Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande hög arbetslöshet och unga och utlandsfödda har svårt att hitta arbete. Samtidigt har företag och offentlig sektor allt svårare att finna rätt kompetens. Mitt i detta verkar och växer bemanningsföretagen. Varför växer de? Vad innebär tillväxten för framtidens arbetsmarknad? Är bemanningsföretagen ett problem eller en möjlighet? Och varför anlitar företag dem? Innehåll Varför växer bemanningsföretagen 3 Bemanningsföretagens tillväxt och utveckling 4 Vad driver kunderna? 6 Bemanningsföretagen efter finanskrisen 7 Hoten mot jobben 8 Vad kan tillväxten av bemanningsföretag innebära för framtidens arbetsmarknad? 11 3

Bemanningsföretagens tillväxt och utveckling 1993 tilläts bemanningsföretagen att verka friare. Sedan dess har branschen vuxit till att sysselsätta 135 000 personer. 1,5 procent av de anställda på svensk arbetsmarknad arbetar idag i ett bemanningsföretag. Bemaningsbranschens omsättning miljarder kronor Ett av många exempel på att Sverige idag har en annan näringslivsstruktur än då bemanningsföretagen började växa är telekomföretaget Ericsson, som anställer allt färre personer direkt men anlitar allt fler konsulter och underleverantörer. Mellan 2000 och 2012 minskade Ericsson antalet anställda i Sverige från 42 000 till drygt 16 000 personer. Samtidigt visade sammanställningar från SCB att varje anställning i egen regi kom att motsvaras av 3,5 anställningar hos underleverantörer, bemanningsföretag och konsulter. Många industriföretag har gjort en liknande resa, och idag är industribemanning bemanningsbranschens största verksamhetsområde. Bemanningsföretagens tillväxt drivs av kundernas efterfrågan. Men såväl efterfrågan som utbudet av tjänster har förändrats under det senaste decenniet. Tre förändringar bland kunderna är: Att allt fler arbetsgivare anlitar bemanningsföretag. Att de gör det under längre tid. Att bemanningsföretag används för alltmer kvalificerade och komplexa behov. Källa: Bemanningsföretagens branschstatistik Att bemanningsföretag växer beror främst på den omstrukturering av den svenska ekonomin och arbetsmarknaden som pågår under det globala konkurrenstrycket. Företagen renodlar och effektiviserar sin verksamhet för att möta den ökande konkurrensen. Vår bransch sätter årligen 172 000 personer i jobb via personaluthyrning, omställning och direkta rekryteringar. (135 000 personer jobbade i ett bemanningsföretag förra året, branschföretagen rekryterade till slutkund över 17 000 personer och över 20 000 personer fick ett nytt jobb via ett omställningsprogram). De bemanningsanställda har samtidigt fått längre och tryggare anställningar. 97 procent av bemanningsbranschens medarbetare omfattas idag av kollektivavtal jämfört med 88 procent på övriga arbetsmarknaden. Deras trygghets- och försäkringslösningar motsvarar de i andra kollektivavtal. Jämfört med 90-talet har jobbet som bemanningsanställd därmed blivit mer likt andra anställningar, med större trygghet och förutsägbarhet. 4 5

Vad driver kunderna? Undersökningar av drivkrafterna hos bemanningsföretagens kunder visar att de kan delas in i två kategorier; marknadsdrivna och hr-drivna. Marknadsdriven efterfrågan är till exempel då stora industriföretag hanterar variationer i efterfrågan och produktion genom att använda inhyrd arbetskraft. Hr-driven efterfrågan handlar om att kunderna behöver en strategisk och långsiktig partner som kan bistå vid rekryteringar, vikariebehov och nya arbetsuppgifter vid omställning. Många delar av offentlig sektor upphandlar bemanningsföretag av dessa skäl. Kundundersökningar visar att även små företag ofta återfinns i denna kategori; enkelheten väger tungt för dessa kunder. Bägge dessa kundgrupper går mot längre kunduppdrag, eftersom såväl behovet av strategisk hr-kompetens som behovet av flexibilitet är stadigvarande för kunden. En missuppfattning som ibland förekommer är att tillväxten av bemannings-företag i Sverige skulle bero på att arbetsgivare vill komma runt lagen om anställningsskydd, LAS. Kundundersökningar stöder inte att så skulle vara fallet. Istället är bemanningsbranschen betydligt större i många länder med klart svagare anställningsskydd. Bemanningsanställda omfattas dessutom av anställningsskydd hos bemanningsföretaget. Att bemanningsföretag växer i västvärlden går inte att förklara med förekomst av eller variationer i anställningsskydd. Ökad konkurrens och tidspress, ökad specialisering, brist på nyckelkompetenser och högre rekryteringskostnader är de förändringar som främst påverkar branschen. Vikariebehov 100 Bemanningsföretagen efter finanskrisen Efter finanskrisen 2008 har bemanningsföretagens roll på den svenska arbetsmarknaden stärkts, även om krisen initialt slog hårt mot företagens verksamhet. Bemanningsföretag vittnar om att det efter krisen skedde ett trendbrott i industriföretagen. I en mer osäker omvärld väljer industrin en större andel bemanningsmedarbetare. Utvecklingen är tydlig även inom tjänstemannayrken var tionde ekonom kommer idag i arbete via bemanningsföretag. En annan förändring under senare år är att uppdragen från offentliga aktörer ökar i omfattning för bemanningsföretag. Precis som i privata verksamheter används bemanningsföretag numera som en långsiktig partner av offentlig sektor. Några exempel är starten av trängselskatten i Stockholm, granskning av lärarbetyg hos Skolverket vid införandet av lärarlegitimation, driften av en vårdklinik på Karolinska sjukhuset och organisering av en hel hamnverksamhet i Stockholm. Ytterligare en förändring är att bemanningsföretag allt oftare tar entreprenaduppdrag, där de även står för arbetsledningen på arbetsplatsen. 80 60 40 20 Alternativ till bemanning 0 Källa: Boston Consulting Group/Ciett 6 7

Hoten mot jobben Tillväxt i bemanningsföretag skapar på vissa håll oro och motstånd. Det har under det senaste året framförts nya politiska krav på förbud mot bemanningsföretag, krav på nya lagar som bestämmer när bemanningsföretag får anlitas och nya krav på lagstiftning om tidsgränser för bemanningsuppdrag. Om ett eller flera av dessa förslag blev verklighet skulle det ändra spelreglerna på arbetsmarknaden, och det skulle försämra förutsättningarna för många företag att bedriva verksamhet i Sverige. Om arbetsgivare inte kan hyra in går jobb förlorade. En internationell studie från Boston Consulting Group har undersökt vad arbetsgivare skulle göra utan bemanningslösningar. Den visar att: 1. Befintliga medarbetare skulle få arbeta mer. 54 % av kunderna skulle låta ordinarie anställda jobba mer, till exempel genom fler skift eller ökat övertidsarbete. 2. Visstidsanställningarna skulle öka. 12 procent av arbetsgivarna skulle välja andra flexibilitetslösningar. Påhuggsjobben hos företagen skulle med andra ord öka. Svenska kundundersökningar visar liknande resultat. I en liknande svensk kundstudie där svarsalternativet att öka belastningen på egen personal inte fanns med svarade 71 procent att de skulle ersätta bemanningsuppdrag med egna visstidsanställningar. 81 procent av de tillfrågade angav inte egna fastanställningar som ett alternativ. Att begränsa bemanning har därmed en mycket liten effekt på antalet anställningar hos kunderna: hos högst en femtedel av kunderna skulle egna tillsvidareanställningar vara aktuella. Svenska kundundersökningar visar dessutom att en fjärdedel av företagen skulle tacka nej till uppdrag eller skjuta på arbete. Tio procent skulle flytta produktionen till andra länder. De som vill tidsbegränsa inhyrning av personal motiverar förslaget med att stadigvarande inhyrning eller långa uppdrag tränger ut arbeten hos kunderna. Kundundersökningar visar dock att detta inte stämmer. En annan anledning påstås vara att motverka otrygghet för medarbetarna. Men det som verkligen hotar tryggheten är förslaget om kortare uppdrag. I Sverige erbjuds anställda hos bemanningsföretag idag fast jobb efter 6 månaders inledande anställning. Närmare 70 000 personer är helårsanställda inom bemanning. Ofta hyrs de in för att kunden inte vet hur långt behovet är. Med kortare inhyrningar hos kunderna följer fler korta anställningar för de bemanningsanställda. Korta uppdrag är helt enkelt mycket svårare att kombinera till en tillsvidareanställning än långa bemanningsuppdrag. Möjligheten att planera långsiktigt för medarbetarna försvåras avsevärt för bemanningsföretagen, och bemanningsbranschen riskerar att bli en påhuggsbransch med mindre trygghet för de anställda. 8 9

10 Att lagstifta om tidsbegränsningar för bemanningsuppdrag hotar också den industristruktur som vuxit fram efter finanskrisen, där bemanningsföretag står för långsiktiga personallösningar som inkluderar upplärning av ny personal. Inskolning på arbetsplatsen tar i kunskapsintensiva industriföretag lång tid för såväl tjänstemän som arbetare. Forskning från Göteborgs universitet visar att det tar: Tre till sex månader att lära upp en industriarbetare. Ofta ett år eller mer att lära upp specialiserade tjänstemän. Detta innebär att det krävs långa inhyrningstider för att bemanningslösningar i kunskapsintensiva företag ska fungera. Kortade uppdrag slår också mot unga och utlandsfödda eftersom investeringen i att lära upp dem blir svårare att räkna hem för företagen. Kortare uppdrag hotar även kompetensförsörjningen i offentlig sektor. Nya hinder, lagar och regler hotar även tillväxten av nya jobb. När efterfrågan ökar växer stora företag genom inhyrning. Men om möjligheten att hyra in begränsas eller försvåras tar det längre tid innan företagen väljer expansion genom anställning. Anställningar i egen regi är nämligen långsammare och dyrare (på grund av högre rekryteringskostnader) och medför större risk. Därmed hotas återhämtningen och tillväxten på svensk arbetsmarknad om inhyrning av personal begränsas. Vad kan tillväxten av bemanningsföretag innebära för framtidens arbetsmarknad? Bemanningsbranschen sysselsätter idag 1,5 procent av den svenska arbetskraften. I Tyskland är samma siffra 2,2 procent och i Nederländerna 2,7 procent. På lite sikt och med bättre förutsättningar borde den svenska bemanningsbranschen kunna nå liknande nivåer. Men det skulle fortfarande innebära att bara två till tre av 100 på svensk arbetsmarknad arbetade i ett bemanningsföretag. Ett område där bemanningsföretag kan bidra mer är inom sysselsättning för unga och utlandsfödda. Redan idag kommer en stor andel av dessa grupper in i arbete via bemanningsföretag. Andelen anställda som är 16-24 år (27,5 %) är idag tre gånger högre i bemanningsföretag än på arbetsmarknaden generellt (10,2 %). Med en större roll för bemanningsföretag skapas fler jobb för unga och utlandsfödda. Bemanningsföretag är också specialister på att arbeta med omställning, det vill säga att hjälpa den som behöver inleda en ny karriär mitt i livet, ibland efter en längre tids arbetslöshet. En tredjedel av de bemanningsanställda kommer direkt från arbetslöshet. Tillväxten av arbetstillfällen där arbetslösa ges en chans ökar också mer då bemanningsföretag växer. Allt fler bemanningsföretag har också specialiserat sig på att sysselsätta långtidsarbetslösa. Efter valet 2014 står svensk arbetsmarknad inför ett vägval. Antingen kan politikerna hindra bemanningsföretagens verksamhet och därmed tillväxten av arbetstillfällen i svensk ekonomi eller så kan politikerna låta bemanningsföretagen erbjuda sin specialistkompetens fullt ut på den svenska arbetsmarknaden. För att det senare ska vara möjligt behöver bemanningsföretagen: En tydligare uthyrningslag som undanröjer hinder för bemanningsföretag. Utökade möjligheter att ingå lärlingsavtal och ta ansvar för lärlingsfunktionen på svensk arbetsmarknad. Arbetsfred för den svenska bemanningsmodellen; fack och arbetsgivare, inte politiker, ska råda över villkoren på arbetsmarknaden. Möjlighet att konkurrera med den statliga arbetsförmedlingen på lika villkor. 11

www.bemanningsforetagen.se