n bättre värd E N T I D N I N G F R Å N V A S A K R O N A N N U M M E R 3 O K T O B E R 2 0 0 9 Ljuddesign mycket mer än decibel Collectors Lena Apler vågade bygga nytt Nuevo Riche VÄRDENS BÄSTA HUVUDKONTOR Hur två blev ett
LJUDET AV ETT BRA KONTOR Peter Östman Kommunikationschef, Vasakronan En bättre värd ges ut av EGENTLIGEN ÄR DET bra märkligt att ljuddesign inte är ett självklart begrepp. Vi har nog alla besökt kontor där inredningsarkitektens budget varit hög, men ljuden som studsar mot de hårda materialen ännu högre. I det här numret av En bättre värd har vi träffat nytänkande ljudexperter och besökt Ångpanneföreningens huvudkontor i Solna. När de byggde nytt var ljudaspekten en viktig del. Vasakronan har också ett nytt huvudkontor, på Sveavägen i Stockholm. Vi kan bara inte låta bli att presentera det för er. Även här har vi tagit det bästa av två värdar. Arkitekten Wivian Eidsaunet berättar hur kontoret växte fram. Hon såg gator och torg i lokalen och nu har vi en egen stad innanför väggarna! Var du än bor i Sverige har du kanske någon gång passerat Riche, nära Stureplan i Stockholm. Om väggar kunde tala skulle det kanske vara vår mest intressanta fastighet. Nu får huset ett rejält ansiktslyft. En bättre värd har träffat de skickliga stenhuggarna som gör en stor och viktig del av jobbet. Vi har också träffat Lena Apler, vd för Collector. Hon vågade bygga nytt mitt i livet och driver nu ett framgångsrikt företag i finanssektorn. Sedan 2006 har Collector expanderat även när det gäller kontorsytan och hyr nu 1200 kvadratmeter i en av våra fastigheter i Göteborg. Vad vill du läsa om i kommande nummer av En bättre värd? Sitter du i ett kontor med riktigt bra lösningar kanske ett miljötänk, en välkomnande reception eller något annat? Vi är väldigt intresserade av att höra ifrån dig. Mejla redaktionen@vasakronan. se så kanske vi gör ett hemma hosreportage på ditt företag. 18 12 ANSVARIG UTGIVARE: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se CHEFREDAKTÖR: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se REDAKTIONSCHEF: Marcus Ehrenfried, Tel: 08-782 03 34, marcus.ehrenfried@vasakronan.se REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 30074, 104 25 Stockholm. Tel: 08-566 20 500 HEMSIDA: www.vasakronan.se OMSLAG: Jennifer Nemie REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, 08-506 288 74, ulrika.fricklang@intellecta.se Susanne Glennegård, Sandra Grill, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Marianne Gustafsson, Eric Sjöstedt, Jenny Hartwig och Marika Karlsson. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Ekotryckredners AB, Stockholm, 2009. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: adressandring@vasakronan.se 2
26 5 4 Personligt Forskare världen över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är... 5 Rätt ljud på rätt plats Ljuddesign ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen På så sätt har Ångpanneföreningen, ÅF, lyckats med att få sina medarbetare att trivas... 9 Decibel är inte allt De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden och vad de gör med oss... 11 Ljuddämpare Nytt och snyggt att inreda med... 12 Hur två blev ett Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en... 18 Nuevo Riche Fastigheten Matrosen 4 på Birger Jarlsgatan 4 i Stockholm har i över hundra år rymt exklusiva gäster allt från välbärgade familjer och restaurang Riche... 23 Citytunneln ger ny skjuts Citytunneln med sina 17 km järnväg mellan Malmö Central och Öresundsbron innebär att staden blir ett nav för hela regionen... 26 Ljusa utsikter Lena Apler, vd på Collector i Göteborg, har kallats för en av Sveriges mest intressanta och innovativa entreprenörer. För tre år sedan flyttade huvudkontoret in i helt nybyggda lokaler... 29 Värden Vasakronan Growing Chair naturen möter konsten... 4 32 Detaljen Bröllopsglädje dränkt i blod... 3
Runt skrivbordet PERSONLIGT VISA MIG DITT SKRIVBORD och jag ska säga vem du är. Forskare världen över menar att våra skrivbord berättar vilka vi är. Ditt skrivbord, precis som dina kläder, är en förlängning av din personlighet, säger den engelska beteendevetaren Donna Dawson i nätmagasinet Startups.co.uk. Men man ska akta sig för att döma hunden efter håren. Kaos och oordning på skrivbordet behöver inte betyda att personen i fråga är rörig utan kan tvärtom vara organiserad. Enligt coachen och författaren Chris Edman har de effektiva och resultatinriktade personerna ofta mest kaos på sina arbetsbord. Huvudsaken är att man skaffar sig en överblick och prioriterar rätt, menar Chris Edman. TILLHÖR DU DE som sätter upp fotografier på barnen eller placerar blommor på ditt arbetsbord? Vasakronans undersökning Kontorsbarometern visar att åtta av tio har personliga saker på sin arbetsplats. Kvinnor har oftare krukväxter och foton på barnen på skrivbordet, medan män föredrar bilder på datorn, personlig skärmsläckare samt foto på partnern. Vad är då slutsatsen kan man fråga sig? Längtar kvinnorna egentligen hem medan männen skiljer på arbete och privatliv? Faktum är att en personlig prägel på skrivbordet kan vara positivt för både dig och företaget. Meredith Wells, forskare på University of Eastern Kentucky, har kommit fram till att personer som skapar en trivsam arbetsmiljö känner sig nöjdare på jobbet och mår bättre. Resultatet blir högre motivation på arbetsplatsen och lägre personalomsättning. Så varför inte se till att höstens nystart på kontoret omfattar ett annorlunda skrivbord med saker som inte bara är funktionella utan också estetiska. Och dessutom säger vem du är. Stilrent Förvara gemen i en sober box vid namn Wave från Georg Jensen. Materialet är borstat rostfritt stål och gummi. Danskdesign.nu, 449 kronor. Multifunktionellt Samla din elektronik, exempelvis mobil och ipod, i The Sanctuary som dessutom ser till att apparaterna laddas. Universalladdare som passar mer än 1 500 elektroniska produkter från de flesta kända märken. Har också en USB-port. Mått: 23 x 23 x 4,9 cm. Pid.se, 1199 kronor. Datorglamour Ett glittrande fodral för bärbar dator gör vilken laptop som helst snygg. Materialet är tålig neopren som klätts med glammiga paljetter. Finns i blått, rosa och svart. Mått: 36,5 x 25,5 x 2,5 cm. Ordning & Reda, 349 kronor. Klassisk blomma Maija Isolas storblommiga mönster Unikko från 1964 kom att bli Marimekkos signum. Nu pryder det till och med musmattor. Designonline.se, 139 kronor. Vackra sopor Den italienske tusenkonstnären Piero Fornasettis hyllade mönster pryder allt från tapeter till papperskorgar. Handmålad papperskorg i plåt, Svenskt Tenn, 6 150 kronor, 4
Ljuddesign ett nytt begrepp som kan ha större effekt än vi anar. När våra arbetsplatser och offentliga miljöer allt mer fylls av ljud påverkas vi vare sig vi vill eller inte. Ljuddesign handlar om att skapa en trivsam ljudmiljö genom att eliminera störande sorl och väsen. Men också om att tillföra positiva ljud som dämpar de negativa. Rätt ljud på RÄTT PLATS Jennifer Nemie >> Text: Sofia Eriksson Foto: Åke E:son Lindman, 5
Anna Berglöw, akustikkonsult som utformat ljudmiljön i ÅF:s huvudkontor. I bakgrunden Björn Hellström, ljudprofessor vid Konstfack (se artikel nästa uppslag). Med en genomtänkt ljuddesign har Ångpanneföreningen, ÅF, fått sina medarbetare att trivas. Varje detalj är väl genomtänkt på kontoret där 900 konsulter arbetar tätt tillsammans. DET ÖPPNA KONTORSLANDSKAPET kom en gång till för att underlätta kommunikation och göra oss effektivare. I stället har det fått rakt motsatt effekt. Telefoner ringer, datorer surrar och dörrar smäller. Vi pratar, springer runt och stör. Forskning visar att de störningar vi utsätts för i ett kontorslandskap tar en stor del av vår arbetstid. Efter varje avbrott krävs en startsträcka för att komma in i arbetet igen. Med resultatet att vi blir trötta och stressade. Forskarna har ännu inte funnit svaret på varför människor är olika känsliga för ljud. När vissa har betongöron och inte påverkas alls, har andra porslinsöron och blir störda av minsta lilla intryck. Ramona Stjernberg, AutoCad-konsult inom ÅF, tillhör de senare. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av att sitta i ett kontorslandskap. Tidigare var jag väldigt känslig och det räckte med att andra gick förbi mitt skrivbord för att jag skulle bli störd. Men här har det gått bra, säger hon. Ramona Stjernberg är en av de cirka 900 konsulter som flyttade in i ÅF:s nya huvudkontor i Solna 2006. I och med ÅF:s förvärv av Ingemansson, kunskapsföretag inom ljud och vibrationer, byggdes det nya kontoret vid Frösundaleden med E4:an som närmaste granne. Stora glasfasader är det enda skyddet mot de hundratusentals fordon som dagligen passerar. Ändå är här lika tyst som i ett bibliotek. KONTORET ÄR NÄMLIGEN genomtänkt i varje detalj, estetiskt som ljudmässigt. Från den välkomnande receptionen till varje skrivbordsplats. Byggnaden, inredningen och förhållningssättet, allt samspelar, säger Anna Berglöw, akustikkonsult på ÅF, som varit med och utformat ljudmiljön i ÅF:s huvudkontor. Den nio våningar höga fastigheten är byggd runt en ljusgård. Mellan de öppna kontorslandskapen och ljusgården finns olika gemensamhetsfunktioner placerade, till exempel mötesrum och kopiatorrum. Dessa fungerar därmed som en skärm mot ljudet. I gatuplan finns hörsalen som trots sin utsikt över motorvägen är knäpptyst. Liksom resten av fastigheten är hörsalen inredd med ljudabsorberande material i golv och tak, såsom perforerad plåt och mineralull. 6
Kontorsbarometern speglar hur kontorsmiljön påverkar alla som arbetar på kontor, vilka åsikter och önskemål som finns på lokaler och arbetsplatsen. Resultaten bygger på de webbaserade enkäter som Vasakronan flera gånger genomfört. DET HÄR STÖRS VI MEST AV PÅ KONTOR Kontorsbarometern visar att oönskat ljud på jobbet kan irritera oss. Vad i ditt kontors utformning påverkar din arbetsprestation negativt? På tredje plats kommer svaret det är bullrigt (32 %). Dock är dålig ventilation och fel temperatur de största problemen enligt deltagarna. Män och kvinnor har i undersökningen ganska olika syn på vad som störde i arbetet. 35 procent av männen anser att buller försämrade deras arbetsprestation. Kvinnornas andel låg på 28 procent. Vad på kontoret irriterar och upprör dig mest? Totalt anger 22 procent att de irriteras av kollegor som pratar högt i allmänhet. 25 procent av medarbetarna irriteras av kollegornas höga ljudnivå jämfört med 9 procent av cheferna. De som sitter i kontorslandskap förefaller vara mer känsliga för störande ljud. På frågan om vad som påverkar negativt svarar 44 procent av de som sitter i landskap att buller stör, medan endast 27 procent av de som inte sitter i landskap störs. Läs mer på www.kontorsbarometern.se Här finns också restaurangen där alla medarbetare är välkomna, oavsett om de väljer att köpa restaurangmat eller värma medhavd matlåda i det närliggande, ljudisolerade mikrougnsrummet. VI TAR HISSEN TILL ETT av de nio våningsplanen. 160 personer per våningsplan arbetar i en miljö som vid första anblicken ser ut som ett typiskt kontorslandskap. Medarbetarna sitter i bås och bakom skärmar, men det är anmärkningsvärt tyst. Några meter in i kontorslandskapet talar en man i telefon, det hörs att han pratar men inte vad han säger. Ljudabsorberande tak, golv, skärmar och skåpdörrar äter upp ljudet. Nyckeln finns i perforerade material, och att kontorsskåpens baksidor är klädda med ljudabsorberande filt. De höj- och sänkbara skrivborden har tre centimeter tjocka avskärmare i mineralull. Ställer man sig upp och arbetar följer skärmen med. >> 7
TIPS FÖR 5GOD arbetsmiljö Ramona Stjernbergs porslinsöron är känsliga för alla intryck. Men i ÅF:s ljuddesignade kontorslandskap kan hon arbeta ostört. Lokalerna är utformade för att vara så flexibla och ickehierarkiska som möjligt. Alla skrivbordsplatser ska nås på flera sätt och även den som sitter inklämd i ett hörn ska ha samma rörlighet som andra, förklarar Anna Berglöw. Kontorslandskapet har inte en, utan flera gångar. Två i mitten och två runtom. De alternativa vägarna innebär ett visst ansvar. En ljudpolicy styr hur ÅF:s medarbetare bör bete sig i kontorslandskapet. Det är inte okej att stå och småprata bakom ryggen på någon som sitter ner och arbetar. Ska man tala i telefon går man iväg, inte fram och tillbaka i gångarna. Telefonsignalerna ska vara dämpade. Lyssnar man på musik får man inte ha läckande hörlurar. Kopieringsmaskiner och skrivare har placerats i egna, slutna rum. Och för att underlätta för medarbetarna finns det god Alla störande ljud har eliminerats. Vid personalmatsalen finns ett ljudisolerat mikrougnsrum. tillgång på tysta rum dit man kan gå för att samtala och arbeta ostört. En arbetsplats måste alltid kunna erbjuda tysta rum, annars får man snart problem, säger Anna Berglöw. Men god ljudmiljö handlar inte bara om tystnad. Forskning visar att om det blir för tyst omkring oss, så blir vi stressade av det. Därför har fönstren i ÅF:s huvudkontor anpassats så att ett visst brus når in i kontorslandskapet och skapar kontakt med världen utanför. Efter tre år i det nya huvudkontoret i Solna visar personalenkäter att över 95 procent av ÅF:s medarbetare är nöjda med sin arbetsmiljö. Det tysta kontorslandskapet bidrar både till större effektivitet och social samvaro. Här arbetar 900 konsulter som var och en kostar tusen kronor i timmen. Vi skulle aldrig ha råd att ignorera dessa frågor, avslutar Anna Berglöw. Kommunikation och koncentration. Båda krävs på jobbet. Jonas Christensson, konceptutvecklare inom akustik, ger tips för en god arbetsmiljö. Ledningen ska informera personalen om varför företaget väljer att satsa på en öppen kontorslösning. Vilka är fördelarna för verksamheten? Berätta att ljudmiljön kan bli ett problem och vad företaget gör för att minimera detta. Flexibla arbetssätt kräver bärbara datorer, trådlösa nätverk och bärbara telefoner så att medarbetarna lätt kan förflytta sig till en önskvärd ljudmiljö. Det måste finnas tysta rum i det öppna kontoret. Ett nyckeltal är ett tyst rum per tio arbetsplatser. De tysta rummen ska vara placerade så att de är väl synliga. Hur många tysta rum som behövs varierar, ut maningen är att se till att det finns rätt antal. Minimera ljudutbredningen i det öppna kontoret genom att använda ljudabsorberande material. Då fungerar kontoret bättre och behovet av tysta rum minskar. Utbilda personalen i akustiskt beteende. Diskutera vilka ljud som är positiva och vilka som kan vara störande. Skapa positiva uppförandekoder så att alla respekterar varandra på arbetsplatsen. 8
DECIBEL ÄR INTE ALLT De är viktiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning. De framkallar allt från stress till harmoni och styr våra beteenden. Det handlar om ljuden och vad de gör med oss. Text: Sofia Eriksson SAMHÄLLET ÄR FULLT AV LJUD. Datorer, mobiltelefoner, bakgrundsljud i kollektivtrafik och butiker överallt pockar något på uppmärksamhet. Vare sig vi vill eller inte så påverkas vi av ljud. Studier visar att såväl människors puls som ämnesomsättning förändras av olika ljud, även när vi sover. Vi kan helt enkelt inte blunda med öronen. Som en motreaktion har människor börjat använda ljud för att släcka ut andra ljud. Att allt fler går med hörlurar i öronen beror på att vi försöker skapa privata rum i det offentliga rummet, säger ljudprofessor Björn Hellström. Björn Hellström är docent i arkitektur, konsult inom akustisk design samt professor i ljuddesign vid Konstfack, där han ansvarar för ett mycket avancerat ljudlaboratorium. Med >> 9
JENNIFER NEMIE I framtiden kommer vi att ställa mycket högre krav på våra ljudmiljöer, menar ljudprofessor Björn Hellström. >> hjälp av så kallad auralisering, datormodellering av ljud, forskar man kring ljudets betydelse för offentliga rum. VAD ÄR EN TRIVSAM LJUDMILJÖ? Det handlar förstås om att eliminera ljudföroreningar, men också om att tillföra ljud för att skapa olika upplevelser. Gallerian i Stockholm är exempel på ett offentligt rum som har ljuddesignats. Genom att placera ut högtalare med olika naturljud har man lyckats skapa platser där stressade galleriabesökare självmant väljer att slå sig ner. 70 procent av personerna upplever sig inte ha hört ljuden, ändå sätter de sig ner och tar en paus, säger Björn Hellström. Ljuddesignen ligger långt efter annan design, exempelvis ljusdesign. Offentliga lokaler, inte minst restauranger, kan visuellt vara hur genomtänkta som helst, men med ljudnivåer som är på gränsen till skadliga. Helt i onödan, eftersom det finns mängder av ljudabsorberande och ljudavskärmande inredningslösningar. Det beror på ett kunskapsglapp. Vi är bra på att diskutera visuell information, men saknar ett språk för auditiv information. Ljud är fortfarande en abstraktion, säger Björn Hellström. BILINDUSTRIN OCH datorspelsbranschen har förstått den kommersiella potentialen i ljuddesign och har kommit längst på området. Men inom stadsplanering och design av offentliga miljöer finns mycket kvar att lära. Det talas om hållbarhet och helhetsperspektiv, men man missar ljudupplevelsen, menar Björn Hellström. En upplevelse som handlar om så mycket mer än decibelnivåer. Sverige är ett föregångsland inom ljuddesign. Design, arkitektur och så kallad psykoakustik möts i tvärvetenskapliga samarbeten. Ett intressant projekt är ljudsättningen av Mariatorget i Stockholm. Tack vare sina gräsmattor är torget en populär picknickplats, men den ligger vid en av Stockholms mest trafikerade gator. Ljudet är för störande för att platsen ska fungera för rekreation. 400 parkbesökare har intervjuats om sina ljudupplevelser vid Mariatorget. Något överraskande visade det sig att bruset från torgets fontän upplevdes negativt av många. Men från och med årsskiftet kommer Mariatorget att låta på ett nytt sätt. Störande ljud dämpas medan positiva ljud, exempelvis trädkronornas sus, förstärks genom högtalarsystem. I FRAMTIDEN KOMMER vi att kunna lyssna på offentliga miljöer långt innan de har byggts. Konstfacks ljudlabb har utvecklat ett simuleringsverktyg som kan skapa virtuella, auditiva miljöer. Där går det exempelvis att simulera hur ljudet i ett bostadsområde påverkas om man anlägger gräsmattor, eller vad det innebär att bo under en barnfamilj i ett hus som är byggt i ett visst material. Idag kan vi köpa en lägenhet för flera miljoner utan att veta hur den låter. I framtiden kommer vi att vara mycket kräsnare än så, avslutar Björn Hellström. Gallerian i Stockholm är exempel på ett offentligt rum som har ljuddesignats. Genom att placera ut högtalare med olika naturljud har man lyckats skapa platser där stressade galleriabesökare självmant väljer att slå sig ner. 10
L juddämpare Belis Bar i Köpenhamn är effektfullt inredd med svartvita ljudabsorberande fotografier. Ljuddämpande konst Tavlorna kommer från Akuart och är ljudabsorberande konst av nordiska konstnärer och fotografer. Motivet är tryckt på en så kallad ecophon, en ljuddämpande platta som används i akustiktak. Finns i flertalet storlekar och former. Pris från 3 900 kronor exklusive moms. Vinklat Ljuddämpande panelgardiner som kan vinklas 90 grader och på så sätt tar liten plats när de inte utnyttjas. Valet av material beror på om man vill avskärma både ljud och ljus eller bara avskärma ljuset. Panelgardinerna förstärker också nivån på samtalen inom det avskärmade området. Gardinerna kan beställas med eget tryck och förses med exempelvis logotyper. Unika cirklar Med ljudabsorbenten Pegg från Akustikmiljö kan man skapa unika vägginstallationer. Fyra cirklar med varierande diameter och tillhörande väggfästen med varierande längd gör att man enkelt kan montera och bygga upp en akustikvägg genom att kombinera storlekar, färger och mönster. Cirklarna kan monteras tätt ihop i stora fält för att få en förbättrad ljudabsorption. Dekorativa plattor Soundwave Flo i design av Karim Rashid för Offecct är en ljudabsorberande panel som reducerar ljud som telefonsignaler och röster. Panelerna är tillverkade i formgjuten polyester och finns i antracit, grått, offwhite eller fuchsia. Varje platta mäter 585 x 585 x 80 mm och kostar 1 100 kronor styck. >> 11
HUR TVÅ BLEV ETT Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm har designats för att vara flexibelt i flera avseenden. Här har två företagskulturer smälts samman till en. Text: Sofia Eriksson Foto: Jennifer Nemie NÄR NÅGON SKA BLI SAMBO brukar rådet lyda: flytta aldrig in hos den andra, bygg i stället nytt tillsammans. Samma sak gäller när två bolag ska bli ett och flytta in på samma adress, menar Wivian Eidsaunet vid Murman Arkitekter, ansvarig arkitekt för Vasakronans nya kontor vid Norrtull i Stockholm. Tanken om att bygga nytt tillsammans genomsyrar allt i det nya kontoret. Möbler från de båda företagen, tidigare AP Fastigheter och gamla Vasakronan, har klätts om. Konsten på väggarna kommer också från båda håll. Det visade sig att båda företagen hade snygga Källemofåtöljer som vi kunde återanvända, säger Wivian Eidsaunet. KONTORSLOKALERNA FANNS REDAN. Det första steget blev att rensa ut den förra hyresgästens inredning. Plötsligt framträdde bilden av en liten stad. Lokalerna var fulla av gator och torg, och det var där Wivian Eidsaunet fann sin inspiration. Korridorerna har inretts för att förstärka stadskänslan. Väggarna, men också glasfönstren mot de olika mötesrummen, har klätts in med ljuddämpande fotoväv. Fotografierna visar ett urval fasadmotiv ur båda de tidigare bolagens fastighetsbestånd. Väven är transparent, vilket gör att man ser ut ur mötesrummen, men inte in. Fotoväven är monterad med reglar och kardborrband. Bara att lägga till och dra ifrån när fastigheter köps eller säljs, förklarar Wivian Eidsaunet. För att befria kontoret från hierarkier fick alla medarbetare exakt likadana arbetsplatser med samma typ av skrivbord och skåp. För dem som ibland behöver arbeta med ritningar finns projektarbetsplatser utplacerade i kontorslandskapet. Möten och förvaring av material sker i gemensamma rum. Alla talar om det flexibla kontoret, men vad är det egentligen? Här har vi försökt skapa platser för alla typer av situationer, säger Wivian Eidsaunet. Det finns god tillgång till tysta rum dit man kan gå när man inte vill bli störd. Gula soffgrupper i kontorslandskapet bjuder in till samtal. Fikarummen har utformats för att möjliggöra spontana möten. Ett obligatoriskt inslag är kaffemaskinerna. De flesta dricker kaffe. Min erfarenhet är att kaffemaskiner är det bästa sättet att få människor att stanna upp och prata med varandra, säger Wivian Eidsaunet. Även belysningslösningarna har utformats för att ge flexibla ytor. Skrivborden saknar egna lampor, i stället täcker takarmaturen upp med ett behagligt jämnt ljus som når alla arbetsplatser. Samtidigt lyser en pendlande armatur upp fasadfotografierna i korridorerna. De olika ljusen skapar liv och rörelse. Precis som i en riktig stad. 12
Återvinna och återanvända. Så mycket som möjligt av den tidigare inredningen har tagits tillvara. Mats Theselius fåtöljer i läder och mattborstad aluminium stod tidigare i receptionen på Vasakronans dåvarande huvudkontor. >> 13
Omsorgen om miljön är självklar. Ventilationen är närvarostyrd, belysningen behovsstyrd och alla nyinköpta möbler är Svanenmärkta. De bruna Källemo-fåtöljerna har återanvänts. 14
Väggar och glasfönster mot de olika mötesrummen har klätts in med ljuddämpande fotoväv. Motiven är fasadbilder på Vasakronans fastigheter. VASAKRONANS NYA KONTOR Adress: Sveavägen 167, Stockholm. Yta: Cirka 6 000 kvadratmeter. Antal arbetsplatser: Cirka 300. >> >> 15
Öppet och ljust. Fina färgklickar i skåpdörrarna vid varje skrivbord fångar blicken. Stänkskydden i köksavdelningarna består av återvunna bildäck. 16
Akustikplattor i taket och mjuka mattor i gångstråken bidrar till en behaglig ljudnivå. I biblioteket kan personalen byta pocketböcker. 17
18RICHE? BLANKA
Den gotländska sandstenen är 400 miljoner år gammal och hämtas från det enda bevarade sandstensbrottet på Gotland. I stenen har lera och andra spår av naturen vävts in. Fastigheten Matrosen 4 på Birger Jarlsgatan i Stockholm har i över hundra år rymt exklusiva gäster allt från välbärgade familjer och restaurang Riche till husspöket Mathilda. Här sitter mycket historia i väggarna, vars fasad nu restaureras med varsam hand. Text: Sofia Eriksson Foto: Pia Nordlander, Ingvar Hedenrud Nuevo Riche DEN FEM VÅNINGAR höga fastigheten Matrosen 4 på Birger Jarlsgatan 2 4 i Stockholm uppfördes år 1892-94 efter ritningar av arkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. Det var ett modernt och exklusivt bostadshus, där lägenheterna hade både gaskaminer och badrum med varmvatten. Entréer och trapphus utsmyckades av kända konstnärer. Som en reaktion mot industrialismen var tidens arkitektoniska ideal det naturliga och enkla. Därför blev huset ett av de första i Stockholm att byggas helt i natursten. Fasadgrunden uppfördes bland annat i rosafärgad, grov- och släthuggen roslagssandsten, medan utsmyckningarna formades av den mer gråvita gotländska sandstenen samt listverk i sandsten. Viss renovering av fasaden har gjorts genom åren, men endast i form av punktinsatser och konservering. Att Vasakronan nu valt att göra en omfattande restaurering handlar dels om estetik, och dels om säkerhet. En inventering visade att vissa utsmyckningar hade ätits upp av över hundra års väder, vind och försurat regn. Vissa av >> >> 19
När vi är klara kommer kulörerna och kontrasterna att vara iögonfallande vackra. Precis så som det såg ut 1894. INGVAR HEDENRUD, ANSVARIG ANTIKVARIE Sten- och bildhuggarna Brian Sibula Hansen och Niclas Johansson utgår från gipsgjutna mallar och lösa delar av den gamla fasaden. Formerna knackas fram för hand, med samma teknik och verktyg som använts i hundratals år. stenarna i fasaden väger 15 kilo och är placerade på 30 meters höjd. Det var dags att undanröja all framtida risk för att delar av fasaden ska lossna och falla ner på trottoaren. MED ETT DÅN FALLER stenblocket i två bitar. Den gråvita sandstenen har forslats hit från det enda bevarade sandstensbrottet, som ligger på södra Gotland. I en verkstad i Spånga arbetar Brian Sibula Hansen och Niclas Johansson med att ge Matrosen 4 en ansiktslyftning. Fastigheten är för de flesta är mer känd som Riche-huset. De är båda sten- och bildhuggare, ett uråldrigt yrke som blir alltmer sällsynt. Ett antal utövare kan erbjuda maskinellt stenhuggeri, men få klarar hantverket för hand. Brian Sibula Hansen har varit sten- och bildhuggare i 30 år. Han lärdes upp av sin morfar och har restaurerat fasaderna till exempelvis Buckingham Palace och Köpenhamns slott. Nu för han hantverket vidare till Niclas Johansson, som är Sveriges ende sten- och bildhuggarlärling och har arbetat med sten i bara tio år. Det tar tid att bli fullärd. Bäst är det konstnärliga finliret där vi skapar former för hand, konstaterar de. De hugger och knackar med klubbor och gaffelliknande järn. Gipsavgjutningar och detaljfoton från fasaden visar vägen. Originalstenarna från 1800-talet höggs fram längs med stenfibrerna, helt enkelt för att det var enklast och sparade tid. Men det gjorde också stenarna mer sköra. Nu hugger stenhuggarna sandstenen på den andra ledden, vilket ger de nya utsmyckningarna en mer hållbar konstruktion. Restaureringen startade i maj 2009 och beräknas pågå till november. 53 nya stendetaljer skapas helt från grunden i verkstaden i Spånga, samtidigt som fem konservatorer arbetar på plats vid fastigheten. Det finns en restaureringstradition i Sverige som säger att vi främst ska bevara framför att bygga nytt. Här har vi lyckats hitta en kombination mellan sten- och bildhuggeri och konservering, säger Ingvar Hedenrud, ansvarig projektör och antikvarie i projektet. Han ser fram emot den originalfasad som nu växer fram under plast och byggnadsställningar. När vi är klara kommer kulörerna och kontrasterna att vara iögonfallande vackra. Precis så som det såg ut 1894. 20
SVEN-OLOF ENGLUND, AFTONBLADET ETT NÖJESPALATS UNDER TRE SEKEL Sedan 1893 har Riche varit en plats för nöjen och gastronomiska njutningar. Många exklusiva gäster har besökt restaurangen som en gång öppnades av källarmästare Gustav Pettersson efter förebilden Café Riche i Paris. NÄR FASTIGHETEN MATROSEN 4 stod klar på Birger Jarlsgatan 2 4 i Stockholm flyttade välbeställda familjer in, men också restaurang Riche, med tillhörande café och festvåning. Här ville källarmästare Gustav Pettersson skapa en mötesplats efter förebilden Café Riche i Paris. Med stärkta linnedukar och >> 21
BILDER FRÅN RICHE Under Riches glansdagar hade varje bord egen servitör. Fasaden som den såg ut 1911. fransk meny fick han förnäma stockholmare att känna sig som hemma och snart blev Riche Stockholms främsta bröllopsrestaurang, med eget vigselrum. Under 1920-talet kom Riche att bli en nöjesplats för Stockholms makt- och kulturelit. På 1930-talet började det som idag kallas Lilla baren locka till sig skådespelare, författare och konstnärer. Här kunde man se Hasse Ekman och Kar de Mumma slå klackarna i taket, men även höra husspöket Mathilda, som senare, lite snopet, visade sig vara en högljudd ventilationstrumma. RICHE HAR BYTT INRIKTNINGAR och ägare genom åren, men för många blivit synonymt med mästerkrögaren Tore Wretman. 28 år gammal tog han över restaurangen 1945, då den knappt överlevt andra världskriget och fungerade som en förfallen värmestuga för prostituerade. Men Tore Wretman lyckades under 1950- och 60-talet att förvandla Riche till ett exklusivt vardagsrum för betydelsefulla gäster. Här åt man, varvade ner, och frotterade sig med förnäma gäster. Det flamberades och grillades och lanserades nymodigheter som crêpes och bouillabaisse. Flera kända maträtter skapades på Riche, till exempel Toast Skagen och dressingen Rhode Island, medan rätter som Joppes räksallad och ägg Pauline uppkallades efter stamgäster. Stammisar var exempelvis Sickan Carlsson, Stig Järrel, Povel Ramel, Karl Gerhard och prins Bertil, men hit hittade även Elisabeth II, Gregory Peck och Alfred Hitchcock. Bord nr 56, Tore Wretman tillsammans med arkitekt Nils Tesch, som ritade den nya verandan 1965. i det som idag heter Teatergrillen, blev Ingmar Bergmans stambord. När Tore Wretman lämnade ifrån sig krögarskapet i mitten av 1970-talet, blåste nya vindar in i verksamheten. Under kristallkronorna trängdes businesskostymer med blåjeans och under 1980-talet hittade en ungdomligare publik till Riche. På 1990-talet samlades musiker, författare, journalister och skådisar här. Det festades och dansades, nätterna igenom. Idag är fastigheten Matrosen 4 fortfarande synonym med Riche, även om här finns andra hyresgäster som exempelvis SevenEleven, Skajs konsthandel, Galerie Bel Art, Dolhem design och Frank Advokatbyrå. Dagens Riche, där även Teatergrillen och Lilla baren ingår, försöker bevara sitt arv och locka de mest kräsna gästerna med exklusiva menyer, god service och pikanta inslag som exempelvis silvervagnen som rullat genom restaurangen i över 50 år, ur vilken det serveras entrecôte och pommes de Pont Neuf. Sofia Eriksson 22