Dugga i Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik den 22 sept 2014 kl

Relevanta dokument
Vattenångans partialtryck delat med vattenångans maximala ångtryck vid rådande lufttemperatur (mättnadsångtryck) (1 p)

Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik W3 Inst för Geovetenskaper Ht 2012 A Rodhe/M Mohr

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd.

Växthuseffekten och klimatförändringar

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Klimatet i Skandinavien

Hydrologi, grunder och introduktion

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik W3 Inst för Geovetenskaper Ht 2014 A Rodhe/M Mohr

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värmelära. Fysik åk 8

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Vad är vatten? Ytspänning

Hydrologins vetenskapliga grunder

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Räkna först ut ångtrycket mha av formeln för specifik fukt (från formelsamlingen):

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

MV0192. Deltentamen i markfysik

METEOROLOGI. Innehåll

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Meteorologi. Läran om vädret

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Marcus Löfverström

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Kapitel 3. Standardatmosfären

Vätskors volymökning

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Föreläsning 2 Vädrets makter

Klimat, vad är det egentligen?

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

MV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

Avrinning. Avrinning

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Flervalsfrågor

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

1TV 016. Deltentamen i markfysik

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Energitransport i biologiska system

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Förnybara energikällor:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Nederbörd. Nederbörd

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

VA-frågor och klimatförändringar

Allt kallare ju högre vi kommer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk LAF. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Värme, kyla och väder. Åk

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Lite kinetisk gasteori

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Förprojektering Smedby 6:1

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Energiomställning utifrån klimathotet

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

Klimat och hållbar utveckling 7A

Det hydrologiska kretsloppet i stora drag

Transkript:

Dugga i Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik den 22 sept 2014 kl 8.00 10.00 Besvara frågorna i nummerordning, med flera svar på samma sida. Skriv bara på ena sidan av papperet. Om du vill ta en viss fråga senare, lämna plats på papperet så att du kan hålla ordningen mellan frågorna. Formelsamling är inte tillåten. Ange kodnummer på varje blad. Varje fråga ger 1 p. För godkänd krävs 16 p (= hälften). Godkänd dugga ger 10 % bonus på tentan (Gäller endast den ordinarie tentan och omtentan i januari.) Allan och Matthias kommer till tentasalen ca kl 9.15 Matthias frågor: 1. Med hur många grader Celsius höjs jordytans medeltemperatur genom den naturliga växthuseffekten? (Välj 1 alternativ) c) 33 C (1 p) 2. Förklara kort varför temperaturen stiger med höjden i stratosfären? Ozonskiktet absorberar energirik UV-strålning som leder till uppvärmning. (1 p) 3. Ange tre krafter i Navier-Stokes ekvation för den vertikala vindkomponenten. tryckgradientkraft, gravitation/tyngdkraft, Corioliskraft, turbulent friktion (1/3 p var) 4. Vilka två påståenden är rätta? (Välj 2 alternativ) a) På norra halvklotet är koldioxidkoncentrationen större på vintern än på sommaren (0,5 p) c) På södra halvklotet är koldioxidkoncentrationens årstidscykel mindre än på norra halvklotet. (0,5 p) 5. I en ideal gas (Välj 1 alternativ) a) Tar 1 mol molekyler lika stor volym oavsett vad det är för gas. (1 p) 6. Barometriska höjdformeln används för att (Välj 2 alternativ) a) räkna ner trycket från stationsnivå till havsnivå (0,5 p) d) räkna ut höjdskillnader i en höjdmätare (0,5 p) 7. Ungefär hur stor är luftens specifika volym vid markytan? (Välj 1 alternativ) b) 1 m 3 kg -1 (1 p)

8. Hur mycket är normalt lufttryck vid markytan? (Välj 1 alternativ) c) 1000 hpa (1 p) 9. Vid neutral skiktning utan kondensation är (Välj 1 alternativ) a) Den potentiella temperaturen konstant med höjden och den vanliga temperaturen avtar med 1 C per 100m höjd. (1 p) 10. Vilken av följande ytor har högst albedo: (Välj 1 alternativ) a) Snö (1 p) 11. Vad är en isobar? Förklara kort Linje som knyter ihop punkter med samma tryck eller en linje med samma lufttryck längs hela linjen (1 p) 12. Definiera daggpunkt Den temperatur då kondensation uppstår när luften avkyls (allt annat lika). (1 p) 13. Corioliskraften (Välj 2 alternativ) b) Är lika med noll vid ekvatorn (0,5 p) c) Har både en horisontell och en vertikal komponent vid 45 N (0,5 p) 14. Jordens allmänna cirkulation (Välj 2 alternativ) a) består av tre celler varav 2 är termiskt direkta (0,5 p) c) bestämmer läget av jetströmmarna (0,5 p) 15. Förklara kort hur varmluftsadvektion fungerar Vinden transporterar luft från ett varmare område till ett kallare område. (1 p) 16. Rörelseekvationerna härleds genom bevarandet av fyra fysikaliska storheterar. Nämn tre av dessa. massa, rörelsemängd, värme, fuktighet (1/3 p var) Allans, Giulianos och Thomas frågor: 17. Bedöm två jordar: en lerjord och en sandjord a) Vilken jord har störst vattenhalt vid fältkapacitet? b) Vilken jord har störst vattenhalt vid vissningsgräns? a)lerjorden b)lerjorden

18. Ange sant eller falskt för följande påståenden: a) Markvatten strömmar från hög till låg totalpotential b) Grundvatten strömmar från högt till lågt tryck c) Porositeten hos en grovkornig jord är större än hos en finkornig jord. d) Jordar med stor porositet har större hydraulisk konduktivitet än jordar med liten porositet. a) sant b)falskt c)falskt d) flaskt 19. Definiera infiltration och perkolation Infiltration: vattnets inträngande i jorden, passagen genom markytan Perkolation: vattnets strömning från rotzonen mot grundvattenzonen, grundvattenbildningen 20. I svenskt landskap kan man vanligen anta att grundvattendelaren i stort sett sammanfaller med den topografiska vattendelaren. Ge ett exempel på ett naturligt område där ett sådant antagande inte är bra. Rullstensåsar eller andra områden med tjockt jordlager av grovkornig jord 21. Vad är den hydrologiska skillnaden mellan en mosse och ett kärr? En mosse är ett inströmningsområde, dess vatten kommer direkt från nederbörden Ett kärr är ett utströmningsområde, får vatten (grundvatten) frånkringliggande fastmark 22. Grundvattenbildningen i ett område är 200 mm år -1. Hur stor area krävs minst för att klara vattenförsörjningen till ett hushåll som utnyttjar 1000 L dygn -1? 1825 m 2 23. Vattnet i den omättade zonen binds med i huvudsak två krafter. Vilka? Adsoption (pga starka molekylära krafter med kort räckvidd) Kapillärkraft (pga ytspänning) 24. Vad menas med en öppen (unconfined) akvifer? Akvifer: ett geologisk bildning ur vilken grundvatten kan utvinnas, dvs av inte alltför finkornig jord Öppen akvifer: En akvifer där grundvattenzonens övre del har kontakt med den omättade zonen. Grundvattnet är inte täckt av ett tätande jordlager. Beskriv hur man genom mätningar kan bestämma om en viss plats ligger i ett utströmningsområde. (Vad behöver man mäta och hur tolkar man mätresultatet?) (Denna fråga stod kvar av misstag. Rätt på en av dessa frågor gav full poäng)

Mät totalpotentialen på två djup i grundvattenzonen. Om totalpotatialen ökar med djuper äar det uppåtriktad strömning och ett utströmningsområde. 25. Beskriv de viktigaste felkällorna vid mätning av nederbörd med uppsamlingskärl (rain gauges). Wind (less if rain gauges is placed at the ground level), Snow (water equivalent, underestimation), Hail (underestimate), High intensity (too high for tipping), Evaporation (more for collector-types) 26. Beskriv en metod för att ur punktmätningar beräkna nederbördens medelvärde över ett område? Ange problem och osäkerhet vid sådana beräkningar. - Simple averaging - Thiessen Polygon method - Inverse-distance-weighting (IDW) method: The weight of a sampled data value is inversely proportional to its distance from the estimated value Can be linear or nonlinear 27. Hur gör man vanligen för att få fram en tidsserie av uppmätt vattenföring i ett vattendrag? Beskriv kortfattat de olika stegen. Q = discharge h = water stages Assume Q=f(h) -find the right place! Measure Q and h for different conditions Determine Q=f(h) Keep on measuring h (and get Q in time) 28. Hur påverkar dammar och sjöar vattenföringens variationer i ett vattendrag (tidsvariationer, extremvärden)? Förklara varför. Lakes and reservoirs lead to attenuation of hydrological extremes (e.g. flood peaks). This is due to the storage of water.

Qin-Qout=dS/dt (neglecting P and E) 29. Skriv en generell formel för att beräkna strålningsenergiflödet som absorberas av snö en solig dag. Q absorb = (1 Albedo) S + ε L 30. Under en natt blåser en varm vind över en kall sjö. Luftens ångtryck (water vapor pressure) är mindre än mättnadsångtrycket vid sjöytans temperatur. Rita en bild med sjöytan som horisontell linje och rita alla relevanta ( 0) energiflöden som pilar. Ange tydligt energiflödenas riktning och skriv namnen på de olika energiflödena. Absorberad långvågig strålning ε L Sensibelt värmeflöde H en varm vind över en kall sjö : T Luft > T sjö Eventuellt: Lagring i sjö och eller värmeflöde från sjöbotten Latent värmeflöde L E (Luftens ångtryck < mättnadsångtrycket vid sjöytans temp) G sjö (riktning kan vara båda uppåt och nedåt) 31. Under två sommardagar regnade det 10 mm på en skog (interceptionskapacitet: 2 mm). Dag 1 kom regnet i flera skurar och dag 2 föll allt regn kontinuerligt under en timme. Regnets intensitet var samma båda dagarna. Ange vilken dag mest regnvatten nådde marken. Motivera ditt svar. Om det regnar i flera skurar kan en del vatten avdunsta från skogsytan (och frigöra interceptionsvolym) innan nästa skur kommer. När allt regn kommer på en gång fylls interceptionsvolym snabbt och utan att avdunsta och mer vatten hamnar på marken. 32. Förklara vad som menas med latent värmeflöde ( latent heat flow ). Energi per tidsenhet som utbyts genom en fasändring av en substans (t.ex. vatten). Flödet av vattenånga på grund av avdunstning representerar ett latent värmeflöde. Den energi som gick åt för att förånga vattnet finns latent i vattenångan och kan frigöras när vattenångan kondenserar uppe i atmosfären,