:e årgången. Häfte N:r 1

1900. 63:e årgången. Häfte N:r 1

TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET. UTGIFVEN AF KONGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET I CARLSKRONA. 63:e o arg. 1900. CARLSKRON.A. K. L. SVENSSON S BOKTRYCKERI. 1900

Innehå af Tidskriftens 63:e årgång. Fottan under sistförfutna året Årsberättese i bestyckning och bovi.i.pning 180D...... Pansarbåtarne A, B och C............. Våra torpo<håtar........................ Årsberittteso i minväsondo m. m. UOO.... Sid.,~ /5 ivern styr övor f-ottans pensionskassas gratiafond... 65. T..~itteratur....................................................................... 68, 9. 26. 28. 30. 2fi0, BOG. [nnohi\. i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga ti<skriftor................................ 74, 1-±G, ~!':>3, 309, B8B. Försag ti svingningsbana i Guskrona.................. 103. Saget i Öresund 1G58................................................... 116. Det strategiska sambandet mean f-ottan O:h anneon 28. Våra ]ovorantöror a[ sjökrigsmaterie: I Bofors......... 1-W. U i'inspong... 266. Årsheriittoso i navigntion oc1 sjöfart......... 159. N å gr a or e om fartygs energi ta.................................... 183. Om ru nings[örhåandon och si ngorköar å : a kass pansarbåtar................................................................. ~8. o~ost å rartyg................................................................!).t Arsborittose i regementen m. m. ISU~......... 209. Vih hamosftottas segeföruster 1 HUS............ 219. ( 'ar Gustar W ranges journa G-±-±........................ 236. T'rån grannän(ornas rnarinor: N orgo........................ 2-±G. Ökningen af: tyska örogshottun.................................. 290. U ndervattonsbåtarno och kriget mot ~ng and............ 263. Torpedbåtstyper och torpod båtstjonst.......................... 280. Aminnosota................................................................ 313. Årsboriittose i skeppsbyggeri 111. m. foo...... 327.

Inre Lo ysning å torpocbåtar..................... Fottan och värnpi gtsförsngot............. Befäsfördening................ Arsberättese öiver Kong. Örogsmannasäskapets vorksamhot............................................ Kong. ÖHogsmannniL::;kapot-3 täfi ngsänmon 'ör år ] 00]............................ U r redaktionens notisbok.................. Utdrag nr Kong!. brof, genomorder 111. m. Si c. :35!). 3:-)8. ) :373. ' 377. :370. i3hj. ) Fottan under sistförfutna året. Fottan vid 1899 års riksdag. Med ta om gäckade förhoppningar började vi i denna tidskrifts första häfte för å r 1899 återbiekon öfvor det då ti ändagångna året. }.fee resutaten af sisti<et års riksdag för ögonen 1 nh n vi <'enna gång sannorignn skä att taa om öfvorträffado!'örhoppningar, ty vid riksmötets början utmos vä icke ånga, som vågade tro, att riksdagen sku e,?tiöfce? h n~t K. 1\I:t begärt, bevij a stora summor ti vårt sjöförsvar. Visserigen kände man ju, att anseniga öfvcrskott funnos i statskassan oct att försvarsväniga edamöter at bfll:t kamrama motionerat om att ou de af cessa borde anvhnrn s ti påskyndad anskaffning af förs\'u'smaterie, men man vissie också, att dyika motioner sä an krönas mcc1 framgång. Så hade vä oj hoer denna gång bih it faet om icke, etter tirpunkten för den kungiga propositionens framäggande, on försvarsvänig svavåg uppstått, som drot frågan ti seger. För fe poitiska orsakerna ti donna våg vija vi ej här rorogörn, vi ntija oss med att konstatera, att 18!JD års riksdag har gifvit 8 \ origo en Ji otta. Don början ti on sådan, som åshukommits med de ansag, som bevijats af do senaste o årens riksdagar, började redan, wad do först anskaffade fartygen beträffar, att bifva förådrad, och mej bekymmer fnnno vi oss stående inför nöd vändighoten att repar om do n c\ h o våningarn e, innan huset ännu var färdigbygdt. Anseende det rigtigast att börja nedifrån, föresog K 1\H riksdagen att bevija mede ti försättanja i fut idsenigt skick af de tre äu sta pansarbåtame, under det att för nyb?gg-

- 2 - nadsändamå endast äskades återstoden af föregående år bovijade ansag, med någon ökning motsvarande de förhöjda priserna. I vaet mean detta försug och motionärernas bevijade riksdagen - båda. Detta >>nederag)) för regeringen - ty så hafva vi verkigen sett utgången betecknas - bars förmodigen med jemnmod, och sjöförsvarets vänner kunna mod at skä om detsamma använda, ehuru något travesterade, kmmng Pyrrhus' bekanta yttrande efter saget vid Ascuum. Genom detta fosterändska bosut har emeertid vunnits, att afståncet ti mået förkortats cerhän, att det numera icke skymtar i fjcrran, utan måste!war man inse, att det igger inom vår förmåga att på jcmföresevis kort tid nå detsamma, och med ugn gå nu sjöförsvarets vänner framticen ti mötes under fu förvissning om att kommande rikseagar icke skoa åta den ti tre fjercedcar uppförda byggnaden änge stå oiuborcac. Heder åt de män, genom hvikas kraftiga initiatiy dcnua stånd punkt u p p nåtts! Här nedan återfinnes en närmare redogörese för ansagen vid denna märkiga riksdag. Sammanagdt bevijados ii extra stat omkring 23 miioner kronor ti sjökrigsmaterie, och om ti denna siffra ägges den motsvarande för 4:o hufvudtiten, erhåes den för våra förhåanden oerhörda siffran af omkring 30 miioner kr., som utöfver de ordinarie ansagen bevijats ti försvarsändamål Men hvad sjöförsvaret beträffar var det ej endast ansagen ti materie, som bofvo tigodosedda, ty den ordinarie ansagstiten )) Fottans öfningar>> fick on behöfig förstärkning af 150,000 kronor.. Ehuru denna summa var don af K. JV[:t äskade, fön ingas dess effektivitet ej obetydigt genom det vid ansaget fästade vikoret, att af detsammp jemväj framdees skue ersättas kostnaderna för förbrukadt kanonkrut Nära berörande fottans intressen, ehuru bcvijadt å 4:c hnfvudtiten, var det ansag af 270,000 kronor, som enigt riks- -3- dagens medgifvande fick utgå af»en per mie fondom ti anäggande af ett minfankeringsbatteri vid inoppet ti Göteborg, hvarigenom, sedan nu Lindhomens docka bifvit utvidgad, ytterigare ett steg tagits ti beredande af en repipunkt för fottan på vår vestra kust. Vi öfvergå nu ti en redogörese för samtiga å 5:te hu[ vudtitcn för år 1900 utgående ansag. Ordinarie ansag. 1:o) Riksdagen har, i enighet med K. M:ts framstäningar, medgifvit: att det önetiägg af 2,000 kronor, som nu utgår ti innehafvarne af vissa befattningar, derest dc ej 1afva fiaggmans ön, jemvä må ifrågakomma att tideas stationsbefähafvaren i Stockhom; att reservofficer, för hviken gjorts vederböriga insättningar i kapitaförsäkringsanstat, eger efter uppnådda 55 år uppbära pension med det beopp, hvarrnec den grundagda ifräntan uneerstiger 300 kronor; att kammarskrifvarnes vid Kong!. fottan ön må efter 10 års tjeustgöring ytterigare ökas med 500 kronor; att ansaget ti ersättning för vakanta rusthåsnummer i Bekinge och Södra Möre må användas ti fyande af beofvet vid aföning af fottans kårer och stater. 2:o) Riksdagen har med hufvudsakigt bifa ti K. M:ts försag godkänt förändrad stat för åtnjutande af inqvarteringsbicrag. 3:o) K. M:ts framstäning om medes bevijande ti upprättande af on poiskår för bevakning vic fottans stationor bevijades, men med minskad persona. 4:o) Med bifa ti K. M:ts försag uppförde rikseagen ett reservationsansag ti rcpetitionsöfningar J ör reservo fficerare af...... Kr. 11,900: - Transport Kr. 11,000: -

- 4 - Transport Kr. 11,900;- 5:o) Med bifa ti Kong!. Maj:ts försag höjdes den i staten uppförda anvisningen ti vikariatsersättningar m. m. med 3,500 kr. och uppfördes såunda ansaget ti Mariuförvatningen med...... Kr. 42,100: - 6:o) I öfverensstämmese mod besuten under mom. 2, 3 och 4 här ofvan uppförde riksdagen ansaget ti fottans kårer och stater ti ett med 44,400 kr. ökad t beopp af Kr. 1, 773,-!52: - 7:o) Kong!. Maj:ts försag, att ansasaget ti åderstiägg måtte höjas med 6,300 kr., bevijades af riksdagen på det sätt, att ansaget höjdes med 5,000 kr. ti.......................... 37,000: - 8:o) K. M:ts försag om höjandet af ansaget ti fottans öfningar med 150,000 kr. bifös af riksdagen med det förbehå, att af detsamma framdees skue jemvä ersättas kostnaden för förbrukad t kanonkrut. Ansaget uppfördes såunda med Kr. 870,000: - 9:o) Kong!. Maj:ts!ram stäning, att ansaget ti sjökarteverket måtte höjas med 10,000 kr., bifös på det sätt, att ansaget, ökadt mod 5,000 kr., uppfördes med... Kr. 65,000: - 10:o) Försagsansaget ti skrifmateriaier och expenser, ved m. m. höjdes af riksdagen för jemnande af hufvudtitens sutsumma med 75 kr. ti... ~... Kr. 4 7,019: - :o) Kong!. Maj:ts framstäning ~~----~---------------- Trnnsport Kr. 2,8-!G,-171: - - 5 - Transport Kr. 2,8-!6,-! 71: - om ett andra åderstiägg ti väbar har riksdugon ej bifait. 12:o) Beträffande öfriga här of van ej nämnda ordinarie ansag hade Kong!. Maj:t ej föresagit någon förändring, utan upptog riksdagen dem ti samma beopp som föregående år, eer för: Dcpartemeutschefen och öfverstyresen utom mariufvrvatningen Kr. U~:tr s krona artierikår...» Bekädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna... Kr. Natura underhå..., Båtsmansindeningen............» Ersättning för vakanta rusthåsnummer... Kr. Lindring i rustnings- och roteringsbesvären... Kr. F ottans nybyggnad o. uneerhå» Sjöboväringens bekädnad och vapenöfningar... Kr. Sjökrigshögskoan...............» Sjökrigsskoan............, Skeppsgosseskoan............... Ersättning åt officerare oci ingeuiörer vid fottan under anstäning eer kommenderig utrikes...... {r. Sjukvård... >> Diverse behof........ >> Rese- oc traktamentspengar...» Extra u t gifter... >> 43,800: - 28G,550: - 41~,870: - 26,400: - 114,000: - 33,300:,300,000: - 350,000: - 11,100: - 8,780: -- 12,000: - 44,00.0: - 293,795:- 31,040:- 19,175:- 23,500: - 12,500: - 5,87G,281:-

Handen. -- (j -- Transport Kr. 5,876,281: - /\ nsugon upptogas af riksdagen i en ighet med Kong!. Maj:ts försag ti föjande beopp: Lots- och fyrinrättningarna m. m. Kr.,500,409: -- (Ansaget höjdt med 100,000 kr., motsvarande beräknad höjning i inkomstm'na af fyr- och båkmede). U ndervisningsa.nstatcr för sjöfart Kr. 8G, 50: - ~autisk meteoroogiska byrån...,, 9,000: - Aderstiägg...,, 13,000: - Summa för handen........ Kr. Summa ordinarie ansag Extm oninarie ansag. Kong!. Maj:ts försag ti förbättrad aföniug åt underbefä vid Cm skrona artierikår bevijades af riks (agen på så sätt att ti ändamået anvisades å extra stat... Kr. G,200: - 1\!fed bifa ti Kong!. Maj:ts framstäning anvisade riksdagen för fubordande af ny krigsfartygsmatorie, viijade beopp af 2,447,000 kr., ytter- _ igare 1,053,000 kr. eer tihopa Kr. 3,500.000: - :Med bifa ti en inom riksdagen väckt moti,on an visades ti ytterigare anskaffning af krigsfartygsmaterie 13,200,000 kr., ceraf för år 1900.... 1 Kr. 5,376,500: - Mod bifa ti Kong. 1\faj:ts fram utöhor det af 1898 års riksdacr beo 1,GOH,55fJ: - 7,484,840: - ~~--~=-~~----------- Transport Kr. 8,882,700: - 7,484,8-W: - - 7 - stäning anvisades ti försättande i fut tidsenigt skick af pansarbåtarue ))Svea>>, >>Göta >> och >>Thue>> Transport Kr. 8,88::2,700: - 7,-1-84,8-W: 4,920,000 kr., deraf för år HOO Kr. 2,500,000: - Med bifa ti Kong!. Maj:ts framstäning anvisades ti bestyckning af befästningarne vid Cai skrona oc~ batterierna vid Fårösund... Kr. 800,000: - Med bifa ti Kong!. 1\faj:ts framstäningar anvis:;dcs: ti anstäande af skjutförsök... Kr. >> förrådshus å Kashomen... )) >> ny docka i Carskrona... >> anskaffning afbekädnad m. m. för vtirnpigtigo vid Carskrona artierikar...... Kr. >> öneförbättring åt ärare vid sjökrigsskoan... Kr. Kong!. Maj:t hade gjort framstäuiug om bevijande af 630,500 kr. 10,000: - 41,200: - 175,000: - ti artieriammunition för stridsfartygen. Riksdagen, som ansåg ansaget böra fördeas på två år, an- 19,000:- 1,860: - visade...... Kr. 315,500: - Likaedes ansåg riksdagen det af ]{ong. Maj:t äskade beoppet ae 241,400 kr. ti anskaffning af torpeder kunna fördeas på två år,!warför anvisades för 1900 endast... Kr. 4D,500: - Kong!. Maj:ts framstäning om bevijande af 00,000 kr. ti minväsendet bifös på det sätt att rikseagen anvisade......... Kr. 75,000: - Kong!. Maj :ts framstäning om bevijande af 210,000 kr. ti uppfö- ''ransport Kr. 12,9ö9,7ö0: - 7,484,840:- ~~~~~~~----~-------

~8~ - - ~) - Transport Kr. 12,DGD,7GU: ~ 7,-±8-±,8-±0: rnnco a[ ekonomibyggnad för kasernorna i Carskrona bevijados af riksaagen på det sätt att derti anvisades......... Kr. ti6,000: -~- Kong!. Vaj:ts försng, att riksdagen vie nnvisa 46,800 kr. ti crsiittning för förbrukndt kanonkrut, bifös c.i af riksdagen. Surmia extra ord. ansag...... Kr. J3,1:3-±,7GO: ~- 6:te hu\uctitons sutsumma... '' 20,GHJ,(j00: --.Jemfiiram1o tabe öfvor ansagen under 6:te mfvudtitun u mcr nr.dnnnämda nr: J. r. 1SDi 18!/c 10!1.-, 18!Hi Hm 1S!IS 1S!J!J IUOO Oninn,rio (t!- Extm ordi- Smmnn, fö1 : dag nton-. ti \in,ud cn. n:wid ansag. ~jöföreyn,rct.. G,a.-,:.-;,:,3 11--- ut~!j.110 ~j 7,347,G4I ~ f>,:!!.ö!ji,4s 1,41!/;HU ij21 fi,st:j,04j ~ ~, I~~ ~J1 ~ 1, ~:!!, ;:( - ~.20~,~01 - D,J!--:t,t '11 ~,t3:,(,i) ~ 1,221,:>01 ~ ~ ~,(:~(:, ~(- ~(j ~ ;;,r,:i!',;'~i>~-- }2:!5, 741, ~ :,,:-~,t>.2s1 - [.,3, if,() - t.i,oi,0±1 -- Ansag ti hn,(ien. Fitnn1na an sag för f):c mfvud titen. >~?~ ~41 ~, (: ~~~ ~(~(),-- 11, :1~, 1301, ~ D,D.),,dj ~ b,<,cb() ~ 12,:3n.41-1,30S,r 5DI - S,fir>1:,2oo -,:ju8, 5iJ!J,~ S);27,ti0U- 1,u00.i>i>! ~ 8,7::i,2C ~ 1, 50S,ri~>D I --. S,7%,0fi( ~ 1,50f/ :'>!J -- J:UJ~7.Hi0,~ 1/JS,r:,!J I-- J3,s2:;,7oo - - 1,508,ö5fJ ~ 1(1, 734, 3001 ~ 1,fiOS/>?>!1, ~ 20,ii!J,COO ~ (Forts.) o Arsberättese bestyckning och beväpning 1899. Skjutförsök emot pansar. (fort.s. från 6~ i'ng.) Do under år 18DD utförda skjutförsöken bafva visat Krupppansarets stora öfveriigsenbet öfver do efter ädre metoder tiverkade påtarne, och de erhåna resutaten igg<- omkring de gränser för motståndet, som i det föregående angifvits. F'ör att emeertid visa pansarpåttiverkningens ståndpunkt vid det ansedda frnnska verket i e Orensot må anföras 5' några resutat eru\na vid beskjutning af påtar tiverkade PEter don Scmoiderska metoden, der cementering m edest ysgas anviindes, men öfrign dear af Krupp-processen ersättas med biigare och nftgot mindre effektiva hi:irrningsmetodor. Försöken, som egde rum don 3 Februari oeh 19 Maj 18D9 och afs:1go pröfuing af pansar ti <en japauska kryssaren Azwna, emnace föjande resutat: Profpåtens dimensioner voro i båda faon -±,5 )(2,1 meter. re (}:g:~ f-';- ;:o c:: ~.-: ;<~ ;:.-. r+--<.../,.._.~ ~.r,-.- o (1) o~ s::; ' w ~ ;:_g cti ~ 2.~ 0 () s.~.-: ~o Verkan : ~-o s:. g:. (1) Q t;7'c:-tv~ ~~ (J C «- ev,.+ (fq ;o f?;::: c+' Q~ pet ten. ~::::: UJ ~ ~(JQ... c+ ~~g ~ Q '-P ro aq <1 (),... '.-: Q -: ctm :n ;;' '( '' 111111. cm. kg. JJ. o /o 45 17± 15 Hot- 5()8 12 1 1,s ~ ;::::.;~ p ~ o Träff c:n, 4 k a) iber från påten s kant; Kro~- ingen spricka; sades z er på bn,k~idan en upphöjning 22 om 19 mm. ];!5 12 Hot- 5cJ5 125,R5 D:o D:o :o d:o 17 z er nnn. Crcu ~otpansar.

- 10-1 betraktande dcraf, att endast ett skott afsköts, kan profvet icke anses syunerigcn hårdt. Krupp-påtar af motsvarande tjock ek borde hafva motstått ansagshastigheter af ros p. G 18 och G04 m. S:t Cmmoncs Såsom ett uevis på det franska stå verkets i S:t Chamond p:1nsar. förmåga att ti verka cementeradt pansar efter ogen metod må Boardmores pansar. anföras resutatet af skjutningen emot Dristighetens profpåt för citadepansaret. Skjutningen egdc rum r1cn 5 Augusti 18\1!) emot en påt af dimensionerna 2,o X,r,X0,2oo m. De använda projektierna voro af Finspangs tiverkning 188!), och visade ånyo prof på sin förträffighet, ehuru de naturigtvis krossados mot den hårda ytan. 2 3 C111. kg. 111. 15,, 45,t 60i,o 45,2 GO,s 120 121 11.,, I spi- 70 o r,i5 D:o 83 45,2 j]2,,, 121,,,. D:o Ycrknn å påten. ~ o f ~ n g~n. O Jg.a? nt c \ spncka fran träffpunkten ti påten::; öfvcr mnt. J Ytterigare en gcnoj ngåendc ::;pri c.;ka. ]):o J:o I botraktande af den stora sprickbidningen kan detta acior specia de S:t Cwmond icke -anses vara något vidare Iörträif:igt pausarpåtmaterial Emeertid bifver tornpunsuret ti Dristigheten ti verkad t efter Kru pp-motodeu. Ett pansarpåtmateria, som åtit mycket taa om sig under år 1809, är det af firman B eatdmore i Gasgow tiverkade pansaret, som kommer 4i användning å don danska pansarbåten H eduf T'roe. Profskjutningen af detta pansar egde rum sutet af år 1898 och enmade ett ganska tifredsstäande - 11 - resutat, hvad beträffar påtens reativa värde, som boräknadt efter ''residders forme nppgick ti omkring 2. Emeertid har det i fackitteraturen med rätta anmärkts, att sprickbidningen, jemförd mod don vid Krupp-påtarue uppkommande, var högst afscvärd. Då derti kommer, att firmans resurser icke tyckas vara synnerigen stora, h vad beträffar oyoraustiderua, torde man knappast kunna inrangera donsamma band pansarpåtti verkames första e e. Sagda pansarpåtars förmåga att i ikhot mod det cementerade matorieet krossa projekti erna ernås derigenom, att påtarnos yta utgöres a[ hård t cromstå, hvadan man kan rubricera dem såsom ett sags förbättrade compoum1påtar. Af do senaste årens sjökrigs1ändoser har pansarskyddets värde atmer trädt i dagen, och det är ju synnerigen anmärkningsvärdt att pansaret - såvä det vertikaa som det horizontea - i saget utanför Santiago fukomigt utestängt träffande projektier. Ti en stor de beror detta på de för projektien ogynnsamma omständigheter, bvanmder densamma i regen träffar pansaret under strid, omständigheter som föga sammanstämnia med do å sk :j utpatserna rådande förh åandena. I främsta rummet gäer detta ansagsvinken. Af utförda skjutförs(ik framgår nemigen, att den ansagswstigbet, som orfordras för genomträngning vid snor1t ansag, oj kan uppskattas ti mindre än don vid norma träff erforderiga mutipicerad mod cosoc. L för vinken moan skoltriktningen och påton 1 ). För att iustrera uctydeson häraf må man antaga en ansagsvinke a' G0, hvikot under strir1 torde oftare komma att under- än öherskricas. Den wstigbct, som under dyika förhåanden erfonhas för genomträngning, är 24 Ofo större än een vid normat ansag erforderiga. Med andra ord, de nya pansarbåtarnes 176 mm. Kruppansar i vatteniuien, som äfven på afstånc af öfver 4,000 meter Yic normat ansag genamskjutes af 21 cm. kanonen å samma fartyg, motstår beskjutning mod samma kanon uneer 60 vinko äfven på 2,000 meters afstånc. 1 ) Enigt v. :-:icbratcr. PanRarcts motståncsförmåg:1 i strid.

- 12 - När ansngsvinken minskas uneer G0 fordras ett oerhör!t stort kraftöfverskott för att genomträngning ska cga rum. Ocb detta faktum berättigar i och för sig een aestädes företagna reduktion af pansartjockcken, som numera konstatcras å samtiga mojerna fartyg, och som möjiggör skydc1cts fördeande öfver en stor aren.!fcn månne ic.;:o detta förfarande iifvcn ökat dc svåra kanonamas strids\'ärde? }, tninstone inom en marin, den Itaienska, synes denna fråga bosvarats jakande. A dess båda nyaste :a kass sagskepp, JJrnedetto 11rin och Beina JJ.ar_qheria, har man nemigan förutom de 2 (4) st. 30 cm. kanonerna uppstät JO (8) st. 20 cm. kanoner i afsigt att äh-en under strid kunna genomtränga det i så stor utsträckning förekormnaude 16 cm. Krupp-pansaret, som fi cm. snabbskjutande kanonen icke rår på'-'. Och iifveu inom Förenta Staternas fotta hafva röster höjts, som varnat för borttagandet af de 20 cm. kanoner, som funnos å Iowakasscns m. f. sagskepp, men som sa m as {t een nyasto J1ainctypeu. Ja måugeu förmenar, att pansarets nuvarande öfvorägscnbct endast kan omintetgöras genom en ökning af det medesvåra artieriets kaiber, samt att man möjigen i en framtid ånyo fttr bevittna den täfau mean kanonen.s kaiber och påttjockoken, Inrars motstycke egdc rum å 70- och 80- tacn. Nyare fartygs bestyckning. II vad bctrm-inr de nyn re fartygens bestyckniug förete!' donna, i hvad angår sagskeppen, bidon af en at större öfverensstämmese eme an oika mariner. Jrämsta rummot gäer detta om de svåra kanonerna, för hvika man i Engand fortfarande behåer kaibern 30,:, cm. Afvcn de senaste ryska sagskeppen hafva kanoner af denna kaiber, under det att förhåandet är enahanda å den senaste franska J(:.na-typ en, een itaienska Beneretto-Brin-typeH (med nyssnämnda tiägg af O - H - st. 20 cm. kanoner) oeh (en nyaste ameriwnsw.z{aine-typcn*), Inrarest man atså frångått den fömt amännast förekommande kaibern 33 cm. Ett undantag härifrån utgöra do tyska sagskeppen af Kaiser-Jiriedrich III-typen, wika äro bestyckade med 2-i cm. kanoner. Denna ö[verensstämmeso beträffande de svåra kanonernas ka iber, gör sig än mera gäande å sättet för pacerin_qpn. Samtiga nu nämnda typer erhå a nem igan een uppstäningsform med knnoncrna instnerace parvis i!j nn sitt torn för- och akterut, som atsecau Roya Sove1eign-kassens tikomst i Engand varit förherskancc för deuna makts sagskepp. Beträffande det medesvå-ra m ti( rip återfin nos äfven mycken ikhet dc oika marinerna emean, i hvac angår kaibprn, som i regen båer sig omkring 1:-) cm. Deremot varierar antaet och uppstiining.~fvrmen högst väsentigt icke bott marinerna siusemcau utan ock emean samtidigt projekterade sagskepp. Dock synes det i Engand ndopteracc systemet ntt pincent hvarje kanon i en särskid kasematt at mer vinna insteg, ehuru vä tomsystemet fortfarande devis användes i tyska, ryska och franska marinerna; och wa(1 antaet kaiioner beträiiar, söker man öka detta ti det högsta möjiga. Minsta nutaet (12 st.) medesvåra kanoner vidhåes i Engand, och dess framstående chefkonstruktör Sir vviiam White har just uneer sista tiden mod mycken skärpa tibakavisat kritikou öfvcr dcrma suncn konseryatism. Han framhåer nemigcn, att s jöduo ]i o het stor ammunitionsutrccninz och st.or aktions-. o n ' <._J radie äro ett O1(1gängigt vikor för framgång åt dc engeska sagskeppen samt att det ingaunda är möjigt att förena dessa *) Enigt. ett försag rtf >the ~and ordnance bureau> ><kue! e tre projekterade :unerikanhm :;ag>'kc'ppen n.f Ke\1- JerRcy-t.yprn erhåa bestyckning af: 4 c't. 25 cm. eer 4 st. 30 cm. kanoner parvis i tom. 8 4 > 20 > 12 ) 15 ' sen:atter, förutom ätt artieri. > snabbskjutande kanoner i m

--- 14 - egensknper med en aöfvcrarmering, som visserigen tager sig bra ut på papperet, men som kommer ti korta vid stri<iingt från operationsbasen. Det ätta snaubsqutame artieriet företer ett hrobgt virrvarr af skida kaibrar ii dc oikn ändernas stora pansarfartyg. 10, 8,s, 7,,,, 6,5, 4,7 och 3,7 cm. kanoner förekomma om hvarandra i bestyckningstabåerna. Uppenbart är emeertid, att förekomsten af en enda kaiber ehuru ur månaa S1I)Lkter b.1 önskvärd, icke kan reaiseras å de stora sagskeppen, der bestyckningen i märsar och å bryggor gifvctvis måste vara af mindre kaiber, e. v. s. ättare än umfvuddeen af det ätta, snabbskjutande artieriet. För denna a huhucde har man emeertid antagit on 10, 8,s eer 7,5 cm. knnon och a tså frångiitt de förr använc1a mindre kaibrarna Att här ytterigare redogöra för do stora marinornas bostyckningsåtgärdcr å de nya eer projekterade fartygen, n1re sig sagskepp, kryssare eer torpecfartyg, torde icke vara erforderigt, då en dyik sammanfattning förekommer i årets Nava annua äfvensom i den periodiska fackitteraturen, bnud h viken tidskriften Proceerings of the U. 8. N av a Institute särskid t bör framhåas för de värdefua uppgifter, som återfinnas under rubriken (!Now sbipsa eer ((Ships of war('..kyn. norskn. De nya norsim pansarbåtarue Norge och Eidsvod, som pn.nsftrbtttar. för närvarande byggas i Newcasto, erhåa föjande bostyckmng, nomigen: 2 st. ~O,o3 cm. kanonor af -- kaibers ängd, G 11 14,9t, s.s. n, -G'''), 8, 76, mm. s.s. 11, -10, G, 47,,,, 45, 21 cm. kanonerna äro uppstäda för och rddor i hv~r sitt röriga tom. De erhåa bcstrykniugsyinkar af 270 hvan1era. Det röriga tornot har å edfronton en pansartjockok af 225 mm. samt å sidorna och å ryggpåten en pansartjockek af 127 mm. De fasta tornens pansar mäter 160 mm. 4 af 1:) cm. kanonerna uppstäins i kasemattor med 127 mm. pansar å od- ' ) Kanonerna iro icke kom;trneradc för anyindande af patronhysa. - - 15 - fronten; dessa pjesor erhåa bestrykningsvinkar om 120, dc förigaste räknadt från rätt för öfver och de akteriga!te från rätt akter öfver. Ti 1Varje kasematt hörer en 75 mm. tjock angningstrurnma. Återståen<e tvenne 15 cm. kanoner uppstäas en å h var sida emean ofvannämnde kasematter; do få bestrykningsvinkar från G0 för om tvärs ti G0 akter om tvärs. Dessa kanoner skyddas af skärmar, hvika,s tjockok ii edfronten bir 150 mm. Af 7G mm. kanonerna uppstäas tvenne å!war sida emean 15 cm. kanoncma och dc återstående 4 kanonerna ofvanpå kasematterna. 47 mm. kanonerna paceras såunda, att hvardera stridsmärsen erhåer tvenne; åtorståoncc två kanoner uppstäas å främre bryggan. Vatteninian skyddas af ett citadepansnr om 150 mm. med en tota böjd af 2 meter. För och akter förenas detta pausnr medest 150 mm. tjockn, tvärs öfvor fartyget gående väggar. Pausareäekets tjockek är 50 mm., manövertornets 150 mm. At pansar franjstäes af vanigt nickestå med undantag af citadepansaret, som tiverkas efter Kruppmetoden. En artieristisk friiga af stor vigt, som icke atid be- Energi-ta. handas på ett fut opartiskt sätt, utgöres af de tabeer och grafiska framstäningar, som afse att åskådiggöra energitaen för oika fartygstyper. Det efter Nava Annua oftast använda förfaringssättet består dori, att man hopsummerar ett fartygs samtiga kanonors enero-isiffror (p V 02 ) X anta skott por mi- L b 2000 g. nut för erhåande af energitaot. Detta förfaringssätt är <es origtigt och des ofuständigt. Origtigt är det, emedan man anser ed afgifvas mod båda bredsidorna på en gång, h viket i strid eneast undantagsvis kommer ifråga efter hvnd sjökrigshistorien visar; och ofuständigt är det, enär des det med esvåra artieriet på sådant sätt erhåer ett at för stort energita och des de oika bestrykningsvinkame ej komma att infuera å resutatet. Ett exempe torde visa detta. De nya amerikanska sagskoppen nf..faine-typen äro bestyckade med

-- G - -! st. i30,r. cm. och G st. 16 cm. kanoner; energisiffrorna bifya: för -! st. 30,r. cm. kanoner GGO,OOO foot tons, 71 (), 15 71 3,8-!0,000, S:ma -!,800,000 71 wari det svåra artieri et dotagor med ondast en femtf'rd. strid, e å fiunren håks å ona bro(1sidau, bi fy a siffrorin å to r som föjer: 4 st. 30,r. cm. kanoner 9GO,OOO L t. 8 71 16 n 1,920,000 S:ma 2,880,000 i wiken sutsumma det svåra artieriet detager mod en tre(uede. Sistnämnda ta är det rätta, icke det förra. Men bestrykningsyinkamu detaga oj i denna beräkning, hvadan duu, såsom nyss nämndos, icke kan betecknas såsom fustämig. Svårigheterna titt i (otta häseende erhåa exakta data om(ijiggör omeorid on dyik beräknings anstäande. Derför äro i föjande bori1kningar angåonde Östersjömaktomas och Norges kustförsyars'mtygs energita, augifna do för en bredsida gäan(e taen. Vid dessa beräkningar hur nedanståome skjut.wstigtet användts för de oika kanonema, nemigeu: 2ii C. k:to! M/85: ett skott på 5 minuter; energita = ö:-10 mt. D:o M j80: > 3 = 1,420 ' D:o :II,D±: > 2 = 2,71)() ' (Lika med cten ry ~ka 25 cm. k:wonen.) 24 C. kanon å H. Troe: ett Hkott på 2 minnter; cnergitn, = 2,1] [1 1n t. 21 d:o H j ~S: ' = D,5UO o d:o \1/80 : 2 ' :; (i 12 15 d:o :\/bi:, 2 HUU 15 d:o s.s. ' \Ij!}b: ' 1 ; = 2,(;00 > 12 d:o \ jd4 : ' = 1,170 S,s d:o. å ;Egir: >,,!JIO j (j mm. 1 '; 650 m <:o > o 420 ' 47 <:o > ' 37 d:o > fartyg: 1 / 10 Energita för en bredsich gäaudc, 2<JO > 120 > för nodanstående

~ 't~f\ -~1:4V1Mc:ot~C~~.,.~~ ~r -~1-1-c-.~~t'fe ' f~~fuwv1-1'\t#1m~~c. fcv~t..: - 17 - Xorge och Eidsvod...... cirka 17,800 mt. Dristigheten, A, B, C....,.,... 1i,800 Thue, ombestyckad...... i,400 Gen. Am. Apraxin....,. 12,100 Harad Haarfagre... 12,000 Heruf Tro e..................... 11,000 Thor, Niord............... 11,000 Oden........... 9,800 JEgir................................. 9,000 Svea, 1898............ 5,700 ' Thue, före ombestyckningen 5,300 ' Svea, 1886.................. 3,200 > För bättre öfverskådighets sku äro dessa siffror, äfvensom energisummorna per ton depacement här grafiskt tramstäda. (Se panschen.) Af de anförda siffrorna framgår, att de nya och ombestyckade pansarbåtarne erhåa en särdees kraftig bestyckning. Den öfverägsenhet, som, ehuru obetydig, förefinnes å de norska pansarbåtarne NortJe och Ei1svod, uppkommer genom det ätta snabbskjutande artieriets större energisiffra och bortfaer derest bestrykningsvinkarnas storek medtages i beräkningen. Utan tvifve är 7G mm. kanonen, hvaraf 8 st. förekomma i de nya norska pansarbåtames bestyckning, afsevärdt kraftigare än 57 mm. kanonen; den förra har nemigen en mer bestrykande bana, och dess projekti har ungefär dubbet så stor kapacitet; och då 7G mm. kanonen vinner at mer och mer terräng, synes det vara ämpigt, om dess införande i marinen toges under ompröfning. Visserigen vore det en förde, om enheten i det ätta snabbskjutande artieriet kunde bibehåas; men på samma gang 37 n1m. kanonen införts såsom båtbestyckning i vår marin, mr denna. enhet måst de vis uppgifvas, och det kan med skä ifrågasättas, om ej G a 8 st. 7G mm. kanoner tiika med 6 a 4 st. 37 mm. snabbskjutande kanoner i trots af den iugaunda obetydiga vigtökning, som deraf uppkommer, vore fördeaktigare bestyckning för de pansarbåtar, som framdees byggas. ''idshift { Sjövii.sendet. 2 Tiåskrift i Sjö-väsendet 6.3 årg.1900. Fotoit. G-en. Sra.>.],i:. An t-; L StocKt.

- t) - -!) - Artieriets användande. Huru omsorgsfut cc tekniska anordningarne vid bestyckningen å ett fartyg än må utredas, bifver det dock artieriets användande under striden, som afgörandet tikommer; att trt~ffa förbir n.tic artieriedens första må. För ernående af detta må är en omsorgsfu utbidning i skjutning och ededning det enda effektiva medet, och i detta hänseende spear artieriexercisregementet och skjuinstruktionen en väsentig ro. Det förra har under år 18\:J9 utkommit i en ny uppag<:t af synnerigen titaande innehå. Då det icke torde tikomma föreeraganden inom denna vetenskapskass att redogöra för detta regemente, må endast nämnas, att det i a sin korthet innehåer dessa kara, koncisa bestämmeser om striden äh ensom de noggranna scjutregc1', hvikas omdömesmossiga tiämpande äro i hög grad egnade att befrämja artieriedens effektivitet. Inför detta faktum synes det, som om de reta;jerade exercisbestämmesernas bortfaande knappast vore värdt ett bekagande. Ny skjutinstruktion torde snart vara att förvänta. Riktningsan- Emeertid kan det icke förnekas, att en de af de tekniordningar. ska anordningarna å don n1oderna materieen i adees särskid grad utöfvnr infytande å utbidningen i skjutning. Detta gäer i främsta rurmnot riktmedens anordnande. För de svåra och medesvåra kanonorna fordras nemigcn, att kanonkommendören sjef såyä höjd- som sidoriktar kanonen och af'fyrar donsamma medest rattar och handtag. Detta är gifvetvis ångt svårare än den riktning och Hffywing, som tikom kanonkommendörerna vid den ädre materieen. L'Om Yåra sjöartierister ~ säger en engesk sjöofficer i don Armstrongsen firmans tjenst ~ 'hade tre händer, vore riktandet och uffyrandet af de moderna knnonoma en ätt sak. \fen huru skoa kanonkommondörema mec två händer kunua sköta två rattar och ett a:ffyringshand- tag? Såsom on konsekvens af eyika tvifnsmå har man mångenstädes försökt att uppdda riktumet oc1 affymingen på tvenne nummer af kanonbetjeningen, antingen så att een ene enbart sidoriktar under det att don andre höjdriktar och affyrar, eer ock så att a:ffyrningen skor på kommando a ~ don riktande. Det förra af dessa aternativ nöd vändiggör siktonas sa m man koppande. Den uneer 1899 års skjutskoa vunna erfarenheten om utbidningen i skjutning med 12 cm. snabbskjutande kanoner Mj94 pekar i ofvan antydda riktjjing, och särskidt unrer sjögång är riktandat förenadt med svårighet, om någon afsevärd de af kanonens skjuthastighet ska tagas i anspråk. Å Dristighrrns 15 om. kanoner förefinnas emeertid såvä höjd- som sidoriktningsrattar å båda sidor af avettaget, hvadan det här icke möter någon svårighet att vijtaga nyssnämnda uppdening af handgreppen vid riktandot. Afven å siktmeden måste stora fordringar stäas för att snabbeden må bifva effektiv; och i samma mån som de afstånd, å hvika eden börjar, ökas, erfar man bebohet ni ett sikte, medest hviket mået kan skarpare urskijas än med botta ögat. Band förbättrade sikten är det egentigen tvenne sag, som tivunnit sig amännare uppmärksamhet, det ena benämnes Hsi.:tet, det andra teeökopsiktef. Det förstnämnda förekommer i många oika variationer. Antingen bostår det af en mean tvenne smaa ståndare spänd H- -'-'~~{~t harizonta tråd, å h vars mi d t det såsom en ~ f oirkoskifn1 sig teende kornet ska be- _,.-'4'XOI. 'W\.N'~.. ' {! finna sig. Eer ock är det, såsom tyska marinens sikten (se fig.), konstrueradt i fonn af en ram, emean n ars sidor iiro spiim1a dus on horizouta och des tvenne vertikaa trålar; kornet ska vara på den hori11ontaa och mict em ean de båja vertikaa trådarna. Samtiga dessa siktens fördear igga des dori, att mået är synigt såvä UJHor, som öf\'c' och på ~iktrncdr

Nytt ~>ags tubkanon. - 20 - båda sidorna om siktinicn, och des deri, att iniärandet af kornets och siktets rätta inbördes äge är mycket ätt. Teescopsictet, som är tthnäut ' införd t i 1 1 ören ta staternas marii1 och användes under senaste kriget, och som för närvarande ärer vara under pröfniug i tyska marinen består af en med hårkors försedd ångkikare. Ofvanpå denna finnes vaniga visirpunkter för den ungefäriga riktningens instäande. Man bar emot detta sikte anfört den under spanskamerikanska kriget gjorda erfarenheten, att objektivet ätt nedsmutsas af krutröken, hvarjemte man ansett synfätet vara för itet. Men den förra oägenheten synes bortfaa vid kanoner, som skjuta med röksvagt krut, och den senare hörer ti de tekniska deta jer, som kunna förbättras. De nuvarande tubkanonerna underätta utbidningen i skjutning högst väsentigt; men på grund af sin ringa träffsäkerhet å afstånd öfver 500 meter kunna de ej åt de förberedande stridsskjutningarne gifva den rätta ka-. raktären, som först då uppnås, när eden kan utsträckas ti afstånd af 2000 a 3000 meter. På arund häraf har man inom tyska b. marinen infört ett sags tubkanon, som benämnes Abkommcanon (se fig.) För kanoner af 12 cm. -- 21 - kaiber och cerutöfver har donna tubkanon 57 it -17 mm. ka. och för 10 och 0 cm. kanonorna 37 mm. kaiber. Ti dessa tubkanoner kan 57 mm. resp. 37 mm. ammunitionen användas. De finnas i rege endast ti hafva antaet modesvåra kanoner, uneer det att samtiga de svåra kanonerna äro denned fön;orda. Det torde vara ett erkänd t faktum, att de åriga skjut- Skjutsk~cdigskoorna i hög grad befrämja skjutsbckhgheten inom vår ma- svenska marin. Såsom ett bevis härför kunna anföras några under år rinen. 189!) vunna resubt.... beten mom Å skjutskoan företagen tätingsskjutning och stridsskjutning, har utfait såunda: Iii;fingsskjutning med 12 cm. snabbsr;jutance kanon.m]94, stiaiggande emot större pointtafian; afstånd = 1200 meter; måttig runing och gir; stit. Anta skott. 1 k. sjömän... { 3 Art-matroser... 3 2 k. d:o D:o 18umrna point. Tid. Pris. 10+ 10+ O= 30 m. 45 s. pris och skjutmcdaj. 10+10+10 = 301m.4Ss.2 d:o d:o 10+10+6 = 2G O m. 51 s. d:o 10+10+6 = 2G m. 23 s. 2 d:o 10+10+6 = 26 m. 30 s. 3 d:o Ti~jingsskjutning mec 57 mm. snabbskjutande canon M/92, uuder gång; fart 12 knop; må torpedbåtstvärsektion; afstånd = 1,000-600 meter; vindstyrka 3 a 4. Anta Anta skott. träff. Tid. Pris. k. tak e matroser...... 3 2 12 s. :a 2 c:o d: o 3 2 14 s. :a ' > d:o... 3 16 s. 2:a Af desssa resutat Lter den ringa skjuthastigheten med 12 cm. snabbskjutande kanon M;94 genast i ögonen. Den beror emeertid på de mindre stränga bestämmeserna i detta hänseende för erhåande af pris, på grund hvaraf någon sär-

-- 23 -- skih anedning att forcera skjutningen ej förefunnis för oevcrnn. Å skjut:::konn företogs jcmvii on stridsskjutning under gi'mg mec kanonbåten Urr. ~ået utgjordes af en torpcd kry:osare 1 / 3 storek: farton Yar 5 knop; afståndet 2,G00-1,200 1 motor; skjutningen utfördos så vä um1er gång emot som från mået. Inskjutningsskotten äro medr~lknn,de i anta skott. Rosntntot ramgår af nedanståonde tabå. -1 ---- K:uwn. 12 cm. ~s. kanon _::.r;:h.. 12 kanon?1[/81......... Anta. ~kott. 10 B 58 TrMf procent. _.~_\_ntnärknin g. GO Det t!migtt rosntatot vid o 12 cm. kanon i\js torde 1\1 33 tiskrifvas exereisammu- ö 'i mm. ss. kanon \1/\J:!... 30 M/8L. G G7 n ilionens beskaffenhet. j:2,:, ' f) rp. ku~p. M/77 72 10 Resutaten frän kusteskadoms stri(1sskj utning föreigga i OL1nnsUtc1Ho tabå. På grund af råc1ande sjöhiijuing m. m. kun<1e tridtbidorna oj exakt nftecknas, byadnn resutaten få anses som approximativa. Farten v nr om kr. 8 kuop. L: a k. pansarbå!:tr ]):o D:o Tnrpc<krysH:trc ]):o ::1 k. ktmonb~\tar D:o D:o Srid.ss.:j 11tninq mer kusteskadern 18(J.r. Kanonernas ~~ kaiber. G:25 cm. \I/ D4 G 12, ss., :30 ;,7 mm. 1-'S. ± 12 C. ss. 8 t>7 J. t:;s. 2 ' em. 2 12 ~ ~ ;,'j mm. ss. Afstånd Trifi' procent 3,000-1,700 i7 17 39 d:o 33 25 30 3,500-2,000 ti3 B 42 2/>00-1,800 40 :30 :20 q 3,0()0-1,800 ;j;) 10 ~<> 2,t()0-DUOiU :w BO L:o ) U () 30 d:o 140 3\ U ii ;\Jåcts beskaffenhet m. m. Pansarbåts sektion :tf storeken 3x8+3x15 m. och kanon xtssektion. Inskjn thingsskotten mod r. d:o d:o L:o c:o Det torde yara obel1öhigt tiägga, att skjutningen företogs öppen sjö. Sioccwms-afdeningens stridsskjutning 1899 egue rum den 14 Jui i Stockhoms yttre skärgård. fiäet utgjordes af ett gammat vrak från ett mindre barkskepp; vraket var under skjutningen devis skyrnut af ett framför iggande ågt skär. Resutatet anföres här: K:tnonernas Träffprocont F:trtyg. Afstånc. ~ ~ kaibor a~ g aq ~ ~ () s w ~ e. e-g. ~ ~ ~ n svåra 12,800-2,100 G7 33 [JO 2 'h 3oc km' P' ' (j modesn\ra 3,000-1,300 50 30 37 [ b[tar samt o 10 57 mm. 3,000-1,100 so 40 70 (a k:tss kanonhat 8 25 mm. kusp. 1,600--1,100 73 15 50 Sutigen må anföras resutaten af 1898 års kusteskaders stridsskjutning i Stockboms yttre skärgård; under skjutningen rådde någon sjöhäfning och vädereken var ganska ogy11nsam. r'räffresutaten erhöos genom de verkiga triiffbidoruas aftecknande. Fartygscert Kanonornas ~ ~ ~ ~; Af~tåm Träff. procent ~ ~ 7 1~ meter. CJQ. kaiber aq o. 00 ~;!.. ~ ~ g_ \fåets beskaf fenhet m. J. :a k. pansarbåtar cm. kan. 2,G00-1,200 50 20 40 Pansarbåtssek D:o cm. ss. k. 50 5 28 tion af cimensio D:o 415 cm. kan. 1,200-2,000 92 92 92 norna D:o 21 57 mm. ss. k. 2,G00-1,200 92 GO 78 B x s+ 3 x 15 ':orpeckryssare J 1 svår 1,G00-1,400 67 67 G7 meter. oct1 1:n,!;:. kanon ~ 7 medesvåra U:i00-1,200 37 30 35 b a tar 10 ätta 90 23 35 I betraktande doraf att samtiga de under stridsskjutningarne använda måen varit reativt små samt att exercisaddningar användts för samtiga svåra och medesvåra kanoner, hvarigenom kubanorna bifvn. betydigt mindre bestrykande, än om stridsaddning användes, torde de erhåna resutaten kunna anses såsom goda.

- 24 - För att dessa stridsskjutningar skoa bifva i möjigaste mån instruktiva synes det emeertid, som om måen borde vara mora naturtrogna, än hittis i amänhot varit faet., och hest bestå af bogserade må, hviket i betraktande af de stora kostnader, hvarti ersättningen för den förbrukade ammunitionen uppgår, vore vä motiveradt. Dessutom vore det ämpigt om det toges i öfvorvägande, huruvida icke devis en viss ti< borde ansås för det snabbskjutande artieriets odgifning, i afsigt att erhåa ett uttryck för den ådagaagda skjuthastighoton. Detta sker inom don engeska marinen, der en minut är föreskrifven såsom ängsta ti< för de snabbskjutande kanonerna för h varje passage. Stoekhom i November 180U. J. A. 1 1 Grahm. - 25 -- Pansarbåtarna A, B och C. I donna ti<skri[ts G:o häfte a[ föregåondo årgång ro<ogör föredragandon i bestyckning och bevii.pniug inom Kong!. Örogsma.nnasäskapot för dessa J'artygs bestycknings- och bepa.n sringsförhåandon. Vi skoa!jilr onma några kompettonmde nppgifter om fartygen i öfrigt. Do tro pan~arb åtar n e, hvika bifm hvara.ndra. adees ika, byggas, en (A) vid Finnboda af Borgsunds mekaniska verkstad, on (B) Yic Lindbomon af Motaa och Lindhomons mekani ska verkstäder gemensamt samt don tredje (C) vid Kockums mekaniska verkstad i Mamö. A a tro skoa vara kara ti sjösättning inom 18 månader, samt ti besigtning och areverering, beträffande A och B inom 2G samt C inom 24 måmtder efter kontraktets nndortccknando (een 2 Oktober 180\J). Fördröjas arbetenas fubordan utöfycr dessa tider, och visar ej everantöron att sådant skott utan hans fönå ande o ör han sig för'rtcn ti ett vite af öo kronor för VarJ O söckend:w som fartygets sättande i f'jön fönröjes, och af 300 kronor för hvarjo söckendag, som arbetena i sin hehet försenas, dock så,,..,. '' att vitesbeoppet i sin hohot icke må öfverstiga 300 kronor för hvarjo dag, so m arbetet försonats. Skuo arbetenas fubordan 'örsenas utöfver ö månaor, ska det Y ara Kong. MarinförvaLningen obetaget att anse kontraktet å kronans sida förfa et. Fartygens bostyckni ng b itvor :';') 2 st. 21 cm. kanoner; ö st. 15 cm. ss. kanoner; ') En noggrannare redogörese för bestyckningen återfinnes i 62:a årgången, sid. 450 o. v.

2 st. 37 mm. 2 st. 45 mm. btow'; - 2G 10 st. 57 mm. d:o; unden nttoj! SLnbcr (fn.sta) ror torped..f'artygcns Limcnsioucr m. m. b if va: Längd i V. L. på stäfvarnes yttormntor......... 87 meter. Största bredd i \T. I.1. på pansar...... 1ö,u2~ ) Djup rrån K. V. L. ti köpåtens öfvorkant... G,o Rokryss-spantarea p [t spant...... 67,~7 m. 2 V. L:ns area på spant.....................................!±6,s,, Depacement på borräggning........ 3,G50 rn.s Spanteistans............................. 5D3,s mm. Citadeets ängd å pansarets ytterkant... 60, 1;~ 111. D:o pausartjockek.................... 175 nnm. Styrtorncts';') d:o... :...,, n Koförråd......,......... 01nknng 370 tons. Pansarbåtarne skoa framchifvas af tvenne genom vattenklta skott skida maskiner, som skoa, utan forcerad edning mcu, om så bchöfvcs, mcr ett bästertryck i pannorna af 16 mm. vattenpearehöjd vid ett mediumångtryck af 14,7 kg. per (-IV.-cm., kunna utvecka 5,500 im. h. -kr. samt gifva fartyget, nocastadt ti ett mediumdjupgående af -±,n m. umer minst 3 timmars oafbr utcn gång en mediumhastighet af J 6, knop, warvit bränseförbrukningen icke får öfvcrstiga O,sr, kg. ko pr timme och hästkraft. Tota a vigten af maskineriet för fartygens framdrifvance, jemto tihörande axar, properar, pannor, ängpumpar rn. m. får ej öfverstiga -±30,000 kg. Pannorna bifva af Y arro\\ s konstruk tion, 8 ti antaet, fördeade på tre odrurn och med en sammanagd edyta af minst 1,450 m. 2 och rostyta af Jo m. 2 H var och en af pannoma förses mod en iten sjefvorkance hvissepi.pa i edrummcn, som börjar båsa vid 16,5 kg. ångtryck. Rodret biher ett s. k. baansroder och kan manövreras håu styrhuset å bryggan, från stridstornet äfvonsom från ett nmer detta anorcnact kotnmunikationscontrum medest rattar ti äng- ~> id. 454. *) Beträffami) öfriga bepansringsförhåanden ~e G:hra å!gångcu, - 2'i - styrinrilttn ingen, och ska rodret medest Lcssa rattar mo LLtt ]J et kunna manövreras af on man äfvcn om ab Iedningarne äro tikoppade. Under fu gång ska rodret medest ånga kunna äggas dikt styrbord ti dikt babord och härtom på en tic aj högst 20 sekunder. För om st.vrmaskinon finnos såsom å värn öb ig<t pansnrbf,tctr en ratt fc>r styrning med wnukraft. Si1 gerköar kom11ja att anuringas, 35 m. ånga och 0,1 m. breda. oikbot mcc1 hvm so förr varit faet äro samtiga eektriska instaationer intagna i mfvmkontmktet, on åtgärd, hvars fördear igga i öppen dag. Tro generatorer skoa finnas, en om 200 ampere för göcamp>cysningcn, en om 400 an1pero för stråkastare och en om 600 mnpere för motorerna, at vid 70 vots spänning och nwd en hastighet ej öfvorstigancc 400 hvarf pr minut. Den inre boysj1ingcn åstadkommmcs af 281 st. gödampor, hvaraf D-± st. 10-jus, 181 st. 16-jus och G st. 25-jus. För den yttre beysniugen kommer att finnas -± st. DO cm. stråkastnrc af Somokerts tiverkning eer annan konstrukticn, som Kong. J\iarinörvatningen godkänner. De bih'a pacerade såsom å senast byggda pansarbåtar, men komma cventuet dc båda meersta sträkastarcpattfonnernn att medest en förbindescbrygga förenas savä] 1C} kommandobrygg;.t, SO mod aktra kanon pattformen. -:\'tot brännbarhot improgneradt trä kommor å dessa fartyg för första gången hos oss ti användning, i det att träbekädnadon för och akter om skärmamc kon11ner att bestå af dyikt trä. En annan nyet, dock på cet estetiska området, är, att såvä för- som akterstähen kommor att försos mod förg5 da omamenter enigt godkänd komposition. Kostnaden för fartygen, sådana. dc af vcrkstädcrua!'koa evereras, utgör för pasarbåten A 2,679,000 kronor, för 13 2,698,000 kronor samt för () 2,309,000 kronor. Medräknns kostnaderna för artieri- och pansarmaterie m. m. som frän annat hå anskaffas, torde priset för hvarje fartyg uppgå ti omkring 4,500,000 kronor.

- 2t> - Våra torpedbåtar. Enär våra torpedbåtar under sin utveckingsperiod genomgått nästan samma stadier som do danska torpoduåtama, hvika finna s beskrifna i senaste nummer af denna tidskrift efter on artike i dansk Tidskrift for S0v::csen, så vija vi hä r i korta drag vidröra dc oikheter, som förefinnas mean våm båtar och dc danska, samt framägga några rofi cktioner i torpedbåtsfrågan. Härvid komma vi att för ättare öfvcrsigts sku göra jcmföreserna under samma mfvudrubriker, som i <1en omn ~~mnda artiken finnas angifna. I don amerikanska tidskriften Transactions of the Society of Nava Architeots and Marine Engiuccrs'' för 1897 finnes en artike Torpedo-Boat Design'' återgifvando ett af Nava Construetar H. G. Gimor hået föredrag samt donderpåföjande diskussionen, i hvikon band andra äfven den kände torpcdbåtsbyggar en Yarrow detog. H err G. utgår ifrån att torpedbåten ska göras så iten som möjigt i don mån sådant kan tiåtas utan att åsidosätta dc för båtens verkningsfät erfor(criga egenskaperna. Af föredraget synes som om torpedbåtsfrågan hade fått den rätta gången för sin ösning. Sedan det bifvit visadt, att tvmme typer torpedbåtarvoro bc!jöfiga för de :Förenta staternas marin: des den för öppen sjö afseeda båten, som skue vara i stånd att håa sjön under aa förhåanden, och des don ti hamn- och kustförsvar afseeda mindre torpedbåten, öfvorgår föredraganeen ti framstäandet af de viko', som dessa typer bcböfva fya. För hvardera typen uppstäas 5 vikor, hvika äfven utförigt motiv eras, Öppensjö-båten skue ega föjande egenskaper: 1. Kraftig torpcdbestyckning. 2. Ett tiräckigt kraftigt artieri för anfa på andra torped u åtar. 3. Hög fart. 4. 'J'iräckigt kof(irråd. 5. God manöverhirmåga. E!Jnru föredraganden synes gå vä ångt i siu sträfvan efter minimigränsen för dessa båtar i det ban såsom sådan angifycr en båt af 100 fots (30,s m.) ängd och 60 tons depacement - våra andra kass båtar - föresår han dock, såsom ämpig see-going torpcd>åt, en typ af föj ande utseende och bestyckning : L ängd i vatteninien......... 1-U ' O (43 148' 5 (45,2 Maximibredd........................... 15' G (4,7 Djupgående akter... 127 tons. Längd öfverat...... Depacement (profturs)............. Fart...................... Torpedtuber.............. Artieri, 3 pounders (-!7 mm.)........ Maskiner. En fyr-cyinder trippe expansions-maskin. 7' ö (2,2 2G knop. 3 st. 3 st. Cyinder dim. 20 X 29X30X30 (60,7X73,5 X 7ö X 7G cm.) Sag... :... 18 (-i5 cm.) Omopp....................................................... 400 Indikerade hästkrafter............... ~,700 ''vå yattcnrörpannor. Rostyta för båda.... I{oförråd.... m.) m.) m.) m.) 110 fp (10,n m. 2 ) -O tons. Då af proftursdepacementet endast 26 tons representerar utrustningseffoktcr, förråd, ko m. m., m en enbart koförn't ct här oh an angifvos ti -!0 tous, torde depacementet af båten fut rustad bifva cirka 150 tons''') *) Det i tabe en angifn:t dep:tcementet (02 tons) för Kom e t-k a~sc n s båt:tr innefattar fua fö rn1d. Deras profturdepaccmen t är = 75 tons.

Torpedbåten för hanmförsv>u sk u e ega:. Kraftig torpedbostyckning. 2. En ätt artioribestyckning. 3. 1\'Iinsta möjiga djupgåento. 4. God fart äfven på grujh1t vatten. 5. Goc manöverförmåga. Försaget ti en eyik båt upptager: Länge... ~O' Maximibrecd..... 11' Djupgående akter..... 5' Depacement (profturs)..... 35 Fart.... 22 Torpedtuber.... 2 Torpeder, -!5 cm., 5 meter ånga... 2 Artieri, maskinkanoner... 3 ~Mas kin er : En trippe expansions-maskin. Cyinder dim... R X 13 )< 21'' Sag... 15 Omopp....J-26 Indikerade hästkrafter... G 50 En ya ttemörpnnna. O (2 7' 13 m.) 3'' (+,o:, m.) O (,f>2 m.) tons. knop. st. st. st. (2UXi32 X ö8 cm.) (:38 cm J Rostyta... 30 Ft.~ (2,7s m.?) Koförråd... 11 tons. I proftursdepacement för donna båt representeras utrustnitw bcsättnino förråd ko m. m. ae onciast 10 tons, hva<an b'. b ' depacementet för Låten fut rustnc torde uppgå ti omkring 50 tons, då enigt försaget enbart koförrådet utgör 11 tons. För att få en s. k. stnmarc inom do antagna båttyperna tro vi det yara nörvändigt att mnn, iksom o[\ an bi[ vit visadt, forst bestämmer aa dc hnfvuc1egenskaper, som båte ska uppfya, och coreftcr konstruerar båtarna. Att endast fästa sig vic Yissu bchöhiga ogenskaper och åta do öfriga egenskaperna bifva hvad t1o kunna, oor nwicra för mycket inom griuscnm för [ordri n gama, tro vi ej v n ra fördeaktigt. 'forpecbåtarnas indening i två kasser har. Danmark berott på de oika ända.må, h varti båtarna Yarit afsec1da: : a kass, att uppträda på egen band; 2:a kass, att tihöra ett fartyg eer en hamn. Sedan man ej ängre använ<1er torpedbåtar ombord i to större fartygen, och då Danmark saknar en skärgård motsvarande vår, torde denna senare kass torpedbåtar så småningom försvinna och uppgå i patrubåtarnas kategori, hviket äfven synes framgå af det förhåande, att någon 2:a kass båt ej bifvit byggc på de senaste 10 åren. Något motsvarande skä för indening af våra båtar har ej förefunnits, då Yi adrig haft torpecuåtar afseeda att kunna tagas ombord å större fartyg. Deremot torde en ämpig indening för våra båtar vara: :a kass båtar = öppensjöbåtar, afsedea att medföja eskadrar, samt för mera sjcfständigt uppträdande 2:a kass båtar = inomskärsbåtar med operationsbas i hamn, fästning eer vid verkstadsfartyg. Den faktor, som nu bestämt indeningen i kasser, synes varit kostnaden. Gränsen moan :a och 2:a kass båtar är såunda oj precicerad, som inom den danska marinen, der ingen 2:a kass båt är öfver 40 tons och der depacementsskinaden mean kasserna är öfvcr 20 tons. (Se tabeen i förra häftet.) Hos oss bar 2:a kass båten småningom så att säga vuxit upp ti s. k. :a kbss båt, men ännu ej rigtigt hunnit yäxa i sig. Från torpedbåten N:r G på.j-0 tons ti Komet-kassen på D2 tons se vi en skaa af 45,.J-(5,.J-9, 58, G5, G7 och 8G tons båtar. Våra!)2 tons bittar kunna ej kaas för :a kass b;\tar - enigt ofvan angifnn fordringar - ty do kunna hvarken reda sig sjefständigt någon ängro tid i öppen sjö ej heer medföja en eskader, som under itet svårare förbiuanden Yi förfytta sig från en pats ti en annan. För att kunna fya dessa uppgifter tro Yi Lct vara nöcvändigt ntt taga str get ut ti circa FiO tons.

- 32- Den hos våra 92 tons båtar bristande manövorförmågan, hvikon gör dem mindre himpiga ti att fya skärgårdstätens tjenst, söker man af!jj epa på de ti byggmtd anbefada båta ma medest akterskarpets aftagande. Mod våra s <ärgaruar, 3 k '!Ua er, t r a 11o t,c oc 1 1,-1 ok1. ~ Q:, 1assnger, torde en 2:a kass typ på cirka 50 tons vara ämpig. ~ ~1 o höo fart o od manöverförmåga och 0 1 viss sje!lständig het \ b ' b... i uppträdandet, skoa dessa båtar, Inrars c_genskaper v1 JU_ 1 viss m ån redan pröfvat, bibra ovärderiga v1d försvar at skaro årdar och hamnar. Genom att hafva denna storek skue båtarna utan oägenhet kunna passom våra kanaer och sussar samt transporteras på jornväg ti hotao kustpatser oor deras n ärhet. Redan 1877 tnwsporterades en denybyggda torpedbåtar, som hade 23 m. äng e och 3 m. brod< och cirka 25 t~ns, från S:t Petersburg ti :Scbastopo; och den onda anordmng som gjordes var, att skorstenama ahyhades..... Efter resan, som räckte en yccka, sattes dc ogenast S:JU och o i 1wo ti amän beåtenhet sina profturer. Ar 900 torde det ej vara någon svårighet att på jornväg transportera en a b b b t på cirka 50 tons... Liksom otänsen mean våra båtars ton-ta ej vant prcciocrac, har äfven båtamas verksamhetsfät nitstan bih it!en samma omvcxando skärgårds- och öppensjötjonst. Att sm å haverie'r å torpedbåtarna ofta inträffa, hvikas föjder kunna bifva svåra nog, är amänt bekant, och just derför kan n:~1~, i de m ånga fa der båtarna nj on eer annan orsak bhfv1t anyii.!a utom sitt passiga verksamhetsfät, skrifnt på sumpens konto, att båtarna ännu stå på fartygsistan. Gene1 el bpsk1 ijning. I motsats ti dc nyaste dansim båtarna sker öppnandet och stängandct af stäun ekoma på samtiga våra båtar inifrån torpcdrummet... På våra båtar äro torpoderna förvantee 1 botten pa torpcc1- rummct, på ärhc båtar i rännor, hyika medest paraoröresc - 33 - upphissas ti ämpigt äge framför tuben, men i båtar ar Komets kass förvaras de i vagnar, som på tviirskoppsspftr i botten kunna föras från borevarts ti midskepps, hvarifd\.n torped mod vagn upphissas ti en travers, ti h vars vagn torpeden med sin vagn koppas och transporteras antingen ti stäftubon oor ti räcksvagnen. Våm torpedbåtar hah a hvardora tvenne tnber - mcc m1dantag af N:r G, som endast har on - och dessa tuber, mod samma kaibor inom samma båt, äro antingen paccra<o häda i stäevcn, eer en fast i stävon och en rörig på aktcr <äck. Do ti byggnad anbefada :a kass IJåtama sko u föra tvenne röriga däckstuber, en förut och en akterut. På panschen övor Havornen synes don nya anonningon mer kommandopats ofvanpå tornet. \ ' i anse detta vara en högst fördeaktig anordning. Inuti tornet torde numera ingen chef vij a stå vi! anfn, yare sig vit dager, eer än mindre, uneer mörker, och d[t är äfvcn tornets tivaro med ratt, tcogrnj, affyrningsanordning m. m. obohiifig. Såsom stöd för kommandobryggan och sky!dad n odgång ti torpcdrnmmot bör dock ett mindre torn bibehåas. Navigoringen af båten är det Yigtigastc vid donsammas uppträ<ande, och derför bör äf\ cn chefen pft sin brygga wf, a auorrningnr härför, kortåca, kompass, ratt, J1HtS{intecgrai m. m., m en yara befriad från kanon, hvikcn kan paceras i tornets n ärhet, äh-on om bestrykningsområdet skue minskas ett eer annat streck. Horsmannen har på sin nuvarande pats svårt att höra kommandoorden, och i hftrrt väder eer mörkor kmi. 1)[\n oj se att stym, oeh kompassen bär är oj så känsig, som man kunde önska. Chefen kan ju på den nya bryggan dessutom sjer taga ratten vid vigtigare mauiihar, och 1 ar hea t id en fri ö[vorsigt af tonängcn. På denna brygga bir nog kompasson mora påitig. Vi vi:ja hoppas, att tenna anon1ning a kommandobryggft efter canskt m önster, bir accepicra< för cc nyasto båtarna, L1cr 1'-idsh-ift i 8Jövii.sendet.

hvarje förminskning af tornet dessutom torde vara önskvärd i och för den främre röriga däckstu bon. Bifogade pansch visar den förosagna bryggan samt tvenne 37 mm. ss. k. apterade å torpedbåten Bixt. Dessa tvenne kanonor väga tisammans föga mer än häften af nuvarande -J. 7 mm. kanon (so nedan unor Artieriet). ) Skrofve. Byggnadssätt och materie i våra båtar är i hufvudsuk ika med do danska båtarna. Fyighetskoef'ficiouton för ce senaste byggda båtarua är = 0,433, för de ädre omkring O,s9, och förhajandet moan ängd och brod cirka 10. Spantafståndet är 0,:, m. öfver at, såoc1os äfven i maskinrummet. Några förstärkningar ångskoppsvägen mfvn vårn båtar ej, hvarkon på si<omn, i köen eer uihor däck, med uneantag af de tre under byggnad varande båtmua, som ofvan köpt. ton fått tvenne ångskepps gående vinko-jornförstärmingur, och hafva dessa förstärkningar tikommit hnfvudsnkigast för stöttning, när båtarna stå upphaade. Häraf synes, att do danska båtarna äro betydigt starkare än våra samt byggda mod hänsyn ti de stora frestningar, som en öppensjöbåt får motstå. Ytterkädsen på våra senasto båtar är cirka 4 mm. midskepps samt minsims för och akter öfvor ti 3,;, mm. utom dc öfre stråken, som är 2,;, mm. Eöntäjt-en. 1'orpedbiitar, byggda före 189-±, hafva stäfanordning i ikhet med torpedbåten af 2:a kass N:r 10 (se panschen i föreg. nummer.) Komet har rund stäi1ucka, som vrides rätt upp vid skjutning, och öfriga båtar hafva stäfinekor anordnade i iktet med Havrwnen, ehuru do röra sig kring en horizoute axe och vridas rätt upp vid skjutning..acterstäjven och rorkonstruktion med förror är nästan ika på aa våra båtar och närmast påminnande om aktern af 2:a kass torpedbåt N:r 2 1879 (ädre Hajen), ehuru den ti rorstocken gående skäddan på senare båtar fått en mera suttande

--- 35 - rigtning. Komet har baansror, hvikct äfven bir faet med dc nya 1:a kass båtarna. De mot för-roren i den danska artiken anförda oägenheterna, hvika iöranedt deras borttagande redan 18SU, hafva ofta hos oss bifvit påpekade, men dessn ror kunna oj borttagrrs, såänge man OJ vi ändra akterskarpet eer anvämn dubbe-ror. På de ti byggnad anbefada båtarna ska dock nu akterskarpet aftagas närmast i ikhet med Havornen. I Juninumret 1899 af dansk tidskrift for S0vmson finnes en artike, som band annat kriticerar <o två sidororens ämpighet. Artikeförfattaren, ingeuiör Vogt, framhåer, att dessa ror, i konstruktivt hänseende, äro förkastiga samt borde ersättas af ett bnansror, såvida man ej vi ägga hufvucvigten pa sicororens förmåga att sidovägen skydda propeern, ty, säger han, om man tänker sig båten gira b.b. hän, kommor b.b. roret de vis framför propeern och hindrar vattnets tiströnming ti detsamma, och rorbadet tjenar mera ti att hejda båtens fart än ti att svänga densamma. St.-b. roret påverkas deremot devis af propeervattnet och funktionerar som ett vanigt ror, ehuru sämre än ett >aansror, paceract rätt akter om propeern, emedan roret på donna senare pats skue des arbetn på en ängre häfarm, des mera påverkas af propeervattnet'''). Mot dessa anmärkningar frambåer Red. af den danska tidskriften, ntt orsaken h varför sidororen bibehåas, oaktadt teknici förmoda att dyika skue förminska båtens hastighet, är den, att dessa ror gifva båten on utomordentig manöverförmåga och ' itig styrning under back samt hindrar propeer11 att säppa 1rattnet i sjögåug så att masbnon ej beböfver reguator. Härti kommer, att roren skydda propeern sidovägen, och då man å danska båtama i 13 år pröfvat egenskaperna hos dessa *) Har man ej genom praktiska rön garanti för att dyikt föresaget baansror kan uppfya de goda egenskaper, som dnbbcrorcn v isat sig egrt, tro vi det vara en vinst för dc danska torpedxtarna att ftt behha sina dubberor med deras fe.

- 3G - tor samt fortfarande apterat dem på dc senaste båtama, så synes det, som om fördearna skue bctyr1iot öfvcryäga o]äacn-,., b hetorna. Ofta händer, att praktiken kukastar en stor de af dc Yid ritbordet gjorda fina kakyerna. I ofvannänmda danska artike kriticeras fify ou akterskarpets form, och författaren framhåer, au den Tbornycroftska aktcrus konstruktion ovikorigen ska hindra farten, i det den breda formon ej tiåter vattnet att säppa aktcrpartiet, hviket verkar störande p å < en ämpiga yåghidningcn samt ökar friktion. Den konkava hväfningen, som finnes i aktern öfvcr propeem, anser författaren även vara oämpig för <o danska förhåandena, cmecan cenna form, som i sjögång ska bjepa ti att hå a propoom i vattnet, mera passar för utaiitcrsjöarna än för ren krabba S]. ön i våra fanattcn. twenit>r b V. föredrager ett akterskarp m oc km\'ox form, som ättare säpper vattnet, men på samma gång oj gräf\ cr ner fi' rskcppct. I en artiken bi'ogar pansch Yif:ns on förosagen b:ttform. En dyik båt skno, framitdes det, borm sitt förskopp genom <en krnhba sjiin, hvikcn <cref'tor skue yjr] <ot ryiga mictopartict höja hea båten, och när samma sjö so(nn kom ti akterpartiet skue detta skäm igenom sjön och ej hnfva nog bärigbet f( r att gräfva nor för:;koppot. Med on yik konstruktion har man dock fri\.nsagt :;ig 'rhornycroftsbfltamas eftersträf vad e egeusmper smnt åtorf[ttt don oägenhet, att propeern säpper vattnet och roterar fritt i uften ti skada för maskin, h Yiken oägenhet tono vara stö?'re än den probornatiska hastighetsökningen i don förosagna konstruktionen. Vi håa före, att den nuvarande konstruktionen på do danska bft.tarua äfvon torde ämpa. sig fiir krabbsjö, i det att sjöns förmåga att häfta. vid akterpartiet motarbotar båtens benägenhot för cufning, rorigonom att aktom ej tiåtes höja sig ur vattnet. Don ringa fartförust, som friktionen m. m. hos Thornyerafts konstruktion möjigen åstadkommer, torde fut uppvägas af den fartvinst man erhåer derigenom att ängpåsäppningen på maskinen kan håas mora konstnnt, ti föj< af att propoom oj sitpper vattnet. -- 37 - Våra :a kass båtar, Bixt m. f., hvikas förskopp äro ovanigt skarpa ända upp ti däck, haha denna benägenhot att gräfva uer förskeppen. När dessa båtar gå i sjö, kyfva de vissorigen sjön ätt, mon Q:räfva äfvcn samtidiot nor stäf- ~ b von och taga sjön m od sig ända ti tomct, samt mfva m ed sitt pana fördäck svårt att befria sig från sjön. Ti föjd a[ cet ringa motstånd förskeppet åstadkommer, kan en sjö under dot ganska bäriga akterskoppet utan Yiduro hinder höja aktern och pressa n er förstähon, och då aktorskarpets fonn gör att detsam ma ätt ~:~i.ippor Yattnet, kommor prouoem att rotera Iritt i uften. Mod utsväamo sitor upp mot däck skue förskoppet erbjuda motstånd för necprossni11g och såtmda äfvon bi<mga att qvarhåa propeern i vattnet. Med ett kurigt däck fömt (wwomck) - c or oj rörig tub finnos - skue båten iittaro befria sig från en på förskeppet befintig sjö. Någon invcrknn på farton knme denna ~Lndrudc ;onn på 'ör:;keppct ej harva, e å ändri n go n oj inwrkado på fartygets skarpa [orm vare sig i :;jova vattoninion eer dos:; n ärwt. Att borttaga een UIHor propeern gåenco skädan tro vi ej kommor att wsn.s m od tifrocb~:>tiliobo af torpocbåt:;cwfor, isynnerhet ej ur doni, hvika hatt donna. :;kvddame ram att tacka hir såv~i propejoms som rorets räddau;o. rts,;inf uct pwuwr. J\od undaag a' en mimre yckad rörpnn11a i torpcdbålen N:r 77 (Iö\J) w[nt vi Li r\\js am iintt okomotivpannor mod arbetstryck a' \J-J kg. (N:r \J oc1 N:r 11) por 0111.2, mon sonare bi''ttm äro försedda mod YaTo\\ -rörp<.mnor moc 1-+ kg. arhot:;tryck por cm.~. Ut s, j ttnin.!j8apparatcj na. Hvad torpcctuhomas höjd m. m. betridrar samt oägen :Jeterna vid skjutning uneer hög fart, w[va vi gjort samma Iakttageser som canskama, och ämna, moc iknande mede som de, söka häfva dessa fe.

- 3H- Ti samtiga däckstuber använda vi enbart krututskjutning och vid stäftuben är moningen att använda högtrycksutskjutning jemte krututskjutuing. Tirskrift i Sjäväsendet, hiiftet, 190J. Artieriet. v n. ra 2:a k n ss båtar samt do mindre :a kass båta ma äro förseeda med 26 mm. kusprutor de tij.)ro'o nad anjofacja :a och 2:a kass båtarna skoa förses med 37 mm. ss. k. Öfriga :a kass båtar hafva -17 mm. ss. k. Denna sonare ' bb kanon väger 374 kg. och har on ängd af 2,672 mm. mean äwpanen, uneer rot att motsvarac1o uppgifter för 37 mm. ss. k. bifva 9-1-,:. kg. och 1,3G8 mm. Då projektiens genomträngningsförmåga för 37 mm. kanonen ännu på 2,000 meter är ganska god, torde denna kanon såsom torpedbåtskanon för våra reativt små Låtar bifva ämpigare än don skrymmande 47 mm. kanonen. -17 m m. kanonens en hetsjntrotr \'tie:or ci r c, 2 1-o 111ot,ro kg. för 37 mm. kanonen. c' ',G 'n Eektrisk stråkastare finnes oj å våra båtar, men då en eyik i många fa är behöfiig, ton1e de afskaffack eektriska stråkastarne, hvika kräfde on re de tnnga och svårskötta anonning:ar, snart ersättas af krafti()'a acetvennro1 ektörcr hvik n, '- -' o... J.. ' (,. redan nu Yisat sig varn enka och praktiska. PatntMtm'. Ehuru dessa Jittar torde vara af största vänc, såvi vid minpositioner som hamnförsvar, sakna vi ndcos denna bått_\ p. Våra f. d. stångtorpedbåtar skue måhända bih a ganska användbara, om dc t. ex. finge öfverbygguad akter och för, befvo bestyckade mod 37 mm. ss. k. samt fiugo styr-ratten fyttad för öfver. Båtar, särskid t afsedea ti patrutjonst, ti storek och form närmast iknaudo de danska båtama, synas dock yara behöfiga. K. P:n R. Namt. Komet.......... Bi xt........ :\Ictcor....... Ntjcrna... Orkan..... 13riA....... JAA;'.f4 ~ Vind..... f..?-t~z.'/j_ A ot:h B..... }1tu-YrvuL_ N:r..$fo/~.... ~J'\.N:1is 3, 5 och 7... ~ UN:ri:-;!) och 11... j:zj N: r G 1... f--?.1...... N:r G3... A/d.'..... N ( - 4dd'L.. ~ I :r >D... /'.. ~w..... ~Ji.vf, _,/;nrz_n:o fi7 och (i!j..... ~p-r, /$yfj1;,_ N:r 71 och 7:3.... K: r 7 f>.....4:f.'j:!-...... - ~ IA. 1'\: r 17.../.f:j... ~... N:r 7D......... N:r 81..... B~ g g 11 a d ~o r t.,\r. ~~hiek:tn... ~... 1 S!)i karskrona Y:trf... K!JS D:o... 1 18DIJ :o... /~?y J:o...... Under >ygg- 1 Lii11gd Bredd 111. m. H!J,o 4,t-: >jnp gt't<.. '{ HL 1

,\ r. Li,g< kc<< m. Jjnp- 111. 111. i i\iarkingtu.. ndc Ci( - 13 c ::; t y c k n i I o ~ Anta Pan n - In d. Panni?P pa,n- tr_i' C'k :Y;ud<i n y p ton:< :?t) 111111. 37 111111. 47 111 111. Fa,st Röria 1101' krafter knbpr. t's. K. ss. K. stii'tuh <hckst;i : a ]\ - -- a - s- s t - o -r - p - e - d - b - å-- t f a - r. : t kg. pr c1n 2 < m.11-3b c m. kpacc- IK% 3~ J,o 4,, 2,1 }):} -- - 2 1--3fi J>okomoti v 14 Trippe 10()() Sehickan ] fi!jf,. 18!~ /~19 Under >yg g- ni ng,,,.,,.,,,,.,,, - -,.,,, - -- 2 1- -- - 2 1-,, 1-1- Rörpanna från Yarrow 2 ]):o tästbhrika.nt 12GO Karskrona, vrtr' D: o,, :o 1830 D:o 2 1-1- D:o D:o J 2GO Sto'khotns - 2 -- 1-- 1- V:trrows typ tih crb<., - 2-1 - 1-- - 2 -- 1 -,. 1- t -- t - 2 - - 2 --?t J\.:_arskrona var f D:o D:o D:o D:o.,,,. D:o, ]):o J):o \ J vrtrf 1250 Kar ::;krona vrtr' KK-± 34,;,; 1,o r;r> - - 2-3 ::3 C.: III. - J>okomot.iv!J Compoun<, \Voofs (j':20 TLwrnycro[t ;),7 u;;:; ~ --.r-1 3-1,~ ij,r 2,o (j/ -- - 12 -,, - D:o JS! 38,tJ 4,2& 2,a SG 2 - - 1-., 1-38 cm. D:o 1~., D:o 2:a k - 1 -a - s - s t - o - r - p - e - t - b - å- t - a - r. B ergsund J Trippd SöO Kar b krona vm f IRtocktom ::; fir~ - 2 7.<> 3,,,,,,1 -±I - - - Bi') C. - Lok om otiv - Cont poutu 350 vari' ] t) t-;;~ 30,,, 1 fii)[') _,,,., n,v t ] 40 - - 2-- -.D:o!) J>:o 420 ''hornycroft, 1 - -- 2 -- -- D:o,, D:o,. t. 1- tockhoms var f J0Hii go,1 1,!-\.-, 4() 2 - J):o D:o ][;() D:o - -- 1 tib~ 31,c.,. 2,o i):) - - 2 -, - D:o 1 1ö!:. 30,... 3,r, 1,o <1~ - - 1- t$~) h\'o'(r. 11ti-r 31,7., '_ ni ng -. '-, ;J,i f., t,, -- - ] - - 1-36 ( O 1- III. >:o ~) ' 7 Cumponnd ( Wqmnna tivcr''' 1 ~). 7 ]):o i _Kars k ronrt1 1r. - 1 -- 1- I- ) n.nows typ - Trippe, t - - 1, - 1- D:o,, 430, Trippe 4GO ]):o D:o Karskronrt ya r f IStoekho vari'\ - D:o J):o - -

B c H t y c k n i n o nj np- Dcpacc- ' Anta gttethc ment 1. Pannt~ p panton:; 2:) J111. 37 mm. 47 1. F art R örig n or kus pr. bs. K. ss. K. Hti'tnh bck ~t n> Pan n - In d. kp:. pr e1n :! Fart vi( prof tr, ek NaRkint.y p hiiakrafter ])faskinfabrikant ]e, era.m:- KoföJTå( : a ]{ -- - - a - s - s t - o - r - I - e - d - b - å-- t - a - r. 2,. ~.,.., -- -- ' - ; ) t,_. '. I o omoti v - -- 2 1-1- - 2 -- 1-- 1-,. Y:trrows typ tih c~k :t d --- ~ -- - 2 1- - - 2 1-3H ('1 ] OH CJ'1., - 2 - -, 1-- 1- ' Rörpanna från Ya.rrow 2 D:o 1- D:o, ~ Karskron n vnrf D:o - 2 -- 1 -,. [1- D:o - 2 - -- 2-1,o Iii) 1 - - '2-38 e m. - L okom o1 iv 2,o G7 -- - 2- - D:o., - J):o, ') SG 2 - - 1-1- 38 cm. D:o -,11., 14 r p., T ip e 105(' D:o 12GO J:o Ji30 D:o 1250 D:o D:o.. D:o - )):o \ ) 1250 D Compoun d, \Voofs j2()., D:o 11 Trippe J 850 Schic an ' Karskrona varf D:o Storkhom,; varf Knrskrona vari' Thornycroft Berg10und Kn.r,;krona varf 2 ; 'J 23,5 23,R 2i,4-18,; 1S,s 18,; 18,71 19,; 13 15 a 20 ](j 10,& ö 13 2:a k - 1- a - s - s t - o - r - p - e - d - b - å - t - a - ~ 1,7.J. ) - - 1 - B~> C!I. - Lokom o Li v 1,R 4i'> - - 2--, - J):o 1,,,, ],K;, 1 - - 2 - - D:o 4{) - -- 2 -, - D:o 1 2,o hö 1 - - 2-,. - D:o ] ],o 4 ~J 1 - - 1-1- 3G ( ~. ]J:o 1,,, J -- - 1 -, 1 -, (TWrpnnna tiver);ad 1 '', - - - 1-,,,, i Kar ~ kr o 11 a) I- Yanu\\'s typ 1-1 - j - 1- D:o - Con1p0un< 3ö0!).IJ:o 420.,,. t; D:o, D: o 1430, 150, T rippe 4-(j(J!1,7 Cumponnd ~). 1 ]):o, - Trippe - D:o - -, Is tockho m,; var[ Thornyeraft Stockhoms var f D:o ]):u D:o.Karskro11: var f St.ockhoms var f D:o : ] j 19 18 19,, 19,o 1S,o S,o 18,o - - 9 D- 12 -,,,,, -

- 3\. - o Arsberättese i minväsende, eekt1 oteknik och sprängämnen 1900. Minväsende. Inom fasta minförsvaret torde något nytt af vetenskapigt intresse ej vara att anteckna -- såvida man ej hit bör räkna do m.eten, hvika, i för våra förhåanden ganska stor omfatttjing, utförts af don s. k. kontraminoriugskomiton, som enigt Kong. 3rc[ af don 2- Januari 18\)7 är tisatt. Då dessa arbo.en emeertid ej ännu hunnit afsutns, och ti [öjd häraf ännu inga definitiva försag framstiuts, torde ti ett nästa år få uppskjutas med redogöresen för undorsökningarna och dc dcrur härecca resutaten. De m beten, som annars utförts, ha afsedt att förbiittra och fukom11<1 recnn befintig materie samt att ordua donsamma, för att möjiggöra än SJJabbaro minering. Rå anl uneer sommaren försök gjorts mod wmrninor för ntt kunna utan uägenhot utbyta den rinderiga vattenbromson mot annan ämpigm-e Lii.i.mminrittning,!vika försök ira krönt:-; mer den framgång, att denna iinge såsom önskningsmå fram håna förändring kan anses möjig att genomföra. \'id härvarande station hajva åtskiiga ny>yggnader för fast:1. minförsvaret ogt rum, tnu emot inköpet af Ifön, der addade handminor skue komma att förvaras, ännu oj afsutats. 2:a kass kanonbåt ''Gunhid har omändrats ti s. k. Janchninefartyg, meu torde svårigen kunna.anses uti sin nya funktion motsvara de ganska afseyärda kostnader, som bifvit

- 40 - JC(1agta pä IJCC. ~[cd sin åga rart torde hon oj ati<1 kutuut yara att i tid påräkna i och för en tifäigtvis bchöfig spärrning,!jvarti kommer, att hon genom sin i tenhet ];:nuppast kan hafva utrymme för ti.ri.ickigt at porsoua och båtar för arbetets suabba bcdrifvanco. Bohofvet af s:'tchna fartyg, hest om to S<DJticigt kun(c tjcn:tgöra som verkstadsfartyg mod tiriiekigt stor besättningsstyrka för att kunna Yid on tifäig ankarpats upprätta n ö (iga kommunikationsedningar samt dotaga i bovamingen af positionen, torde emeertid vara så arnänt erkä(t, att man knu hoppas, att försöket oj hännod kommer att afstanna.!nder expeditionen mod Gunhid sistidne sommar spräng des inför den vid Efsborg iggande eskadern tvenne bandminor, förankrade på 30 motors afstånd från hvarandra. Stn ängningarna yckades fuständigt, och afsttmcot visade sig Vtra fut tiräckigt för att oj sprängningen af <on första minan skue skada den tttcrståome. Sutigon må såsom för fasta minförsvarets utvecking sii.rdoos betydesefu omnämnas den komite, som f. n. är SttnJad i ocb för orduandet af det fasta kustförsvuret under förutsiiuning aj: att fasta miuförs\'arct ingår i detta och att hea kustförf:varet öfyoromnas ut iotkm. >emm komito torde ha fått ett synnerigen s värt och grajmuga uppehag sig anö rtrodt, och då, resutatet a[ komilens arbeten torde komma att utöfva ett ångt i.n i. frmntidon gåomo inf-ytande p ä aa hithörande frågor, iir det natur! igl att cct:<uma mod i.figasto inlrosso afvaktas. Torpedväsende. rnom torpcdväscmot har hos oss if1ig vorksahot varit ri\,dando. ~<1 har torpocutrcdningon fuständigats gcmom inköp af nya torpeder. Nyn. torpedbåtar ha byggts och äro uneer byggmtd. Krututskjutning har atmera kommit ti användning, och Y åra nyaste :a kass pansarbåtar förses med bredsideun- - H - dorvattcnstorpedtuber, i mfvudsakig öfvorensstämmoso mod de ti de norska pansarbåtarna evererade. En torpedskoa har inrättats och varit i verksam het de två senaste somrarne. Obry's gyroskop har intörts, bvarjemto sprängningsförsök u tf örts mod stridsapterad sjohgäondo torped. Dessa senare försök harva fört ti det yckiga resutat, ntt antii.ndningsanorcningarno å våra torpeder nu kunna sägas vara pröfvado, hvarjemto do dervid åagaagda bristfäigheter genom nya konstruktioner afhjopts. Försöken kommo ti stånd på den grund, att sådana här hemma förut oj företagits, och a1wändes ti desamma i fördtd bdintiga endast ti öfning användbara torpedor :,1 / t;o. Initiativet härti togs af tygmästaren vid bärvarande station, som sedan försiagot af Kong!. Marinförvatningen giats, don 25 Maj 1888 inkom mor1 nännare dotajcradt program :ör försöken, dervid han uppcoar dem i tvenne hufvnddear, nomigan:. Pröfning af pcrknssionsanon1jjingen och pistoen; och II. Pröfning af stridsatdniugons kraft och egenskaper. Don första deen at profvon skue omfatta: a) nmorsökniug n [ det arbete, som erfordrhdes för att mod silkorhot afkippa säkerhetsstift oen säkerhot:bricka; b) undereökning a: porkus::;ionsanordningens Iundionerando samt primorus förmi'tga att bringa den i patronhysan iggance deen af addningen ti exposion genom att utsätta en mod primer och addad patrou hysa apterad pisto för åverkan af don genom föregående försök bostätma kraften; c) undersökning af perkussionsanordningens tunktioncramo vid oika ansagsyinkar genom att mot snedt stående må afskjuta torped, förseed mod stukbar kon, pisto och primer. Stridsaddningens kraft och ogenskaper skue undorsökas genom att afskjuta stric1sac1dad torped från 200 m. distans mot ett af jornpåt konstruoradt och under en fotte upphängdt må, å och omkring hviket tryckmätare (Ekermann's konstruktion) upphängts.

-- 42 - Under sommarens öfningar vid torpedskoan utfördes et sprängningsförsök mot den nästan odrätt stupande bergväggen å en ö i Stockboms skärgård, hvarvid dock exposion utcbef. Förhåandet undersöktes af sakkunnige (kapten A. Faenius, torpedingeniör A. Söderström och professor A. \V. Cronquist) hvika dervid kommo ti i korthot föjande öfvertygeso, nemigen att orsaken ti ntebifvnndet af sprängningen vore att tiskrieva: att knahatten saknade stöd under den de, der tändnåens ansag träffade, ti föjd hvaraf någon kraftig krossning ej kuncc ega rum; att tänc1satsen möjigen nrit något fnktig, hvarigenom oj fuständig detonation inträffat och ågan bifvit för svag att så igenom det något för tjocka vaxagcr, som skyddade svartkrutsatsen i primern, samt att tändnåens spets nedträngt uti och åtminstone de vis titäppt edkanaon. Sedan tygmästaren vid härvarande station inkommit mcc försag ti förändring af stötbottons form, tändhattens konstruktion och tändnåens spets samt ånyo föresagit anordnaide af försök, tisattes en kommission för utförame af dessa samt för in kom man do med försag ti äudringar. Öh or den första deen af försöken, rörande perkussionsmjordningens funktionerande, afgnfs rapport aon 23 Mars 18\J\J, enigt h viken k: om missionen funnit: att ansagsarbetet vid träff (2,000 kg.) Hr m{mgdubbcil större än cet bohöfiga för säker ufkippning a[ säkerbctss!.ih och bricka; att te fasta ansagsiomeii äro att föredraga framför propeern; att a.fkippuiug och anläihning ogdo rum vid ansagsvinke ned ti een minsta möjiga, eer 1iJ 0 ; att afståndet 1110au tändnåens spets och stötbottnen är onödigt stort, så att tiindnåon, om den vid snodt ansag bringas ur sitt rätta äge, skue kunna så på sidan om knahatten; - - 43 -- att tändröret (primorn) bragts ti exposion hvmjo gång knahatten expoderat, samt att primern egdc förmåga att bringa patron och tiinrkofsaddning ti fuständig exposion. Samtidigt föresogs ny konstruktion af pisto, ämpig för aa torpedmodeer med undantag för M/sG, der addningskonen måste något ändras, och vid hvikon föresagna konstrudian anmärkta brister afhjepts, samt af hysor ti fönraring af pisto och tändkof. Härefter vidtog skjutförsöken, hvika den 19 Maj 1898 afsutades mod torpodons sprängning mot det utagda mået. Den 30 sistnämnda månad faststäees de föresagna ändringarna äfvensom ritningar ti förvaringshysor~ Rörande utändsk torpedmaterie kan nämnas, att i Tyskand från Maschine n ban-a ktien-gososchaft i Berin, f. J. Schwartzkopff, utgått ett nytt gyroskop af Kascowsky's patent, h vikot utmärker sig särskidt Iör ou ny anordning af igångsiijtni n gen. Donna bostår dori, att fjedorn och det drifvando kuggsegmentet borttagits samt ntt orogorad komprirnerad uft från ett par diametrat mot hvarandra iggande utströmningsrör får under 0,2 sekunder utrusa på gyroskopets svänghju, som för ändamäet gjorts betydigt bredru e och i någon mån iknance en turbin. Svänghjuet är härvid erhåa en initiahastigiet af 20,000 hvarf pr minut. Genom denna anordning skue erw\s, att een igångsättande kraften verkade jonmare och utesutande ti rotation, då den här utgöres af ett kraftpar. Det hårda saget af kuggsegmentet vid igångsättning undvikes ocksft, hvarjemte man vinner fördeen af att gyroskopet oj behöfvcr särskidt uppdragas utan kan verka het och hået automatiskt. Utom den anförda finnas fere skijaktigheter mean detta gyroskop och Obry's. Så gör en oikhet i sidens konstruktion eonsammas tiverkning och regering enkare, warjemto som en ytterigare ej oyäsentig förde för Kaseowsky's patent kan anföras, att sidens eftonegering kan ske utan att

- 44 - uttaga gyroskopet ur torpeden, ondast genom att vriaa ett tandhju. Ett eer ett par sådana gyroskop ära vara föresagna ti inköp i och för jamförande försök. I Fiume har under hösten ti verkats och utförts skjutförsök med ett par nya torpedor för japanska regoi'ingon, hvika utmärka sig för Jioro egendomigheter i konstruktionsväg. Undrr det att cou ona ntmlirkor sig för sin ogonr1omigt stora diameter, är don andra anmllrkuingsvärd för sin ängc1. So!JLLr några uppgitter angåenr1 o dirnensiouer etc., h vika jag bifvit satt i ti!uäc att rodnn nu meddea: Den förstnänmdo (een tjocke) har en diamotor a' 700 mm. och on ängd af 5 m. 'J'rycket i uftkäron (aocumuatorerna) uppgär ti :300 at m. Luftkärot är bott ett ska, som inneuer 18 st. accumuatortu ber, h vanera af 21 i ters ry m< - i at såedes 378 iter. Den är försclc rn e W oohrich-sljcrt och 2 tro-b:..td iga properar sarnt gyroskop. Vigton uppgår ti,500 kg. oc h acd11ingon ti 00 kg. På 3,000 meters distans är den m gjort en fart af moan 23 och 25 knop samt ghtt um banor. Don anses dock på gruw a don i'cga fnrt.en sitsom adoos 111issyckad. D en senare (den hnge) w' en diumctcr af..j.ö() nt. och en ängd at G,G m. Trycket i uftkäret LLr rju atm. Luftkäret är tivcrkadt i tw dear ocb medest on ::>krutning skarfvact på micten, eme an maskiner då ej funna::> Iör ti I verkning at sit Hm g a uftkär. - N u äm sitdana maskiner ' vara nnskaff<1l1o. Lu[tkärets rymj är 510 iter. Don är försedd med Witehcacs-stjcrt med 2 fyr-badiga properar, 3 ojecisterner och gyroskop. Vigten = 850 kg. Laddningen var ursprungigen D5 kg., men baaneoras torpeden nu orn för att få iu J 20 kg. Gjorde på 2,000 m. 28 knop.

-- 45 - Rätt mycket har här hemma taats och skrifvits i tidningarna om en af ingeniör Oring och öfversteöjtnant Braunerbjohn gjord uppfinning att från afstånd utan sammanbindanr1e edningstråd styra on under gång i vattnet varande automobitorped. BeLan uppfinningen förevisats på anr och inomhus oc1 donsamma afgiftsfritt stäts ti snmska statens förfogande, utycrkado uppfinnarnc åt sig tistånd att med stationsbefähafvarens bogifvanco få utfö.ra förs(ik å Yarfyot i Stockwm med en de genom varfvets försorg ti <eras förfogan<1 c ;täd materie. Dessa försök måt,te emeertid ej ta fuständigt öf\ ortygat närvamnde sakhuminge om nppanningcns praktiska viirdc i den fonn <en eit Jace, ty vi<aro har från vår sida oj åtgjorts. Ett S\'C.'nskt sy nc1ihlt iir m bidats för Ligodogöram1c af uppfinningen, och ingenior Oring befinner sig f. n. i Engand, der uneer vissa förutsättningar, fråga är vara om att öfvortaga patentet, dock e:j såsom torpc<1styrningsanorduing, utan.i oc1 för signaeringsändamiu. Idc\on mod uppfinningen synes mig yara så godt som absout densamma som vid den 1\nrconiska toogmfcringen utan tråd - skina<1on ton1o endast förefinnas i oika konstruktion af een-id m1viindn apparater. framgi't. Af bifogade ritningar torde anorl1niugcn temigen tyd igt Från straw1on ntsiin<as mecos en refektor ånga eektriska vågor, erjåua genom uraddning från ett 25 cm. induktorium. Dessa vågor tridia on troigen ntanp~'\. torpodon anbragt Cohoror,. h vikens mycket 10ga ed11ingsmotstånd då minskas så att edningen från en torrakumuator ti ett första eektromagnetiskt reä sutes. Detta suter då i sin ordning strömmon från on andra a.kumuator genom ett andra reä, som instäer en strömvcxnrrue så, att strömmen från en tredje aknmuator passerar genon indningame ti den ena okr an-

- 4G - dra af de två små eektromagneter, h vika instäa en roderservomotorsid för gång st.-bord eer b.-bord hiin. Anordningen, tooretiskt enke nog, verkar tcmigcn kompicerad, hvarjomte det nog oj torde bi så iitt att finna utrvmmc för aa dessa apparater. Största svårigheten torj.o \ ä aock i praktiken vara att kunna så från and håa torpo1cn under kontro och eda don så att een ej i förti( öpor ut sin uft och ej heer vic sina manövrer i ett kansko trtngt farvatten gör, ]yad den inte bon1c, så änge ej någon anordning innos, 1varigenom maskineriet kan stoppas och igångsättas etter bohag. Anedningen h varför försöken hi L r hem ma ha \ a missyckats, tone nog yara att söka i använda apparaters ofuständighet och ringa känsighet. Det skue ju kunna åta tii.nka sig, att, om apparaten kunde fuständigas och bringas att sii.kct t funktionera, <on kunde bi ti stor nytta vid det fasta kustförsvaret. I och för anvilndning från fartyg torde <en <ock Yä näppeigen kunna komma i fråga. Såsom inhemskt patent cgor un <ock fti< wrättigadt anspråk på intresse. Sprängämnesteknik. Inom sprängämnestomiken torde det intressantaste, som inträffat uneer don sonasto tiden, vara ryske professorn 1\ondeceff's utredning om oika naturer hos rökfria krut, hvikon i öfversättning af öjtnanten vid Förenta Staternas marin Bornacou återfinnos i Procoe<ings af U. S. Nava. Institute för ;\r 1898. Mendccoff uppstäer för sig frågan, hviket sag af rökfritt krut är det ämpigaste, samt hmuvida n1an ej i en framtid kan yänta sig upptäckandat af nya än ämpigare formor, och för hosvarandet häraf undorkastar han de sannmmsättningar af ämnm1, som ämpa sig för framstäning af rökfritt krut, en ingående un<ersökning hån föjande punkter: 1) att de oj skoa enma något fast residuum efter för- - 47 -- bränning, och att do bi<ace gaserna ej få haha någon skadig inverkan på motaen i pjosen; 2) att (e <PJ. få umorq:å förhncrin!:r vid \,no yari()' förv::- <.) ~ -' h b ring oor innehåa f)rktign. ingrocionsor, samt 3) att do ätt skoa kunna fmmstäas i vä tirilckiga qvantitetor fö,: praktiskt beof. ''i oivanståonc1o vikor iiggor hau ännu ett, nomigan att krutet icke får detonera utan ska vara un(orkastadt on jomn progrcssi v förbränn i ng. I oc 1 för be<ömamot af do oika krutens rcati va kraft, tager 1an utesutande hänsyn ti den gasmänge do utvecka pr kg. Han anför såsom grund för detta tivägagångssätt att, emruvä han fukomigt inser, att icke ondast fö rbränningsprocukternas voym utan äh-en deras temperatur mäste tagas mc<1 i ridmingen Yid on fuständig anays, han dock föredrar att håa sig ti enbart voymen, icke ondast derför att Lot är enkare och i dirokt öfvoronsstämmoso mod orhi'tna baistiska resutat (enigt anörda skjutförsök), utan äfvon J.erför, att vid nutida metoder för beräkning af temporaturen vid exposioner det är nödvändigt att göra en he <o ganska ovissa a ntaganden, under det att vid boritknancet af voymen mau har den kemisim sammansättningen såsom bestämd utgångspunkt - och om man dervidag bchöfver göra några antaganden as, så röra do ondast fördeningen af syret mean i sammansättningen ingående ko och väte, wiket, i hvad yoymon angår, är aj ringa.betydese. Genom att enigt dessa grunder uneersöka sammansättnin~en och egenskaperna. hos aa ämnen, möjiga ti användning vid framstäningen af rökfria krut, kommor han ti föjande sutsatser: ) Endast sammansi_lttningar innehåande q väfvo, ko, väte och syre kunna, såsom nöcviindigt för rökfritt krut, fuständigt förvandas ti gaser, h vika icke in verka på motaen i pjesen. Hämf föj er, att aa andra oxposi vämnen (knaqvicj.::sihver, korqväfvo etc.) innohåan<o haoidor, metaer, fosfor etc. äro oämpiga för!yändning som skjutmoco (krut).

- 4f: - 2) Att, då koets förbränning ger uppho ti C0 2 (kosyra), en mincro gasmänge bidas än då CO (kooxi<) uppkommer, och att, då don förra reaktionen fordrar mera syre än don sonare, en ökning af gvantiteten syre oor qväfve (om såsom vanigt syret ingår förening mod hjep af eementen i sapetersyra) är skadig i stäet för nyttig, ehurn fu förvanding ti gaser ogor rum, såsom nödvändigt för rökfritt krut. 3) Att ju större een qvantitet väte är, som ingår i krutets sammansättning, ju större bir, under föröfrigt ika förhåanden, don gasmängd, som svarar mot förbränningen, och att ti föjd hämf ämnen bitrec1da från een mättaco serien a[ kohydrater ämpa sig bättre ti rökfritt krut än ämnen från don aromatiska s01-ion..j.) Att icke 11ågot a[ ce exrosivämnen, som icke innchi\jiu ko (såsom N 3 f-i, NH,1 ~0 2 ) och nriku utvecka stora gm; mängdcr samt sönconeas vid antändning, är sårant att det icke Jotonorar, d. ii. utveckar gasmängdon så hastigt, att den sömorspringcr pjoson - hvar'ör det också är önöst att botrakta dem s[tsom iimnon iimpiga ti framstäande af rikfti tt kr u t. t)) Att åtskiiga ämnen innohiuamo eneast itet ko och mycket Yäto kunna synas ämpiga ti anyäwning i rödria krut oor krutbundningur, vid förbränningen ub'ocknndc stora gasmängcer. Mon att, så vidt kändt, de aa äro antingen iyktiga oor honägna att spontant sönderdejas och detonera, eer också framstäas de med svårighet från sparsamt förekommande bandningar, så att det för närvarande icke torro öna mödan att bam dem söka efter materie för åstadkommande af rökfritt krut. G) Att nitrogycerin sjef utveckar endast en iten gasmängd (V 1000 = G3,!J), då den innotåtcr syre i öh orskoit.. Den kan användas i bandningar för att bida rökfritt krut, och dess bandningar m ed nitro-ceuosu, sådana som c01 dito och baistitc, hvika från fysisk synpunkt äro praktiskt homogena, utvecka gasvoymor, VOOO> obetyl1jigt mindre iin dc, SO! Ut VOodas af pyrokoodium, (ehuru dessa bamningar angripa oppet i pjosen.) - M 7) Uouosa, n CG H 10 0 5, är ett i naturen Yida ntbroct iimne och af amän anviindning iuom industrien; genom dess bostäncighot, oösighet, varaktigbot etc., och genom een ätthet, hvarmoc den kan nitreras (då den innehåer nwekot väte), utgör den en öfvcrägsen bas för rökfria krnt. 8) >and aa sag af nitro-ccuosa, hvika kunna bringas ti rökfri förbränning, motsvaras maximum af gasvoyrn (V 1000 ) af sammasättningen C 30 H 38 N 12 0 19 (12,H % qväfvo), hvikcn iir pyrokoodium, för 1viket V 1000 = 81,,, och hviket äe möjigt att fustiindigt goatinor a i on bandning af ether oc: t akoto, i hviken form det är fuständigt fritt från h varje boniigenhet att detonera. I första rummot är det don ii.mpigasto n[ aa nitro-couosorna och i det andra det rationejasto och ättast framstä bura sag af rökfritt krut, bestämdt att uttränga icke ondast andra rökfria krut, utan också genom sin större homogenitet och sammanstäningen nf sina öfriga egenskaper, orsiittn uucm pyroxyonkrut. I afseende på pyrokoociums företräc]o såsom r~ikfritt krut framför s. k. nitrogycerinkrut siger han: Don komiska homogenitoton tos pyrokoodinm spemon vigtig ro vid förbränningen, ty <ot innes måttgn. skä alt tro, att vid förbränningen af <essa fysiskt, mon icke komiskt, homogena sammansättningar såe1ana som nitrogycerinkrut (baistitc, cordito etc.) nitrogycorinon söndcnons först oct nib ocouosan dm oftcr i ett oika ager af krut. Horrar T. M. oc!t P. M. ''cbetsow's experiment vid ed vetenskapiga och tekniska aboratoriet vis n, att för en gi \ ch adeniugstiithet sammansättningen af do gaser, som ntyeckns af nitrogycerin km ten Yariem i förhåande ti ytan af kornen (tjock eken af tråcnrno): ett fenomen, hviket i;ke kan iakttagas vid förbränningen af pyrocouosakrnt. Det gifvos enast en förkaring på detta, nomigan att nitrogycerincn,' hvikcn eger on högre för.n i.ningsw stighct (Borthoot), fön :;önlerceas än don ceri östa nitro-ccuosan. Detta är skäet tvar[ör Tidsc? ift i Sjöviiscndet. 4

- 51 - n1trogiyeerinkruten förstöra de inre ytorna af addningsrummen så hastigt. I enigbot med ofvnnståondo är den amerikanska fottans rökfria krul vara ett pyrokoodium, möjigen med någon mindre tisats af Barium- och K aium-nitrat, dervid det förra ingår med 4 gånger så stor mängd som det senare. För användning i handgevär kippes koodiet i 0,2o mm tjocka qvadratiska korn mec1 ungohi,r 2 mm. sida, hvim poeras med grafit. Den amerikanska armen och kustförsvaret ära deremot använda ett rökfritt nitrogycerinkrut, och afgjordt är vä ännu ej vara åt hviket bör gifvas företräde.? L I vår marin har, såsom också af föredraganeen 1 uestyc,_ nincr och beväpning anförts, särdees jemna och vackra resutat' uppnåtts med Nobekrut, h viket också antagits för tjenstebruk. I afseende på brisansaddningar ti granater tyckes man ika itet vara ense om något visst sprängämnes absouta företräde. Under det åtskiiga änder använda vått bomuskrut, såsom i ''yskand, Itaien, Amerika m. f., gör man i Frankrike bruk af meinite, i Engand af yddito o. s. v. Här hemma har i sommar försök gjorts med ett af professor Cronquist sammansatt sprängmede, den s. k. coroniten. ------ ------ Eektroteknik. Inom marinerna i amänhot har eektrotekniken atmer gjort sig bemärkt, och eektriska anordningar Iör koinmunika tiouer och beysning äro numera de vanigast förekommande. Men icke endast härti har eektriciteten inskränkts; den tages at mer och mer i användning i sin egenskap af crifkraft för een massa hjepmaskiner, hvarmed ett modernt örogsfartyg är utrustad t. Äfven inom vår marin har den i denmt sin egenskap kommit ti användning i ständigt större och större utsträck- ning. Så ha våra två senaste pansarbåtar Thor och Niorc försetts med icke mindre än 13 eektriska motorer mot Odens 7. Anmärkas bör också, att vi i åtminstone en användninoaf eektriciteten ära stå framför aa andra nationer nemio e~ ) b ifråga om ankarspe. I vetonskapigt intresse erbjuda dessa tiämpningar dock ej så särdees mycket att taga vara på - så mvc~et mera synes mig detta deremot vara faet med de prakti ~<;m försök, som under sonasto åren pågått hufvudsakigen i Itaien och Engand med s. k. teegrafering utan tråd enigt Sicrnor Mar-., b c om s system. Dessa försök förtjena säkerigen säskapets uppmärksamsamhet, då dc redan torde kunna anses ha fut tydigt ådngaagt metodens au vändbarhot såsom, åtminstone under förutning af sakförståndig instaation, absout ika påitig, som den sedan så änge existerande teegraferingen och teefoneringen genom and- och sjöecningar, och då een nu med a sannoikhet i en nära framtid kommer att för marinemu och ti miitära ändamå i amänhet, äfvensom ock ic~e minst för sjöfarten i sin hehet, medföra resutat af oskattbart värde. Inom itaienska marinen är metoden ha varit i bruk nu öfver ett år, och tarika statiouer ära finnas upprättade ängs kusterna; i Spezzia finnas tvenne sådana. I Engand hade i Mars föridet år ett par stationer varit i konstant arbete öfver 14 månader. I rrysknnd är professor Saby i Berin metodens måsman, och t. o. m. i vårt ia men v_akua nnboand Danmark, hafva försök donned gjorts inom mannen. Då detta amänna intresse tydigen. ägger i dagen de stora förväntningar man af metodens användning hyser, ska jag i korthet redogöra för hvad jag om densamma har mig ~ant. ''y vät kan jag dervid ej stöda mig på personig er be1 arenhet, då jag ej varit i tifäe att närvara vid uåo-ot försök med densamma. ' Såsom torde vara bekant, stöder Marconi sitt systom på

-52- Hertz's upptäckt, att oscibtoriska uraddningfix frambringa eektriska vågor i den omgifvanjc etern, hyika kunna refekteras och brytas i enighet med optikens agar. Om de äro ångsamma nog, kunna de ånga vågoma fortpantas ti oerhörda afståm och genomtränga snart sagdt u a ämnen och meaniggande föremå, med undantag, enigt d:r Lodge, kanske endast för jcrn. Marconi frambringar såcecs. sålana ånga vågor i korta eer ånga perioder. Dessa vågor så att säga u p p fattas p[t en mottagningsstation af en CoJOrcr'', genom 11 vike11s förmeding korta eer ånga teegraftocken framstäas. Marconi gifvcr sjcf i ett af hemom i \hrs sistidna hr hået föredrag i Lomon inför ''the Institution of Ecctrica Enginecrs on beskrifning på dc af honom använda apparaterna, hvm ur :iag tiåter mig hemta föjande: AfsiindningsappaTaen. Då signaer skoa sändas öfver ånga afstånd och dft <ct C] är nödvändigt att sända dem i endast en riktning, använder jag såsom afsändare den anordning, som synes af fig. I, vid hvikcn två sinå sferer, konnektera<.e ti den seknmära indningen af en induktionsrue, äro förenade, den oa ti jorden och den andra ti en vertika edare, hvikcn jag vi kaa uftedningen'' (aeria concnktor). Skue det vara nödvän<igt att rikta ett knippe stråar åt ett visst hå, föredrar jag att använda en anordning, iknande en Righi osciator, pinccrad i foka-iuien af en cyindriskt-paraboisk rot-ektor. Afsändaren verkar på föjande sätt: Då nycken (b) uectryckes, verkar strömmcu från batteriet (a) på gnistrucn'' (c), hviken addar Highi-osciatorns sferer (d, e) eer den vertikaa edaren (W), som i sin ordning uraddar sig öfver ''gnistmeanrummct. Denna uraddning är osciatorisk och systemet af sfcrcr och isoerad edare bicia en raciator (ntstrånre) af eektriska vågor. Det är ätt att förstå, huru man, genom att nedtrycka c cc'.,

-- 53 - nycken iingre eer kortare tid, kan utsända en ång eer kort föjd af vågor, hvika, då dc träffa mottagningsapparaten, å densamma verka en ängre eer kortare effekt, beroondo på deras varaktighet, och på detta sätt åtorgifva Morse's eer andra signaer, öfverförda från afsändningsstationen. Motrtgningsapparaten..En af m[vuddcarne i min mottagningsapparat är det känsiga rör (Coherer eer radio conductor), hviket uppfanns, tror jag, ae professor Ca;~,occhi Onosti från Formo och förbättrades nf Bra.ny samt modifierades af professor Lodge och andra. Den enda form af cohoror jag funnit säker och påitig för arbete på ånga hå är en, konstruerad af mig sjof, och som visas i fig. 2. Den består af ett itet gasrör, 4 cm. ångt, i hvikot två små postycken af mota äro tätt insmäta.. De skijas fråu byarandra af ett itet meanrum, hvikot devis är fydt med eu bandning a[ nicke- och sifvcr-fispån. Denna coherer utgör on de af on strömkrets, som innehåer det okaa eementet (g) och ett känsigt teegrafreä (n), åvermndo on andra ström, hvikon i sin ordning verkar på on trembcr ()J) eer cocoerer (tapper) och en skrifapparat (h). I dess nortna a tistiinc är det motstånd, som utöfvas af fispånon i röret oändigt eer åtmistono mycket stort, men då co ii,yorkus af eektriska vågor, häfta (o ögonbickigen vid hvarnndra och röret öfvorgår ti att bida en jemförosevis god od,tre, då dess motstånd faer ti mean 100 och 500 ohms. Detta tiåter strömmen tn\n det okaa oementet att åverka reäet. Don ena änden af röret iir förena< ti jorden och den andra ti en vertika edare ika <1en vi< njsäudningsapparaten; om ref-ektorer nyttjas, föronas hvardera änden ti en kort kopparskona. Längeon af dessa kopparskenor måste noggrannt afpassa.s, cå goda. resutat icke kunna uppnås, om de ej äro af en

-54- sådan ängd, att de äro i ton eer syntoni mej do öfverförda osciationerna. Aa eektromagnetiska apparater i mottagaren äro shuntade mod icke ind~cerando motstånd (S. p 1 p 2 q) på så sätt, att det icke uppstår någon gnistbidning vid kontaktorna och att inga häftiga rubbningar oor knyckar orsakas af okaa batteriets ström i närhoten af röret (coherer'n). Jag har funnit, att tappern och teegrafinstrumontcn, d<'t do icke äro rätt smntace, framkaa störande verkningar, tvika förbindra ooboror'n från att återfå sin känsighet efter mottagandet af eektriska osciationer. Intet sådant störande ogor rum, då ämpiga shunts användas, och jag tiskrifvcr i mycket stor grad deras verkan den framgång, som nåtts med detta system. Små ''strypmotstånd (ctoking cois k') äro insatta moan coherer och reä. De tvinga den oscierande strömmen, som härrör af do eektriska vågorna, att passera genom coherern, here än att uttömma sin energi på den aternativt andra väg, som reäet erbjuder. Osciutionorna, hvika gouom stråningen från osciatorn, iuducoras i kopparskonorna eer i een vertikaa edaren (uftedningen), h\'iken tjcnstgör som resonnator, åverka det bins J iga röret. Denna vorkan på röret består, såsom redan nämnd t, i on stor ökning af dess edningsförmåga, hvarigenom strörnkrutson sutes oct sånlha ti åter strömmen från okaa eementet att verka på reäet. Reäet i sin ordning säppor cot större batteriets ström genom tapparn eer afbrytaren ävensom genom oektromagnotindningarne i skriiapparaten. Tappern är så instäd, att den knackar på röret och omskakar fispånen deri. Om i det ögonbick dessa vorkning,u egdo rum, do eektriska osciationerna i rosonnatorn hade upphört, skue den stöt oor skakning, som tapperns hammare gifvit röret, ha återstät detsamma ti dess normab tistånd af högt motsti't.nc1 oct Morse-instrumentet eer skrifmaskinon skue ha gjort en prick på papporsromsan - mon om osciationerna -- 55- fortfara mod mycket korta meantider, förstöre5 den förvärfvade edningsförmågan enda sj för ett ögonbick genom tapparns sag och återstäes omedeuart genom de eektriska strömningarna, och derför åvorkas återigen tappern och skrifmaskineu o. s. v. ti dess osciationerna från radiatorn (afsändaren) upphört. Det praktiska resutatet är, att mottagningsapparaten å verkas under ika ång tid som den, uneer hviken nycken hå Jos nedtryckt på afsändningsstationon. Vid hvarje signa, den må vara hur kort som hest, göra armaturerna hos reä och tapper några mycket hastiga vibrationer beroende på hvarandra, ty det är reäets rörese, som sätter tappern igång - under det att tappern genom sin rörese afbryter reäets. Då armaturen på en Morse's skrifapparat är temigen tung och eger jemföresevis stor inertia, kan een icke föja de hastiga vibrationer, som göras af reäets tunga, utan förbir nere hea den tid, under hviken mottagningsapparatens snabbt intermittenta verksamhet varar. På detta sätt åtcrgifver skrifmaskinens armatur praktiskt taget noggrannt nyckens vid afsäncningsstationen röreser - streck bifva streck och punkter punkter. Angåonde påitigheten bos oohorers säger Marconi i ofvan anförda föredrag : Fömtsatt a t t en cohcrer är konstruerad så som si o bör b ' och använd på on ämpig mottagningsappamt, är don precis ika säker i sin vorkan som 1 varje annan ooctrisk apparat, som t. ex. en eektromagnet oor en gödampa. Jag 1 ar cohorers, hvika gjordes för 3 år sodan, och bvika uu äro fukomigt ika bra, om ej bitttro, än vid don tiden, och vi hafva haft rör i arbete umor måuacor vid do vigtigasto instaationer, utan att de någonsin förorsakat besvär. Vid don station, som anordnats vid Sonth Foreand's fyr och hviken som bekant uppehåer förbindeson med East Goocwins fyrskepp, uppsattes cohorcrn på mottagningsapparaten, då vi först började i December föridet år (detta saces i Mars 1809) och har hea tiden sedan dess gjort sin tjeust på det mest tifredsstäande sätt.

-56 - Om den vertikaa edaren sitger han, att tack vare detta tihi.gg ti apparaten hafva vi bihit i stånd att teegrafera öfver afstånd hittis ouppnådda, tror jag, af något annat sag at Rymd-tecgTafi''. För dc omständigheter, som edde honom att sätta så stort y~rce på denna vertikaa edare och på föreningen med jorden, redogör han på föjande sätt: ''Då J. a er utförde nåara exrjerimcnt i Itaien 1805, be gagb b tmdc jag en osciator, som med ena po m var förenad ti jor den och mod den andra ti en kondensator. Mottagningsapparatens vertikaa edare var också förenad ti jorden ocb ti on iknande kondensator. Kondensatorerna voro vid detta tifäe kuber af jernpi'tt mod 30 cm. sida, och jag fann, att då dessa voro pttcom<c p<t toppen af en stå.ng, 2 meter hög, kunde signaer ortårts p[t iw meters afstånd från afsiindaren. Mod samma kuuer på -1, meter höga stänger orhöos signaer _Jå 00 meters afst:th -- ocb pacemdo 8 meter högt - mod ätttet på -WU meter. Med större kuber om 100 cm. sida pacerade 8 meter tögt knndc påitiga. siguacr or håus hea vilgcn rnnd t på :2,-WU motors ajstånd, molsvarmh1e ungefär 1 1 / 2 mie. Dessa resutat tycktes antyda, att ett system at: afsändning:->- och mottagningsappamtcr, konstruerade i enighet med iig. d. v. s. en radiator af een Hertz'ska typen, mod den ctm poen förenad ti jorden och den andra ti en vertika edare eer ti en stor kondensator och resonnator, bestå-. ende a[ on ämpig mottagare, ikaecos mot en suttrrtc före Jwc1 ti jorden och een au dm ti en vertika edare, bida ett system, hvikct kan gifva verkningar på ångt större afstånd i\.u do vanio a svstemgn at Hcrtz'ska radiatorer'' och ''resonb,; natorer''. De resutat jag omnämnt visa också, att det afstånc, från hvikt signaer kunna erhåas, varierar approximativt med qyadrateu på kondensatorernas höjd öfver jorden eer möjigen med q vadraten på een vertikaa edarens än ge. Den n a ag har seean verifierats genom en serie noggranna experi- -57-- ment och funnits korrekt och har gifvit oss ett säkert ocj påitigt sätt att beräkna ingden af een vertikaa edaren, behöfiig för att erhåa resutat på ett gifvet afstånd. Det är ugnt att veta, att nämnda ag adrig feat att gifva de väntade resutaten öfver ett fritt afstånd i nåaon inb staation eer vid något experimc-mt jag företagit, ehuru det vanigen tyckes som om den erhåna distansen skue vara något större, än bvac man skue väntat. Jag finner, att med öfriga förhåanden ika en 20 fot i'tng vertika edare vid afsämnings- och mottagningsapparaterna är tiräckig för meddeanden på mie, - 40 fot vid hvarje ände - 4 mies, 80 fot - Hi mios, o. s. v. (..,. f höjd i fot ) ~... h = 20 V aist. \ afst. i mies Skue det bh nödviincrgt att rigga upp en instaation för ett afstånd af 32 mies, som distansen ungefär ii.r moan Fokestone och Bouogne, är det ätt att finua, att en vertika edare, 114 fot hög, vore tiräckig för ändamået. Donna ag är dock påitig endast då ämpigt konstruerad apparat användes. Med apparat, i hvikon n[tgon förb~ittrad detaj är utesuten, finner jag det adees omöjigt att erhöja närmesevis ofvannämrha resutat. Om t. ex. strypmotstånden utesutas, bir, med öfriga förhåanden ika, afståncct redneorad t ti nästan häften af dess ursprungiga virce. Angående det binder moaniggande föremå skue åstadkomma mot teegraferingen yttrar han: Med hvarje annan form af Hertr.' afsändare och mottagare, med bvikgn jag experimenterat, har jag funnit det fukomigt omöjigt att erhåa några resutat, om en kue, ett berg eer något stort metahöremå på något sltt kommor emean de två stationerna. Jag har mig icke bekant, om tifredsstäande resutat harva erhåits at någon annan, der sådana föremå kotmnit i vägen, men då systemet med vertika edare användes, bir det ätt att teegrafera mean stati01wr, skymda från hvarandra nf berg eer jordytans krökning. Vid sådana tifäen synes

- f>s - det vara en tydig förde, om u[todaron är tjock oor om en kondensator föronas ti dess topp. Jag är i någon tvekan angåonde den rätta förkaringen på donna verkan. Jag förestäer mig, att der kan råda bra itet tvihe om don fukom: iga ogenomträngigheten för eektriska vågor af ett berg, 3 mios tjockt eer af, åt oss säga, åtskiiga mios af hafsvatten. En ösning af gåtan skue man få, om man kuucc tiskrifva sådana resutat verkan af diffraktionen hos så ånga vågor som dem, hvika utstråas af eu 100 fot hög edare - men i så fa får man svårt att förkara, h varför andra former af Hertz' afsändare och mottagare, hvika också gifva ånga vi~,gor, ej verka cå sådana föremå meankomma. En väg ur svårig1eten finnes, om man antar, att de eektriska osciationerna öfverföras ti jorden genom jordedningen vid afsändaren och utbreda sig öfver jordytan i aa rigt- )1incrar tis de träffa mottacrnino sinstrumentets J ordednings-. b ' h o tråd och genom att föja den sistnämnde ti coberern såunda komma denne att verka. Detta var den första förkaring jag kom ti vid mina tidigaste experiment. J ag vi dock icke säga, att jag håer het och hået fast vid denna åsigt för närvaranc1c, ehuru jag ännu icke funnit någon annan tifredsstäande förkaring af fenomenet. Vid samma föredrag redogjorce \1arconi för dc praktiska resutat han under de senaste åren uppnått, och hur benägen nutn än må vara att i det ängsta tvifia på u ppfinuingens praktiska användbarhet, taa dock dessa, synes cet mig, på ett öfvertygundo sätt för systemets påitighet. I. början af 1898 upprättades vid Aum-Bay på ön Wig!Jt en statiou med en andra station i Bornemouth på 14'/2 mi es afstiirtd från hvarandra. Stationen i Bornemouth Hyttades sodan ti Pooe, hvarigenom ufståudet ökades ti 18 mi es. Dessa stationer ha hea tiden sedan dess varit och äro, s;\, vidt bekant, fortfarande i verksamhet, h varvid dagigen ett m edeta af fut 1000 ord sändas hvardcra vägen. Vid båda stationerna användas 120 fot höga stänger, hvika uppbära de vertikaa - ii!) - edarna, sagna af 7 st. N:o 20 B. 'iv. G. koppartrådar och isocruce med kautschuk och tape. En 10 inc1 (25 cm.) induktionsrue användes vid hvardcra stationen, åvcrkad af ett batteri af J 00 Obach eement, mode M, h vika emna en ström af omkr. H vot och G--9 amperes. Gnisturaddningarna cga rum mean trenne små sfercr omkr. tum i diam., och har denna form af afsäucare befunnits mer effektiv än den Rio hi-.. b osc1 ator, som förut användes. Gnistans ängd afpassas ti omkring cm., och då detta är en mycket kortare gnista än apparaten kan emna, ger det ett godt öfverskott af kraft för tifäig oroge bundenhet, som kan förorsakas af ström brytaren. Sfererna poeras icke, då resutaten syuas bestämdt bättre m od matta sferer än m ed poerade. De första försöken gjordes mean ön Wight och en ångare, bvars masthöjd var ungefär 60 fot, då afäsbara signaer erhöos på ett afstånd af 18 mies. Marconi säger om det infytande oika väderek och ufteektricitet kan utöfva på teegraferingen, att erfarenheten från öfver 14 månaders kontinuerigt arbete hvarje dag, har ect wnom ti den sutsatsen, au det viider icke finnes, som stoppat eer avanamt hindtar arbetet mean säda11a statt:oner. Experiment och försök göras dagigen mean d0 båda stationorna och har förbättring af apparaterna numera ti åtit att reducera stångent; höjd ti 80 fot. Tiäggas kan att, då Marconi den 15 Nov. 1809 på väg håu Amerika å ångaren S:t Pau ti sjös pass0rade Pooe och Aum-Bay med en fart af omkr. 20 knop, medde,dc han sig obehindract med dessa båda stationer.. På begäran af Loyc's upprättades i Maj 18!18 signaenng mean Baycaste och Hathin Isand på ett afstånd från hnwmdra af 7 1 / 2 mios. \'id Baycaste fck den vertikaa odaren höjd af 70 fot och på Rathin Isand, der den uppbars nf fyrtornet, 80 fot. Sedermera har höjden vid Baycastc ökats ti 100 fot, då närheten ti fyrtornet på R~;tb i n.isand tycktes miuskn don stationens känsighet. I Jui samma år rapporterades fortgången af en kapp-

- GO - seging vid Kingstown från on ångare, som modföjde båtarna. Höjdon på ångarens vertikaa edare var 7 5 fot (vid ett. sonare oxprriment 80 fot) och å andstationen 100 fot. Med 80 fots höjd å ångaren kommunicerados upp ti ett afstånd af 25 mios. Öfvcr 700 teegram sänc1cs och mottogos, utan att n[tgot enda behöfde repeteras. Den förbindese, som upprättades mean Roya Yacht Osborne och Osborne Housc på ön Wigt är af intresse, då don emnade tifäe att uneersöka effekten af moauiggande berg och kuar. Vid denna instaation användes en induktionsrue om. endast 10 cm. gnistängd vit1 båda stationerna. Höjdon af den sthng, som vid Osborne House uppbar den vertikaa odaren, var 100 fot. Ombord i yachten hängde odaron från stortoppen på 83 fots höjd från däcket och fördos nod mycket 11ära on af skoi stonarne mean on he de jornstag -- don bestod af 7 / 20 sagen koppartråd vid hvardora stationen. idståndet moan Osborne House och yachtens ankarphtt~ i Covcs bay var 1 3 1 ( mios, oci do två stationorna v oro oj i sigte a[ h varandra, då kuame bakom East Cmves ågo emean. Konstant ocb oajbruton förbindese upprätthös moan stationorna under 1G dagar utan något som hest missöde. 1ö0 teegram siinues, af hvijka många iunehöo öfvcr 150 ord. \Jedemstigheicn var ungefär 15 ord i minutal Yachten utgick fere gånger såsom ti Bombridge Sandmm, 3 mies ntau[ör Nccdos etc., uneer hvika färder förbindesen oafbrntct ]Jibohö s. Fdtn Osborne House sändes äfven met1coandon ti stationen i Atuu Bny, ehuru HmH1on Hi, Goden Hi och öfver 5 mies and!ägo emean stationerna. Afståndct var 8 1 / 2 mi es och Readon Hi 45 fot högre än toppen af den verti kua edaron vid Anm Bny samt 31-! fot högre än don vertikaa odaren vid Osborne House. Mean Sonth Foreanrs fyr och East Goodwins fyrskepp, på 12' afstånd från hvarandra, upprättades Jörbindcso. Appa- - 6i -- raten tördos ombord i en öppen båt och riggades upp samn1å e. m. samt arbetade omedebart derefter utmärkt. Sednn dess har förbindesen varit i arbete utan afbrott under aa HHJ8 års stormar, 1vika varit anmärkningsvärda såsom ihåande och svåra. Don vertikaa edarens ängd omborj är 80 fot. Maston är ti 3 / 4 af ängdon af jern mod resten af trä. Jernstng etc., mean h vika trådon är neddragen, synas oj ha någon skadig effekt på resutaten. Som vanigt användes ett induktorium ar 25 cm. gnistängt! och ett batteri om 00 torrdemon t, h viket onmar- on ström af G-R amperes och H vot. Angående försöken inom Itaienska nhtrinen säger NLnconi, att systemet då (i Mars -9D) varit i bruk öhor ett åy och att förbindese mean ijrjogsfartyg åstnckommits på afstånd nf öfver 19 mics, ehuru man anser, att 10miesär mer än tiräckigt inom en fotta., Professor J. A. Feming, University Coeo e London skrifver i ett bref ti Times om teegraferingen öfver kanaen mean South Forcnnd och Bouogne, att under de dagar han vistades vid S. Foreand oupphörigen ntbyttes signaer, gratuationer och skämt mean de bada sidorna, hviket at auto matiskt trycktes på vaniga teegrafpappersremsor mod vaniga teegraftecken och med en hastighot af mean 12 och 18 ord i minuten. Icke en en<a gång förefanns någon svårighet eer dröjsmå i att erhåa omedebart svar på en afsäud signa.. b) ' Han anser, att detta sätt att teegrafera, såvidt exporiment bittis ådagaägga, nu står i afseonde på säkerhet i arbetet och ätthet att sköta ika högt som något annat sätt för eektrisk förbindese, <1er en kontinuerig tråd användes mean de hå stationerna. Vidare säger han, att apparaten är ricicuousy simpe and not costy '. Med undantag för ståno en och 150 fot. b dean.den öfver 30, ja 100 eng. mies ånga afstånc rymmas på ett htet köksbor<1, och kostar ej öfver 100 :f, hvarjemte no 1soerad edare kan on apparat för att sända och mottao a medb

-62- state of the atmosphere and neither darkness nor storm interrupts so far as yet found the freedom of communication. Från raden uf de triumfer Marco1~i 's system redan firat, böra ej heer utesutas de meddeanden han på uppdrag af N e w Y ork Hera d emnade från sistidne hösts kappseging om ''America Cup, och hvarigonom tidningens uppaga i Paris sattes i tifäe att minut för minut under pågående seging meddea de tähantes oika ägen. Med sådana resutat för ögonen torde det yara ätt att inse cou ofantiga nytta sjöfarten i amänhet kan ha af uppfinningen, äfvensom af bviken betydese den kan bifva vid miitära operationer, vare sig ti sjös eer ands. Sannt är nog, att den tinnu ider af ett ganska anmärkningsvärdt fe, det nemigen att ej kunna begränsa det områro, inom hviket signaerna kunna afäsas, tifvensom att ej yru a skyddad från det infytande andra i närheten varande, iknande upparater kunna utöfva, och den iknese, som anföres ar S01ninemmster J esperson i Dansk Tidsskrift for S0vmson, är onekigen vä funnen, då han säger, att systemet kan iknas vid två personer, som befinna sig på en öppen sätt, och som med hög röst meddea sig med hvarandra. Finns det någon i närheten, så kan han höra, och genorn att skrika värre, öfverrösta dem, så att de ej förstå hvaranda. Men en vanig teegrafedning kan också tappas och afkippes betydigt ättare än Marconi's öfverröstas. För öfrigt torde det ej igga utom möjighetens gränser att så afskänna eer koncentrera och rikta de eektriska etervågorna, att dessa endast inom ett mindre område eer i en viss riktning kunna uppfattas - eer störas. Redan Marconi's första apparater voro försedda med en sags refektorer, och fortfarande göras. försök med ''syntoniska refektorer, hvarigenom uppfinnaren tror sig. åtminstone inom kortare distanser, kunna för praktiska behof tiräckigt noga rikta stråningen. Så har det enigt hans uppgift visat sig vid ett försök, som gjordes på en distans af P /, 1 mios, att. signaerna oj kunc1e as uppfattas på ett afstånd från mottagningsstationen af 50 fot på sidan derom. A p paraten var då försedd med on Righi osciator och en rotektor af paraboiskt-cyimrisk form i stäet för vertika edare. Med mottagningsapparaten anordnad på iknande sätt, skue man, exempevis i tjocka, kunna ganska noggrann t pejh on fyr, som utsände sådana signaer. På fartyget finge då antagigen finnas uppstäd en apparat med en vertika edare, för att från aa hå mottaga signaer. Sacan såunda uppmärksamhoten bifvit fäst på dessas tivaro, kunde en rehoktor inkoppas i een vertikaa edarens stäe och vridas ti dess signaerna, hvika vid omkoppingen naturigtvis upphört, ånyo tydigt uppfattades, då refektorns stäning angåfve riktningen ti afsändaren. Man hade ju då så att sii.ga yckats att genom tjocka se - och af hviket praktiskt värde detta vore, igger ju uppenbart. Många andra metoder för s. k. teegrafering utan tråd hafva försökts och försökas fortfarande. Marconi's system tyckes dock, om man får döma efter de uppnådda resutaten, ännu så änge gifvotvis vara det påitigaste, på samma gång man mod detsamma uppnått distanser, med hvika de öfriga systomens ej ens närmosovis kunna jemföras. Härjemte eger systemet den ej oväsentiga fördeen a[ stor prisbiighet och onkehet i anordningen. Ensam orn upptinningen tycks han dock icke få vara. Så har i Amerika uppträdt en professor Amos C. Dobear från Tupts Coege i Massachusetts, hviken påstår sig vara den förste uppfinnaren af metoden att teegrafera och teefonera utan tråd, äfvonsom att han redan 188G fått patent derpå. Han säger sig ej vija ägga hinder i vägen för Marconi's experiment i Europa, men i Amerika ämnar han ej tåa några ingrepp i sina uppfinnarerättigheter. Möjigen förestår någon patentstrid på grund häraf. Uppfinningen har äfven edt ti on de biuppfinningar och tiämpningar, hvarvi< man sökt att såvä i mottagaron som i ajsti.ndaron a.nvitnda teefonen.

-64- Så är inom Itaienska marinen en af mariuingeniör Ii.usso d' Asar uppfunnen teeronapparat utan trå kommit ti användning, hvarjemte Schäfer & C:o i Budapest, i Fiumo, Triost, Venedig och senast i Dover är ha uppvisat ett system, genom h viket teegrafering utan tråd skue kunna ske genom att taa i on teefon. Notisen härom tiägger, att fackmän tirådt regeringen att införa systemet i Engand. Från Amerika kommer undenättesen, att professor Feseneen och hans assistont professor 1\..intner ha f va medeoat u ni vorsitetat i Pensyvrmia, att det efter ånga försök yckats dom att åstadkomma en mottagningsa.pparat, 2000 gånger känsigare än Marconi's, och som skue göra det möjigt att med stänger aj 200 fots höjd teegrafont öfyer A.tant011. Det säges, att ett stort boag rc(an bidats för att tigodogöra sig uppfinningen. Det skue i så fa vara (et femte boaget, som inom några få yockor bijats för bogagnancet af patent på teegrafering utan tråd'', tiägger notisen. Ehuru uppfinningen såejes ännu torce vara mäktig af kanske ångt gående vidare utvecking, synes det dock kunna fastsås, att den nu trädt ut ur et första exporimcntea stadiet för att stäa sig i det pmktiska ihrets tjenst. I Danmark hafva, såsom jag förut omnii.nmt, försök utförts af Somiuukorpset på örogsvarfvet, men devis åtminstone missyckats, såsom anföres, på gnnh af Je öfvcrat hvammra korsande teefon-, teegraf- och beysningsedningm no derstä1cs. Skuo inom Yår marin försök demte( komma ti stånc,. torde Yi här i Carskroua mo( kringigga1he [ort samt Utkippan, hafva ett härför utomordentigt Yi. iimpadt cxpcrimcntafät. Carskrm1a i Januari DOO. N. E. Andersson. - G5 - (n.,indt.) Uvem styr öfver Fottans }emion~jnssas g ratia.fond? Enär on stor de af tidskriftens äsare torde nna <c ogar c i ofvan nämnda gratiafond, må cct icke anses op;rannnga att vördsamt anhåa att få förfoga öfvor on iten de a' utrymmet rör ett spörsmå rörande sag1a fon(. Mera än andra pnbikationcr tono ti<skritten ämpa sig såsom 'onnn i <otta nrseende. Den såsom öfvorskrift framstäda fr;'igan har JJ~irmast föranodts af det nyigen utkomna n.\'a regementet för Fot.ta.ns pensionskassa. Sagda regementes stadgar, att kassan stfu under styrese af deogame genom fumäktige. Derti iir emeertid fogadt ett itet tiägg, som vid första ögonbicket 'örefaer hot oskydigt, men som i sjef,-a verket innebär en hot annan princip för styrcsosättet. Det heter nem igcn de r, att fumägtige cga förordna om kassans fön-atning i den ordning detta regemente stadgar. Jemföres denna bestämmese med innehået i -!5, finner mau visserigen, att fumiigtige kunna bpsuta om at tänkbart, som rör kassans angeägenheter, mon att dessa besut, då dc icke håa sig inom on trångt angifvon ram, bifva ''sag i uften, ferost de icke Yinna faststäese n.f - Kong!. Maj:t. Innebär nu detta förhåande behörig säkerhet för att ofvannämnda af (eegares egna mede hufvucsakjgen sammanskjutna fond kommer att föryatas på ett dcegarncs' önskningnr motsvaranc!c sätt? J omföres det nytikomna regementet mod de af cecg arnes fumägtigo dci1 21 sistidne Apri ti Kong. Ma:j :t afgifnu försing ti nya rcgemontsbostämmeser, så finner man, att 1'-idswij't i SJöviisendct. f)

- 6ti - f{ong. Maj:t timötesgått de testa framstäningar rörande gratiafonden, men visst icke aa. Så t. ex. har Kong. Maj:t icke funnit skäigt bifaa framstäningen rörande utbetaande af gratia ti en k a efter den, som stupat i krig, h vadan såunda kan inträffa, att om tvenne ccegaro samtidigt faa ifrån, don ene på grund af i krig erhåna sår och den andre på grund af sjukighet, som icke haft gemenskap med kriget, så erhåer enkan i senare faet gratia, men i förra faet endast det s. k. matematiska värdet af de gjorda inbetaningarna, bvikot förefaer vara en princip, som icke rätt vä passar ihop med en krigsnwnskassa. A.ncra vidtagna ändringar-i fumägtiges försag att förtiga. Man hyser ju icke minsta tvi[ve om, att Kong!. Maj:t vid dessa ändringar haft kassadoogarnos bästa för ögonen. Men det igo'er uån ot för deeg arne otifrousstäance uti, att sådana besut, som c1et nyssnämnda angående gratia efter don, som stupat i krig, kunna utfärdas emot fnmägtiges utan reservation afgifua framstäningar och utan att fumägtigo, som b b ju enigt förordna om kassans förvatning, ens få tifäe att yttra sig öfver hvad Kong!. Muj:t kan hafva för afsigt att besuta. Och som Kong. Maj:t icke behöfver gifva skä fiir sitt handengssätt, så få deegarne icke ens kännedom om hva? för deras önskningar icke kunnat bifaas. Som Kong. Maj:t derjemte kan tänkas icke fatta mot fuhnägtiges (d. v. s. deegarnes) önskningar konträra besut, utan att inhemta råd af sakkunnig eer för frågan intresserad person eer myndighet, så frestas man tro, att Kong. Maj:t dm vid möjigen bogagnar sig af något för deegarne okänd t organ. H viket at ti on nuitet reducerar bestämmesen om att gratiafonden skue stå under styrese af deegarne genom fumägtige''. Att kassans pensionsfond förvatas på sätt Kong!. Maj:t finner för godt, igger i sakens natur; men nästan ika mycket igger det i sakens natur, att kassadeogames sjefbestämningsrätt icke bör mera än nödigt kringskäras, då det gäer förvatandet af gratiafonden. I detta afseei.de hade det varit önskigt, att det nya regementet uppdragit oika gränser för - 67- fu mägtiges befogenhet beträffande de båda fondernas förvatande, timätande dem större frihet beträffande gratiafonden än beträffande pensionsfonden; iksom det äfven hade varit en kok gärd åt rättvisa och biighet, om det nya regementet kommit att upptaga bestämmeser, som förmedat representation inorn fumägtige af aa kassan tihörande deegarekasser. Den 12 December 1899. Kassadeeg are.

- r;sjittcrntm. Af Norges Frihedssaga yod Jacob B. Bu. 'L'i Norges J Ln u g Faa<e. Forsto de. Under hem me e Scepter. I nysknndinavismuns ti<, då i nonen on sträfvan förmilrkes att genom studerandet af brödrafokens itteratur fastm o F:ammanknyta föreniugs och sägtbm1<1cn, sync,; det för s\ ensku i ottans och birons män gifvas ett utmärkt tifäe härti genom att öka sin bokskatt m ed ''Norges Ji'rihodssaga och icke bott en utan mänga gånger genomäsa dossn af fosterandskä r ok gö<ando sfmger från Jon tid, då Norge åg under friimmnnce ok i nil f:itan OLpphöriga striter med Sverige. Ty det ii.r icke bott Norges historia och historif:ika perf:ioner, som på ett gripande sätt för Of:iS framstäas. Nej. Sveriges historia är, umur <en tid boken bobandar, med Norges så nära Lörmndon, at i niisiau 1vat'jc f:iång möta vi v[trt egot and. J. L. ~nnebcrg har i sina ocö<iga ''ämik Stå::; Diigner p i\, vint eget modersmå tokat \'f.rt fok::; stric med grannen i (ister. J. n. Bu qvitdcr på norska och <chis på svenska om s b m i n a\' i:-;ka fokeis inbö'('s krig. Doi innes m[mg<t i kieter i dessa hö.ca di ktan::s sånger, o<.:h norska pressen wr ooksii betecknande nog kaat ' Norges J'riw<ssaga sitt fokr Fänrik Stås Sägnor. Det iir ett hjetudädots, idesens och nö<ons epos. I kangfu. ikso 111 nr i\orgos fjä mejsad vers, tokar Bu sitt oks nöt- och stridsår. )Ut då siwgorna sjcfnl taa. Taa ;;itt m itktiga, ofta ordkarga m en ati< m anancc, ja, hämycknnro spritic Hoken iuicces med en ''.F orsuarssany, som redan i do första stro'ema ansår grundtonen ti aa de 22 dikterna... - G!) - Game Norge, oskte Laut bodste Von i Vordon for cin Fred vi Mand ved Mund gaar ti Leding fmrden.. I ''D_anske_uatto11s fyrahundmåriga mörker, yser r et fram ~tjo : nor, _ tj J hv1ka Norges nutidsbarn kunna bicka upp. Det ar JUst 1 mörka qvafua tider, som store män födas, och ''af sorg är sång upprunnen. i.ngtun. Genom hea bokc11 Q:, '> r e t t f' ~ o on une ors rö m u s mg och Sorg öfvcr broderkrigets förhiirjcse. Längtan efter frihotons dag. Vi möta i cossa sånger krigarogostnter, fokijctar och froc ej:s ap~stur. Lifs ofvawe stå ce för vår syn. Afven på don hdou fanns det miin i nordanand. Der funnos mäu som i~ skaco att. se freden herska i nonjen. 1.Iiin sådana som,gnffci~fcrt 21aa J.1unctomcn'', der han s nart i 30 ;,\r vadrat sömnös och bind i sin gyene bur. Stor var hans BrfJdo. Ti Dodcu han od q vn for do nordiske R. i ger; henido at rc:nke do Vidyr, som stro<, sammon ti Ji'roso og sammon ti Fred, 8a!!bJ.orn oo Love oo Tio cr... b h h. Hei,q 8ta.tfcn'' Yandrar geto ({öta and, bartota g:\r han i'm Stod ti Stod for Lnnde fred ut bode fra Gud over NoncJJ ned. I syner ser!jan hur Der staar et Hkrig af Kamp og Krig m o n n kommgame Kristian och Kn r!, m oa danskar oc!j svenskar. - Han Yancrar genom CWta and m ed bödanre fötter, frecös och sinnosrubbad.i\[en Krigen, som han yarsed om ig videsto Varg over N orce~1 kom imocm Kong ]{ar og Kong Kristian.

- 70 - ''(jec Stub, prosten, som i Sommere seks og i Vintore fem'' stod for Norrig paa vagt''. Det är i denna sång, den under dansut oket träande norske bondens sinneag gent emot Sveriges fok, får ett futonigt uttrvck : At gan go mod s vonsken ti Leding i Le e Set intet vi kunne og vie. Vi havde fra fordum med hannem kun Fred, og Fred vi vi have for Fromtiden med don Mand, som gj0r Ufred mec ham, saar vi ned men Gmmsevag~ - den vii vi sti o. Provst Bagges Bon. ''Gudouov (Urik Gyden0ve) hade intagit Karstens fästning och ät ringa ti tacksägese med Marstranes aa kockor. Prosten Bagge b of med. fara för egot if befad att håa bön för norska hären at stadig den Scier maa fristo Svenskorne saa ti det Siste! P ä predikstoen tate prosten så: Bedja jag ska, och bedja jag mä Med a den förmåga jag egor: Skydda vårt fosterands äger Kung Kar och do gossar bå Gud gifvo dem seger '' Z:oer Huitj'rt, 10:do Oktober 1710. Do t var vid saget vid Kj0gebugt. I ve r H ni tiect }J å ''Danebrog attackerados hårdt af trenne svenska örogsmän, och då striden var som hetast började Danebrog att brinna. Da ropto havfemte Hundred Mand: Snart gaar h u n ti V eirs! Hod af mod and! - Lad Ankeret fad e - sa Huitfedt han. Og saa bev der sti e paa Danebrog. De stykker sig sever aiskj0d, og Ieen stod h0i over Mast og Skrog; Men Gutterne bev, som han b0d. Tonens~jod i Dynekien. Kar den tofte beägrar Fredrikswc. '-- 71 - Han s~od dem i bandt og saa sig om; saa b01do han Knro, den Herre from. _ Og Skuden f0i dic, hvorfru Faggat kom. '') Oof Kn:tpc. Ir. \.Ongen stm er Syc oo undror b -, n i ei Faadon kommen er. ''Modens Svorigs Faadc taaer Rast bag.dynckiens vod gjenncm Sundet ''0rnon jngor, skarpen Ko bag mden Fod. Paa Fregatten staar i Natten Tononskjod. Den or farig, Dynokien, Borg og Braat paa ae Hod, smevert Vande mor end Mien Skjror og Braadyp tusondfof. ' Dic indoyor En kun vover - ''ordenskjod ''. Tapre Knape''') Sveriges Svanor roper opp tn bodigt Sag. Bag do stote gu-baa Faner gimter skarr)t do antto L Game Sv er' ge faar sig vr.ergo kyast i dag. o to ag. To! v te Kar paa Fiaaden bior; Fnaden kommer adrig from!

- 72 - Svorigs stote Svanor tior, ''ordcuskjol har tat med dem. 'vv esses Torden tvang fra N orden Kongen hj om''. Storre Daad er adrig m et under Danabroges Foc; Storre Mod or adrig provet ond hint Dogn bag Dynas Yod. Saa(an Soior En knn oier: Tordcnskjoc1. Så diktar Bu om Oof Ramm, T01me Huitrodt, Kokkoron paa Id, Pec1or Normand, Oberst Krusa, Game Koss och hans son, Hans Kobjornse n, t;jensteqvinnau Oaug; om Stjomsköh, Stake, Horn, Lars Kn gg, groh-o Wachtmoistor och många fere, men han når högst i såyä kraft som kiusa i den sång, som afsutar samingen, nemigen Anufet paa 1'yr7asjjPdene. Armfet är sht( pit ii.tcrt:.g öher dc öe vid(]oma. Snöstormcu bryter öst. Lig et H ay wirvcr vitart, yrt og itcrt Snoens Kav; s:dkvass ind i Yi,trcns Lin pi skor 'Vim i IIui og I hin ; svart ug hann! Bygcn gaar; - - - - --- gnme Karoinors Skare anor DoL og oincr Farc;'' ---------- - - 73 - Forste Nat og anden Dag vrerre Storm o a vrerre Jaa Men ved Essands frosne V oye der fik Svenske-hmren so y e Fire Tusend gik ti Ro; ' vaagned bare Tusend to. b '' Og da Armfet muste Daa bod Reveien saa ti Sag, stansed han i sin Befaen, sagen, igbeg, Generaen. T hi hans stote Veteraner ystrer ingen Ordrer mer sideer stumme, mens de~ sner frosne i de hvide Faner. Kompagni ved kompagni, At i Orden, Skik og Pi; Monstertrop af Mcmsterhrer. Den dikten bränner sig in i sjäen. Länge skoa dessa sånger efva. Länge rninnet af dessa män! Mindet staar Fader vor -- ti evige ''icer, Amen. b ' L. K.

- 74 - - Innehå i åtskiiga maritima och kri:;svet eusmpiga tidskrifter. Kon.rd. ;r ig-ö YCt en~ip~aka tcmicns mm1ing'fu' oeh tit!~n irt. 2ht och 2:J:a huft< mt. :hsheriittcse rlf fiircrmganden i krif>~i'öitatnin;r. triingoch :'jnknhc,.; iiscnre. 2:3 häftet.. \k n.remicn~ täfiin g ~ämn( n fijr å r 1 ~JOO. H vika iro dc föruämstrt bristerna inom Y<h arme ) Articri-''itskri ft. 3:e och ±:e häften re..fctari!eriets in r!i, ckte skytning. i'ipunjorernas ~i~tf, krtmp om J\.ui:t. 5:e häftet. Betänkande af syc H :'k-nor.~ m urtierikoitt6en i.jui 8~FJ. Rapport öf1 er ~;jutfö rs uk ntföna 1 id \'f,x1om~ och Oscur-Fred r ik ~ho rgs fäst ning me rtutomatiska knbprntor 18~!J. Norsk ''itskrift for SonSen. H,\:wgang,.; 2:t hdtc. Den spanakrtmcrikrm ;o;kc krig. T,idt om torpedobaa bjenestc. \frtrkin sk _, ts. Kronomctcret. Tit~uift fo t Soymscn. (Dansk.) December. 2\ f:wincnh 1\ cing. Atmim Cern~ ra,.; 1Jrc1 e. Frn, den \II interna! ionae (<cugmf-kongrc::;..!\1cddeebcr fnt Kun- og (:-)~te r ~omar inerne. Januari J ~)((} _ Y or Fiaaes Ti~trtH Ycd.\armnrrc ds S utning. \ ore F:::.t \ andc~ Afmn:~rk ning. Meddce;.;er fra ~o rd - og 0><t'roma rinen1e. Uitthe ihmg en aus tem Ge.iete des Sccwe~ens. ~:o L Beitriigc ~ur G 0omctri res Aufkärung3r ienstes zur f-;ec. Ptr~ons Dampft11rbiuc. ])cccntmisation der 'ommandofu m mg b.uj' Sci :<ctt-seti'fcn. N ene Kricgsf'ehiffHbauten. Der Niederhimi,.;c!e :\farincmrgct-\ nmnschag mr 1900. Der Jahresberi cht <e Chef:; fiir di e Ki.istcm ertwicigung der Yen~inigtcn Rtaate n von Nord-.\crim. Uarine Rnutsch:m. Jammr 191HJ. D. Bonamico : Die Lchre Yon der Rccm acht. Das Rc tttm g ::;\\ ~ se n an den Kiisten ~ m opa~. E inigc~ ii her Erbhnmgcn it engrohrigcn \\ a~;~c rr ohrk essc n. Spri ci\rörter etc. :'\ordebi;;ch-däni><ch's. 1-tat i sti~('he r Sanität::;bericht i.iber die c ngirehe ::\Iarine 18~)7. kanitätshe'icht i.bcr die 2\Ia rine der V crcinigtc f:itaaten Hir das J ah r 1897 nnc den ;,citnmm de::; Kriege:; mit Spauien i J airc 8~J 8. Bunitätsherieht i.ijer die kaiserich japanisce ::\Iariue 89(i. E ek t ri scw Hi',;na RcJinen f'. ::\L S. JEgir. Fottan under sistförfutna året. II. Fottans miitära persona. O fjicerm p: (F o ris. från si e. 8.) Officerarnos anta vir Kong!. f ottan har under året een.?k to bor 189_8--30 Soptombor 8H9 bifvi t ömdl m o e: Iran KongL SJökrigsskoan utgångne.......... oct minsents med : genom afsked.................... samt utgjorde een 30 Sopt~;~ j ; ~ ;.--~ ;3 ;;;) ------ -......,.. Kong..f~tLnns JJermrtnenrt oe]1 J(;~:~~.--~;tf.:/_~--;;~~-~~; 1 ~2 : 1 ~?esejvsner ha va Uitdcr S'L1' t 1-1 ' genom dödsfa '. ' 11U'/28t{rtig 111 ec ; och u tgjor ~i~ --~- ~ -1 -~~-i~ ~-- ~fii -~~ 1 --~ ~ --~ --~_-i ;1--.<i ~.. ; ~ ;j~ 1 - ~ ~;~~~-~: ; ;:; d 0 1 ~ 30 September 8!D: K ommm1dörcr K om mendörkap~ ~ ; ; ~;.' - ~f: i ;~- -~.-~:~-<i ~;;...... Kaptener.............................,--,................ ') Deri in!jeräknadt f ottan qvf,rstå. 1'-ids!o ift i Sjöväsendet. 2 9 3 3 8 13 ] officer, :;om hn.r ti ~!!\ ]}( ] att SfiSOm <in ön (j

- 7G - I Kon y. f ottan g rrsi''' vi km' igt Upnstsrydiyr, Y oro den 30 September 18!)9 : Viceamiraer................ Konteramiraer........................ Kommendörer........... Kommencörznptener at :n, grat1en.............. Kaptoner...................................... Löjtnanter............... Underöjtnanter................ 2 2 :)! 17 ~) \J2 13() Yid Kong. Oars.:ronn aripri!j~r utgjon1e n,ntaet o 'fi eeraro den 30 Septomber 1 S\\1: Öfversto................. Major.......................... Kaptener........................................... Löjtnanter..................................... Underöjtnanter............ O T!ndemfjicerare: Uncoroffi cernrnes yid K.ong. fottan anta har under don Oktober 1898-30 Septomber 189!) ökats m el1: tiu underofficerare af 2:a graden bofonrmo.......,., o onom ) samt minskats mod: öfverfyttning ti 11 m~tnrttsönarestnt....... rtfsked.............................. ~d~............................ (j 2 -± 8 2B året Mod undantag n,{ do ii Kong. fothms reson-stater öhor Hyttade, u p p tog nudoroficorspersmwon den i30 SopLom ber 1 :-\~)~) föjande anta um1orofticoraro: pä, Oarskmna station: Fbggumorofi-iceraro................................................. 18 Underofficemre nt 2:a grac1on.................. 1!)5') 1731) ' ) Deraf 2 ö'vcr Ht:tt. G 1- - 77 - på Stocchoms station: Faggunderofficerare................................ 201) Under officerare af 2:a grad en......... 70 2 ) 903) 2 G 3. 1) r.'i faggunderofficerare hafva under oivannämnca tic befordrats 5 uneerofficerare a[ 2:n, graden. T i månrtcsönaresat öhorfyttado voro don. BO Soptomber 1899: Faggunr'orofficerare........................................... f) Unr1oroffi.corare af 2:a gmdon... ] 1 G Kong7. jourtns 1 esprv räkwh1o <on 30 Septomber 18fD: Uncorofficcr:re.............. dora' B tihöradc Kong. Hottans ;;~;~-- r ~~~ ;~;,~ ~.~~ :... Kong. Car7skro-na rwtierikär om[attare den 30 Soptomber 189!) föjande antn n nrerofi-jceraro: Styck:jnnkaro.................................. 17 ) Sergeanter..................................... ] f-~ G) 3[)7) Gemenskap. ]Jf.a t.roscompanierna hostodo don 30 Soptombor 18\J~) af: U morofficerskorpraer................................................ 1338) : a kass sjömän............................................. 285 2:a d:o d:o 701 B:e c:o <1:u.......................... 35G RydO............................................................. 7U Vakante.......................................................... 302 18-± 7 ') Dcmf ~ öhcr stat. ' ) DcmJ öf1 cr f'trtt o ~ : \1 a[skcd med ti,;tån att 'om iinör i Kong. fottan qyarsttt. ) De m [ ;j öfver stat oc h :t 's k C't m C'd tittmt n,tt R:\so n ]iin iis i 1\.ong. fiott:t11 qva.rsbt ' ) Deraf ii öfvcr st:tt och akcd nw t 1i ~1i' ~H ah ~'1o n \ii n\iis i Ko11 g. 1io1ta11 qvarsut. '') Dcmf ö i drcu. ) ' )!) ') f),, 8_5

Ekonomikompanierna bestodo den 30 September 1899 af: Underofficerskorpraer.............. 30 1 ) :a kassens sjömän....................... 134, 2:a ) 3:e, Rymde.................... Vakante... Edarecompanienza utgjordes Yid samma tid af: Underofficerskorpraer... 1 :a kassens sjömän................ 2:a m 24 6 13 304 73 191 11 11 117 3:e ) 58 Rymde.......... Vakante................................ 7!: 455 Handverkswmpanie?~nas styrka vid samma tid framgår af föjande tabe: UnderofHcerskorpracr :a kassens sjömän... 2:a d:o d:o 3:e d:o d:o \' akante......... Sntniua ~) 10 15 8 9 G 34 25-78- Vapensme(cr. Timmermän. ''orpe(hamtverkare.. i) 3 Sege- Rumma. sön1tnare. 2 i3!) 5 Minörkompanierna bestoco <en 30 September Underofficerskorpraer............ :a kassens sjömän.............. 2:a n ) 3:e n Hymde.......... Vakante................... 24 2D 1S 2 15 ss 18~19 af: 993) ~~ 28 G 33 46 24G - 79- Båtsmanskompanierna utgjordes vid samma tid af: 1:a kassens sjömän............... 74 2:a ' 174 3:e 11 11 och rekryter.............. 217 Varfskass........... 45 510 Skeppsgussecårens styrka var den 1 Oktober 1899: på :a kompaniet, anta gossai............................ 124 11 2:a d:o, 124 Under året hafva af gått: 248 genom karskrifning...... 101,, af sked på måsmans begäran... 7, för sjukdom........ 6, 11 för dåigt uppförande..... 2 11 11 för visad oförmåga...... 3 Afförd ur ruorna på grund af dödsfa......... 1, såsom rymmare.................. 21 141 Af de karskrifne hafva anstäts på kornpanierna: vid CarsJuona statio u........................ 56, Stockhoms,,....... 45 101 Kong. Carsiaona artierikår bestod den 30 September 1809 af: 1:e konstapar................. 2:e d:o : a kassens artierister.................... Artierister...................... Sjukvårdare........ :........................ Hornbåsare Deraf voro: 18 34 33 218 8 8 3H Tjeustskydige i ikbot mer1 sjömanskårcus värfvade stam 27 Voontärer........................................................................... 2 Öfrige................. 290 1 ) Demf 7 öfvcr Rtat. ) Öfver o;tat. ) Deraf 2 öfver stat.

- 80 -- III. Fottans öfningar och undervisningsverk. Uneer sonasto med don 30 Septomber tiändaupna undervisnings- och öfningsår vid fottan hafva föjande fartyg, a fc eningar och os kajrar utgått på cxpocition, nemigen: a) Fartyg tihömnde skoorna: Korvetten Saga för öfning med sjökrigsskoans kaeetter i 3 månader D dagar, under hvikcn tid korvetton besökte Maaga, Tanger, Gibratar, Antwerpen, Strömstad, Kostor och hamnpatser i Öresund. Befästecmct hissados den 1 Maj; korvetten inmönstrados don G i samrna månad, inspekterades een 20 Jui och afmönstrades den 8 Augusti. Kanonbåten Scur och torpedbåten N.T 73 för öfning med G:o, 5:e och 4:e kassernas kadetter i ångbåts- och torpcdbåtsmanövor, maskiskötso, skär0:årds- och kustnavio erino-..._, h OJ sjömätning m. m. under 1 månad 7 dagar. Befästecknet å kanonbåten hissacos den 1 Augusti; kanonbåten inmönstrados s:umna dag sat afmönstrados don G September. Den 31 Augusti nfpoettcrndes kadetterna i Stockhom. Officer ft canon.jåten tjcnstg:jorde såsom chef å!orpcdbåteu. Korvetton Pr~jct för öfningar med matros- och cdarea: tcningarnas rekrytkurser samt aspiranter ti 1\..ong. Sjökrig::; skoan uneer 2 månader 17 dagar, under hviken tid korvetton besökte Leitt, Uhristiansand, Hesingborg och Libau. Under :2 mi'tnmor i) dagar yoro aspirantorna ti Kong!. Sjökrigsskoan cmbarkoradc å korvetten. Befästecknet hissades een 2G Jnni och korvetten inmönstrades den 1 Jui samt inspekterades den 5 September och afmönstradcs een 11 i samma månad. - 81- Öfningsskeppot Nqjruen samt i.ifningsbriggarue Gadan, Fntken och Scinwr, utgörande on afdcning för öfvande af skeppsgossar under -! månader G dagar. Fartygschefernas befästockei hissades don 10 Maj och afdcningschefen s den 15 i samma månn d, h viken sistnämnda rag briggame inmönstrados. Uneer expeditionen Lesöktos bmnnar och ankarpatser å Sveriges kuster. Af<oningon inspekterados i CarsJuona af stationsbefiihafvaren derstädos den G So1Jtombor och fartva-en afmönstradcs den 12 samma månac. '.Jb Den för skjutskoans öfningar rustade afdoningen, bestående af ogoments[artygot Stockhom, kanonlåta m o Edda och Urd samt on stångtorpedlåt under 2 månader 2 dagar. Afdoningcu var föragd i Carskrona skärgårc (Boösund). Befästecknet hissacos den 19 Ar)ri fartvo en inmönstrajos det '.., h 22 samma månad, och afmönstrado::; Stockhom den 21 samt Edda och Urc den 22 Juni; afdoningcn inspekterados af komm endanten i Carskrona den 19 Juni. Eu afdcning beståondo af oc:cmentsfartvo et Buqenie._., <.).Jh. ' ångkranpråmarne N:?'is.) och (J, 1 ysmaskiulåt, 1 handkranpräm samt - ångsupar och behöfigt anta transportpråmar och roddbåtar, för mineringsöfningar å minposition i stockho m s skärgård med minörer och för utbidning i minörtjenst afsocdo beviiringsmiin, under 2 månader 10 dagar. Befästocknot hissades don Jui, inmönstringen förrättades den G i samma månad, ijjspcktion een G och 7 samt afmönstring don 13 Roptcmbor. IGn afdcni!. bos tfwnco ni twcmcutshrtv< ct LaaerbJeke ' ',..., J,._,,':/. ) vorkstads'art.vgot }(_an, torpedbåtamc Brixt, Meteor, N:r'is 1'.1, 'hi och 77 samt sui ;_!,torp o<. b å tame N:ris 14/J och D1 jo m to on mindre itngsup och bcjöfigt untn transportpråmar och rocdh{ttar för torpocskonns öfningar i Stockhoms skärgård. BcUi!stockot hissades don 12 J u ni, i nrnön::;tri ng on förrättados ron 15 i S<mma m ånai1, in::; pektio n don 2\J Jui och af mönstring don -.Augusti. Dessutom hatva å stationorna användts Imtyg och båtar f~r segeexercis-, tackings- oc;h båttjenstöfningar samt minenngsöfningar å station.

-82- b) Fartyg ej tihöran(e skoorna: Korvetten P-r('jrt på expedition ti aftägsnare farvatten uti 7 månader dag, hva rundor besöktes Portsmout1, S:ta Urur, (Teneriffa), Gibratar, To u on, Pirx us, Aexand ria, Mata, Gibratar, Dartmouth och TT esingborg. Befästodmot Idssades den 4 Oktober 1898, och inmönstring egce rum den 2 i samma månad; korvetten inspekterades een 29 Apri 1809 och afmönstrades een G Maj. Kanonbaten Svenskswu på vinterexpedition ti rikets vostm kust uneer -! månader!j dagar för uppehåande af orlningon vid fiskestäena å Bohuskusten under pågåondo si Aske samt för att bispringa nödstäda 'artyg. Befästecknet hissados een 29 Oktober 1898; kanonbåten inmöustrades den 3 derpt1 föjande November och nfmönstrados een 18Mars 1890. Kanon6ftten SuPnsksunr för att föra een svenska atdo Jingon af on internationej gmdmätniugsoxpoeition ti Spetsborgen samt derstädes under son1nuuon biträda afde ningcn vic do arbeten, som för gradmätuingcns förberedande och utförande erfordrades. Be tii. stocknot hissados den 15 Maj 180\J; kanonb ~iten inmönstrades den 18 i samma månad och atönslra c cs don 13 Oktober. Torpedkryssaren Örnen pi\. o x pedition ti Öresund för att föra 11. \L. Konungen ti Danmm-k och derifrån åter ti I Sverige. Befästocknot!Jissades don 12 Oktober 18\JS; torpockryssm on inmönstrades < CH 13 samt afmönstrados don 22 i samma månad. Torpedkryssaren Jacob Bngge för förande af fartyget från byggnadsorten (Mamö) ti Carskrona. Befästocknot hissados don 23 N o vomber 1808; torpedkryssaron inmönstrados samma cug samt afmönstracos don 30 November. Pansarbiten Nion [ör förande uf fartyget från byggnadsorten (CHitoborg) ti I Uarskrona. Befästecknet hissades don 22 Februari 18G~ ; pausarbåten inmönstrades den 23 i samma månad och afmönstracos den 2 JV[ars. Befästecknet hissados coroftor åter den 12 Juni, och pansarbåten erhö sin bosätt- - 83 - ning den 16 i samma månad samt utgick för anstäande af fartprof samt uttagande af svängningsdiametrar och runingsvinkar m. m.; den 27 Juni ingick pansarbåten i Carskrona beväringsar doui ng. Pansarbåten Thm för utförand o af profskjutning med pansarbåtens avettage m. m. Bcfästocmet hissades don 18 Maj; pansarbåten inmönstrados den 2-i samma månad och afmönstrades den 10 Juni. Kanonbåten Ajtid för att uneer tiden från och m ed den 23 ti och med don 2G Maj stäas ti t. f. ehofons för genorastabens förfogande för andstigningspatsers rekognosering m. m. samt från och m ed den 27 samma månad och under omkring en vecka an vändas för rekognosering af ti signastationer inom de inre dearna af Stockhoms skärgårdsområdon ämpiga patser. I3efästocknet hissados don 20 Maj, kanonbåten inmönstrados den 22 samma Inånad samt afmönstraces don 3 Juni. Don 29 September hissaces befästecknet åter, och kanonbåten inm(instradcs don 30 samma månat samt afgick ti Carskroua för att t i höm nämnda station; ajmönstring ogdo rnm don G Oktober 18G9. Kanonbåten.Astrid var rustad een 28 och 20 Jui för inspektion ai torpedskoan. Utefsfartygot Drott tmor 2 m tmador 10 dagar ti H. M. Konungens förfogande. 1\ ngfartyget 8ködmön under månad -! daga r i oika uppdrag i Stockhoms skärgård och Mäaren. U nder 189D hafva sjömätningsfartygen Paren och Svaan användts för sjömätningar från och med een 3 Maj, då bofästeeknet hissades. Fartygen afmönstrades cou 5 Oktober. En afdening, Stockhoms b('väringsafdening, beståondo af ogementsfartyget Bttgenie samt pansarbåtarue B erserc och Uf tör förberedande öfningar med ti amän tjenst samt ti särskid tjonst, edare, vid Stockhoms station inskrifne beväringsmän under omkririg 1 1 / 2 månad. Befästecknet hissados don 6 maj (afdeningschofens den 9), inmönstring egc1o rum den 9 samma månad och inspektion don 17 Juni, bvareftor Eugenie

- 84 - n'tnönstrades don 22 sn mt fp,r serc och Uf!'rå n och mod don ~ samm a månaf förenados m od StockhomsaJdoningon (so nedan). E n at<onin o Carskro na bet iiri 11gsafid'ni11(j, bosuton<o ni' 0' ' pansarbåtarna Odrn, Thor och Niorr samt torporkryssaren Jacob Bagge och ogomontsfart.vgct Stoekhom, nndor bc:ii nf ä<stc fartygseh ofon i egenskap af nj<eningsghc för förheroan<c örningnr m ed t i amiin tjenst sam t ti siirskih tjonst, edare, vi< Uarskrona station inskrirne boväringsmiin. Ddiisteckncn å Oden, Thor, Jaeob Ba.r;.r;e och Stoccwm b issa<1cs don 27 Juni, hvarcftor <essa fnrtvg inmönstrn<os den Jui. För Nion utgjono donna cxpe<ition tortsiittning å förogåomc. Från och med den 11.Augusti ingingo Oden, Thor, Niord och Jacob B agqe uti <o u muor högsto boähnfvnron, viceamiraen Friherre Ji'. W. von Ottor städa km;toskadorn, under det att samma dag on ny afconing bidados af ogomontsfnrtygct S tockw!m oc;h kanonbåten Sriiggar för öfmn<c ar dc vid Uarskrmm f:tation inryckta beviiringsmiin, Iör wim pats oj kunde ber odus å kusteskaderns fartyg. S!rägq n!t.~ b o JtistoGkcn hissndcs don R Augusti, och inmönstring skodde <on 11 samma månad; a'<cningcn inspcktcm<cs <on 27 Aoptcmbcr, hvaroftcr fartygen armönstr:ho, S tock/io!m <on 7 Oktober och Skäc;qnd don 30 September. En eskader, kt~stcsraccrn, bosuicmc a r pansarbtttmno OrPn, T1or och Niord, torpo<krysf'arne C'{rt!'S Horn och Jacob Bag.r;e, knnonbåtam c U rd och Ska_r;u amt torpc<hmarnc Bfi.x;t, ~Me teo r, S tjcrnn, K ojjte{, N-ris 5,?, 75 och 77, i och för örvande a r ~tnmpcrsonn och heviiriji,<; frtm och mc< dcii -'\..ug usti ti och mc< don 27 ScpLomicr. Bc ii stcd::nct ii, <ar s Horn och.lyr 5 hi ssades <en 7,\ugu:-;ti :-;amt å Urr, 8/jenw och X ojjtet den H,\ugusti. För örri,ga fartyg utgjorde dcc:sa oxp c< itionor fortsiittning pä röregåen<o. rndor ti<'n (i -2ö Soptomher tihörde kanonbhton B!endn f'a mt under Li den 1 ö-2ö hammiuofart.ygot Guifr cskn<crn. Kie. i\ean een 1i3 och Hi..ugnsti nt aces a c~ k:hcm hosök - 85 Oden, T ho r, Jacob Bngge, Ur d och N:r 7 J ajmönstracos den 30 Soptom ber, N-io rc, N ris 5 och 75 on 3 Oktober, Cnes Horn, Skng~d och N r 77 don -t Oktober samt Bix t, JYietcor, S tjcrnn och Komet den 2\) Soptom bor. En afcening, Stoccwmsafdcnin.c;cn, bostäonde af pansarbåtarna John E ricsson, 1-Iidur, Björn, B cr8crk och Uf samt knnonbåtcn S cagu i och för öfvancc a ' stampersona och beväring från och mod den 23 Juni ti och m od den -± Augusti. Boh.istockncn hi ssades å Jom Ericsson don ID Juni (afdeningschotcns on 2i3) samt å Ska,c;u, HiTdur och Björn den 20 Juni. För B cn erc och Uf utgjorde dessa expeditioner tortsiittnin g å förcgftende. J om E ric:-;:-;on af m önstrad os don S Augusti samt H idwr, Björn, B erserk och Uf den U sannna m ånac. Ska,c;u fortsatte si n expedition i kustesmdc1p (se ofvan). Från och mod don 30 Jui ti och mod den 4 Septomber voro torpedbåtarna Bix t, Meteor,.LV:ri:-; 71, 75 och 77 tideade afdeningoa. V erkstadsfartyget Ran för inskjutning af torp eder. Bc Hstecknot hi ssados den 12 Maj; fartyget imnönstrnlos den + samma månad och afmönstrndos don Juni. Torpedbåten N:r 75 för förnndo af torpedbåte n~ hån Stockhom ti Uarskrona. Boästccknct hi ss ad es~ een f Apri; torpedbi\,ten inmönstrades don 15 och afmönstra<cs een J 8 samma m åna<. Korvotteu Bader hör.ia<c rusta den.j. Oktober, inmönstraccs den 12 och afgick samma cag på expedition ti a f ägsnarc farvatten. A kanonbåten Sumsksnn r hi ssades befistecknot een ;)O Oktober, hvareftor kh II Onbåton <en :3 November inmönstrados och samma cng afg ick på oxpocitioh ti rikets vostkust för bispringmhe nf nödstidda tartyg och fiskebåtar samt för uppchåande af ordningen å fiskepatser. Antidot bcvä-rin,c;smän, som insttit s1g ti Ynponöfning, utgjorde:

- Si - ti amän tjonst inskrifno.........., fästningstjonst,......, annan siirskic tjonst än fästningstjonst vid Cars- vid stoekkrona station: homs station: 715 -U 270 oor särskid befattnin g:>.. _ i 1_1 s.:... _n_ if_'t_to _3_0 _ 8_0 Summa beväringsmän 1,206 330 eer tisammans vid båda stationorna,gog bcv~iringsmän. Af ofvanståendo anta öfvadcs: om bord å fartyg tihörande kusteskadern............ å ogementsfartyg i närheten af Carskrona.... å fnrtyg tihörande cou i Stockhoms skärgårj sammaudragna afdcniugcn........................ under mineri ngsöfningar... :.................... å sjöbefästningarna vid Cnrskrona......... i and å fottans stationer............... Af ti städeskomna afgingo: enigt 103 inskrifningsförordningon hemföro[vado, 17 värnpigtsagcn '27 mom. 2 b värnphgtsagcn )) 91 ] 7 436 H3 153 108 404 '211-87 - Vid minskoan i Carskrona hafva 9 reservofficerare, 10 reservofficersaspiranter och 16 mn,n samt vid minskoan i Stockhom 52 man från fiottan och officer, underofficer och 2 :e konstapar från Vaxhoms artierikår åtnjutit undervisning. Vid Carskrona artierikår utniimndes under December månad 1899 ti underöjtnanter 8 från krigsskoan utoxaminerade eever. Vid kårens sko.or b af ya undervisats: i rekrytskoan G man, i underbefässkoan 11 man, deraf yoontär, samt i konstapesskoan: under höstterm i non 38 man, dcraf extra eev, och under vårterminen 37 man, dera[ extra eev. c) Skoor- i and*) Vid början af äs[tret 1RD8-8\J!) utgjorde aj vi e sjökrigsskoan G7, af h vika umor höston 18~!) 7, efter t taet utdotter afagd ouicersexamcu, utniinmdcs ti underöjtnanter vid Kong!. fottan och 3 ti underöjtnanter i Kong. fottans reserv; och utgör antaet eever nu GV. Vid exercisskoan i Carskrona hafva 4ct1:Z mau, dcmf befäs- och rcservbciäskurscrnu 28, och vid oxercisskoan Stockhom 237 mau, erhåit undervisning. I under befä ss koan i Car s krona har undorv isning m cd Ieats 0 rescrvunceröjtnanter, 10 reservofficersaspiranter och 17 3 man; och vid Stockhoms stations undcrbchisskoa hafvu undervisats 21 man. *) Utdrag ur riksdagsbcrättescn.

- S8 -- IV. Utvecking och underhå af Fottans materie. :FartygsmaterieF). 1~ m :sc/7 / f 7'7 Cwrskrona- sta ion: Nybyggnn<on af: torpodhåton Stjerna har asutats.. Nybyggnaten af torpodbhtarna Orkan, Bris och Vind har fortgått, så att onrast on Le mimro insättningsoch ajsutningsarboten återstil Fur nybyggnad af torpalbåtarna A och B samt af htta ångsupar Iör J :a kass pansarbhtar är materie under anskaffning. Nybyggnad at ufningsfartygot Jarramas har fortgått; skrofvot är färdigt; inroningsoch afsutningsarbeten pågå. Kompetteringsarboten och anskafning a' on Lo inventarier ti pansarbåtamn Thor och Niord hafva utförts. J(ompettoringsnrboton och anska'jning af en do inventarier för torpedkryssmen Jacob Bagge ha[ya utförts. ''orpedbåtnrna N:ris J, 3, 7i3, / i) oeh 77 h:1..\a försetts moc ya n[tkomprossionspumpnr. Kanonbåten Gnnhi har förämmts ti ha.mminfmtyg snmt kanonbåten.astrir oeh briggen Snappopp ti kopråmar. Stocc10!ms station: Amri ngs- och ropamtionsnrbctot å pansarbåten Bersork i och för ross Jörscom1o mo< amwn bostyckning har a[sutats, hvarjomto fnrtygot försetts m o<1 inre oodrisk beysning. Anrringsnrboton å pansarbåten SuYo pågft. Ammunitionshi ssar Jur pansarbåtarna '!'hors och Niores 26 cm. kanonor ha[ya tiyorkats och do ti Thor höramo '') Utdmg m riksdagnbcriittescn. vft -!f7~~d~ 1.2 /~- - th - uppsatts i fartyget. Ny1Jyp;gna(1on n[ två jornångsupar ti torpc<kryssamn. Ca os Ugga och Psiamcr, ysmnskinb{j..ton N:r 2 och on hnihkranpri\.m för [arta m i 11 JörsYarot bar a[sutats. Nybyggnaden nr on tmnsportp 6un af jern för nsta minfursvarct, :jomi\,j gshp<n ti pnnsarhi\.ton Dristighoten samt on de arbeten Iur ti h y_ggna< anhc'a<a 2:a k::lss torpo<båtnmn. N:ri s 7D och S äro påbörj a<o (hmrjomto <iv OJ so 1 oparati onsoch kompottoringsnrhoton!ur artyg, kajer, <ookor och örr i\.<sms uwirts). i'ör sjökartoyorkot, otsycrkot och portverket hnjnt Roc1- vnn iga underhå s-, rurtnings- och n rnstn ingsnrboton utrörts, hyarjomto <iyorso repar<ttiomarhoton [t skormt.vgot Abraham H.y<borg påbörjats. U nder år 1800 hafva ne(annämma genom Marin[örnttningon kontrahoraro arbeten eyororats: pansarbåten '!'hor nf J3ergsun<s mekaniska verkstms aktiohong; pansarbåten Niord af Lindhomons Yorkstnc1R aktieboag; torpedkryssaren Caos Horn a.f \Y. Lin(horgs YOrkRta<s- och Yarfsaktioboag, warjomto åtskii ga inyontarior fur pansarbåtarna ''hor, 1\iorc och Dristighoten samt torpo<kryssarna Uaos H om, Cas Ugga och Psinmor anskaffats. Utvidgning af Lindhomens tornocka i Uötoborg har hi[, it vcrkstii < nj Lindhomons verkstaes aktiobong. Uonom \arini'ön atnin.gcns försorg haha kontrakt a'sutats om enrans r ur ti otians hoho[ ar!ö jan< o ar h eten: pansm m::tm ;c[ t i p:m sarbhton Dristi ghoten mod Uompagnio dos iauts F ournoaux i S:t Chmn om och aktieboago t Boors-Gu Rpång; p a,nsarh[tto n j._ m o( Bcrgsu n<s m ekaniska yorkstars aktiobong; p<msarh[ttcn B m o< Lin<homon R yorkstads aktichoag och \Totaa yorkrtn<s nya aktieboag; pansarbttton U m or Kockums mekani ska Ycrkstars aktiobong; pn.n snrm rttori o ti pansarbåtarna.\.., B och C m er Frio<1. Krupp i E ssen o<..:h akt i ohon.got 13o'ors-(: uspi\.11 g.

-90- Föjande arbeten äro anbefada ti utförande vid fottans vari: :a kass torpedbåtarna A och B i Carskrona; 2:a kass torpedbåtarna N:ris 79 och 81 i Stockhohn; ångsupar ti pansarbåten Dristighoten i Stockhom; ångsnpar ti pansar bittartarna A, B och O samt pansarbitton Uöta i Uarskrona. Artieri materie F) Uneer år 1809 har för Hottans räkning anskaffats: 2:) cm. kanonor m/u+ U, 12 cm. kanonor.mj\j-± samt ö7 mm. mnonor M/80 B, aa för nybyggnacer och omändring a[ ähro fartyg; 25 cm. torn:wottago för pansmbåtarna rrhor och Nion, sam t diverse ammunition:;;utrecni ngar. För fasta minförsvaret iir under året anskahndt hufvucsadigen: on transportpråm af stå, i vers e eektrisk beysningsmaterie och sdrgånsteofonmaterio, warjomte on transportpråm apterats ti handkranpråm. ''') Utdrag ur riksd:tg~bcrii.lteb o n. -!)- Sammamrag af utförda s<jntiifningnr å CarsJuona skjutbana år 1899. i\tånac. Datum. Januari F ejrnari Mars,, 4, 7,!J, 14, 20 Ot;h 2[ 24 o. 25 27 o. 28 7 Prof ~ kjutning med tackjornsprojektier mo t. ' knndärt pansnr ur 12 cm. k. M/D1, 15 cm. k. M/RH oc h 27 cm. k. i\it7g. nf 6 cn 1. k.-hnt Mj!J8 från.~ k er nr G7 mm. ss. k. M;ö! och i\j/i!j H. af nobekrut i rör (!IX1GX 112) ur 12 cm. k. M/9-i. af nobekrut i rör (GX IOX120) ur 24 cm. k. M/80. 11, 14o.15 Skjutförsök med nobekrut i rör (Gx10x120) och brunt pri~mati~kt krnt ur 24 cm. k. :f/90 i >'jofv. va-:w. i\f!jo m c< omstäda ventier. 18 ProfskjL1tn ing :tf nobekrut i' pattor (2XGXfi) ur 57 mm. s~. k. i'/92. 7 8 af 57 m1n. patronh:- Ror i\j /S9. af 35 mm. kru~ ur 27 cm. k. :U/ 71) för kommenderade fartyg. af torpedkrys>-<aron Jacoh Bagge;; bestyckning. 13 Skjutförsök för utrönande a[ vanigt och pre parerad t trävirkes antändighet och brännbarhet; 2 CUL k. i'ii/t. 14 Profskjutning af 15 mm. krut ur 12 cm. k. \/81 för kom rn oncerade fartyg. 15 af röksvagt Bi\ft krut ur 2() ti. k. M/94. 20 af nobekrut i rör (!XGX 11 2) ur 12 cm. k. ]U/94. 24 Anskjutning af ö st. 57 mm. ss. k. 1\f,'ö!) B. I'rof~kjutning af nobekrutpatrone r för konmwn dorade fart?g. 27 för bestämmande a' :udning för :!0 ovemn;;ens n obckrnt (2 X G X 1;). Jem[örch;o ~kjutnin g m oan 15 oeh 19 ov. nobekrut (2 X G X G)., Prof:;cjntuing för uppgratiering af skaor. Tidshi/t i SJöviisencct. 7

-!!i - \ånac. Datum..i\Jånad. Datum. J\ars Apri :Maj, Juni 6 27 2S 7 8 H 20 22 27 28 2 4 o. H 27 2!J 30 2 3 s } Profskjutning för hcstämnundc af addning för 57 mm. ss. k. \f/f; 3 mm. krut (KungRhomcn).,, för bestämmande af addning för [i7 111111. SR. k. 3 mm. krut (Hkjut ::;koan). af 12 cm. granatkartescher M/94. af n obekrutpatron er för kommenderae fartyg. af karbinammunition. af 12 cm. ss. k. \I/94 avettagets Iasts~it.tning å kanon båte n U rc. Rkjntförsök för utrönande af tor rt furuvirkes anhindighet vid beskjutning. 15 mm. k. M/83. Vrofskjutning af mottryeksringar i 12 cm. k. \f/81 å ogementsfartyget s tockho m. Skjutfört>ök med 38 mn1. projektier adade med coronit. 1.\nskjntning af 2 st. 57 mm. ss. k. M/S!J B. Profskjutning af mottrycksringar i 15 cm. k. M/83 och 12 cm. k. i\1 / ~ å korvetten Saga. A nskjntning af 4 st. 8 mm. autom:ttiska kusprutor M/95. Profskjutning af 25 mm. ku:;prntammnnition for kommendemdc fartyg. af 12 cm. pansargranater af: strt.i\f/!!4. af 12 cm. granatkartescher M/94. af 8 mm. automatiska kuspmtor å pansarbåten Thor. af 57 mm. ss. k. avettage å pansarbåten Thor. af 12 cm. ss. k. avettage å p:tnsarbåten Thor. af 25, cm. k. avettage å pansarhåten Thor. :tf nobekrut i rör (9 X G X 112) ur 12 cm. ss. k. M/94. J n ni Jni Augusti September Ok tuber 13 14 f 21 21 o. 22 2t 30 O 14 SkjuUön.;ök för utrönaf<' nj torrt fnrnvirker antändighet oc1 >riinnharhet. (:-17 n. H~. k. ) Prof:-;kjutning af noh'krnt i pattor (:2X(jXti) ur ur G7 1.,.;,.;_ k.?ii/!!2. af torpedi>:hcn Rtjcrnas 17 nn. :w. af nohekrntp:ttroner fö r koh'i dcr:t<c fa1tyg. af R mn1. :wtomati~m kusprotur il pansarh:tcn i'>ion. a [ 25,., <.:11 1. knnoncrn:ts :wdtagv å pansarhitim ''Kiord. af 12 cm. k. av. :1 pansarbiten Ni ord. af i>7. >'t<. k. ]aye((. et ]ansar!;. ~ion'. af 57 m1n. patro11hysor ~\f ;' H!J och ho:-; pcrknshiont> rör J\1'/RD. af perknssim1srör, större,.:\1 t ~m. a[ :!:\ c::t. kanonerna;; avettage :t pansariåten ''Thor. 13,15 o.18 8kjut.'ör::;ök för ntronande af torr fnmvirkes antändighet Yid )('::;kjut.nin g-. 22 Profs kjutning :'f nobckrnt i pattur (2 x (i x Ii) ur o7 mu1. SR. k. M '!J2. 28 af 17 a 20 ev. no!ckrnt i pattor O 18 s 2:1 7 (2 X (j X t>) nr 57 mn1. ss. k \T/!!2 i och för :tddning. af mnryek:;ring i J 2 cm. k. M;'S {t kanonb,hen Jrc. NkjntWr:;ök med fj7 111111. ss. k. M/D2 N:r 107, Ht1 idgad i mynning<.'. Prof::;kjutning för nttagning af hastighet<. r!'ör 2ö cm. stågrann,tcr r/.'örsiik. Skjutförsök med röksvagt krut i ]ii em.. kanon M j8!) med for:niw;ka kann.rc. Pro[skjntning :tf pcrknnsionsrdr, swrre, J\T!J:. af 57 mm. patron1yh:t M/R!J. af mottryck:; ringar i F1 cm. k. M, 8;)

Månad. Augusti September Oktober November September November December Datum., 28 2 2, 3 o. 23 Proftikjutning -!)4 - och 12 cm. k. M/81 å korvetten Brtder. af 2ö cm. stågranater VI/Försök. 2G o. 30 Profskjutning af 15 cm. panrargranrtter M/88 för sedda med kapse. 8 o. 9 af 57 mm. stågranater B/89. 2 } rtf 15 cm. stågranrtter M/Försök. 11i,7,J8 22 rtf 12 cm. patronhysor M/94. J, 22 o. 23 Ansk{~tning rtf O st. 57 mm. ss. k. M;89 B. 23, 2A, 28 Profskjutning af 57 mm. patronhy~or V~f89;.. 28 af G cm. kanonkrut Mt98 fran A km. 28 o. 29 13 18 27 28 29 af 57 mm. patronhysor M/89. nj perkussionsrör, större, Mj93. rtf HK. IV. krut ur 2ö cm. kanon JVI/89 B. med för~1 in skad kmnmrtre. af 57 mm. patronhysor M/89. af HK. IV. krut ur 24 cm. k. Mf90. af 57 mm. patronhysor M/98. En officer vid Kong. Fottan har i Kie öfvorva~ it pr~.:- k. t ' ned on torr)on af ny typ. Officerare och mg_enws JU mng.._.,.. f,,. ]n t rer vid fottan hafva Yid åtskiiga utändska verkstm or o v~n :t,,, tiverkningen sag. fasta!'f. fo r fottans räminb() bestäd matone at skda Hus- och Byggnatsarbeten'''). Cat sb ona station: Kajbyggnad och brygga af sten för f svr et ] 1aJ,, maots yjd vestra stranden a[ nyu 111111 or c. ' < b *) Utdrag ur riksdagsberittcsen. varfvot, och å söcra stranden befintig träbrygga för torpedväsendet har f-yttats. Inrednings- och förändringsarboten i förrådshusot för torpeder utfva utförts, samt värmeedningen kompottomts, hvarjemto diverse reparations- och kompottoringsarbeten för kajor, dockor och förrådshus utförts. Stockhoms station: Diverse reparations- och kom piettoringsarbeten för kajer, dockor och förrådshus hafva utförts. Kungshoms fästnin.r;: Förstärkningsarbetena hafva fortsatts, nya anäggningar å Aspö påbörjats, försänkningsarbotona fortsatts, samt dessutom för Fottans räkning en do arbeten utförts å Kungshoms fästning. Sjö{arteverket*) Uw1er år 1809 ha[va sj ömätningsarboten bifvit utförda: Vid Gefoborgs äns kust och skärgård, der desamma från sistidne års sutpunkt vid Näsudden des fortsatts ti Våtnti.sudde och Agöns östra udde upptagande Fjäevikou, yttre deen af Enångervikon samt farvattnet moan och syd Innorstön-Agön, des utförts i Siviks- och Njutångorsfjärdarne, tisammans omfattande ou area af 1,2:.1 qvadratnymi i skaan : 20000 och 2,74 qvadratnymi i skaan : 50000; samt vid N on bottons hin s kust och skärgård, der de fortsatts från sisticua års sutpunkter vid Tnmcön, Möröarne, Mannön oeh Kunoöhti.an syc:vart och vi\ Bomön och VIceerstön norevart hän, upptagande i dot uärmasto färdigmätning af eeen Lueit-Piteå och farvattnet närmast ost och vest om donna od, tisammans omfattande on area af 2,30 qvacratnymi i skaan : 20000 och O,GD qv<tc.ratnymi i ska.an : 50000. N ottobehåningen för försåda k:artor utgjorde 0,468 kr. 70 öre. ''') Utdrag ur riksdagsberättesen.

--!)(; - \T N :.mti :,;( -Ucteoroogisia byrån''') \. ntaet a ObservationsstatiO I Or, y dan d O und or hyn'm, utgiirn:-; nu a' ~O fitaticmer för fu bti.indign.ro meteoroogiska ohc;c J'\<tLi nnor, 2+ ör ondast n cderbönsmi.itning, Hi för hydrogr ntic;ka ihkttngeser, H för Ynttcnhiijdmiitning medest regirtromnd<' appnrater samt -b ör YatLCihöjcmiitning morost observationer ft pegar. J\'r'teoroogiRm oh:-;crvatio nsjnurnaer, förda på fartyg å afii,!.>;c;naro faryattcn, Ht[ya incmnats 'rån ty [t iirogrfartyg och _Ha nuhe sfnrtyg. Nedan erforderiga utdrag a dessa journaer hifvit verkstida, komma dc att n.fsii,]([m; ti meteoroogiska institutet i Jtrecht. H_n;ms ho k- och kartsam in g ar h af va iii'yen under år S(Ht h i\ it p rt se1 h anigt siitt föriika1c. -!)7 -- Af kommuner, korporationer oor enskida hnjva anordnats 2J nya edfyrar. Tro stycken, enskida tihöriga fyrar, hafva b if vit ändrade. Nya fasta sjömärkon mfva uppsatts : fem stycken i far Joden Liggskär-Kaix, ott i Mäaron och ett vid Sotofjordon, Bohusänska kusten. Vid rikets kuster hafva tikommit 00 nya prickar och f ytande sjömärken. Trottiotva dyika märkon hafva f yttats eer ändrats och tjuguen stycken hafva indragits. Två för sjöfarton vid Sveriges kuster himodiga fartygsvrak harva 1..mdanröjts. I don m ean Lotsstyrosen och danska 1 [arinministoriot don 1D D ecember 1802 oni.gt Kong. n1nj:ts b emyndigande träffade ö[veronskommcso om samarbete m ean Öresunds norra ooh Hesingörs otsstationer har ahaats om ändring i syfte att åstadkomma en rättvisare fördening af de båda stationernas inkomster i förhåauco ti arbetet. \'U. Lots rcrict'''). 'iir att utii.~.'j.'. a s Yid \ 'cstm Banken i!-'(idra dee1t a' BotLnisk.a Yiken i stiiol för d't dor stn.tioncnhe, mindre tjoaslhma _nskcppct iir dt Ytt [tng_nskcpp aj' j\' under J,vgg!ad. Tpp'iin111 dct a' e11 n _\- f.n å Kuen, N kå es n orcvestm kn ~t. wr p i1 hörjats. i)ymtkuhes fvr vi1 Åa1ushaf hnr cru'tit ny, krnftignrc' <tji p:t.rat, Jwnrjumto 'öriitcni beysning a,;bdkoij it.~ vi1 :t.;t ajh ra!yrar. Ly~hojm wva HOnnats Yi d Hen ~os grnih i norra inoppel ti (ici', Yid Hatsicken ntan'ör Daarö, vid J(orsitsgnm't i Ltr odc11 i-'ii'dsnnd- : kiertcjc och vi1 Ska.Jtsgrunot i i( ai<sujhj.. VIU Naviga.tionsskoorna''). Vi1 rikot::; navigationsskoor haiva umor äsåret 1898-10\:JD Yarit inskrifna: i uayigationsafconingon :3D0 eever, af wika 1 H-± utexaminerats sårom styrmiin och J 8 sasom sjökapten er, samt i mn.skinistafdoningon 178 oovor, af hvim J 1-± afagt maskinistexamon och 40 ö'vcrmaskinistoxam en. Antaet ar dom, som, utan att såsom eever h af va tihört skoorna, atnjutit uneervisning cerstiices, hafva utgjort :i7 ' n[ hvika 5 afiagt styrmans-, 12 sjöknpten s-, 10 maskinist- och ö öfv e rma~kini stcxame n. D essutom hafva -±0 eovor och 2ö privatister afjagt goddm examon i angmaskinhint. '') itdrag m riksdagsbcrättescn.

- D8 -- IX. Enigt hån Kong. Maj:ts v01orhöram1o Befaningshatvande inkomna uppgifter utgjorde inti den November 18()\) vaknnssatta nummer af båtsmanshi\,ot i)] 31, oruti inbogripm1 do mom Bekinge än och 8ö1ra ~före härad af Kamar än på 10 år vakanssatta rotar, hvika )amtiga numera bifvit förii.mrnde ti ständiga. X. Utfärdade amänna författningar m. m. berörande sjöförsvaret, hande och sjöfart~')...tn11cr år f-\()0 hafva föjande amänna för'attningar bi[vit på ehorens för Sjöförsvarsdepartementet föredragning utiilrdadc, nomigon: een 23 Januari: kungörese angående änrnt< ~ c'bo nf 2 i kungöresen nngåondo antagning af manskap vid Jiuttans sjömanskår genom kontrakt don 20 :Maj J R\1t-1; den 26' ].Iaj: kungörese angåonco antagning, utbidning och pensionering at rcsc rvbcb för fiottan; cn 17 November: förnynrit rogcmeuto för fiottans pensionskassa; den 8 December: förn~ ' it< iustruktion för :Marin förvatningen; samma dag: förord n i ng ang{te1e astäning i fotta u s rosorv af persona, som fömt tihört w1.gon af fottans miitära kårer; samm~a cag: 'öro'ning angåom1o uppr~ittando af en äkarestat i fottans roc;orv; sanww dag: förorcning angående konstituering och anstiining af persona vic f1ottans stam och reserv vid mobiisoring; sanona dag: förnyad instruktion för dom, som bifva 'öro'naco att förrätta generamönstring mod sjömans- och skeppsgossokå.rorna samt Cmskrona artierikår. ''') Uturag nr riksdagsbcrittc~cu. Sedan een uneer den 20 Januari 18\13 tisatta kommisswn för granskning af fottans regemente afgifvit försag i ämnet, har uneer den 8 December 1800 regemente för fottan, de I, personaen, öfverstyresou samt styresen och förvatningen vid stationerna, och de II, sjötjonstgöringon, bifvit ti oftorrtittoso faststäct. Den + Jui 80~J um1ertecknades i Stockhom on konvention mod derti hörande protoko angående onnandot af fi skeriförhåandena i de ti Sverige oeh Danmark gränsamo farvattnen. Kong. 1\faj:ts ratifikation derå har utfärdats eu 4 sistidne Augusti. Underhandingar hafva pågått rörande undertecknande af en dekaration angåonde tokningen af art. 4 i don mean do Förenade rikena och Spanien bestående sjöfartstraktat. De mod Chienska regeringen inedda uneerhandingar om afsutande af en traktat angående handes- och sjöfartsförhåandena mean de Förenade Hikena och Chie hafva fortgått. På en af Kong. Maj:t afåten offcie inbjudning hafva norska, danska, ryska, tyska, nederändska och britiska rogcrmgarua genom ombud detagit i en intornntiouo konferens, som een 15 Juni 1809 smnmanträct i Stockhom för uppgörande af p1rn för ifrågasatt samvermn mean Sverige, Norge, Danmark, Rysf'and, Tyskand, N oderänderna och Britism riket vid hvdrografisk~ och bioogiska undersökningar i Norcmfvot, Nor~sjön och Ostm sjön i fiskeriornas intresse. De at konferensen fattade besut hafva uudorstäts reo e-. h rm?arna i niimnda änder, hvarjemto 'ranska oeh begiska rogermgama inbjudits att dotaga i dessa internationea hnfsutdersökningar. Pi\, inbjudan af Koug. noderi:ncsm regeringen ha[va de Förenade Rikena genom dipomatiskt ombud, biträdt af tvenne tekniske deegerade för hvart<ora riket, detagit i den internationea konferens, som den 18 Maj 189\J sammanträdde i Haag för öfvoräggning om de verksammasto meden att trygga den

- 100 - aminna freden och inskränka öhcrdrifna miitära rustningar, och har ombudet å de F'örcnato Rikenas vägnar undertecknat föjande vid donsamma bosutade konventioner och dekarationer, nemigen: J) konvention om biiggaho på fredig vig af moanfokiga tvister; Janus ; 2) konvention rörande Jagar och bruk under krig ti B) konvention angåondo tibmpning uneer krig ti sjös af GoneYorkonyentionons af ton 22 Augusti H i-! grundsatser; --) dekaration angåonde förmc mot att kasta projektier och sprängämnen från b<tongcr o. s. v.; :-)) dekaration rönt!c Iörbw mot anväjhandc a[ pmjckticr, hvims enda ändamå är att sprida qvävamc eler cöci g a gaser; G) tekaratiou römntc förbult mot anvii.ndame af kuor, som met btthot i mcnniskokroppcn utvicgas eer tipattas. Kong. Mnj:ts ratifikation å dessa afta har i.unn icke gifvits. För turkiska rogeringen har tikännagifvits KoJ1g. Maj:ts godkinnando af bcstimmcserna i Let betäukamo, so m afgifvits af een år H\JG tisatta iijtornationoa bjkommissioncu, ifvcnsom ni' een Yi hotinkajh ct fogade kajtariff Det mean Sverige och Norge m. 11. stator, å ona r::i1an, samt Marocko, å Lcn aucm, Len 31 1\faj H00 a':,;]utaco Hir <mg angåon<e förvati1ingcn och underhået af en fyriurättin,g -pft Cap Sparte h:tr bi 'vit ti]trädt af H,yf:t:am genom ett 'ör så1ant i1mamå Jon :) Ma:j SDD i Tangor unortccknadt protoko. 'fntor nodanniimita dngar bar Kong. i.{aj:t uthlnat föjaj11o ar Kong. 1\faj :t {öre:::: agna och af H,iksdagcn des i owrindnht skick, des mod vissa förindringar antagna Jörfattningar, nomigen:.. JS\)\ een :ZG 1\aj: ag om iindrar yd('sc af' 3.~jöag('n., 10 Juni: ag om imrad ydese at Si, 87, 1:23 och - 101-1-+::1 88 i straffagen för krigsmagten <en 7 Oktober HS; J \\JU don 10 Juni: Discipi ustadga fur krigsmagfen. x r. Fottans stabs -rer{samhef). Omc11cbart U111cr ehofon [ör fottan s stab har utarbetats rundng ti nrticricxorcisregcmontc för fiottans Jmtyg och försag ti skjutinstruktion för t-ottan I, artieri, hvarjomtc arb0tcn påbörjats för ett <ojinitivt onnamc af f:ottan s signaviisomc, taktik och bcvakningstjonst. i\obiiscrings- och statistiska nf<eningen har fortsatt arbetet på fustämigmhct af fiottans mobiie~crin gs pan cr och \ ad dcrmor hnr r-:ammanhang äfyojjsom utroningen ang{wnde ifrågasatta öri.ijhringar i gitnnde bosh1mmosor om fo ttans bm äring. Föndng haha ajgi'yits: ti sjömansdrcm: föntening å stationer, a[dcningar, yrkee~grcnn.r och önegrader under :r 1!100; ti kungörese och öfriga bestiinunescr :mgåcn1o untagning, utbidning och pensionering af rcsorvhcfii [ör fottan; ti crfoncrig ökning n ottans stampersona. Det statisti'ka m hctet röm!o Jrimman<o mmincr har fortsatts, Jwurjctc on officer forbmtt don n honom er tionstgöring Yi( go1 1 end stabons krigshistorif<ka a ' d u ni ng p[t]jör.i a< e re< ogire sen 'ör f ottans <eta.gawc i SOS års krig. J nom komnmnikatioj 1sa'ddn ingen hafva \'if'sa utrc<ni n gnr ang:cndo iottans mo>ii:oe1 ing fortsatts i\ ensom uta.rjetandet a[ en miitiir kustgeogndi oe i försng ti fördoningshöckor. Förf< ag ha 1\-a a' g i 'Yits: ti kustsigna väscjhcts utveckiwb g cnon UJriLttawo a' Y< pjunustationor >)'o o mho... ~ ). ;:--, '.. t--b a tco'onocningar sat utji(ning och (i'ning a[ pon:onacn samt ti ökw sjömitnings\ c.f<am ut. Oficorarc fnn a'(cningcn hnjva corjomto detagit i rekognoseringar. ) Utdrag ur rik::hag::;bcrilescn.

- 102 - XII. Hi)gswor för ofccrarc 7 : ). I krigshögskoan, der :a arbotshret i amämm kursen tog sin början don 8 Oktober 18\18, hafva i 11icimmb kurs antaet oevor utgjort 1:\ af h vika umcr Apri 8!)0 på ogen begäran frö.n skoan ai'gick, och påg[tr sedan ron 2 sistidne Oktober 2:a arbetsåret i amänna kmsen mec 4 eever. I högre kurson vid skoan åtnjuter sodan sistnämma <ag eev undervisning. r'i infanteriskjutskoan å Hosorsborg hafva såsom eever varit bcordrn.de officer från tottan och från Carskrona artierikår. Af eeverna vid krigshögskoan hafva varit från fottan och från Carskroua artierikår, samt af eeverna vid artieri- och ingeniörhögskoan 12 från nämnda kår. ) Utdrag nr ri.ksdagsberättcsen.