TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2010-12-06 ANTAGEN 2011-02-07 / LAGA KRAFT 2011-03-01
TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN GRÖNSTRUKTUR HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Inledning Gröna områden i olika former är omistliga inslag i vår närmiljö för vår hälsa och trivsel och även för miljön och lokalklimatet. I tätare bebyggelse har grönområdena ofta betraktats som områden som blivit över och även som reservmark för framtida byggnation. Resultatet av detta är att tätorter ofta mer eller mindre befriats från gröna områden, samt att den kvarvarande gröna miljön styckats upp utan en genomtänkt plan. Flera studier har visat att människors hälsa och välbefinnande förbättras genom utomhusvistelse. Barn som tillbringar mycket tid i naturen har en bättre koncentrationsförmåga, bättre motorik och är generellt friskare än barn som tillbringar dagarna inomhus. Naturupplevelser under tidiga år är också grundläggande för känsla och engagemang för naturen. Man har även sett att tillfrisknande från olika sjukdomar och återhämtning från stress har ett tydligt samband med tillgången till natur. Fysisk inaktivitet är idag också ett av de största hoten mot vår hälsa, samtidigt som friluftsliv utgör en av de vanligaste formerna av fysisk aktivitet i Sverige. Vistelse i skog och mark är alltså av stor betydelse för vår hälsa och det är av stor vikt att ha naturområden i nära anslutning till sin bostad. Avståndet till naturområdet är avgörande för hur ofta detta besöks, vilket gör att det är extra viktigt att beakta vid planläggning av nya bostäder och verksamheter. Under senare år har grönområden fått ett ökat värde vid planering. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik står att en av naturvårdspolitikens viktigaste uppgifter är att se till att det finns tillräckligt med tillgänglig attraktiv mark och vatten för friluftsaktiviteter, såväl i och nära tätorter och städer som i mer avlägset liggande naturmiljöer. Ett grundläggande element i naturvårdspolitiken är att hela befolkningen ska ha tillgång till vår natur. Det räcker dock inte att endast spara natur, utan det krävs också planering för friluftslivet med tydliga strategier och mål. Att ge den tätortsnära naturen ett bättre skydd, inte minst för friluftslivet är även ett led i att uppnå miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö. Den fysiska planeringen bör användas som styrmedel för att uppnå detta mål. Även i miljöbalken betonas att grönområden i tätorter och i närheten av tätorterna särskilt ska beaktas vid åtgärder som påtagligt kan skada deras natureller kulturvärden. Det räcker dock inte med att det är grönt på kartan, naturen bör ha kvaliteter och innehåll som ger upplevelser, stimulerar och väcker intresse. Planens intentioner bidrar även till att uppfylla det nationella folkhälsomålet om ökad fysisk aktivitet. Detta mål anger att samhället ska utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Hammarö kommun är en till stor del lantlig kommun. Närheten till Karlstad och en ökande befolkningsmängd gör dock att det råder ett hårt bebyggelsetryck på framförallt den norra halvan av ön. Detta gör att behovet att bevara och värna den naturmiljö som finns där har växt 2
fram. I varje enskilt exploateringsföretag är det heller inte lätt att se effekten på helheten när grönområden tas i anspråk. Syftet med detta tillägg till översiktsplanen är att få en helhetsbild av de grönområden som bör bibehållas. Läsanvisning Grönstrukturplanen ska verka som ett tillägg till Hammarö kommuns översiktplan. Meningen är att den ska läsas tillsammans med kommunens översiktsplan. Ett tillägg till en översiktsplan ersätter denna i de delar tillägget anger en annan markanvändning än vad översiktsplanen gör. Precis som översiktsplanen är grönstrukturplanen inte bindande, utan ligger enbart till grund för andra rättsverkande planer och ger riktlinjer för hur naturområdena ska behandlas i dessa. I detta tillägg till Hammarös översiktsplan anges först ett antal mål som bör uppfyllas vid all planläggning och nybyggnation. Kommunen bör även sträva efter att dessa mål uppfylls för redan befintliga områden. Efter denna del följer en genomgång av specifikt utpekade områden, vilka är särskilt viktiga att värna och utveckla, samt eventuellt åtgärda för att uppnå grönstrukturplanens målsättning. De mål som anges ska inte ses som ett absolut hinder mot exploatering i de utpekade naturområdena. Däremot bör den exploatering som kommer till stämma väl överens med platsens användningsområde och naturvärden, exempelvis kan båtplatser tillskapas vid någon av de kvarvarande stränderna, eller vindskydd och leder kan anläggas i några av de större sammanhängande naturområdena. Vad som tillåts är något som får avgöras i det enskilda fallet, där en avvägning får avgöra värdet av ingreppet kontra den förlust av grönstruktur som det innebär. Avgränsningar I detta tillägg till översiktsplanen behandlas främst den norra halvan av Hammarö. Skyddade områden, som exempelvis naturreservat och Natura 2000-områden behandlas inte, då dessa redan är fråntagna exploatering, samt behandlade i den befintliga översiktsplanen. Inte heller behandlas naturområden som exempelvis badplatser, tillgängliga stränder etcetera då ställning till dessa också har tagits i översiktplanen. För den norra delen av ön med Hammars udde och Klarälvsdeltat pågår arbetet med en fördjupning av översiktsplanen, varför detta område inte tas upp specifikt i detta dokument. Södra delen av Hammarön (se avgränsning i kartbilagan) behandlas inte heller specifikt, då översiktsplanen inom denna del har en restriktiv hållning till ny bebyggelse. Eftersom bebyggelsetrycket är stort och kommunens landareal relativt liten är det ytterst angeläget med en långsiktigt hållbar hushållning av marken. Därför föreslås bebyggelseutvecklingen ske i den norra delen medan den södra delen så långt möjligt bevaras som natur- och rekreationsområde. I 2 kap 3 plan- och bygglagen sägs bl a att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. Kommunen har ett övergripande ansvar för en långsiktig planering som omfattar bebyggelse, infrastruktur och kommunal service. I detta ansvar gäller det att utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur så att mark- och vattenområden utnyttjas och utformas med hänsyn till miljön samt kommuninvånarnas 3
välbefinnande, hälsa och säkerhet och med kommande generationers behov och önskemål i åtanke. Beträffande kommunens södra del är bedömningen att den inte tål ytterligare exploatering med nyetableringar för bostadsbebyggelse. En av grunderna för den bedömningen är att infrastrukturen med såväl trafiksituation som kommunal service ska vara möjlig att anordna. Den södra kommundelen har redan i dagsläget en infrastruktur som inte uppfyller krav som motsvarar personbelastning för tyngre fordonstrafik och personbilstrafik samt krav på säker gång- och cykeltrafik. En utveckling som medför utökning av trafiken för sophantering och ytterligare tömning av avloppsanläggningar är inte acceptabel med nuvarande infrastruktur. Norra delen av Hammarön är den del där bebyggelseutvecklingen i huvudsak sker varför redovisningen nedan inriktas på grönstrukturen inom denna del. Definition av grönstrukturplanens områdestyper Grönstruktur utgörs av det system av grönområden som exempelvis skogar, trädgårdar, parker och alléer som finns inom och i närheten av bebyggelse. Närnaturområde grönområde (ex. skog, äng, park o.dyl.) om minst 0,3 ha. Området är avsett att tillgodose den dagliga rekreationen i form av lek, promenader, motion och naturkontakt. Dessa områden är även avsedda att sammanlänka naturmiljöer mellan bostadsområden samt avskärma bostadsområden från varandra, samt verka avskärmande och bullerdämpande mot trafikerade vägar. Skolskog ett avgränsat naturområde som disponeras av förskola och grundskola för lektioner och lek på raster. En mer formell definition av skolskog finns från det nationella samverkansprogrammet Skogen i Skolan där skolan och markägaren upprättar en överenskommelse där skolan får tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, exempelvis bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd. Friluftsområde naturområde större än 100 ha. Inom området finns ordnade stigar, löp- och skidspår, elljusspår och andra inrättningar som kontinuerligt underhålls. Friluftsområdet ska även möjliggöra mer friare naturvistelse med områden utan iordningställda leder och vindskydd. Brukad mark mark för åkerbruk, vall och bete. Möjligheter till skydd Grönstrukturplanen förutsätter att jord- och skogsbruk bedrivs på sedvanligt sätt. Det finns dock ett antal olika sätt som kommunen kan skydda grönområdena på. Vid upprättandet av nya detaljplaner kan de gröna områdena skyddas genom planbestämmelser. Avtal kan även skrivas med markägaren, där denne får en viss ersättning mot att marken bevaras och sköts på ett visst sätt. I och med införandet av miljöbalken har även kommunen möjlighet att bilda naturreservat. Naturreservat kan bildas både för att bevara ett områdes naturvärden, samt dess värden för det rörliga friluftslivet. Ett naturreservat ger ett mer långsiktigt skydd av området i fråga, samt att det även genom en skötselplan anger hur man önskar att området ska utvecklas. 4
Mål och visioner Vision 2015 Denna grönstrukturplan är ett led i att uppfylla Hammarö kommuns vision. Visionen anger hur Hammarö kommun ska utvecklas fram till 2015. I denna lyfts tre strategiska ben fram som särskilt viktiga; boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. Att bevara och värna de naturområden som finns i anslutning till där befolkningen bor bidrar till att uppfylla dessa tre strategiska ben. Mål för översiktsplanen I översiktplanens vision anges att alla bostadsområden ska ha tillgång till närströvområden. I planen görs även ställningstagandet att en grönstrukturplan ska upprättas. Grönstrukturplanens övergripande mål och syfte Syftet med grönstrukturplanen är att säkerställa naturområden i rätt mängd, på rätt ställen och med rätt kvaliteter för både människors behov och den biologiska mångfalden. Detaljerade mål Grönstrukturplanen ska syfta till att samtliga kommuninvånare får tillgång till naturområden i sin närhet. För att uppnå detta mål bör följande eftersträvas vid all planläggning och nybyggnation, samt i befintliga områden som i nuläget inte uppfyller dessa mål. 1. Grönområdena bör beaktas så tidigt som möjligt i planskedet för att de ska få den funktion som avses. I första hand bör redan befintliga grönområden tas till vara och integreras i planen, i andra hand bör nya grönområden tillskapas. De gröna områden som finns i planerna bör utgöra allmän platsmark. 2. Områden utpekade som närnaturområde, skolskog eller friluftsområde bör undantas från all vidare exploatering. 3. Den södra delen av ön (se avgränsning i kartbilagan) ska i huvudsak behålla sin lantliga miljö varvid en restriktiv hållning till ny bebyggelse ska tillämpas. 4. Samtliga förskolor och grundskolor bör ha tillgång till en skolskog. 5. Där det är möjligt bör målsättningen vara att avståndet inte överstiger: a. 300 meter från ett bostadsområde till närnaturområde b. 150 meter från förskola och skola till skolskog c. 3 km och/eller kollektivtrafik från bostaden till friluftsområde 6. Vid all ny planläggning av områden ska ett yteffektivt byggande och god hushållning med mark eftersträvas. Grönområden kan verka som avskärmning mot annan bebyggelse samt mot vägar. 7. Tillträdet till grönområdena bör inte begränsas av några barriärer som exempelvis större vägar. Från bostaden bör det finnas tydliga gröna stråk till närmaste grönområde. Dessa gröna stråk bör även sammanlänka de olika grönområdena. 8. Naturvårdsverkets rekommendationer om max 40 dba i friluftsområden avsatta i kommunal översiktsplan och 45-50 dba i närnaturområden bör eftersträvas. 9. Vid försäljning av kommunalt ägd tätortsnära mark bör alltid en noggrann övervägning ske av områdets värden för naturvård och friluftsliv. 10. Ej ianspråktagna strandområden ska fortsatt vara allemansrättsligt tillgängliga. 11. Grönområdena bör vid nyanläggning i möjligaste mån anpassas till rörelsehindrade. 12. Brukningsbar jordbruksmark bör bevaras för framtiden. Vid byggnation i anslutning till den brukade marken bör brynmiljön sparas. 5
Ställningstaganden Närnaturområden Flertalet av bostadsområdena har tillgång till någon form av grönområde i sin direkta närhet. För bostadsområdena inne i centrala Skoghall finns dock problem att klara målen om minsta avstånd till grönområdet, samt att det ska vara möjligt att nå det utan att korsa större vägar. Att leda in gröna stråk i tätorten är i flertalet fall inte realistiskt, utan ett mer genomförbart mål är att se till så att det finns säkra vägar för att ta sig till grönområdena runt tätorten. Alla naturområden upptagna i grönstrukturplanen binds inte samman av gröna stråk, och inte heller alla bostadsområden är avskärmade med gröna ridåer, detta är dock något som kommunen bör sträva efter att successivt uppnå. Skolskogar För närvarande finns fem skolskogar inom kommunen som är med i organisationen Skogen i Skolan och har registrerat sin skolskog, nämligen Götetorpsskolan, Hallersrudsskolan, Hammarlunden, Lillängsskolan och Mörmoskolan. Merparten av övriga skolor är belägna så att de i sin direkta närhet har någon form av naturområde som kan nyttjas under raster och i undervisningen. I de fall det saknas närliggande naturområden och det är svårt att tillskapa detta i direkt anslutning till skolan bör resurserna istället satsas på säkra gång- och cykelvägar till närbelägna naturområden. Friluftsområden Det stora friluftsområdet på norra delen av kommunen är Kilenegården, vilket är ett stort sammanhängande område med iordningställda leder som nyttjas av ett stort antal av kommuninvånarna. Detta gör att området inte bör utnyttjas för annan användning än just friluftsändamål. Hammars udde är utpekat i grönstrukturplanen som ett friluftsområde. Som en del i ett Leader-projekt har Hammarö kommun, Hammarö Församling och Hammarö Hembygdsförening låtit utföra en förstudie för en vandringsled på Hammars udde. I diskussionerna kring denna led finns även planerna på att eventuellt knyta samman den med Klarälvsbanan. En eventuell dragning av dessa leder är viktiga att beakta i framtida planer inom detta område. För Klarälvsdeltat ska en fördjupad översiktsplan göras, då även gränsdragningen för ett eventuellt naturreservat kommer att hanteras. Från Edsviken-Lillängshamnen längs Vänerstranden föreslås en vandringsled fram till Bonäsleden, som knyter samman Skoghalls tätort med Kileneområdet och Bonäsudden i den sydöstra delen av kommunen. Exploatering av naturområdena i anslutning till denna led bör inte tillåtas. Brukad mark Brukad mark är viktigt för variationen i landskapet med omväxlande öppna och skogsklädda områden. Den brukade mark som finns i kommunen bör därför bevaras. I översiktsplanen för Hammarö kommun sägs att kommunen ska vara restriktiv mot annan markanvändning på jordbruksmark, vilket är ett ställningstagande som står kvar. 6
Konsekvensbeskrivning Nollalternativet innebär att de utpekade områdena och målen i den föreslagna grönstrukturplanen inte realiseras. Konsekvensen av detta är att naturområden i anslutning till bebyggelse kan exploateras, med en förlust av värden för både friluftslivet och den biologiska mångfalden. Om den föreslagna grönstrukturplanen antas kommer de utpekade områdena att vara fråntagna en framtida exploatering, samt att nya områden kommer att få tillgång till naturområden i närområdet. Detta innebär att miljö- och naturvärden, samt värden för friluftslivet kommer att bevaras, samt förstärkas. Hammarö kommun 2010-12-06 Karin Sandqvist Bertil Persson Leila Ekman Miljösamordnare Arkitekt Kommunarkitekt 7