PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11 Reviderat: 2006-11-14 Bäst före: 2007-12-31 Sökord: IM, Kardiologi, Omv PM, Hjärtinfarkt, Patientinformation PM-nr: 116301 PM: 44:01:1 Information till hjärtinfarktpatienter. Vid hjärtinfarkt är det viktigt att patienterna får adekvat information för att kunna medverka och känna sig delaktiga i vård och behandling och att känna trygghet inför hemgång. Detta PM har utarbetas i syfte att säkerställa att patienterna får den information och kunskap som är nödvändig. Dessutom tydliggör den vilken information som ska ges och i vilken omfattning. Innehållet är den kunskapsbas som patienterna behöver veta i samband med sin hjärtinfarkt. Till detta PM är en standardvårdplan knuten som finns i Melior. I den dokumenteras de åtgärder man utfört och av vem. Varje punkt ska efterföljas av ett resultat där man dokumenterar hur patienten tagit emot informationen och hur den upplevts av patienten. Detta är mycket viktigt eftersom given information i sig inte säger någonting, utan det viktiga är om patienten faktiskt har förstått! Innehållsförteckning: Sjukdomskunskap... 2 Nitroglycerin... 2 Rökning... 3 Fysisk aktivitet... 3 Bilkörning... 4 Kost... 4 Alkohol... 4 Resor... 5 Psykisk rehabilitering... 5 Uppföljning... 5 Susanne Olsson Pia Liljewall Anette Wahlqvist Sidan 1 av 6
Sjukdomskunskap Hjärtat är en arbetande muskel, som liksom andra muskler i kroppen behöver syre för att kunna arbeta, blodförsörjningen till hjärtat sker via kranskärlen. På grund av åderförfettning sker inlagringar i kranskärlen vilket kan leda till att syrgastillförseln till hjärtat stängs av eller försvåras. De hjärtmuskelceller som inte får tillräckligt med syre dör, en hjärtinfarkt har uppstått. Om hjärtinfarkten blir stor kommer hjärtats pumpförmåga att försämras. Syrebristen till hjärtmuskeln kan upplevas som smärta eller tryckkänsla, vanligtvis centralt i bröstet med utstrålning till armar, rygg, hals och käkar. Hjärtinfarkten läker som vilket annat sår på kroppen. Läkningsprocessen tar upp till ca 6 veckor, tiden varierar dock beroende på hjärtinfarktens storlek. Det är vanligt förekommande med feber de första dygnen samt en mer eller mindre uttalad trötthet. Efter en hjärtinfarkt och under läkningsprocessen är det viktigt att återgång till fysisk och psykisk ansträngning sker successivt och med måtta för att hjärtat inte ska belastas onödigt mycket. Oftast är det så att personen som har genomgått en mindre eller måttligt stor hjärtinfarkt inte får några fysiska men och kan i de flesta fall återgå till sitt arbete och sin fritidssysselsättning. Under första dygnet i samband med infarktutvecklingen finns risk för hjärtrytmrubbningar, dessa kan ibland vara allvarliga därför är det nödvändigt med övervakning av hjärtrytmen. Ibland kan hjärtmuskelskadan/hjärtinfarkten leda till hjärtsvikt pga att hjärtat pumpar svagare än tidigare. Symptomen på detta kan visa sig som rethosta, andningsbesvär, bensvullnad eller viktuppgång. Hos en del personer syns den försämrade hjärtfunktionen enbart vid speciell undersökning (ultraljud/ekokardiografi) av hjärtat. Ekokardiografi genomförs hos de flesta personer som genomgått hjärtinfarkt. Hjärtsvikt behandlas med vätskedrivande, hjärtlugnande och kärlvidgande läkemedel. Hjärtsviken kan ofta vara övergående och då behövs inte vätskedrivande läkemedel när man kommer hem. Kärlkramp kan uppstå efter en hjärtinfarkt och beror då på en tillfällig syrebrist till hjärtmuskeln pga kvarstående förträngning i kranskärlet. Vanligt är att detta uppstår vid psykisk eller fysisk ansträngning eller vid kall väderlek. Smärtan kan vara lik den man hade i samband med hjärtinfarkten, men är ofta av mildare karaktär. Vanligtvis är smärtan placerad på samma ställe som vid hjärtinfarkten, men kan ibland sitta på ett annat ställe. Uppmana då patienten att ta Nitroglycerin för att kupera smärtan, detta är inte farligt även om man är osäker på om det är kärlkramp. Ibland kan smärtan försvinna i vila. Nitroglycerin Vid syrebrist i kranskärlen önskas en vidgning av blodkärlen för att se till att mer blod och därmed mer syrgas når hjärtmuskeln. Nitroglycerin (Nitromex alt Nitrolingual) vidgar blodkärlen inte bara i kranskärlen utan i hela kroppen. Därför är det viktigt att man sitter ner när man intar Nitroglycerin med tanke på risken för blodtrycksfall. Övergående huvudvärk är också vanligt med tanke på att blodkärlen i huvudet vidgas. Nitroglycerin har också en avlastande effekt på cirkulationen och därmed också på hjärtmuskelns arbete. Sidan 2 av 6
Patienten uppmanas söka akut (dvs ringa ambulans) om bröstsmärta kvarstår efter ca 20 minuter trots att 3-4 puffar Nitrolingual alt Nitromex tabletter intagits. Puffarna/tabletterna bör intas med ca 5 minuters mellanrum. Om bröstsmärtan släpper på Nitromex men återkommer så att Nitroglycerinintagent ökar eller om bröstsmärtorna kommer i vila eller nattetid bör patienten uppsöka behandlande läkare. Information om Nitroglycerin: Vid smärtor eller tryck i bröstet ska patienten ta Nitroglycerin. Uppmana patienten att stanna upp eller sätta sig att vila. Puffa först ut i luften, ta sedan 1 puff Nitroglycerin, avvakta 5 minuter för att invänta effekt av läkemedlet. Om smärtorna kvarstår upprepa behandlingen igen. Detta får dock ske max 3-4 gånger inom loppet av 15-20 minuter. Har smärtan inte avklingat ring ambulans 112. Vid hemgång kommer patienten att få recept på Nitromex/Nitrolingual och/eller Suscard som har en mer långvarig effekt (se nedan). Låt patienten prova Nitroglycerin för att han/hon ska få känna hur det känns så att patienten är förberedd om smärtor skulle uppstå i hemmet. Vid behov kan Nitroglycerin även intas i förebyggande syfte, då man vet att kärlkrampen kommer att uppstå. Det finns även ett mer långverkande preparat vid namn Suscard, som istället placeras under läppen vid tandköttet. Denna tablett har effekt i ca 4 timmar och kan spottas ut när smärtfrihet uppnåtts eller aktiviteten är utförd. Informera patienten om att skalet runt om Suscarden inte smälter, utan det får spottas ut efter 4 timmar då effekten är borta. Tänk på att även patienter som genomgått PCI ska ha Nitroinformation (och prova). Patienter som genomgått PCI vg se separat information. Viagra och Nitroglycerin ska ej kombineras pga risken för kraftiga blodtrycksfall som är svåra att häva. Rökning Informera patienten att rökning är den faktor som man själv kan påverka snabbast och att patienter som röker efter en hjärtinfarkt löper mer än dubbelt så stor risk att få en ny hjärtinfarkt än de som har slutat att röka. Cigarettröken belastar och stjäl syre från hjärtat. Har patienten svårt att sluta röka men är motiverad kan man råda patienten att själv ta kontakt med rökavvänjningsmottagningen (tele: 10 17 22) alternativt att KKM- sköterskan skickar remiss. Påpeka att passiv rökning också är skadligt. Informera patienten att vid rökabstinens finns olika nikotinersättningsmedel att tillgå. I vissa fall kan lugnande läkemedel ges initialt inneliggande. Fysisk aktivitet Patienten bör informeras om vikten av att i hemmet inte inrätta sig till en stillasittande tillvaro utan att vid hemkomsten påbörja en gradvis träning. Viktigt att detta sker efter ork och att man lär sig lyssna på kroppens signaler. Informera patienten att börja med små korta promenader som successivt ökas både i längd och intensitet. Målsättningen hos de flesta patienter bör vara att kunna promenera 30 minuter Sidan 3 av 6
dagligen i lite snabbare takt vilket räcker för att uppnå normal kondition. Både blodtryck, blodfetter och vikten gynnas av motionen. Kom ihåg att ta kontakt med sjukgymnast för ställningstagande till medverkan i hjärtskolan. Det finns ingen åldersgräns för dem som deltar, men patienten ska kunna gå och inte vara desorienterad. Sjukgymnasten kontaktar sedan patienten i hemmet. Första träffen sker 3-4 veckor efter hemkomsten från sjukhuset. Totalt träffas man 4 gånger. Patienten får träffa kurator, dietist, rökavvänjningssköterska och självfallet sjukgymnast. Kostnaden är 100 kr/gång. Information/undervisning sker av läkare på kvällstid vid ett av dessa tillfällen. Cykla kan ibland vara lättare än att gå. Uppmana patienten att börja cykla på plan mark och leda cykeln i uppförsbackar. Blåser det bör patienten cykla i motvind först, för att lättare kunna ta sig hem om kärlkramp skulle uppstå. Bilkörning Om bilkörning är lämpligt efter hemkomsten bestäms av läkaren vid utskrivningssamtalet. I vissa fall kan patienten avrådas köra bil de första 4 veckorna. Förklara då vår ståndpunkt med att man kan få kärlkramp i stressade situationer. Det kan vara olustigt att befinna sig mitt ute i trafiken om man behöver ta sin första nitroglycerin. Efter ca 4 veckor kan ev. kärlkramp ha hunnit visat sig och man har vant sig vid symptomen och blivit bekant med Nitroglycerinets effekter. Kost Uppmana patienten att hålla en varierad kost och att undvika viktuppgång. Man kan säga att de bör avstå ifrån det synliga fettet. Informera om gröna nyckelhålsmärkta livsmedel och att flytande margarin är bättre än hårt margarin att steka i. Informera om vikten av att äta fisk, skaldjur, grönsaker och fiberrik mat. Tallriksmodellen kan vara ett bra hjälpmedel att nå målet med allsidig och nyttig kost. Det är även viktigt att försöka äta regelbundet (frukost, lunch och middag) med 2-3 mellanmål. Glöm inte att informera om att ost innehåller mycket fett men att det finns magrare sorter att köpa. Ägg är ett kolesterolrikt livsmedel, men påverkar i sig inte kolesterolhalten i blodet. Om patienten äter väldigt mycket ägg kan man rekommendera att intaget inte överstiger 5st./vecka. Det väsentliga är att den totala mängden fett reduceras och att intaget av mättat fett minskar. Uppmärksamma patienten på att man kan gå upp i vikt vid rökstopp, men att rökstoppet är viktigare än några kilos övervikt. Om patienten önskar kostrådgivning kan vi hjälpa till att förmedla kontakt med vår dietist som är Eva Davidsson (tele: 61714). Alkohol Det finns inget alkoholförbud, men intaget bör vara måttligt, detta pga att alkohol verkar toxiskt på hjärtat och kan utlösa hjärtklappning/arytmi. Alkohol är ett ämne som även påverkar kroppens och hjärnans uppfattningsförmåga. Risken finns att man inte känner begynnande symtom av kärlkramp vid för stora mängder alkohol. Sidan 4 av 6
Resor Patienter som haft hjärtinfarkt bör inte resa utomlands före första återbesöket hos läkare, undantag från denna regel sker individuellt efter läkarbedömning. Resor inom landet får bedömas från fall till fall. Skulle man drabbas av akut hjärtinfarkt utomlands får man inte flyga 10 dagar efter infarkten. Om patienten ska ut och resa därefter med flyg ska utskrivande läkare skriva ett certifikat som ska skickas till Köpenhamn. Med detta intyg kan patienten flyga med reguljärflyg. Tryckkabinen kan utlösa angina och i värsta fall ny hjärtinfarkt. Det är upp till patienten själv att berätta om den har någon sjukdom som kan ge komplikationer vid resa, ingen inom flygbolaget frågar generellt. Längre semesterresor bör man vänta med några månader tills man vant sig vid ev. restsymtom i form av kärlkramp och hjärtsvikt. Uppmana patienten att vid längre flygresor resa sig upp och röra på sig en gång i timmen. Om man har tänkt att det ska göras en utredning i form av kranskärlsröntgen bör man inte resa förrän den är genomförd. Sexuell aktivitet. Uppmuntra patienten att fortsätta sitt sexuella samliv. Ett råd man kan ge är att partnern är mer aktiv. Glöm inte att informera att man kan ta nitroglycerin i förebyggande syfte. Påminn också patienten om att Viagra och Nitroglycerin (inkl Suscard) inte ska kombineras pga risken för blodtrycksfall. Psykisk rehabilitering Den psykiska återhämtningen kan vara mer långvarig än den fysiska. Oftast kommer den psykiska reaktionen först när patienten kommit hem. Informera patienten att humöret kan pendla mellan nedstämdhet, aggressivitet och oro. Trötthet i varierande grad är vanligt förekommande vilket i sin tur kan leda till ökad nedstämdhet. Uppmana patienten att diskutera med sin behandlande läkare om han/hon inte kan ta sig ur nedstämdheten. I hjärtskolan får patienten möjlighet att tala om sina upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet och den efterföljande vården. Ibland kan anhörigas omtanke och oro påverka patienten i negativ riktning, vilket kan vara bra att påpeka vid utskrivning. Vid behov erbjud patienten kontakt med kurator. Uppföljning Patienten blir kallad till kranskärlsmottagningen ca 14 dagar efter utskrivningen, för uppföljning av en kardiologisjuksköterska. Första läkarbesöket brukar ske efter 4-8 veckor. Patienten blir även kallad till hjärtskola av sjukgymnast. Sjukskrivning blir aktuellt och det bestäms i samråd med utskrivande läkare. Längden varierar beroende på patientens tillstånd och vilken typ av arbete patienten har. Anhöriga bör vara med vid utskrivningssamtalet. Sidan 5 av 6
Patienter som genomgått kranskärlsröntgen/pci. Det tar ca 4-5 dagar för ljumsken att läka, så till dess bör patienten undvika tunga lyft och tungt arbete. När patienten kan återgå till normal, maximal fysisk aktivitet bedöms individuellt beroende på hjärtinfarktens storlek (vanligtvis efter 4-6 veckor). Om patienten inte utvecklat en hjärtinfarkt kan han återgå till normal fysisk aktivitet efter ca en vecka. Bilkörning rekommenderas först efter 2 dagar med tanke på komplikationsrisken i ljumsken, ställningstagande till detta görs individuellt beroende på hur insticksstället ser ut. Förbandet kan avlägsnas dagen efter undersökningen/behandlingen, då det även går bra att duscha. Informera patienten om att skulle komplikationer i form av blödning, ökad svullnad, kraftig smärta i ljumsken, klåda och/eller utslag på kroppen uppstå, ska han kontakta kranskärlssköterskan på sjukhuset (tele:101894). Kvällstid och till helgen vidarekopplas telefonen till sal 22 samt avd. 44/väster. Vid svåra problem eller om en större blödning skulle uppstå, uppmana patienten att själv trycka hårt i ljumsken och att ringa 112 för transport till sjukhus. Glöm inte att kontrollera att patienten har fått nitroinformation. Kärlkrampen kan ibland återkomma trots en ballongvidgning, då ska patienten ta nitroglycerin, hjälper nitroglycerin be då patienten att ta kontakt med behandlande läkare dagtid. Om bröstsmärtorna inte svarar på nitro skall ambulans tillkallas (enl PM). Sidan 6 av 6