Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013
Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning Dyslexi Frågor
Flerspråkighet Är flerspråkighet att Kunna läsa och skriva på båda språken? Kunna använda båda språken? Ha lärt sig båda språken i barndomen? Tala båda språken utan brytning?
Språklig förmåga Korttidsminne Uttal Samspel Språkanvändning Språklig medvetenhet Språklig förmåga Läs- och Skrivförmåga Språkförståelse Oralmotorik och anatomi Uttrycksförmåga
Språkutveckling hos flerspråkiga Flerspråkighet är inte dubbel enspråkighet Flerspråkighet försenar inte språkutvecklingen Ordförrådet kan skilja sig åt mellan språken Barnet skiljer tidigt mellan de olika språken Heterogen grupp
Den flerspråkiga individen Enspråkig Flerspråkig
Flerspråkighet inte orsak till språkliga svårigheter* Barn som växer upp i en flerspråkig miljö får inte automatiskt en sen språkutveckling Språkmodellen gäller även för barn med fler än ett modersmål Flerspråkighet i sig kan inte ge upphov till språkstörning
Halvspråkighet, finns det? Kodväxling hjälp eller stjälp? Vilket språk ska föräldrarna prata med sina barn? Språkutveckling är beroende av exponering Enspråkig enfald mångspråklig mångfald
Ett kontroversiellt ämne Vad kan man förvänta sig av ett flerspråkigt skolbarn? Bakgrunden påverkar mer än själva flerspråkigheten Flerspråkighetsforskning vilka forskar man på? Skrämmande många flerspråkiga barn i Stockholm klarar inte grundskolan. Fundera på varför!
Många språk blir det Albanska Amharinja Arabiska Armeniska Assyriska Azeriska Baluchiska Bengali Bosniska Bulgariska Danska Dari Engelska Finska Franska Fula Färiska Grekiska Holländska Italienska Japanska Kinesiska Koreanska Kurdiska Lettiska Litauiska Lovari Lugbara Norska Persiska Polska Portugisiska Rumänska Ryska Serbiska Serbokroatiska Somaliska Spanska Swahili Syrianska Tamil Teckenspråk, finska Teckenspråk, svenska Thai Tigrinja Turkiska Twi Tyska Ugandiska Urdu Yoruba
Förvänta er mer! * Flerspråkiga barn som är födda i Sverige ska inte knäcka läskoden senare än enspråkiga De ska inte ha svårare med fonologisk medvetenhet De har inte långsammare inlärningstakt än enspråkiga barn
När är man ikapp? Det kan ta lång tid att lära sig ett nytt språk! Skolgårdsspråk behärskar man efter ca 2 år. Skolspråket, alltså det språk som används i klassrummet, tar längre tid att lära sig: Ålder vid ankomst 5 8 år 8 11 år 12 15 år Antal år för att nå infödd nivå i skolans läsämnen 3 8 år 2 5 år 6 8 år Collier & Thomas, 1999
Mellanstadiet - sanningens minut Ytflyt djupstruktur Ordförråd/lexikon Metaforer och idiomatiska uttryck: Nu fick jag en tupp i halsen Förförståelse och instruktioner i flera led Barnen läser och skriver för att samla och beskriva information Ställer högre krav på ordförråd och språkförmåga
Svårt för barn med språklig sårbarhet Distanserat refererande språk med hög informationstäthet Abstrakta begrepp Långa meningar med komplex satsstruktur Stor textmassa Tidspress Nya miljöer och människor B. Bruce, 2010
Språkstörning, definition Utvecklingen av tal och språk avviker från den typiska utvecklingen eller är kraftigt försenad Svårighetsgraden varierar 6 8 % av alla förskolebarn har någon form av avvikande språkutveckling 1 % har grav språkstörning, en bestående funktionsnedsättning
Språkstörning och flerspråkighet * Språkutvecklingen går inte snabbare för att man tar bort ett språk Barnets språkfärdighet är nedsatt på samtliga språk Observera att barnet kan behärska ett dominant språk. Språkdominansen kan variera över tid.
Sammansatt problem Språksvårigheter som märktes när barnen var små kan nu visa sig på andra sätt: Svårt att hänga med i traditionell katederundervisning Svårt med uppmärksamhet och koncentration Svårt att hänga med i språkligt samspel med kamrater Beteendeproblematik Självkänsla Läs- och skrivsvårigheter
Flerspråkighet och dyslexi Flerspråkighet ger ofta bra fonologisk förmåga Den som har gått i svensk skola och förskola hela tiden läser alltid bäst på svenska Läsförståelsen oftare ett problem
Flerspråkighet och dyslexi, forts Vissa språk är lättare att lära sig läsa och stava på än andra (grad av ljudenlighet) Omlärningsperiod Underremittering av flerspråkiga barn skicka fler!
Etiologi dyslexi Stark ärftlig faktor, mer än 60 procent Påverkan under fostertiden Ofta samtidigt med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom Språkstörning i barndomen, främst fonologisk
Alla läs- och skrivsvårigheter är inte dyslexi Bristande skolgång eller pedagogik Bristande läserfarenhet Annat skriftsystem Andra sjukdomar eller tillstånd Låg teoretisk begåvning Socioekonomiska faktorer Synsvårigheter Språkstörning
Remiss till dyslexiutredning Skolan ska ha arbetat aktivt med riktade insatser minst en termin Vårterminen åk 2 eller senare för barn födda i Sverige Tre år i svensk skola för invandrade barn Vid misstanke om annat (exv ADHD, utvecklingsförsening, autismspektrumstörning), utred gärna det först
Remiss till språkutredning Om ni misstänker generella språksvårigheter Skicka en remiss. Tveka inte! Fråga klassläraren: Hur snabbt utvecklas eleven i svenska? Hänger eleven med i undervisning och på skolgården? Ta hjälp av modersmålsläraren: Hur klarar sig eleven på sitt förstaspråk? Kan eleven läsa och skriva på sitt förstaspråk? Oro hos föräldrarna?
Utredning av språkstörning Görs av logoped från ca 3 års ålder och uppåt Kan även göras på flerspråkiga barn från tidig ålder- vi utreder med tolk Är ni osäkra, skicka gärna remiss med dubbel frågeställning: Dyslexi/språkstörning?
Tveka inte att använda tolk! Samtal med förälder får bättre kvalitet Minskar risken för missförstånd Ger både er, föräldrar och elever möjlighet att uttrycka sig mer nyanserat och precist
Att vänta och se är ingen idé Lita på er magkänsla när det gäller språk; barn som har det svårt behöver stöd, oavsett orsak! Kontakta oss gärna om ni har några frågor: sara.eden@ds.se lena.aberg@ds.se www.ds.se/talkliniken Tack för oss plats för frågor och diskussion!