar Typ av undersökning 2011 2012 2013 RPU - varav häktade - varav på fri fot 526 384 142 412 298 114 489 365 124 7-undersökning 1 447 1 249 1 321 Riskbedömning 22 33 19 Totalt 2 521 2 106 2 318 Källa: PsykBase Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Ca 95 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under 2013 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2), vars andel minskat beroende på att den enheten inte genomförde RPU avseende häktade personer enligt den reviderade överenskommelsen med Västerbottens läns landsting fr.o.m. den 1 juli 2013. 5 Antalet livstidsdömda var 147 den 1 oktober 2013, se www.kriminalvarden.se/statistik. 10 (93)
Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per undersökningsenhet 2011 2012 2013 Undersökningsenhet Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Totalt antal RPU av häktad 384 100 298 100 365 100 - varav Stockholm 198 52 140 47 200 55 - varav Göteborg 150 39 129 43 152 42 - varav Umeå (annan huvudman) Totalt antal RPU på fri fot 36 9 29 10 13 4 142 100 114 100 124 100 - varav Stockholm 82 58 59 52 65 52 - varav Göteborg 47 33 42 37 49 40 - varav Umeå (annan huvudman) 13 9 13 11 10 8 Källa: PsykBase Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen. Bristen på anställda rättspsykiater inom RMV har medfört att externa specialister i rättspsykiatri under 2013 fortsatt måst kontrakteras i vissa ärenden för att genomföra rättspsykiatriska utredningar på uppdrag av RMV. En ytterligare ökning av andelen undersökningar som genomförts av RMVanställda läkare har kunnat ske under 2013 som en följd av att rekryteringen av dessa har kunnat ökas. Majoriteten av antalet utlåtanden avges av RMVanställda läkare (se tabell 3). 11 (93)
Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Huvudman RMV Annan huvudman Totalt Stockholm Göteborg Umeå 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Läkare - varav RMV-anställda läkare 226 162 250 192 164 192 418 326 442 - varav kontrakterade läkare 54 37 15 5 7 9 49 42 23 108 86 47 Totalt 280 199 265 197 171 201 49 42 23 526 412 489 Andel anställda (procent) 81 81 94 97 96 96 79 79 90 Källa: PsykBase Av tabell 4 framgår att andelen av RMV-anställda läkare expedierade 7-intyg har ökat under perioden 2011-2013. Ökningen har fortsatt vid Stockholmsenheten, medan en viss minskning kan noteras för Göteborgsenheten. 7- undersökningarnas karaktär av screeningundersökning för ställningstagande om att genomföra RPU motiverar höga krav på och stor erfarenhet av läkaren som genomför dem. Detta för att undvika att en integritetskränkande och kostsam undersökning kommer att genomföras på felaktig grund eller omvänt att ärenden som nödvändigtvis kräver en mer ingående undersökning inte minst ur en rättspsykiatrisk aspekt förbises för fortsatt utredning. Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter 7- undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Huvudman Stockholm RMV Göteborg Annan huvudman Umeå 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Antal avgivna 7-intyg 692 578 614 635 569 615 120 102 92 1 447 1 249 1 321 - varav RMV-anställda läkare 328 332 448 189 251 262 517 583 710 - varav kontrakterade läkare 364 246 166 446 318 353 120 102 92 930 666 611 Andel 7-intyg av det totala antalet avgivna 7-intyg (procent) 48 46 46 44 46 47 8 8 7 - - - Totalt Andel 7-intyg avgivna av RMV-anställda läkare (procent) 47 57 73 30 44 43 36 47 54 Källa: Psykbase 12 (93)
Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens innebörd m.m. och självförvållat rus Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat förmågan att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt. När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd har andelen ökat till 74 procent från en tidigare nivå som stabiliserats på en nivå strax över 60 procent av det totala antalet ärenden under de tre tidigare verksamhetsåren (jfr tabell 5). Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt 2011 2012 2013 Antal förfrågningar under perioden 333 264 362 Andel av alla avgivna utlåtanden under perioden (procent) 63 64 74 Källa: PsykBase. Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus vid förmodad APS framgår av tabell 6. Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS 2011 2012 2013 Antal förfrågningar 129 117 133 Andel av alla avgivna utlåtanden (procent) 25 28 27 Källa: PsykBase. 13 (93)
I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av APS som RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2013 uppvisar andelen bedömda APS en ökning med ca 6 procentenheter i jämförelse med 2012. Förändringen ligger storleksmässigt inom normalvariationen under de senaste 10 åren 6. Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade utlåtanden 2011 2012 2013 Antal APS vid gärningen 265 187 251 Andel APS av alla avgivna RPU (procent) 50 45 51 Källa: PsykBase. Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU Regeringen pekade i budgetpropositionen för 2013 7 åter på det angelägna i att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är handläggningstiderna lagreglerade. En RPU ska utföras med största möjliga skyndsamhet 8. Den ska anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. Den som är häktad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar från det att rättens beslut om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till denna. Under 2013 överskreds den föreskrivna tidsfristen 9 i sju fall (se tabell 8). Skälen för tidsutdräkten i dessa fall var administrativa och inte plats- eller kapacitetsbrist i undersökningsverksamheten. Andelen undersökningar av häktade som överskridit den föreskrivna undersökningstiden 10 om fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som närmast föregående verksamhetsår (se tabell 8). Rätten får medge RMV anstånd med avgivandet av utlåtandet om det finns synnerliga skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden 6 Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase). 7 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31. 8 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 9 Jfr 8 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 10 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 14 (93)
som rör ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som befunnit sig på fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att åtal inte väckts i ett ärende. I tre fall har läkarbrist förelegat och orsakat dröjsmålet. Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit sig på fri fot och som inte expedierats inom den föreskrivna tidsfristen 11 om sex veckor (42 dagar) ökade under 2013 i jämförelse med 2012. Anledningen i allmänhet till att utredningstiden i dessa ärenden överskrids i relativt hög grad är de betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor utsträckning rört sig om personer med missbruksproblem, psykiska problem och med oordnade bostadsförhållanden (se tabell 8). I 36 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det redovisas endast 30 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i vissa fall har domstolen endast meddelat muntligt besked i anståndsfrågan då skälen varit av administrativ natur och anståndstiden inskränkt sig till någon eller några dagar och endast rört frågan om expediering av det egentliga utlåtandet. Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider, utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade RPU 2011 2012 2013 Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Väntetid - för häktade personer överstiger sju dagar 5 1 2 1 7 2 Utredningstid - för häktade personer överstiger 28 dagar 42 11 29 10 36 10 - för personer på fri fot 25 18 17 15 27 22 överstiger 42 dagar Totalt antal överskridanden av utredningstider 67-46 - 63 - Anstånd - för häktade personer 38 10 19 6 30 8 - för personer på fri fot 24 17 15 13 24 19 Totalt antal anstånd 62-34 - 54 - Källa: PsykBase. 11 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning 15 (93)
Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst ansvarig för detta. En ständigt närvarande och central aspekt när det gäller den rättspsykiatriska utredningsverksamheten rör frågan om bedömning av vilka tillstånd som kan identifieras och kategoriseras att utgöra en allvarlig psykisk störning i brottsbalkens mening 12. Under 2013 genomfördes därför en studie med syftet att belysa och studera rättspsykiatriska bedömningar utifrån två olika delstudier. En första delstudie som var en fallstudie med syftet att bedöma gärningspersoner utifrån könstillhörighetsaspekter gav resultatet att det återfanns endast små skillnader i APS-bedömningen utifrån undersökningspersonens kön. Bedömningarna påverkades enligt studien inte heller nämnvärt av bedömarens kön. En andra delstudie i undersökningen upptog drygt 2000 rättspsykiatriska bedömningar (åren 2007-2011). Denna studie visar att det råder hög överensstämmelse mellan utredningsenheterna och mellan olika utredare beträffande APS-bedömningen av gruppen psykossjuka. Denna grupp är den största och dominerande gruppen som vanligtvis faller inom begreppet APS. Större skillnader förelåg dock mellan utredningsenheterna beträffande den mindre andel undersökta som bedömdes lida av autismspektrumstörningar och personlighetstörningar. De projekt som pågår inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten i syfte att utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt har alla som utgångspunkt bl.a. att bidra till att en ökad enhetlighet ska uppnås i ärendehanteringen och bedömningarna mellan de tre undersökningsenheterna. Införandet under 2014 av en ny femte version av diagnossystemet (DSM-5) 13 med tillhörande utbildning kommer också att bidra till en ökad enhetlighet. 12 Jfr 30 kap. 6 13 Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5 th ed, American Psychiatric Association, 2013, DSM-5. 16 (93)
Ett viktigt inslag i verksamheten och stödet i arbetsprocesserna utgörs av utvecklingen av IT-stöd. För RMV:s översyn, som påbörjades under 2011, av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten och som fortsatt under 2013 samt projektet för genomgång av verkets personregister och författningsstödet för dessa hänvisas till avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Ärenden som avgjorts av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet), redovisas och kommenteras fortlöpande vid verksamhetsområdesmötena. Sedan lång tid tillbaka anordnas årliga 14 rättspsykiatriska utbildningsdagar (RPdagarna) för all personal inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet. Behovet av fortsatt arbete med att öka enhetligheten i ärendehanteringen mellan undersökningsenheterna i verket kommer också att hanteras inom ramen för översynen av föreskrifter för RPU-verksamheten. Översynen betingas av dels ett behov att modernisera nuvarande föreskrifter, dels behovet av en anpassning till förväntad ny lagstiftning under 2014 angående tvångsmedelsanvändning inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten (se nedan avsnitt Tvångsmedel). Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet 15 ) Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet gällande främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska och psykiatriska frågor. Under 2013 har 15 rättspsykiatriska ärenden 16 prövats av Rättsliga rådet. Det är således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnats till Rättsliga 14 Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV. 15 Se www.socialstyrelsen.se/rättsliga rådet. 16 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till verkets centralarkiv. 17 (93)
rådet för utlåtande (ca tre procent). I ett fall av de ärenden som rådet prövat under 2013 gjorde rådet en annan bedömning av APS än vad RMV gjorde vid den rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar 0,2 procent av RMV:s samtliga rättspsykiatriska ärenden. (Se tabell 9). Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade ärenden Yttranden 2011 2012 2013 Antal yttranden över RPU 21 21 15 Andel yttranden över RPU (procent) 4 5 3 - varav antal annan bedömning av APS 7 5 1 - varav andel annan bedömning av APS (procent) 1,3 1,2 0,2 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till RCA. Riskhantering - metodutveckling RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning samt riskutlåtande i anslutning till lagen om omvandling av fängelse på livstid. Under 2013 har RMV fortsatt ett utvecklingsarbete beträffande metodik för riskskattning och riskhantering. En grundläggande utgångspunkt för detta arbete har varit att lägga stor vikt vid begreppet riskhantering och inte endast utgå från riskbedömning i en strikt prognostisk mening. Metoder som finns utvecklade för riskbedömning visar genomgående en likartad prognostisk kraft som inte ligger på en markant hög nivå, men bidrar till bedömningar som överträffar slumpen. Det prognostiska värdet för bedömning av risk kompliceras ytterligare av att det vanligen är frågan om att göra en bedömning i ett enskilt fall, vilket skiljer sig från att göra skattningar på gruppnivå. En riskbedömning i ett enskilt fall kan således inte till sin helhet bygga på skattningsdata på gruppnivå för att bedöma risk för återfall i allvarlig brottslighet i det aktuella enskilda fallet. Specifika omständigheter i det enskilda fallet påverkar utfallet av en riskbedömning. Mot den bakgrunden kan en utveckling skönjas vid utvecklingen av instrument för riskbedömning och riskhantering att en ökad vikt läggs vid just riskhanteringsaspekter i de nyutvecklade instrument som lanseras. Det innebär att behovskartläggningen av den enskilde individen ingår som ett centralt moment för att därigenom skapa en utvecklings- och riskprofil. Synsättet bidrar dels till en nyansering och precisering av risknivån i det enskilda fallet och dels till att ge individen (klienten) ett underlag för personlig utveckling och egna åtgärder för 18 (93)
att med eller utan stöd minska påverkbara riskfaktorers inverkan på risken för återfall i brott. Under 2013 har utvecklingsarbetet kommit att konsolideras genom att RMV ingått avtal med Multi Health Systems i Kanada om rätten att översätta, distribuera användarmanualer och bedriva utbildning för två riskhanteringsinstrument, LSI-R 17 och LS/CMI 18. Genom detta avtal kan RMV tillhandahålla certifierad utbildning och svenska översättningar av manualer till självkostnadspris för användare inom olika sektorer. Både LSI-R och LS/CMI är tämligen ingående beforskade metoder med en internationell bas, vilket är fördelaktigt och väsentligt även när användningen kommer i en svensk kontext. Riskbedömnings- och riskhanteringsverksamheten inom RMV måste vara föremål för samma kvalitetssäkring och uppföljning som övrig verksamhet som RMV bedriver. I syfte att bygga upp kunskapen om de två instrument som RMV hämtat från Kanada pågår utveckling av metoder för kontinuerlig uppföljning av de skattningar som görs med instrumenten. RMV har under 2013 påbörjat ett samarbete med Statens institutionsstyrelse inom detta område. Förutom en utveckling av datainsamlingen för användningen av de båda instrumenten kan användningen av dem kvalitetssäkras på ett bättre sätt genom en IT-stödd version. Kriminalvården har under 2013 använt ett av de aktuella instrumenten - LSI-R - dels inom ramen för ett pågående verksamhetsutvecklingsprojekt (STICS 19 ) inom frivården, dels vid Riksmottagningen i Kumla. Sammanlagt har ett 150-tal skattningar genomförts under 2013. Under april 2013 genomförde RMV en första användarutbildning för LS/CMI. I utbildningen deltog RMV-anställda, personal från den vårdande rättspsykiatrin, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse. Efter utbildningen har RMV och Statens institutionsstyrelse inlett ett närmare samarbete beträffande utbildning av användare och viss utveckling av en svensk version. 17 Level of Service Inventory, MHS Canada. 18 Level of Service, Case Management Inventory, HMS Canada. 19 Strategic Training Initiative in Community Supervision (STICS). 19 (93)
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna Tillgängliga personalresurser Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen Genomförandet och organiseringen av undersökningarna Antalet utredningsplatser Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i Göteborg finns möjligheten att i de befintliga lokalerna i en framtid öka antalet platser från dagens tolv. Under 2013 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg har på årsbasis under 2013 uppgått till 55 procent och har inte nått sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist. Antalet disponibla utredningsplatser är således tillräckligt. Entreprenören i Umeå utför efter den 1 juli 2013 uteslutande 7- undersökningar samt RPU beträffande personer som befinner sig på fri fot. Personalresurser Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner sig. 20 (93)
Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 har arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid undersökningsenheten i Stockholm skett enligt principerna för periodplanerad arbetstid. Detta innebär att verksamhetskraven numera i högre grad styr personalbemanningen i varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning för en viss tidsperiod inom ramen för de angivna bemanningskraven. Förändringen ska nu utvärderas inför planeringen av en översyn av arbetstidens förläggande vid utredningsenheten i Göteborg. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009, för att förbättra läkarbemanningen, har under 2013 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen I budgetpropositionen för 2013 pekar regeringen åter på vikten av att rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt utnyttjande av de tilldelade resurserna 20. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. Kapacitetsbehoven i utredningsverksamheten fluktuerar över tid 21 och att exakt förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte möjligt. RMV ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet kan hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks. Ett led i en sådan strävan har varit att bygga upp en bas av externa utredare inom de utredarkategorier som finns inom RMV och som tillfälligtvis kan genomföra enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde. Genom den nybyggnation som tagits i bruk av undersökningsenheten i Stockholm är vistelseavdelningens utformning där sådan att under perioder av lägre beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en motsvarande lägre personalbemanning, vilket är en viktig faktor för ett effektivt utnyttjande av resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet. 20 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13. 21 Se not 6. 21 (93)
Säkerhetsarbetet vid undersökningsenheterna regleras till sin inriktning och form av Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. RMV:s årliga säkerhetsdagar för omvårdnadspersonal vid utredningsenheterna har under 2013 av ekonomiska skäl inte kunnat genomföras, men detta har delvis kunnat kompenseras med lokalt genomförd säkerhetsrelaterad utbildning. Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete fullföljs för att generellt höja säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom ett översynsarbete och utveckling av erfarenhetsutbyte inom RMV, men även gentemot näraliggande verksamheter. Nybyggnationen i Stockholm gav viktiga erfarenheter i säkerhetsarbetet. För att säkerställa att dessa kommer hela den rättspsykiatriska verksamheten till godo utsågs i slutet av 2012 en biträdande säkerhetssamordnare med särskilt ansvar för säkerhetsfrågorna inom den rättspsykiatriska verksamheten 22. Under 2013 har den biträdande säkerhetssamordnaren kunnat vara behjälplig i samband med projekteringen inför de byggnadsmässiga förändringarna vid Göteborgsenheten. Hot och våld I tabellerna 10 och 11 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2013 har frekvensen av hot och våld i absoluta tal varit på samma nivå som under 2012. Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal (33 fall) och merparten har varit av verbal karaktär. Fem av incidenterna har rört samme intagne. Under budgetåret har en personal drabbats av våld från en intagen som medfört smärre skador (smärta under kortare tid). En ökad samordning av säkerhetsarbetet har kunnat åstadkommas genom att gemensamma skyddsinstruktioner utformats och att den biträdande säkerhetssamordnarfunktionen för specifikt den rättspsykiatriska utredningsverksamheten trädde i kraft i februari 2013. Om man tar antalet vistelsedygn i beaktande minskade incidenterna något sammantaget under 2013 i förhållande till föregående år. Risken för hot- och våldsincidenter finns alltid närvarande i en verksamhet av denna karaktär. Intagna kan agera verbalt eller fysiskt utifrån den situation de befinner sig i och dessutom lider de inte sällan av psykiatriska problem i viss grad. Det är därför väsentligt att så långt det går förebygga risken för allvarliga 22 Jfr dnr PA2013-3. 22 (93)
skador vid eller allvarlig utveckling i en uppkommen situation. Särskilt viktigt är utformningen av rutiner av olika slag för detta. De lokalmässiga förutsättningarna för att förebygga sådana händelser har förbättrats markant i och med överflyttningen av verksamheten till nya lokaler för undersökningsenheten i Stockholm. Under 2013 har ett verksgemensamt arbete om hanteringen av hot och våld i arbetet initierats och som beräknas avslutas i början av 2014 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Tabell 10. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg 2011 2012 2013 Hot och våld mot personal Stockholm 17 15 28* Göteborg 9 21 5 Totalt 26 36 33 Hot och våld mellan medintagna Stockholm 2 5 3 Göteborg 4 3 7 Totalt 6 8 10 Hot och våld totalt Stockholm 19 20 31 Göteborg 13 24 12 Totalt 32 44 43 * 5 händelser avser samma person Källa: Avdelningarnas incidentrapporter. Tabell 11. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn 23 ) Hot och våld totalt 2011 2012 2013 Stockholm 4,8 5,4 8,5 Göteborg 4,2 8,4 4,2 Totalt - genomsnitt för båda avd 4,5 6,8 6,6 Källa: Avdelningarnas incidentrapporter. 23 3 634 vistelsedygn vid Stockholmsenheten, 2 834 vistelsedygn vid Göteborgsenheten 23 (93)
Tvångsmedel Det är viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder mot de intagna (häktade) är välgrundade, att de är väl dokumenterade och att själva åtgärden vidtas och genomförs på ett korrekt sätt. Beslut om avskiljning utgör en del av den förekommande tvångsmedelsanvändningen vid undersökningsenheterna. Tvång får som huvudregel 24 enbart användas mot de intagna av medicinska skäl och med stöd av psykiatrisk lagstiftning och inte utifrån enbart säkerhets- eller ordningsskäl. Tvångsmedelanvändningen inom den utredande rättspsykiatrin har i vissa delar varit oklar och i andra inte mött de behov som verksamheten kräver genom att häktade personer vistas vid undersökningsenheterna. Även personer som besöker undersökningsenheterna på egen hand för att genomgå rättspsykiatrisk undersökning kan ibland behöva genomgå en kontroll som den nuvarande lagstiftningen inte ger möjlighet till. Det har med tiden konstaterats att möjligheterna att upprätthålla en god ordning och hög säkerhet vid de särskilda rättspsykiatriska undersökningsenheterna vid RMV varit alltför begränsade. RMV har i olika sammanhang och former framfört kravet på förändringsbehov beträffande den lagstiftning som rör dessa frågor. Häktesutredningen gav i betänkandet Ny häkteslag (SOU 2006:17) förslag på hur frågan skulle kunna hanteras. Den statliga Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09), som också hade regeringens uppdrag att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården, inklusive vissa frågor som rör RMV:s rättspsykiatriska utredningsverksamhet, avslutade sitt arbete i mars 2012 och överlämnade därefter till regeringen sitt betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). RMV hade under utredningstiden en expert med i utredningen. De förslag som utredningen lämnade har remitterats och kommer att, om och när de genomförs, påverka RMV:s framtida uppdrag i hög grad såväl när det gäller verksamhetens inriktning som arbetssätt och omfattning. Vid årsskiftet 2013/2014 har frågan om en lagreglering av tvångsmedelsanvändningen inom den utredande rättspsykiatrin beretts vidare. Genomförs den föreslagna lagstiftningen tillgodoses verksamhetens behov av att kunna säkra 24 Tvångsåtgärd med stöd av häkteslagen (2010:611) och med hänvisning till lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård kräver inga medicinska skäl. 24 (93)
god ordning och säkerhet vid undersökningsenheterna inom RMV. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft under 2014. Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 50 intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Motsvarande siffra för undersökningsenheten i Göteborg uppgick till 18 intagna. Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 12 och 13. Incidensen av avskiljningar under 2013 ökade något i jämförelse med de två föregående verksamhetsåren. Under året har två bältesläggningar genomförts vid undersökningsenheten i Göteborg och i inget fall vid undersökningsenheten i Stockholm. Vid undersökningsenheten i Göteborg genomfördes en RPU av intagen som stannat kvar i häktet (häktesundersökning) i stället för att vara i RMV:s lokaler. Grunden för en sådan ordning var att man bedömde att de säkerhetsmässiga förutsättningarna för vistelse på RMV:s undersökningsavdelning i skalskyddshänseende inte varit tillfredsställande i detta enskilda fall. Häktesundersökningar är i normalfall ett något sämre alternativ till att undersökningarna genomförs på en undersökningsenhet eftersom utredningspersonalen då inte får samma möjligheter som vid avdelningen att observera den undersökte kontinuerligt under hela dygnet. 25 (93)
Tabell 12. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Varaktighet (dygn) 1-2 3-4 5-6 7-8 > 8 Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm 2011 5 2 1 2 1 2,8 2012 2 0 1 0 2 2,0 2013 5 2 6 2 6 5,7 Göteborg 2011 2 1 0 0 1 1,3 2012 2 0 1 0 2 2,0 2013 0 1 1 1 0 1,1 Totalt antal 2011 7 3 0 0 2 1,7 2012 6 0 2 0 4 4,2 2013 5 3 7 3 6 3,7 Tabell 13. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som inte vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård Incidens/1000 Varaktighet (dygn) 1-2 3-4 5-6 7-8 > 8 vistelsedygn Stockholm 2011 4 0 0 0 0 1,0 2012 0 0 1 0 0 0,4 2013 0 0 6 0 0 1,6 Göteborg 2011 3 1 2 1 3 3,2 2012 5 0 0 0 1 2,4 2013 5 1 1 0 0 2,5 Totalt antal 2011 7 1 2 1 3 1,9 2012 5 0 1 0 1 1,3 2013 5 1 7 0 0 2,0 Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning. 26 (93)
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 14. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp 2011 2012 2013 RPU häktad 308 300 427 700 391 100 1) RPU fri fot 59 800 74 300 72 200 7-intyg 6 500 6 600 7 100 Källa: PsykBase samt Agresso. 1) De totala kostnaderna för RPU-häktad ökade med cirka 10 procent under 2013 men samtidigt ökade antalet ärenden med 22 procent varför kostnaden per ärende minskade jämfört med året innan. Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 27 (93)
Rättsmedicin Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och skriver rättsintyg när det gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår 28 (93)
också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Avdelningarnas upptagningsområden bygger på länsindelningen. RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att skriva läkarintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). En ökad läkarbemanning har möjliggjort att en allt större andel av intygen kan utfärdas av inom RMV anställda läkare. Inför 2014 har RMV kontrakterat arton externa läkare på lika många platser i landet. Under 2013 var ett fyrtiotal läkare kontrakterade på ett tjugofemtal platser i landet. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen, har under 2013 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm. Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Under 2012 färdigställdes byggnationen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg och inflyttning ägde rum i januari 2013. Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar (obduktioner och likbesiktningar) i landet har under många år varit strax över 29 (93)
5 000 per år (se tabell 15). Jämfört med 2012 är det totala antalet expedierade sådana ärenden 2013 ungefär detsamma. Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 lagen (1995:832) om obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 obduktionslagen att kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 obduktionslagen en yttre undersökning av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta blodprovstagning och andra mindre ingrepp. Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den rättsmedicinska undersökningen. En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt 13 15 obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd, arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens identitet. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning har under 2013 återgått till 2011 års nivå. Ökningen under 2012 hade sin orsak i ett ökat antal ärenden med anledning av flygolyckan vid Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick Polisens uppdrag att genomföra identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se tabell 15). Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen om rättsintyg i anledning av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som RMV:s anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- eller sexualbrott eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteckningar från läkarundersökningar som andra än av RMV anställda läkare gjort. Samtliga skador dokumenteras och bedöms. Som framgår av tabell 16, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat med ca tolv procent från 2012 och med fjorton procent sedan 2011. 30 (93)