:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIDSI{ H 1FT UTGIFVEN AF KOKGL. ORLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 55:e år g CAitf,SKit01H. A:\IIR,\ LITETS-BOKTRYCKE!t ET. 18U2.

3 . Inneh å: Fottan tmter sistforfutna året.... Sid.. Arsberättese aj f<iredraganden i förvatning, m. m ,. 17. Arsberättese af furedraganden i artierivetenskap :25. Årsberättese af föredraganden i skeppsbyggerivetenskap Arsberättese af foreraganden i sjöfartsvisendc N pre odapparater :23. Kapten J. Lidmans signasystem Verdcns örogsfottor Skydd for fartygsbottnar af jern och stå , 148. Sn?.bbedskanoner, system Canet Framtidens stndsf1utyg :, The «Crescent Com se Imicator>> Ny tysk kryssarekoryett J,iteratnr Sidd. 158, 247, 328 och 399. Anförande af öredraganden i minvetenskap Sid Om kompassutredningen å våra 2:a och 3:e kass pansarbåtar Engeska fottans eskaderöfningar sommaren Franska fottans mobiisering och manö, er år , 190. Behöfva vi en sjökrigshögskoa; och hvika fordringar böra vi i så fa stäa på en sådan? segefartyg med anxiiärmaskin Snabbedskanoner för franska fottan Från tyska Örogsfottan Behöfva vi en sjökrigshögskoa; och hvika fordringar böra Yi i så fa stäa p(l en sådan? Ryska fottan s manöyer år Afståndssignaering uti engeska fottan Nicaragna-kanaen N:got om nn brukig<t sjöångpannor Sicd. Skcppsbyggeriet i Engand år Hrarjehanda Frattini Ingaramos ifräcdningsbäte Loycrs» Om stråkastare med parabospege Om JOrnfartygs forrostning och skyddsmede deremot Sidd. :Försök med bottenfärg inom engeska fottan Aminncseta : '. Lorentz Leo poc von Horn ,, och 335. Sid. 323., och 466. Sid

4 Nis Hem;ing Rnd9f Bembard Horn 8f Rantzien P ehr Oof Backström Nis Axe Fischcrström Wofgang- Wentze von Haffner Car Gustaf Lindmark \rsberiittese öfver Kong. Örogsmannasäskapets verksamhet..... Anförande vid presiriii nedäggande inom Kong!. Örogsmannasäskapet Grunderna för edens edning å våra 1:a kassens pansarbåtar bet iiffande såvä artieri som minor? Optisk skjutning Amira P. H. Coom:, om Sveriges försvar Ann n en gång Banco Eneaadet Varning för isberg i Södra Atanten ,026 meters utgångshastighot em. snabbsijutande kanon från o Cre LLsot Tjockfytande koväte såsom briinse nndor skeppsångpannor..... Kong!. Örogsmannasäskapets prisfråg or för år Såsom bihang: Ofridea underrätteser (Utdrag af Genera-Order, Kong. Bref, a. m.) Sid : J.: : : Fottan under sistförfutna året. I. Femte hufvudtiten vid 1891 års riksdag. Vid regeringen af utgifterna under riksstatens femte hufvndtite ifrågakomma vid sistidet års riksdag nedan omförmäda förändri;1gar beträffande Ortiuat1ie au sag: :o) Med bifa ti Kong. Maj:ts cerom gjorda framstäning förhöjde rikseagen det i då gäande riksstat ti afördnq j'ö1 fottans C01jJser och stater an visare ansag å 1,5 t 2, 734 kronor med det för innevarande år ti förändrad organisation af sjömanscorpsen erforderiga beopp, 67,000 kronor, eer ti 1,579,734 kronor. Derjemte mecgaf riksdagen, att hvad af ansaget ti ersättning för vakanta rusthåsnummer i Bekinge än och Söcra Möre härad af Kamar än icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbesut bör imäknas band tigångarna ti aföning för fottans corpser och stater må iksom föregående år för fyande af behofvet under denna ansagstite uneer år 1892 användas, samt bevijade på extra stat för år 1892 ett ansag af 50,000 kronor ti genomförande af een besutade öneregeringen /ör jottan, att gemensamt med ansaget ti fottans corpser och stater redovisas. 2:o) Riksdagen bifö Kong. 1\iaj:ts framstäning, att den på reservationsansaget ti becädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpsema uneer år 1892 möjigen uppkommande besparing måtte få användas ti betäckande af een brist, som, innan ansaget erhåit reservationsansags natur, på detsamma uppkommit. 3:o) I öfverensstämmese med Kong. Maj:ts ti rikseagen een 14 Januari 1891 nåcigst afgifna proposition besöt Tids/;r, i Sjv'

5 ' -~riksdagen att nedsätta försagsansaget ti indrin,q i 1'Ustningsoct roteriu,r;sbesviiren från 80,000 kronor ti 60,000 kronor. ; - Under pågående riksmöte hade visserigen den 14 Mars förnyad nådig proposition a:fåtits, hemstäande att ofvannämnda ansag måtte höjas med 20,000 kronor ti OO,(JOO kronor i stäet för att sänkas ti 60,000 kronor; men denna framstrlning, som föranedts af Kong. Maj:ts nådiga -proposition af sistnämnda dag ti riksdagen med förshtg ti vissa ändringar i agen den 5 J u ni 1836 angående indring i rustnings- och roteriugsbesvären, bef af riksdagen. afsagen i sammanhang med sistnämnda nådiga proposition. En annan på föredragning af stat8rådet och chefen för Kong. sjöförsvarsdepartementet und~r den 14 Mars besntad proposition om iimiug i försagsansaget ti sjöbeoii1 ingens vapeuöjning samt bek('idnac och ersiitt11iug efe1/ör med G8,500 kronor, och hviken äfven a:fäts under fö'utsättning af bifa ti föresagna ändringar i agen een 5 J u ni 1885, b e f äfvene<es af riksdagen afsagen. 4:o) MeJ bita ti Kong. Maj:ts försag besöt riks<age att, af een år 1887 medgifna förhöjning med högst 100,000 kronor i ansaget ti fottaj/s uybygynad och under/u!, i 1892 års riksstat 1.1ppföra et.t beopp af 20,000 kronor,.samt att atsct i berörda riksstat höja nämnca ansag från 1,200,000 kronor ti 1,220,000 kronor. 5:o) Med bifa ti Kong. Maj:ts derom gjorda framstäning besöt riksdagen, att i 1892 års riksstat nedsätta: ansjao-et ti durcnnarsctkostnader med 4,000 kronor ti 14,000 b kronor. G:o) Med bifa ti hvad Kong. Maj:t föresagit besöt riksdagen, att det ti ots- och fijrinriittningen med ifriiddningsansaerna erforderiga pen n ingeansag skue upptagas ti ena- ham.a beopp, h va'ti inkomsten af titen fyr- och bakmede ber~iknats, eer ti 1,200,000 kronor, och föjaktigen ansaget, med inberäkning af deri ingttende friheter och ersittningar, 409 kronor, utföras med,200,409 kronor, samt att de å in- -'komsttiten fyr- och båkmede uppkommande öfverswtt fortfara nde såsom hittis finge användas för de med ansaget afsedda ändamå. 7:o) Kong. 1\ia.j:t. hade föresagit, att femte hufvadtitens ansag å. 94,650 kronor ti undervisningsanstate? för sjöfart måtte minskas med det c1eri ingående beopp af 8,500 kronor, Hiket, jemikt Kong. brefvet een 5 Novembe.r 1886 angående fö rening af n a vigatiansskoans i Göteborg skeppsbyggeriafdening med Chamers' tekniska äroanstat, utbetaades ti cennas styrese af marinförvatningen, och att ansaget sånnca skue upptagas ti 86,150 kronor. I sammanhang härmed föresog Kong. \iaj:t i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiten, att ansaget å denna hnfvudtite ti Chamers' tekniska äroanstat måtte, för uppehaande af een med nämnda anstat förenade skeppsbyggeriafdeningen ökas med ett mot ofvan omförmäda minskning svarande beopp, eer 8,500 kronor, samt att de åderstiägg, som tikomme Iärarne i skeppsbyggeri vid ifrågavarande afdening, skue från och med år 1892 bestridas från åttonde mfvudtitens försagsansag: åden;tiägg. I enighet med hvad Kong..Maj:t,;åunca föresog, min R>ades ansaget ti unden-isningsanstater för sjöfart ti 86,150 kronor. Extra ansag: 8:o) Med bifa ti Kong..Maj:ts cerom gjorda framstän in g anvisade riu;dagen ti fort sittand e af pansarbåten 1'/mes byggande för år 1892 ~tt extra ansag af 1,230,000 kronor. 9:o) Likaedes mec bifa ti Kong!. Maj:ts begäran om ansag ti anskr~ffande aj 2 stycken :sta casspns minbåtm jemte minntredning, eektrisk beysning och bestyckning ett beopp af 374,000 kronor. O:o) Ti anska(}'m:ny af artierimatere bevijade riksdagrm 490,000 kronor, deraf på extra stat för år 1F92 200,000 kronor.

6 -4-. ' 11 :o) ''i fasta mijursvaret anvisade riksd-agen för år f\9~ af Kong. Maj:t äskade 200,000 kronor. 12:o) rri sigua- och teefonstationer hade Kong. Maj:t föresagit anvisande på extra stat för år 1892 af 92,000 honor. Riksdagen bevijade hea det begärd_a ansaget, men anvisade för år 1892 endast 4ti,COO kronor. - 13:o) ''i uppförande af kruthus å Berghotmen hade Kong. Maj:t begärt ett beopp af 42,600 kronor på extra stat för Riksdagen bevijade 42,500 för detta ändamå, och anvisade deraf 21,250 kronor på extra stat för år :o) Ti töne{örbättriug Lit ämrne vjd sjökrigsskotan hade Kong. Maj:t föresagit att ikscagen måtte på extra stat för 1892 bevija,860 kronor. Riksdagen, som icke hade n~got att erinra mot bevi jande af detta ansag, fann cerjemte biigt, med hänsyn ti de skä som i statsrådsprotokoet anfördes, att, så änge ansaget utgår på extra stat och innan såunda öneregering för sjökrigsskoan genomförts, vid detta ansag endast fästes det vi -, kor, att en eer fere ärares vid sjökrigsskoan detagande i undervisningen vid den förberedande sjökrigsskoan icke må utestänga de öfrige från tigodonjutande af een med ansaget afseeda öneförbättringen., Riksdagen besöt atså, att ti öneförbättring åt Iärarne vid sjökrigsskoan, utöfver de 1,300 kronor, som enigt 1888 års riksdags medgifvance få derti användas, anvisa för år 1892 ett extra ansag af 1,860 kronor med det dervid tör öneförbättringens erhåande fästa vikor, att den, som vi deraf komma i åtnjutande, icke må, jemte sin ärarebefattning i sjökrigsskoan, utöfva ärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstat ±ör inträde i nämnda skoa. Ti jemförese må här meddeas de ansagssummor, som för åren bevijats å riksstatens femte hufvuchite: 188>3 18: Kr. 6,069,937: 6, 13,303: 25 6,159,240: G,204,240: 6,%8,690: - 5- Extra ansag--~- Kr. 912,563: 1,017,296: 75 1,385,860: 1,665,860: 2,143,110: IL Fottans miitära persona. Officerskåren. Summa Kr. 6,972,500: 7,130,600: 7,545,100: 7,870,100: H,401,800: Officerarnes anta vid Kon.q. fottan har under året 1:e Oktober :e September 1891 bifvit ökact med från Kong. sjökrigsskoan utgångne underöjtnanter och minswdt genom : afsked , : 2 med döden afgångne och utgjorde såedes den Okober 1891 antaet office-=--- rare vid Kong. fottan Kon,q. fottans permanenta och Kong. Mrt;j:ts fottas Jtya reservstater, bvika den Oktober 1890 räknade 37 officerare, hafva under året minskats genom: med döden afgangen afsked med pension _:._j 5 och utgör såedes i nämnda båda stater den Oktober 1891 antaet officerare Föjande befordringar inom officerskåren hafva under samma tid egt rum, nemigen: vid Kon_q. fottan: ti kommendörkapten af :a graden , _,, 2:a, , kaptener

7 -6- ti öjtnanter , underöjtnanter i Fottan: ti kornmendör i Fottans reserv: ti kommendör i Kon_q. fotta n s rese1 v: ti underöjtnanter... ~ af hvika 9 utexaminerade reservofficersaspiranter. U nteroffi cerskå.ren har under året Oktober Sept~mber 1891 ökats med: ti underofficerare af 2:a graden befordrade samt minscats genom: öfverfyttade ti pensionsstat med döden afgångne befordrad ti navigationsärare... 1 Ti faggunderofficerare hafva befordrats: underofficerare af 2:a graden '. 4 Underofficerspersonaen, med undantag af de å nya reservstaten och ti månadsiinarestaten öfverfyttade, upptog den Oktober 1891 ett anta' af 249, hvaraf 15 faggunderofficerare och 151 underofficerare af 2:a graden tihörde Carskrona station samt 13 faggunderofficerare och 70 underofficerare af 2:a graden tihörde Stockhoms station. Kong. Maj:ts fottas nya reservstat har under året miuskat/i med: med döden afgången: underkonstape Antaet underofficerare å nämnda reservstat utgör Sjömanskåren. 1\atroikompaniernct bestodo den 30 September 1891 af: :a kassens sjömän, underofficerskorporaer...,,. 111 :a,, öfrige.., :a n n, :e kassens sjömän Extra skeppsgossar , Ryn1de Vakante, tifäigt \)3 -- Under årets opp hade matroskompanierna ökats med: från skeppsgossekåren karskrifne extra skeppsgossar (Stockhoms station) från edare- och handtverkskompani , privat befattning , handesfottan och åter insatte i nummer och minskats med: 7 genom dödsfa afsked..., , vid kassationsmönstring......, 5 37 öfverf.yttning ti minörkompani ti uneerofficerare befordrade.... utstrykning...., öfveremning ti discipinkompani.... Medeådern inom matroskompanierna var: för 1:a kassens sjömän, underofficerskorporaer...., :a,, öfrige ,, 2:a, 3:e, Eare- oct wnctverkskomz)({niema utgjordes af: b'darecifdeningen: :a kassens sjömän, underofficerskorporaer !:a 2:a 3:e, öfrige Rymde V amute tifäigt...,...,.... Edareafdeningen hade under året, ökats med: genom antagningskommission anvärfvade '12 år 3F/12 24+;12 20+/

8 från privat befattning , 2:a minörkompaniet ,.... åter insatt i nnmn1er.... samt minskats med: ti underofficer befordrad genom dödsfa :a :a 2:a 3:e afsked..... kassation öfverfyttning ti matroskompani... :..., utstrykning..... :Medeådern iuom edareafdeningen. var: kassens sjömän, underofficerskorporaer...., öfrige... ; o HandtveJ km ec,fde?tingen: :a kassens sjömän, underofiicerskorporaer: tirnmermän..... segesömmare vapensmeder : :.. :a kassens sjömän, öfrige: timmennän segesömmare vapensrueder... ~ rninhandtverkare :a kassens sjömän: timmern1än vapensmeder minhandtverkare.... 3:e kassens sjömän: timmermän vapensmeder ~... 5 vakante,..,..,...,,..,.,...,,..,...,..,...,.. = /12 år 308/ /12 90 m; D- Handtverkareafdeningen hade uneer året ökats med: från privata befattningar samt minskats med: genom befordran ti underofficerare: tirntnerman vapensmed genotn afskec Medeätdem inom handtverkareafdeningen var: ' ----:-:: för :a kassens sjömän, underofficerskorporaer /12 år, :a,, öfrige / 12,, 2:a, 3:e :a :a.lfinörkompanienw bestodo af: /12 192/12 kassens sjömän, underofficerskorporaer ,, öfrige :a 3:e,, ,, 28 Rymde Vakante, tifäige Minörkompanierna hade under året ökats mej.: genom antagningskommissions anvärfning...,. 22, öfverfyttning från matroskompani ~ från privata befattningar ~6 40 och minskats med: genom befordran ti underofficer :a :a, afsked kassation utstrykning öfverfyttning ti 2:a edare- och handtverkskompaniet öfveremning ti discipinkompani _ 13 Medeåtdem inom minörkompanierna var: kassens sjömän, underofficerskorporaer / 12 år 1,, öfrige / 1 2, 6

9 2:a kassens sjömän 3:e,,.F'ästnin,qsartiteristkompanierna bestodo af: :a kassens sjömän :a,, 3:e,, Ry1nde o o... Vakante / 12 år 203/ 12, o Fästningsartieristkompanierna hade under året ökat~ med: från privata befattningar samt minskats med: genorn kassation , utstrykning... :. 10 Medeådern inom fästningsartieristkompanierna var: :a kassens sjömän / 12 år 2:a 3:e,, Båtsmanskompa nierua bestod o af:... :a kassens sjö1nän :a 723 3:e,,... 1,224,... '.... ~ekryter V arfskass \:J 265/12 228;12, Vakante..., ~_154 5,1B6 v edeädem inom båtsmanskompanierna var: :a kassens sjömän / 12 år 2:a,, ! / 12, 3:e 36 1 /12, 24 7 /12 Varfskass /1 2,, Rekryter Skeppsgossekåren bestod den Oktober 1891 af 295 gossar. Tikomne under året: genom antagning vid CarsJuona station 82,,,,,, Stockhoms, Afgångne under året: genom karskrifning , afsked på måsmans begäran ,, på grund af sjukdom ,, för dåigt uppförande G, dödsfa, oyckshändese Af de karskrifne hafva anstäts, p~ kompanierna vid CarsJuona station Stockhoms gossar voro öfver 17 år gama och samtigas medeåder 15 11/ 12 år. Ai1taet inemnade ansökningar om antagning ti skeppsgosse utgjorde 256 stycken, och befvo såedes af de sökande 47,7 proc. antagne. III. Fottans öfningar och undervisningsverk. Under senaste med den 30 September tiändaupna undervisnings- och öfningsår vid fottan hafva föjande öfningsfartyg och afdeningar utgått, nämigen: a) Fartyg tihörande skoorna: Pre,qatten Vanaeis för öfning med sjökrigsskoans kadetter i 4 månader 13 dagar, under hviken tid fregatten besökte Lisboa, Gibratar, Oran, Gibratar, Torekov, Hesingborg Carskrona och V estervik, h varefter den, efter i sistnäm~da hamn fubordade hamn- och sjömätningsöfningar, återkom ti CarsJuona den 4 September. Befästecknet hissades den IYiaj, fregatten inmönstrades den 13 i samma månad, inspekterades af stationsbefähafvaren den 10 Augusti i stridsskjutning med kanoner, segeexercis och manöver och den 4:e September i andstigning samt afmönstrades den 10 September. Korvetten.Xorrköping för öfning med den värfvade stam-

10 men vid båda stationerna under 5 månader 17 dagar. U n der förra häften af expeditionen, då besättningen utgjordes af 2:a årskassen af een värfvade stammen och en de af den fasta stammen, besöktes Öresund och Hesingborg, der 24 aspiranter och 6 extra kadetter embarkerade, Travemti.nde och Matvik, i hviken sistnämnda hamn måskjutnings- och hamuöfningar föret.ogos. I Carskrona, der korvetten efter uneergången inspektion af stationsbefähafvaren, ankrade een 25 Juni, afpoetterades at manskap tihörande 2:a årskassen af värfvade stammens matrosafdening (med undantag af de ombord såsom ekonomister och kanonkommendörer tjenstgörande), hvarefter ett motsvarande anta af värfvade stammens :a årskass embarkerade. Under denna senare de af expeditionen besökte& Hesingborg, Arenda, Leith, Göteborg, Hesingborg och Matvik, h varest aspiranter och ext a kadetter afpoeterades, samt rnåskjutningsöfningar m. m. verkstädes. Korvetten återkom ti Carskrona den 23 September och inspekterades af stationsbefähafvaren derstädes den 24 samma månad. Befästecknet hissades een 17 Apri, fartyget inmönstrar des den 2 Maj och afrnönstrades den 30 September. Skepps,qosseafdenin,qen bestående af briggame Gadan, Faken, Scinze1 och Snappopp, för skeppsgossarnas ö±ning ombord i 3 månader 24 dagar. Öfningarna fortgingo ti sutet af J u ni månad, för de tre sistnämnda briggarna i Carskrona skärgård och angränsande farvatten samt för briggen Gadan, som varit detacherad för kryssning, i Östersjön och å vestkusten. Den 25 Juni afgingo briggame Gadan, Faket och SkimM, förenade ti afcening, i den sedvaniga ~ängre seg-. ingen, ti Öresund, der briggen Snappopp, som på grund af några sjukdomsfa af messing ombord qvaremnats i Carskrona, den 8 Jui förenade sig med afdeningen, som under ångsegingen vidare anöpte Mamö, Hesingborg, Carshamn och Matvik. Den 7 Augusti ankom afdeningen ti Carskrona. - :: - Befästedmen hissades den 8 Maj och briggame inmön :;trades den 16 Maj, inspekterades af stationsbefähafvaren i Carskrona den 22 Augusti och afmönstrades den 29 samma måuac. Skjutskoeafdeningen, bestående af skofartyget Stockhom, kanonbåtarne S cagu och Gn11hic för skjutskoans öfningar i 2 månader 12 dagar.. Afdeningen var f;:.ragd i Carskrona skärgård (Boösund). Befästecknet hissades den 17 Apri. Afdeningens fartyg inmönstrades den 2 Maj; inspekterades af stationsbefähafvaren i Carskrona den 22 Juni och afmönstrades den 27 Juni. 1inafdeningen, föragd i Stockhoms skärgård vid Myttingsviken strax innanför Oscar Fredriksborgs fästning, bestod af ogementsfartyget E'ugenie, ångkranpråm:arne N:ris 8 och 5 samt stångminbåten N:o 149 jemte erforderigt anta båtar och pråmar. Afdeningen började rusta den 18 Juni; inmönstrades den 25!:amma månad, inspekterades af stationsbefähafvaren i Stockhom den 4 Augusti och afmönstrades den 11 Augusti. Kanonbåten G1tntitd har under Augusti månad varit städ un<er chefens på fregatten Vauadis' order i och för sjökadet ternas öfningar i ångmaskins- och ångfartygs-handterande. Vid stationerna hafva under Apri månad utförts stångminöfningar och unuer förra häften af Juni månad förberedande mineringsöfningar vid Stockhoms station. I sammanhang med stångrninöfningarna vid Carskrona station har jemvä otsöfningar egt rum såvä under dager som mörker i inoppen ti Carskrona. b) Fartyg icke tihörande skoorna: Skofartyget Stoccwm och ogementsfartyget Eugenie hafva användts 22 dagar för de fottan 1890 tideade värnpigtige. Befästecknen nedhaades den :=:2 Oktober efter månad och 29 dagars expedition. Kanonbåten Astrid, sedan föregående öfningsår på expedition för fiskets främjande ångs rikets kuster. Fartyget af-

11 -14- mönstrades den 13 November 1890; expeditionens ängd under innevarande öfningsår månad 14 dagar. Korvetten Freja, expedition ti afägsnare farvatten i 7 månader 26 dagar, h varunder Pymouth, Gibratar, Neape, Mata, Corfu, Aexandria, Pirmns, Chanaque, Constantinope, Goetta, Gibratar, Cherbourg och Matvik besöktes. Korvetten återkom ti Carskrona een 2i3 Apri. Befästecknet hissades den 12 September 1890~ korvetten inmönstrades den 29 samma månad, inspekterades af stationsbefähafvaren den 25 Apri 189 t och afmönstrades den 5 Maj. Kanonbåten Aj7~id, vinterexpedition ti rikets vestkust fur uppehåande af or cning under pågående sifiske samt för att bispringa nöcstäda fartyg i 5 månader och 16 dagar. Befästecknet hissades een 27 Oktober 1890, fartyget inmönstrades den 3 November samma år samt afmönstrades Len 10 Apri Afdertzngen, mej chefen å pansarbåten Göta såsom afdeningschef, bestående af: pansarbåten Göta, kanonbåtarue af :a kassen Verdande och Skagtt, af 2:a kassen Sigric och Asög, minöfningsfartyget Rem jemt0 4 stycken 2:a kass minbåtar, har utfört rekognoserings- och krigsöfningar m. m. i Stockhoms skärgån och vid Gotand. Afdeningens befästecken hissades den 9 J u Ii och nedhaades den 15 Augusti. ''iden för befästecknens hissande samt in- och afmönstringsdagen för afdeningens fartyg, synes af nedanstående tabe: Pansarbåten Göta Kanonbåten Verdance , Skagu...., Sigrid , Asög :Minöfningsfart. Han med 4 st. minbåtar 2% '/ 7 '% 22/r, '/ ~/j '17 % 22 a 'I 12/s 22; 6 r 1 7 r2; 8 2% J/7 H/s Bof:s- / In- / Aftccnwt /mön.st. r.- ~ möns. tr.- hissadt dag- dag -15- Chefsfartyget Drott på expedition ti Gotand, Christiania och rikets vestkust i 2 månader och 14 dagar. Befästecknet hissades den 26 Juni samt den 11 Jui; fartyget inmönstrades den 29 J u ni samt afmöustrades den 10 September; härnnder afpoetterades besättningen den 6 Jui och gick ånyo ombord den 11 J u!i. Kanonbåten Afhid, för särskidt uppdrag i Östergötands skärgård i 3 månader och 26 dagar. Befäste.:;knet hissades een Juni; fartyget inmönstrades den 5 Juni och afmönstrades den 24 September. Ångfartyget Sködmön på expedition i Stockhoms m. f. skärgårdar sammanagdt månad och 3 dagar. Ångfartyget Vakyrian för transporter m. m. i 10 dagar umer Apri månac. Sjömiitningse;;;peditwner hafva utförts med sjömätningsfartygen Faken, Svaan och 'I'iirnan från den 15 Maj, då fartygen inmönstrades. Expeditionerna ej afsntade den 30 September. Skofartyget Stocchom och ogementsfartygen Eu.r;enie och aj Ctaprnan hafva användts för de fottan 1891 tideade vämpigtige från den 12 Augusti, då befästecknen hissades. Den 30 September voro dessa öfningar ännu ej afsutade.. Under öfningsåret har föjande anta officerare tjenstgjort ti sjös: Kommendörkaptener af 1:a graden D:o af 2:a graden Kaptener Löjtnanter U n deröjtnanter Undervisningsverkens verksamhet. har fortgått med derfur gäande regementen. enighet

12 -16- Kong. SJöcriysskoan räknade een Oktober kadetter, af hvika 5 een 29 Oktober utexaminerades ti unceröjtnanter vid Kong. fottan. 3:e kadetter hafva pa grund af visad oämpighet enmat skoan efter sutade sommaröfningar; 14 yngingar hafva efter förut genomgången pröfning som aspiranter vunnit inträde i skoan den Oktober och utgjorde kadetternas anta sagde dag 80. Skeppegosseskoau har meddeat undervisning a 289 skeppsgossar, af hvika 61 inskrifvits i sjömanskåren. Exercisskoan i Carskrona har emnat undervisning åt 509 man, af hvika 433 approberats. Vid Stockhoms exercisskoa hafva af 306 man, som åtnjutit undervisning, 276 approberats. Dessutom hafva vid Oarskrona stations exercisskoa 5 u1deröjtnanter genomgått befäskurs och 20 ;eservofficersaspiranter miitärkurs, af hvika sistnämnda 9, såsom förut omnämnts, bifvit approberade och utnämnde ti reservunderöjtnanter. Vid exercisskoan å Kuu.c;stoms fistuing har undervisning meddeats åt 181 man, af hvika 99 approberats. Uti umerbej'ässcoan i Carskrona har undervisning meddeats åt 10 reservofficersaspiranter och 76 man, af hvika 9 reservofficersaspiranter och 58 man approberats. Vid samrna skoa i Stocktam hafva undervisats 64 man ' af hvika 57 man approberats. Vid minskooma hafva undervisats i Oarskrona 16 officerare, 10 reservofficersaspiranter och 66 man samt i Stockhom 73 man. Af dessa hafva aa approberats, utom 5 man i Oarsn ona och 4 man i Stockhom Årsberättese inom Kong. Örogsmannasäskapets 5:te vetenskapskass. (Regementen, Förpägning, m. m.) ~\J Intrn<cntrn A. Zcttcr~tcn furedragen i Kong!. Örog-smann arii ska pet i :'-'ovembrr 18!) 1. Ehuru tenna vetenskapskass omfattar många oika ämnen, si har dock, si vidt jag kunnat utröna, under det tiiindagångna arbetsåret föga anmärmingsvärdt passerat, som faer under något af dess områcen. Innehåsrik kan såedes oj cenua beriittese bifva, men jag vi söka att ur de käor, som ;;t,\ t t mig ti bms, meddea något, af h vad som under i'n et timat. Regementen. Sjötjenst.görinyen. Ett af särskida kommitterade utarbetajt försag ti regemente för fottan, 2:a deen, sjötjenstgöringen, öfverernnades af Kong!. Maj:t den 26 Aug ti marinförvatningen för att deröfver afgifva yttrande; detta afgafs den 30 Januari innevarande år. GeJtei'ctL11tönstringw. Gäande generamönstringsinstruktion at' år 1834 har undergått en ganska väsentig förändring genom bestämmesen i Kong!. brefvet Jen 13 sistidne Februari, att generamönstring ska me <erti i tur varande distrikt af båtsmanshået tis vidare endast ega rum i den mån sådant distrikt tihörande kompanier varda uppfordrade ti tjenstgöring på stationen samt då verkstäas af vederbörame statiousbefähafvare. SkoLor. Nytt regemente för sjömanskårens skoor och praktiska tiämpningskurser har under året bifvit faststädt sex afdeningar, nämigen: Ine(ning uch amänna bestämmeser, Exercisskoan, ''ids/.'1'. i sj ii r. i::iy2.,,

13 Fästningsartieriafdeningens skoor och tiämpningskurser samt Praktiska tiämpningskurser genom nådig generaorder den 22 Apri; U n derbefässkoan och Minskoau'' genom dyik order den G.Jui. Sjöag. Ny sjöag har utfärdats af Kong. Maj:t den 12.J u ni 1891 och är intagen i Svensk författningssaming.;}j. 35. Inre styresen vid sjöetabissementen. Förenking i jörvatuin.ijen. Genom embetsshifvese den 3 Februari 1890 uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet åt marinförvatningen att inkomma mec yttrande och försao hnrnvida icke ti besparings vinnande och administrationens förenkande m. m. inskränkningar eer amra åtgärder i ett e er annat afseende kunde vidtagas vid Hottans station och vm-f i Stockhom. Sedan vederbörande myndigheter bifvit hörda och inkommit med sina yttranden ti marinforvatningen, anmodades detta embetsverk genom samma chefs skrifvese den 23 Maj innevarande år att så skyndsamt ske kunde afgifva utåtande, huruvida några förändringar i organisationen vid nämnda station vore önskvärda och ämpiga samt i sådan händese angitva hufvuddragen af dessa förändringar, utan att genast uppgöra något detajeralt försag. Detta ntåtande afgat marinförvatningen redan den 8 derpå föjande.juni, i hviket ganska väsentiga indragningar inom personaen föresogos och hemstäces band ttnnat att benämnino eu fottans st-.atiou i ttockhom skue utbytas mot fottans depot i Stockhrjm. r'i svar härå anmodade departementschefen den 10 sistidne Oktober marinförvatningen att skyndsa.migen inkomma ti Kong. 1\Iaj:t des med yttrande angående den förenking i koutroen öfver och redovisningen af penninge- och andra uppbörder, h vi~a ti besparings vinnande eer ejes kunde vidtagas vid fottans båca stationer och va.rf, utan väsentiga förändringar i nuvarande or~?;anisation af styrese och förvatning derstädes, res ock med för- b b - i9- sag ti de nya eer förändrade bestämmeser i regementet fö r fottan, hvika i sammanhang härmed vore erforderiga. Detta ärem1e är HU ur:der handäggning i marinförvatningen. Kasernen ng. Ett vid fottans station i Carskrona änge kändt och erkändt behof har uneer året bi±vit afhupet. Manskapets inkasernering har nämigen ti föje af oämpiga kaserner varit at annat än tidsenig. \Ianskapets trefnac 0ch behöriga vård har derför ej kunnat, s~tsom borct, tigodoses. Behofvet af en föränrring h~iri bef trängande, då det nya värfvade manskapet gjorde sitt inträde å stationen. Sedan t en af förutvarame garnisonskom rnenderi u gen i Carskrona begagnade kasern bifvit den 1 :Maj 1890 edig ti begagnande ttf fottans trupper, ät stationsbefähafvaren upprätta ett af fuständiga ritningar och kostnadsförsag åtföjdt försag ti förämring;;arbeten och anorc1ningar, så VtL i gama matrosoch b,usmansmsernen (kaserne11 N:o 2) som uti den i hörnet af Drottning- och Kyrkagatorna beägna kasernen N:o, äfvensom ti sammanbyggning af dessa kaserner, derför kostnaden beräknade;; tihopa ti 171,470 kronor. Genom Kong. brefvet den 26 September t)90 godkändes Jörsa.get, mede anvisades och arbetena skue genast påbörjas. Vii'ifvade stammens wwändnin_q. <enom nåd. generaorder <en 29 December 1880 och 21 Januari 189 har Kong. ::.Vaj:t befat, att - enär fottans värfyade stam-manskap ej är afsect att an viimas ti poistjenst eer en de andra förut af Lerti kommenderade båtsmän bestridda syssor, h vika icke ing~t i utoidningeu ti krigstjenst, såsom pois- och nattva-. kartjenst, renhåning och andra säparbeten, så vä vid stationerna och varfven, som vid deruneer ydande ägenheters och förråders tisyn och vård - dessa och ikartade göromå skoa förrättas af båtsmän, så änge sådana finnes, samt i mån e ess as an ta bir härför otiräckigt, af annat derför anskaffadt manskap emot betaning af dertör anvisade mede; dock ska värfvade stammens manskap i ikhet med fasta stam-

14 -20- mens detaga i garuisoustjeust och sådana arbeten, som äro att hänföra ti varfvens och sjöbefästningarnas med ceras inventariers underhå och vård, äfvensom fartygs och båtars rustning och afrustning m. m. Förpägning. Sceppsbröd. Att erhåa ett godt skeppsbröd har änge varit ett öuskniug:;må inom fottan. 1\int det s. k. succarie bröcet, bakadt enigt 1847 års besigtningsregemente af enbart rågmjö, hafva upprepade anmärkningar bifvit framstäida efter sutade expeditioner, de festa rigtace mot brödets föga njutbarhet, ti föje af dess hårda stårand. Från och med år 1887 har dock detta bröd vid Stockhoms station varit mycket godt och äfven omtyckt af manskapet, derför att det Lakats af siktact hvete- och rågmjö. Sedermera har marinförvatningen een 14 1\iars 1890 föresh:ritvit, att skeppsbrödet ska utgöras af s. k. cakes, bakadt. af finsiktadt h vete- och rågmjö i förhåande af en de hvetemjö på tre dear rågmjö samt Fonnat i (yrkantiga L::a~or med omkring 9 cm. sidor och omkring 2 cm. tjocka. Detta nya bröd har senaste 2:ne år ut<>pisats å fartyg, tihörande Carskrona station, mon har befunnits vara adees för h~\rdt för att uppfya forcringama på ett godt bröd. Ti föje af svårigheten att få dyikt bröd af god beskaffenhet ti verkad t i Stockhom, har å dervarande stations fartyg fortfarande utspisats skeppsskorpor af siktadt hvete- och rågmjö. Dessutom har, med anedning af marinförvatningens fö- _ reskrift den 27 Januari innevarande år, nnder året på prof utspisat,; på båda stationernas fartyg s pi~bröc i fyrkantiga kakor af Reinhods ångbageriboags i Stocd1om ti verkning_ Om detta bröd:; beskaffenhet så >;om föda hafva omdömena utfait oceadt förd eaktiga och anmärkningar framstäts bott i afseende å svårigheten af de s ~ stuf'uing. Priset. för detta bröc är i Stocdwm 35 öre pr ];g., e er något. dyrare ~in de andra sagen af ske]'psbrö( Prooirmtrtrtikars ues.x!f'entet. För att bereda en öuskvärc ikformig het i de särskida förvatningsmyndigheterna::; tivägagå.ence i fråga om. anskaffningar aj samma sag och för ~ttt bereda en afsevärd ättnad vid infordrande af a11bud och upprättande af kontrakt samt vinna trygghet att af aa speciea f 0 rdringar å vi:;sa sags everansföramå intet bir i något fa förbigånget, så har förordnats i 8 af K ong. 1\Iaj:ts den to JHaj 1889 meddeade föreskrifter angående everanser och arbeten för statens behof, att. för särskida sag af ofta förekommande everanser skoa vederböran,de centraa förvatningsmyndigheter tid efter annan uppgöra amänna bestämmeser angående de fordringar å vara eer arbete, som må finnas nödigt att föreskri f va ti edning och efterrättese vid everansens eer arbetets fugörande. Med an edning hära f anbeface Kong!. VIaj:t een 4 J uii 18'39 medicinastyresen att, ofter det armeforvatningen, marinfön atningen och fångvårdsstyresen e muats ti fäe att yttra sig, mejdea amänna bestämmeser angående fordringarna å ofta förekommande för statens behof afseeda proviantartikar, ti edning och efterrti.ttese vid evt>ransernas fugörande och kontroen ceröfver. Detta uppdrag har af medicinastyresen nyigen bifvit fugjorct genom dess een 16 si~tidne September utfärdade kun <rijrese (bihano ti Svensk födattninbcro;saming N:o 50) ann. n... gilendt> beskaffenheten af femtioåtta oika sag af proviantartikar. Såsom ett nödvändigt och mycket uppysande bihang Li renna kungörese har i dagarne utkommit i bokhanden: Våra vanigaste proviantartikar::; be:;kaffeuhet jernte anvisningar för daras bedömande ti edning för everantörer och kontroanter af generadirektör Aug. Amen; pris krona 50 öre. Bekädnad. Försök nwc impre!jiteradt t!jf! U ppå fram ~ täuiug af marinför vatningen mecgaf Kong!. JYiaj:t den 24 Januari 1890 att för närmare utrönande af ämpigheten att an vända impregneradt tyg i vissa af fottans manskaps bekädnadsper-

15 -2:2- sedar ett mindre anta stortröjor, kädcsbyxor, yeskjort01' och mössor finge ti verkas af impregnerad t tyg och utemnas des ti några af fottans på expedition utgående fartyg och des ti stationerna, för att pröfvas genom begagnande under tjenstgöring såvä ombord som i and. Denna pröfning egde rum under sommaren och en de af hösten sistidet år och ' ehuru försöken icke varit tiräckigt omfattande för att derpå h:unuat grundas ett fuhtäncigt bedörnande af det impregnerade tygets beskaffenhet, ådagaades ikvä att käde bir genom impregnering enigt den af Sveuska impregneringsaktieboaget i Stockhom använda metod i afsevärd grad Yatteutätt, utan att derige110m ida men i andra atseenden. Med anedning deraf hemstäide marinförvatningen hos Kong!. Maj:t att försöken måtte få fortsättas i någon större utsträckning för att bedöma i hyad mån såunda impregneradt tyg borde framdees fa en vid::;träch:tare användning. Med bifa härti förordnades genom Kong. brefvet den 23 Januari innevarande år, att h varje man vid sjömanskårens fasta och värtvade stam ska Yic nästskeende anskaffning och i den ordning, som gäande föreskrifter angående detta manskaps förseende med bekädnad i öhigt bestämma, förses med en stortröja, uti hviken såvä kommisskädet som yefodret är impregneradt enigt nämnda boags metod och med en mössa af på enahanda- sätt impregneradt käde. Inom utgången af år 189~ ska yttrande afgifvas huru pröfningen utfait. Men som nyanskaffning af såvä stortröja som mössa sker för 1:a stäet, hviket ska förvaras å rustkammaren, så synes föga tid bifva öfrig att ti een utsatta terminen anstäa rön medes paggens begagnande. För att skija impregnerade persedar från andra, msys vid Stockhoms station i fodret å de förra persedame ett I af gut käde. Kostnaden för impregneringen utgör enigt nämnda boags taxa 55 öre pr gvacrat-meter för kommiss- och mösskäde s;:tmt 45 öre d:o för ratin (foder i stortröjan), hva'rige uom en stortröjas anskaffningskoslnac ökas med 1 kr. \JU öre ut:h ou mössas n1er 13 öre..!:a ställets be/,;ädnad. Som bestämmesen i fottan::; regemente, att vid utemname från förrådet af per:':ecar för 2:a sliiets bekädnad får, i brist af brukad persede, användas per::;ede af biigare materia, visat sig verka ofördeaktigt så vti för manskapet som för kronan, så har Kong!. Maj:t een 15 \aj innevarande år u pphäft denna bestäm m e se. För att Obord å fartygen uneerätta kontroen öfver de r ko:nmenderadt manskaps bekädnad har marinförvatnin ~ gen den 13 sistidne Oktober förordnat att, förutom den stämping, som göres å manskapets aa bekädnacspersedar, ska t hvarje persede, tihörande 2:a stäet, anbringas en 2 mod annan färg, än den öfriga stämpingen..s!jct modeler. Uti sin underdåniga bb:ättese öfver år 1890 fö rrätt-ad generamönstring med fottans station i Stockhom tihörande matros-, edare- och hamtverkare- samt minör- komr)anier, anmäde generamönste-rherren behöfigheten af nya modeer för mösso r, stöfar och yetröjor. Genom nådig geueraorder den 6 Maj innevarande år faststäides nya modeer fö rde båda förstnämnda persedame och genom en dyik den 17 Jui ny mode för möss kape. De förut så vida och otympiga mösskuame befvo ersatta med högre, men mindre \'i1a kuar, hvars fason bibehåes genom ett i kanten insydt J-i ut och böjigt fiskben. Stöfarne hafva fått en t] ockare sua. ' kragen är betydigt högre och vristen förseed med tnnga i ~tä et för krök. De- nya mösskapeen äro af tunn bomnussatin i stäet för tjock bomutkhä). Deremot godkändes ej generamönsterherrens försag att utbyta gäande moje af. år 1888 för yetröjor mot een gama af Emeertid har under innevarande år företagits vir Stockhoms station noggranna umersömingar och.iemföreser mean dessa båda oika sags tröjor, hvarvid den iire modeens öfverägsenhet bifvit ti fuo konstaterad. De oägenheter 1 som man fnm1-it vidåda yetröjor af gäande

16 -24- mode, jemförda med den ädre modeens, hafva funnits vara: att de äro tjocka och oviga samt hafva benägenhet att kafa upp sig på kroppen; att de äro för urringade, sakna krage vid hasen och emna atför stor de af rygg och bröst obetäck:a; att de ti föje af sin textur draga ättare åt sig smuts och dam samt äro svårare att rengöra; att de ättare gå sönder och äro svårare att aga; att de ej äro så håbara, enär sjutton yetröjor befunnits 1 sitning motsvara tretton af den ädre modeen; och att ti fö je häraf, om äfven i inköp något biigare ikvä stäa sig dyrare för manskapet. Värfvade stammens bekädnad. Den nya faktor, som tiförts fottans sjömanskår genom deu värfvade stammen, har nödvändiggjort åtskiiga nya bestämmeber. Så har genom Kong. brefvet den 25 September 1891 förordnats, att detta manskaps bekädnad ska under permissionsticen (4 år 7 månader) förvaras i kompaniets rustkammare i mönstringsgict skick och bestickad för hvarje man särskidt. Vid inemnandet ti rustkammaren skoa bekäcuadspersecarne värderas af besigtningsförrättning och hvarje pagg förses med anteckning om detsamma åsatt värde. När karen sedan afgår ur tjensteu, ska detta värde ingå i iqvid öfver hans bekädnadskonto mean förrådet och honom. Då derför 1888 års värfvade kontingent vid Stockhoms station permitterades den 30 sistidne September och en stor de af manskapets ti 2:a stäet hörane bekädnad befans i ett at annat iin mönstringsgidt skick, så befvo de kasserade och ersatta med andra från förrådet. Sjukskötse. Fiistninr;en f{nn,q:;wmen. Som atsedan medet af är 1888, då fästningsartieristkompanierna förades å sjöbefi:tstniugen Kungshomen, den ständiga personaen derstädes bifvit be tyc1igt ökad och svårighet visat sig att på ett tifrecbstäande sät.t frän Carskrona station anordna sjukvården och de för manskapet regementerade undervisningskurserna a fästninp:en, så har genom Kong. brefvet den 12 December 1890 bifvit förordnadt, att från och med den Maj ti och med den 30 September hvarje år ska eu extra äkare anstäas å fästning~u för den tid, hvarunder särskid äkare icke är erstädes för beväringsöfningarna tjenstgörance. Arsberättese i artieri. A' K JH'IHii'q J\aptunon, 'rih.crr' E. Barnuko', J'uroragcn i Kung. Örugsm<<L';iiskapct i November JSDI. (Forts. fr. sid. 406 niistföreg. årgiing.) Om vi i vår fotta med gädje måste hesa, såsom en vär- Kann11rr. derik tiökning i vårt artieri förenämnda under året tikomna i')-cm. kanoner \f/89 och 57-mrn. snabbskjutande kanon )) C 89, äfven som att ett godt framsteg i den rätta rigtuingen bifvit gjordt genom förenämnda skjutförsök med röksvagt krut för kanoner af iten kaiber, h viket, äfven om det ej edt ti anlagande af röksvagt krut för dessa pjeser, ikvä ådagaagt att dyikt krut kan inom andet tiverkas, så få vi på samma gång komma ihåg, att med den snabba fart at ting, och ej minst artieriet, nu för tiden utveckar sig, något stiastående härvid ej eger rnm. Våra kanoner af M>76.. hade en ängd af 20 kaiber; de af M/81-26; af.yi.'83-28; och nu tycka vi med skä att 25-cm. kanonen ))'[,'85 och 15-cm. kanonen Mj 89, med af ~ee nde å ängden, som är 34 kaiber, borde tihöra ara nyaste saget. Men gå vi utomands, så finna vi att eu kanonängd af 45 1\aiber uumera börjar bifva amän, äfven för kanoner af

17 - 2G - o;tor kaiber. Denna tiöknieg i ängden har tikommil för att kunna bättre tigodogöra tet ångsamma krutet, och i a synnerhet det röksvaga~ h viket börjat i u föras icke bott för de snabb::;kjutande kanonerna, utan äfven för mycket svåra pjeser, såsom exempevis för en i Frankrike tiverkad 32-cm. kanon af 66 tons vigt. Denna kanon utskjnter sin 45 kg. tunga pansarprojekti med en addning af 135 kg. röksvagt krut, och förrn år vid rnynningeu genomså 114 cm. smidt jeru, motsvarande, derest projektien är af fugodt stå, en genomträngning af v. ]J. 78 cm. goct stå. Ti föjd af att, å ena sidan fartygen ej kunna föra pansar af obegrän;;;ad tjock ek, och i\. andra '~idan kanonernas pansarverkan med förökad ängd och ångsamt brinnande krut har kunnat höjas i betydig grad, hvarti kommer att projektimateriaet så förbättrats, att projektiens hea effekt kan Lagas i anspråk för pansargenomträngning, w.r man på senare tiden ej så mycket sträfvat efter att skaffa kanoner med utomordentigt stor kaiber, utan i stäet nöjt sig med mean-mibrar, och endast å de stora sagskeppen haft ett par pjeser med stor kaiber. Förutsägesen att 11 O-tons kanonerna snart skue få ännu tyngre kamrater, har hittis ej besamiat sig, snarare tvärtom. I Engand, det and, som kanske näst Itaien, vurmade mest för grofva pjeser, har ett omsag i opinionen, ti förmän för de mindre tunga, egt rum, Letta hufvudsakigast föroj sakact af missyckade skjutningar med 110-tons kanonem a för pansarskeppen Victoria, Benbo w och Sans- Pa rei. Först taades om att. 110-tons h:anoneq1a borde utbytas mot 67-tons (34,4 cm. ), och nu senast börja röst!:'' höjas för att stanna vid 32-tons (32,a cm) kanonen för pansarskeppen, såsom varande fnt tiräckig att bräcka det -pansar, so m kan ifrågakomma. Som bevis på iurn stor pansan-erkan verkigen kan erhäas med en kanon af metan-kaiber, oh vars ängd är tiräckig för att kunna tigodogöra ett ångsamt krut 1 och d~, 'rojektimaleriaet är af god beskaff~n~et, må nämnas. en skjutning, som utfördes vid Creusot s1sthdn: Oktober manatt med en derstädes tiverkad 15-cm. snabbskjutande kanon af 45 kaibers ängd mot en 367 mm. tjock ståpåt, af det sag, som numera an \'ändes ti skeppspansar. Laddningen var rökfritt krut. Projektien, 46 kg. af kromstå, tiverkad af Hotzer, genombröt med en ansagsbastighet af 800 meter fuständigt påten. Med an:ra ord, en 15-cm. kanon genomsog en pansarpåt at Schnecer-meta, som var 74 mm. tjockare än Sveas tornpans~r, och 12 mm. tjockare än de engeska pansarskeppens af annras-kassen tornpansar. Projektien förbef he, och i påten förmärktes ingen spricka, hviket at taar godt för såvä kanonens konstruktion och krutet., som projekti- och påtma teriaet. Kännetecknande på huru 11\ngt man i framtiden kanske kanuner att utsträcka kanonernas porte förtjenar att omnämnas att sistidne Oktober månad profsköts i Frankrike en fätmnon, h vars projektihastighet uppgick ti,025 metei'. Men om man vid konstruktionen af senaste årets kanoner i amänhet håit sig ti mean-kaibrarna, 12- och 15-cm., så har man deremot sökt att höja dessas skjuthastighet &å mycket som möjigt... För ett fåta år se<an hade de utändska mannerna Cke svårare snabbskjutande artieri än vi hafva i år, näm~g en och 57-mm. kanoner, men uneer de senare, och a svnnerhet det sistförfutna året, hafva stora framsteg gjorts ) o o s;rfte att öka een snabbskjutande kanonens kaibe~.. Nästan h varje hä te af miitära tidskrifter inom det artie_nst.ska området, som utkommit uneer detta år, har innehåht nagon beskrifning å snabbskjutande kanoner af större kaiber, eer rerogörese för skjutförsök med desamma, ti föjd hv~raf ~et, ) f utua året utförda i andra änder. är omöjigt att erona en beskritning öfver aa de föroättnngar eer försö' som i detta afseende bifvit under det för- S!auuc/r:; kaoncr.

18 -28- Dess bättre är detta, för att få ett begrepp ouj de. oika snabbskjutande kanonerna, icke behöfigt, ty med några modifikationer, beroende af kaibern, äfvensom några oi'kheter uti bakaddningsmekanismens konstruktion, kunna de aa innefattas uneer nedanstående amänna definitioner. De fabrikanter, som utomands f. n. tiverka nyssnämnda materie äro Sir vv. G. Armstrong, Mitche & C:.o, Ebwick works, Newcaste upon Tyne, La Societe anonyme des Forges et Chantiers de a \1editenanee, La Societe anonyme des anciens des etabissements Hotchkiss et C:ie, Herr Friedrich Krupp i Essen och 1\Iaxim-N ordenfe t, Guns and ammunition C:o i London. Kanonen har i amänhet en ängd af '10 ti 45 kaiber, dess addning är innesuten i en metahysa, i hviken oftast ätyen projektien är insatt. Det a sen<tre är förhåandet me 12-cm. och ägre kaibrar, under det. att vid 16-cm. kanon, tiföjd af enhetspatronens större vigt, projekti och patronhysa vanigast äro hvar för sig. Kanonen har icke n ~trron ' b särskid tätinrättniug, emedan metahyban, genom dess utvidgning vid skottos;ningen, fuständigt hindrar gasntströmningen bakåt. Projektierna. äro i amänhet af 4 sag, nämigel vanig spränggranat af tackjern, stågranat, gr;matkartesch och skrå. Oha finnes för en och samma kaiber projektier af två oika modeer, en ätt och en tung. \ied de nya' krutsortema erhåas i amänhet 600 ti 650 meters utgångshastighet med den tunga och 700 ti 750 u~eter med een ätta projektien. Bakaccningsmekanismen, h1 iken är suuf eier ki, don senare horisonta eer vertikai, är så konstruerad, att en befordrar snabba röreser vid stäugandet eer öripna1let. Vid somiga pjeser sker bakacdningsmekanismen3 öppnande automatiskt vid pjesens återgång i skjutstäning Skottets affyrning åstadkommes medes mekanisk eer eektrisk anordning, och vid somiga ~anoner sker een automatiskt, så s u art uakaccningsmekan ismen bifvit suten. Kanonen är atid uppagd i ett midtepivot-avettage, samt har kort reky med automatisk återgång. Somiga kanoner rekyera jemte sina avettage, andra ensamt; i senare faet gider pjesen 1!1cer rekyen uti en rekymante, hviken bäres af a vet taget. Kanonens höjd- och sirorigtning kan verkstäas af samma person, som affyrar skott J t. E dhastigheten är i medeta fem gånger större, än med yaniga kanoner af mo~svarande kaiber. Den är omkring 12 skott i minnten med 10-cm., 10 mer 12-cm. och 6 skott mec ö-cm. snabbskjutande kanonen. Skydcsskä.rmen, af stå, är fäst ti avetten och rörig med denna. Sutir;en kan, såsom en sammanfattning af de snabbskjutande kanonernas af stor kaiber egenskaper, anföras föjande: de ega si.or baistisk förmåga; kunna använda meta patroner, ha f va mycket begränsad reky och automatisk ;\tcrgång ti s;jutstäning; samt medgifva sigtiniens håande ptt ett rörigt må utan svarighet. Detta är i amänna drag beskrifningen å de under senaste tiden tiverk:tde snabbskjutande kanonerna. Att ingå p.:1. on u ärmare rec(jgörese för h var och en af de oika modeerna med deras oika kaibrar torde bifva atför omfattande fö r att kmma inrymmas inom en årsredogörese. Vare det tiräckigt att påpeka att h varje utändsk marin s0ker att sätta så många snabbskjutande kanoner af större kaibor som möjigt på sina fartyg, och häruti intager Engbn,.,, erh:äudt äfven i Frankrike, första. rummet. Enigt engeskrt s.iöministerns embetsberättese 'Vid afgif Ymue af budgeten tör hade engeska fottan under r-)~o, fiimtorn andra pj e~e r, erhåit fö.iande snabbskjutande knponer af gröfre kaiber: 2 st. 16,2-cm. (6) och 134 st. 12- cro. (4,7) kanouer.

19 - 3ö - At sedan smidesjernpansar fick emna rum för _skeppspansar af annan meta, har under de senare åren med vexande framgång pågått en fredig täfingskamp eme(?n compound- och ståpansar, detta senare från fera fabrikanter. Sutigen har dock det af Herrar Schneider & O:o vid Orensot ti verkade stået, ä f ven kaad t Schneider-meta, behåit segern. På ara si:ota tiden har emeertid stået från Orensot fått en medtäfare, som ryckt agern ntaf dess hand, och denna me<täfare, som sett dagen vid samma fabrik, är uicke-stå. Oafsedt att nicke-stå och Schneider-meta hafva samma egare, och såunda icke kunna befaras vija komma i 11Varan<ras väg, så torde, på grund af den ::;tora kostnaden, som är förenad med tiverkningen af det förra, Schneider-meta, åtminstone under den närmaste framtiden, fortfarande kom ma att intaga första rummet band materia för groft skeppspansar. I September månad år 1890 profskötas vid Annapois i Norra Amerika inför en kommitte af officerare, tihörande Förenta staternas fotta, trenne pansarpåtar, hvika representerade ofvannämnda 3 sag af skeppspansar, nämigen stå-, compound- och nicke-stå-pansar. Stå- och nicke-stå-påtarue voro från Hrr Schpeider & O:o i Orensot och campaundpåten från Oamme & O:o i Sheffied. Ståpåten hade 0,4o proc. och compoundpåtens ståyta 0,10 proc. ko; nickeh:;tået hö 3 1 ; ~ / 2 proc. nicke. H vardera påten mätte 244X 83 cm, samt hade en medetjockek af 26,7 cm. De voro fästade ti 9,4 cm. tjock backning af trä. De trenne påtarne profskötas hvarcera först med fyra skott ur en 15-cm., 3ii kaiber ång, kanon, hvarvid pro,iektierna, Hotzer-pansargranater af stå, 45,4 kg. vigt, träfade de resp. påtarne med en hastighet 632 meter uti hvart och ett af påtens fyra hörn, 61 cm. från närmaste hori;,;onta- och vertikakan t. Derefter beskötos samma påtar hvardera med ett skott -31- ur en 20,3-cm. kanon: Pansargranaten af Firth-stå, 95,3 kg. vigt, träffade midt i påten med en hastighet af 564 meter. Enigt den af ofvannärnnda kommitte öfver profskjutningen afgifna rapport erhös dervid föjande resutat. Oompoundpåten genomsogs af aa fem projektiema, och <ess ståyta bef fuständigt förstörd. Två af projektierna gin go het och hået igenom. såvä påt som backning. Båda Orensot-påtarna höo ute aa projektierna; pfiten af enbart stå visa<e något större motstånd än nicke-ståpåten, men den föna erhö vid beskjutningen med 20,3-cm.. pansargranaten fera sprickor, under det att den senare uervid förbet' sprickfri. Med af,;eende fi ifr~tgavarande pansarpåtars inbördes värde s;hter kommitteen desamma, på grnnd af dessa resutat, i fö.iaude ordning: :o) nicke-stå; 2:o) enbart stå och 3:o) compound. Senare på hösten samma år utfördes i Ryssand en ny.iemföreseskjutning emean pansarpåt af stå från Oreusot, samt compound-påt från Shef:f.ed, äfvensom en ståpåt af Vickers tiverkning, hvarvid den förstnämnda ånyo afgick med segern. Dessa skjutningar Lyckas haft ett atgörande infytande på Orensot-stå-pansarets an vändning i nyssnämnda tvenne hinder, ty, oah:tadt ryska regeringen sedan fora år sjef åtit i u om Ryssand tiverka compnnnd-pansar efter Oam mes metod, så har under senaste årel Orensot-verken erhåit en ganska stor bestäning skeppspausar för detta ands fotta; och i N ord-amerika ti verkas numera vid Bethei1ems stå verk, nn<1er öfverinseende aj ingeniörer från Oreusot, ståpansar efter Oreusot-metoden. En pansarpåt af stå, ti verkad vid detta verk, efter nyssnimnda metod, profsköts i början af innevarande år på samma pat::;, fästad ti samma backning, med samma kanon och

20 - 3~iknande projektier, som ofvannämnda trenne stå-, _ nipkestå och compound-påtar. Påten mätte 183X 137 cm., samt var 29,2 cm. tjock. Projektiens ansagshastighet var i : a skottet 619 meter och i 2:a och 3:e skotten 629 meter. Projektien genomsog icke påten i :a och 2:a skottet, men i 3:e skottet gick den så ångt in, att dess spets nätt och jemt trängde igenom densamma. Om man undantager Tyskand, soni. af ätt begripiga skä ogerna vi köpa sin pansarpåt i Frankrike, samt Engand, hviket and må~:;te söka uppehåa sin egen stora ståindustri, så gå numera de festa na~ioner ti Orensot för bestäning af groft skeppspansar, och detta med a rätt, på grund af den utmärkta beskaffenhet det derstädes tiverkade ståpansaret numera har: i jemförese med pansarpåtar från andra fabriker. Emeertid har denna erkändt stora öfverägsenhet hos ståpåt från Orensot först tikommit under oppet af de seuare åren, ty vid tiden, då Sveas pausarpat skue bestäas, voro meningarna beträffande compound- och Orensot-ståpansarets inbördes företräde så deade, att endast det senares ägre pris afgjorde vaet ti förmån för detta. I betraktande af hvad ofvan bifvit anfördt, hafva vi nn skä att vara beåtna, att icke aenast vaet af pansarmateriaet för Svea utfö som det gjorde, utan ock att såvä GiJta, som det nu under ti verkning varande pansaret för ''we, är af stå från Oreusot-verken. ~ Uneer oppet af innevarande år hafva vid sistnämnda verk utförts ytteriga1 e profskjut.niugar mot Lerstädes 't i I verkade pansarpåtar, af hvika ett par förtjena alt omnäm~tas, emedan de visa, att detta stå fortfarande håer hvad det ofvade vid nyssnämnda profskjutning vid Annapois. Den 21 sistidne VIaj besköts en ~60 mm. tjock pansarpåt, fäst ti 90J mm. backning med en o-cm., 45 kg., kromståprojekti af Hotzers tiverkning. Projektien, som hade -33- en ansagshastighet af 625 meter, inträngde 301 mm., såedes med sin spets 51 mm. i backningen, samt stannade qvar i påten, synbart utan minsta formförändring eer spricka. Påten hade icke erhåit spår ti spricka. Sistidne Augusti besköts en 231 mm. tjock ståpåt, fäst ti nyssnämnda backning, med samma sags projekti och 585 meters ansagshastighet. Projektibpetsen gick nätt och jemt igenom påten, såedes inträngning = 231 mm. Projektien var efter skottet fukomigt he, och påten utan tecken ti spricka. Samma månad proft::köts en 230 mm. tjock ståpåt, fäst ti backning, med 3 st. dyika projektier och medeansagshastighet af 584 meter. Inträngningen bef resp. 282, 28 och 27R mm. Projektien genomsog ej påten, utan åstadkom endast pft dess baksida 3:ne säta upphöjningar, hvaraf endast en var spräckt i midten. För öfrigt hade påten inga märkbara sprickor. Sutigen profskötos sistidne månad vid nämnda verk för fottans räkning tvenne ståpåtar af 35 mm. tjockek, uttagna från en bestäning skyddsskärmar för 27 -cm. och 24-Cn. avettage å Kungshoms fästning. H vardera profpåten, som var en meter i (yrkan t, sam t ntan backning fäst ti en odrät träram, besköt,.. med 4 st. oaddade 47-mm. stågranater af kg. vigt, hvika, med 380 meters ansagshastighet, träffade påten i hvart och ett af dess {yra hörn v. p. 30 cm. från närmaste vertika- ocb horisontakan t. Aa åtta projektierna genomträngde påten med vid pass hafva deras ogivaa de, men sungades derpå tibaka, och nedföo omkring 20 ti 30 meter framför tafan. Ehuru påtarna enigt kontraktet ej behötde vara starkare, än att de, vid beskjutning på nyssnämnda sätt, ej skue spricka eer genomsäppa projektien, och såunda befvo antagna, besköts den andra påten derefter med ytterigare två Projektier af samma sag, men högre ansagshastighet, näm_ :-

21 crs gerih. -- 3J -- igen 410 och 120 meter. Med 410 meter inträ11gde.jji ojektien något ängre i påten än vid profskotten, men kastade_s derefter tibaka och nedfö he framför tafan. Med 420 meter deremot fastnade projektien i påten, ogi vaen, som bröts af, kastades in i bakomiggande bindering. Den 23 December 1889 faststäide Kong. Maj:t ny gevärsmode, års gevär, för svenska armeen och anbefade genom nådig generaorder den 8 Februari 1890 att samma mode skue tjena ti efterrättese f i.ir fottani:i gevär med derti hörande bajonett. VIed anedning häraf anbefade Kong. marinförvatningen att 300 st. gevär 1'11:/67 skue afsändas från fottans station i Carskrona ti Car Gustafsstads gevärsfaktori för ändring ti ofvannämnda mode. Efter undergången förändring återkomma dessa 300 gevär ti stationen sistidne Juni månad. Det tihör icke denna årsredogörese att beskrifva gången af de försök, som sutigen edde ti antagandet af års gevär, hviket är enkeaddare; jag vi endast påpeka att hufvndsakigaste skäet härför torde hafva varit, att, ti så ringa kostnad som möjigt, erhåa ett gevär, som, bättre än M/67, motsvarar tidens kraf på väskjutning, h viket då Yarande skjutkommission ansåg kunna vinnas genom förändring af 1867 års gevär ti 8-mm. gevär, efter major Rubins system med bibehåande af det ädre gevärets åsmekanism.. ' ~ Ehuru aa utändska makter numera förse sin arme och fotta med repetergevär, ansåg ikvä ofvannämnda skjutkommission att enkeaddaren vore att föredraga, des emedan det, visat sig, at, då en snabbed utsträckes ti några minuter, en öfvad skytt med en god enkeaddare hinner afgifva samma anta skott, som med ett repetergevär, och äfven om snabbeden med sistnämnda sag af gevär skue vara öfverägsen densamma med enkeadcaren, så skne den förra ej kunna upprepas mer än högst 3 gånger, e11är sodaten ej kau ntru- -M - stas med ett större anta magasin, på grund af dessas stora Yigt, des ock emedan trupp, försedd med repetergevär, kan befaras afskjuta hea sitt ammunitionsförrål före det afgörande ögonbicket, samt sutigen derföre att repetergevärets mekauism, mera än enkeaddarens, är utsatt för att. förorenas af damm m. m. Utan att vija underkänna eer kritisera ofvan anförda skä för enkeaddarens företräde framför repetergeväret, såsom beväpning för andtrupper, så. torde mecgifvas 1 att dessa :;kä ti största teen icke äro gitiga för ett gevär afsedt för sjö bruk. Enär vår fottas stridsfartyg antagigen ericast undantagsvis komma att sända från sig andstigningstrupp, så bifver det för sjöbruk afsedea gevärets användning hufvudsakigen å min- och patrubåtar, eer ombord å fartyget mot fientiga dyika båtar, samt för att denned söka pocka bort kanonbetjening och skyttar å ett nära iggande fientigt fartyg. Vid dessa tifäen: med undantag af då afsigten är att pocka bort fiendens kanonbetjening och skyttar, h varvid precisionsskjutning faer af sig sjef, gäer det att inom mycket kort tid, en eer ett par minuter, skjuta så många skott som möjigt, hvarvid afseende ej behöfver fästas vid, hvarken tiräckig ammunitionstigång, eer för stor vigt af många magasin, enär den förra, för så kort tid och så få skyttar, kan i det närmaste anses obeoränsad, och ren senare ej beo. höfver besvära skytten, som kan sippa bära hea sitt förråd af patroner, eer åtminstone ej behöfver marschera med detsamma. Att ombord å fartyget gevärets mekanism ej är utsatt för sådan förorening, som infanteriets under ånga marscher på tam miga vägar, är så tydigt att det endast behöfver antydas. På grund häraf anser jag att, frånsedt den ekonomiska sidan, det för fottan hade varit förmånigare, om det nya

22 -;)Ggeväret varit apteradt för magasin, så att det kunnat t.ienstgöra vare sig som enkeaddare eer repetergevär.. Emeertid, i betraktande af de små ansag, som årigen bevijas för fottans beväpning, och ti föjd häraf den ånga tid det skue åtgått innan fottan i detta afseende erhåit tidsenig beväpning, kunna vi ej annat än vara beåtna med att för en jemföresevis ringa kostnad, vid pass 17 kronor, få 1867 års gevär utbytt mot ett så god t gevär, som års mode, äfven om detta ej uppfyer aa, pa ett för sjöbruk afsedt tidsenigt gevär, stä~da fordringar. En kort beskrifning öfver ikheter och oikheter emean det ädre geväret och ändringsmodeen, samt deras ammunition torde här vara på sin pats. Ti års gevär hafva amändts föjande dear af 1867 års gevär: bakstock en; åsmekanismen, med uneantag af sutstycket, ti'indstifte och utdragaren; rembygarna och bajonetten, den yrkantiga, sedan densamma bifvit försedd med en efter den nya pipan ämpad hysa, samt ett bajonettås af ny konstruktion. Föjande dear af års go v är äro adees nya eer ändrade: pipan med sigte och korn; sutstycket med tändst'ift och tändstijtsregnat01 ; utdra,garen; Jramstocken; gevärsbanden och äskstången. Beträffande de dear af års gevär, som äro nygjorda eer förändrade märkes: Pipan, har en ängd af 840 mm, dess kaiber är 8 mm., reffiornas djup O,H mm. och reffestigningen är ett; hvarf på 28,s cm. ~ 37 -.Si,gtet är ett kaffsigte med skjutbar öpare och trappor för meter, samt kaffen gmcerad för meter. För afstånd från 1,700-2,500 meter sigtas öfvm ' ett å me~nbandets. högra sida fäst korn samt sigtskåra å öparens hogra utskjutande de; graderingen för sistnämnda afstånd är uppstucken å kaffens undersida. stutstycket är försedt med en ängre gren, tändstift för centraantändning, samt täncstiftsreguator, hviken senare vid sutstyckets uppfäande, drager tändstiftet tibaka så att det vid mekanismens sutande ej kan råka saghatten. '. Utcm,grwen å det nya geväret är af kraftigare konstruktwn än å det ädre.. Jimmstocken är bakti på ömse sidor förseed mectm>köpumg för venstra haneens fingrar års gevär väger utan bajonett vid IJass O ~6 kg mindre än 1867 års gevär. ' Projektien ti det nya geväret utgöres af en bykärna o ~1gifven af en tunn stårriante med en sammanagd vigt af 1D,5 gram. Projektiens ängd är 3,o mm. och dess diameter 8,10 mm. De första patronerna fottan fick ti års gevär voro addade med komprimeradt svartkrut. Hea vio'- ' ten af denna patron var 33 gram, hvaraf krutets 4,1 gram. Dessa patroner hafva sedermera bifvit utbytta mot andra i h vika addningen utgöres af 3,o gram apyrit. Med 1867 års gevär och derti hörande ammunition erhös 398 meters utgångshastighet och 80 mm. inträngning i en på 300 meters afstånd uppstäd. furupanka.. Med års gevär, samt ofvannämnda svartkrutpatroner, erhös vid skjutning å härvarande skjutbana 509 meters utgång::;hastighet och 410 mm. inträngning i en på nyssnämnda afstånd uppstäc furubak. Här nedan meddeas en tabe, upptagande några uppgifter om såvä vårt, som andra nationers, nyaste gevär, h vara f framgår att vårt, med undantag af den omständigheten att detsamma endast kan användas som enkeaddare, i andra af-

23 ~ 38 - seenden ej står efter de f e::: ta utändska gevär, h v i~ as au~mffning kräft betydigt större summor än ändringen af 18))7_ år::; gevär. På senaste tiden ha f va i fera af våra dagiga tidningar funnits införda kagomå mot det nya gevärets håfasthet, föranedda af oyckshändeser, som inträffat vid Kong. Andra ifgardets skjutöfningar med detta gevär. Sedan rapport om dessa händeser inkommit ti chefen för Kong. andtförsvarsdepartementet, anmodade denne generafättygmästaren att deröfver inkomma med yttrande. Af detta yttrande, som inemnaces ti bemäde cep~rtementschef den 31 sistidne Oktober framgår hnfvudsakigen föjande : Under ;;\jutning med 1867-R9 års gevär har vid tre oika tifäen geväret;.; sutstycke sprungit sönder vid skottossmngen. Vid verkstäd undersökning efter det första af dessa tifäen befans missödet hafva berott på en i sjefva sutstycket befintig bräcka, af hviken anedning de gevär af denna mode, som bifvit utemnade ti tjenstebruk, men ännu icke användts ti skjutning, profskötos, för utrönande af mekanismens håbarhet med tre skott hvardera. Det antogs att de ' sutstycken, som bestått detta prof, skue utan fara kunna användas under vidare skjutning, hviket antagande emeertid visade sig oriktigt, enär vid tvenne senare tifäen ytterigare några sutstycken söndrades. Vid besigtning af de återfunna bitarna visade det sig, att sprängning ett par gånger egt rum, utan att befintigheten af härdbräcka kunde konstateras. Men då brottets textur gaf anedning förmoda att det ti sutstycket använda materiaet uneer bearbetningen undeq~ått vissa för dess styrka ogynsamma förändringar, be;;öts att vid gevärsfaktoriet vidtaga sådana ändringar i tiverkningsmetoden1 hvarigenom. ökad si;i.kerhet kunde yinnas för erh\'.ha~qe - 3!1 - af mera motståndskraftiga och sinsemean mera ikartade sutstycken. Enigt meddeande ärer denna ändring bestå deruti att s utstyckena, som förut varit vattenhärdade, hädanefter komma att ojehärcas. Vidare framgår af ifrågavarande yttrande: I ikhet med de österrikiska Manuicher och fera utämska gevär, vid hvika röksvagt krut användes, är års gevär ursprungigen afsedt för användande af svartkrut, och de försök, som föregått gevärets antagande, hafva samtiga utförts med eyikt krut. Denna sistnämnda omständiahet, i förening med inträffade oyckstibud, har hos en oc 1 annan gif\ it anedning ti farhåga att gastrycken i vårt nya gevär s m! Je vid an vändning af röksvagt krut vara så höga, att R emington-mekanismen ej mot desamma besitter erforderig motståndskraft. Att detta emeertid icke är Jhändesen framgår de,s af de skjutförsök, som med gevär, försedda med Remington-me-. kanism, bifvit utförda vid Rosersberg och Marieberg under åren 1878 och 188ö, des ock af seeermera verkstäida skjutningar med röksvagt krut, hvarvid gastrycken ej varit så höga, som vid nyssnämnda skjutförsöc Uneer des:;;a försök t:kötos med ett och samma gevär 2,400 skott, hvarvid medetrycket uppgick ti 3,800 och maximitrycket ti 4,000 atmosferer, och detta oaktadt kunde efter skjutningens sut ingen anmärkning göras mot mekanismen. Ett annat af dessa gevär underkastades mycket ansträngande sprängningsförsök, hvarvic sutigen, sedan 11 kuor bifvit inpres::;ade i oppet nära mynningen, bakom dessa infördes 2 addningar sågspånskrut och eu vanig addning svartkrut och affyraces. Pipan sprängdes, men mekanismen förbef fukomigt oskadad. Det under innevarande års skjutningar först använda röksvaga krutet, apyrit N:o 12, gaf vid everansen ett högre meqetryck1 än atnwsferer, oc4 det hö~st~ af qe vic ti-

24 -40- sammans 49 skott uppmätta gastrycken utgjorde. 2,670 atmosferer. Med dessa patroner erhös en ut.gångshastighet, som uppgick ti een som utomands erhåes med röksvagt krut, uäm. 620 meter. Denna apyrit bef emeertid, på grund deraf att den smutsade geväret, utbytt mot ett ämpigare sag af apyrit, hviket gaf vid everansen högst 2,320 atmosferers gast ryck. Under oppet af sistidne och innevarande månad (N ovember 1891) har vid ammunitionsfabriken å Marieberg profskjutniner eat rum med N o bekrut (= Baistit), och de hittis erb b håna resutaten äro ofvande, ty 609 meters utgångshastighet erhös med ett maximitryck af,910 atmosferer-; eer vid pass 300 atmosferer ägre, än det som erhös med gevärets ursprungiga svartkrutpatroner, hvarmed utgångshastigheten endast var v. p. 510 meter. Generafättygmästaren sutar sitt yttrande med föjande sutedning: Det nu anförda synes mig gifva stöd för föjande sutsatser: att de tryck, som under årets skjutningar med års gevär och röksvagt krut förekommit, icke varit för höga för Remington-mekanismen: att, då icke desto mindre sutstyckssprängningar nu inträffat, detta berott på en feaktig ti verkningsmetod för sutstyckena; att., då antaet söndrade sutstycken yckigtvis utgör en ytterst ringa procent af det först ti verkade partiet!. och, då man seean kommit ti en ti verknings metod, som visat sig medföra gf!,rantier för sutstyckenas håbarhet och sinsemean ikartade beskaffenhet, grundade förhoppningar kurrna hysas, att ur års gevär ska, utan risk af sutstyckets sprängning, kunna uttap;as en baistisk effekt, som icke nämnvärdt uneerstiger een vid de utändska gevären vaaigen föret ornmapde, ~~=-==~~=- ======~=-~=~~~~~ 1 Gevärets Laddningens I Projektiens] års N. Amerikas F. Stat. Begien Danmark Engand Itaien Norge Ryssand Schweitz.Tyskand Os terrike > e.c. betyder - O~. addnings- ~. a~ sätt p CD etet- mm. s- p kg. S,oo 4,oo enkeaddare 4,70 > >>» 7.G2 ex. repeter 3,?0 2,,m 7:65 3,90 > 3.05 S,oo 4;25» i 2:20 7,70 4,10» 4,50 ))»» ex. 10, )) ~,40 6,50» ))» 10,15 4,5u» 5,00 7oo -» ex. 7'oo 4,31» 2,00 7 :oo 3,80» 2,75 S,oo 4,41» 4,00»»» 2,75 under experiment.! I, j: j, ~. i.- 0~ sag a-:: ' I.:+ gr. Svartkrut Apyrit Röksvagt Svartkrut Höksvagt svartkrut röksvagt svartkrut röksvagt ii gr.. 15,G 14,a i 15,0 i 14,2 15,1 14,0 ex. 16o 13:7 21,8 ;~;7 1 ' D.S I ; ex Uneer året har fottan äfven erhåit en ny revover, i det att Kong. Maj:t genom nåd. generaorder den 20 sistidne Januari befat att vid anskaffning af revovrar för fottan, den för armeen faststäida modeen för 1887 års revover, tis vidare ska vara gäande. Ehuru eneast de vigtigaste händeserna inom vår fottas artieri bifvit omnämnda, samt några dermed i f:iammanhang stående inom andra nationer i förbigående derjemte påpekats, så får jag, för att ej upptaga at för stort utrymme band redogöreserna för de under det gångna året iuorn sjö\'apnet utförda försök och förbättringar, suta denna årsberättese, dervid uttaande een önskan, att vi inom fottan fo:rtfa!'<j,n,de m, å,tt~ söka håa jemna steg med artierimaterie-

25 Göt as proftwr. ens utvecking inom andra mariner, och ej uneer sträfvan att tå denna materie, vare sig het och hået ti verkad )nom andet, eer ti så biigt pris som möjigt, åta födeda oss att, för uppnående af detta må, atför mycket afpruta på de fordringar, som på en c.:rik materie måste stäas, derest densamma, i händese af krig, ej ska visa sig underägsen våra motst,åndares. Arsberättese i skeppsbyggeri. Af Diroktören vid \1ariningcniörstaten H. Liiohi'>uk fåredragen i K. ÖrogsmanoaRskapot i November 18!!1. Under det förgångna arbetsåret har byggnadsverksamheten på det maritima området i de festa utänd,;ka marimir varit särdees ifig och äfven vi kunna gädja oss åt ett framåtskridande på detta område, då fottan uneer året vunnit en tiökning af ett pansarfartyg, en kanonbåt och tvenne minbåtar, samt cerjemte har under byggnad ett pansarfartyg och ansag ti 2:ne minbåtar. Secan K\'ng. Maj:t faststät ritningarna har Kong. marinförvatningen afsutat kontrakt om byggnaden af pansarbåten Thne, wiken får samma storek och bestycknit$ som Göta och eerjemte ramstäf. Detta fartyg torde bifva färdigt uneer oppet af år 1893, vid hviken tid fottan såedes kommer att ega tre pansarfartyg af god och tidsenig typ. Kärninien af pansarbåten Thues tornkanoner kommer 4,~7 meter öfver vatteninien eer O,a: meter högre än på Göta. Höjningen af kanonerna har med fört nöd väudigheten att öka fasta tornets höjd samt minska dess diameter, på det att vigten ej må bifva större än Sveas eer Götas fasta torn. Vid qe fart:prof 1 som, utfördes qnder besi~tnin~en af :pan-.:,:arbålen Göta erhös en maximifart af 16,a knop vid en hästkraft af 4,760 och en medefart under 4 timmars oafbruten gång af 14,sg knop med 3,160 hästkrafter. I nedanstående tabe äro sammanförda några vid profturen iakttagna observationer. Resutat erhcuua vid profresa med pansarbåten Göta den 22 Apn:Z 1891 utanför Götebm.r;. Maskinerna, tvåsystem, arbetande hvar sin skrufprope~ er, äro konstruerade efter hög- och ågtryckssystemet med vefvarna i 90 vinke och med ytkoncensering. Vattencirkuationen för kondensorerna åstadkommes medes centrifugapumpar, som drifva~ af särski!c:a ångmaskiner. Hufvuddimensionerna äro föjande (för en maskin): Lia cyinderns eiarneter v.-t. Stora c:o d:o , Sagängc för båda cyindrarna , L uftpumpens eiarneter (dubbet verkande) / 2,, D:o sag , P ropeerns diameter ' + 9 D:o stigring i förkant ' +o D:o d:o i akterkant ' +o Oirkuationspumparnes ångmaskiner hafva h vardera cyindrar om 8 v.-t diam. och 5 v.-t. sag. :B'artygets äge vid utgåendet: För Akter ,s4 m. 4,86, Medium ,s5, Dito dito efter ankringen: För ,st, Akter ,77, JYieqiqm ' o,, 2:ne

26 11 '{T' Vinga ungat : o G o o o f)3 2 o o o 5 35 o o 6 g o G o Yinga. ungar O 6 25 o 6 30 o Torrbo.~kir o o o o o (?3 { J f J L2 ( J f >o ' ::+ 6,02 14,7:;2 6,02 15,123 6,0~ 14,7:1:J 6,o~ 1 15,1 <G (i,02 114,:;:);; 6,02 15,0D2 6,02 14,r,R,:; u,o2 15,!G.:; 6,02 16,3-:iG 6,02 15,:;57 :: ~:, ,o j 3,z 81,:; ~i 13, ,8 o,j. 'J ' 107 2,17G,2 107 Og 2,222,: IOs OS 2,2m,2 85,5 84,5 84,5 83,5 83,5 85,;; 84,5 83,5 84,5 12,:; 13,25 13,12i 13,12 13,12 12,;, :: 12, , ,7,:;: ,s / , ,G ;s ,42ö,oi J, 713,& 2,325,8 4,502,0 2,458,G 4,680,a 2,453,s! 4, 751,o..,. O :t.. :,,503,, 3,0~),0 98 1,540,0 3,153,0 98 1,584,.; 3,168,a 98 1,6J2,R J,180, ' 1,547,:3 3,130,8 97,4~12,4 3,030,-t ~:~~~~ 1 nmgen profvet, <;>.,1 -,, J Suta~ e 110 2,3 3~, 4,o~ 7,n 4 ttm.s 2,436,8 4,705,2 1:'!,u 1 13,t2 1 / ' 98 :1, ,fH3,o ,584) ,567,G , u,o.,;_,1 (,J 9' 38 o 68 OG 2,195, ,21j8, ,287,:; 1,, r 72 13,2.:;1 7-13,_,, ') J, -.. c. 0, ,5 12,70 83,5 ')' 82,5 1 13,0 81,;;. 13,o o USBJ'fi> H t i i, 1ng a 1u1gar 10 Tonboskar Torrh( skiir 1 'Yiuga tmgar Torrboskär Torrhoskär ' ringa ungar Yinga nngnr (j BO o g g J o 25 p-t 1..'25 ~ Torr o bskitr 5 G J J { Torrboskär o,,-ing a ungar... / Vinga ungar o o 1 52 D 2 15 o 1 Torrboskär O ' Torrboskär Ving;> ungar O Torrboskär O 5 50 o! 6 o o Vinga ungar... G b4 51 h3 49

27 i-tcsutat ;;f J-timmars profvct. från och med kl 0 1 :)0' f. m., t. o. ki. 2 50' o. m., oor '1 timmar 20 minuter: \Icdrfart en!. distans i4,89u knup. \Icdium ångtryck i pannorn:t 73,~7 skäp. \Iodium sagantn t(jr!~åda tnaskincrna 97,;;;; pr mi n. Medium im. hkr. f\jr bådn. m~ s kin~ma = 3,15D.~ hkr. R.esutat af prof, ct fr. o. m. k ' t. o Id c. m. e!cr ': Mediumfart en. distans = 15.!J:iG knop. Medium ängtryck i pannoma 87,1:1 skå p. i''[cdium saganta för båda maskinerna 108.!17. ifedin m in d. hkr. för båda. maskinerna = 4,64G,s ind. hh. ' - Resutat n n der ko prof,,et.; fr. o. m. kl 10' 60' f t. o. m. k. 1 28m e. m. eer : \Icciumfart en!. distans J.+,!XJ7 knop. \Ieditun: ngtryek i pannom:t 73,sG skåp. \Ictium ;dagantn f'or båda. m:t skinerna D,n jjr 111. \IPt!ium ind. hkr. f(jr bida nutskincma 3,1D0,7 hkr. Koåtgång i aktra edntmntct = 3,24U skåp. pr timme. Koåtgåug- i föriga edrummet = 4.H!Ii sk:.p. pr timme; tisammans pr timme = 1,41-2 skåp. = 2,:1:1 skåp per im!. hk. Kanon båten Svensksund, som i dessa dagar evererats, har föjande dimensioner: Länge öfver at... _ _ D:o i vatteninien Största bredd på spant Djupgående, akter D:o, för Depacement... krafter. Maskinkraften är 40,o: m. 38,28 7,87 2,99 2, kbm. kontraherad ti 440 indikerade häst- Fartyget är afsedt att kunna göra tjenst såsom kanonbåt, bergningsfartyg, isbrytare och moderfartyg för minbåtar. Det bir bestyckadt med 4 st. 57-mm. snabbskjutande N ordenfets kanoner pacerade å däck, deraf två förut och två akterut. För bergningsändamå har fartyget en kraftig bergning.~pump i maskinrummet med tihörande sug- och trycksangar, hviken kan uppsuga och utkasta 600 ton vatten per timme. Förskeppet har erhtit extra förstärkningar för att kunna motstå påkänningarna vid isbrytning och bottnen i förskeppet har een för isbrytare brukiga formen. Akterskeppet har äfven fått en för isbrytning tjenig form. För att kunna göra tjenst såsom moderfartyg åt minbåtar - -i7 - har fartyget :>tort utrymme för både ko och vatten; ett rum af~edt för reparation och förvaring af minor finnes äfven samt pump och ackumuator för kon,primering af uft för minorna. Vid en een 10 denne:; föreragen proftur uppgick maximifarten ti 12,;;1 knop vid en kraft af 4~0 indikerade hästkrafter och mediumfarten under 4 timmars gång uppgick ti 12, ~a knop. \Iinbåtarne A_ij e och Agda föra en fast mintub förut-, utmynnande genom förstäfven och en rörig akterut på däck. Denna senare kan sidorigtas oct aifyra.~ från styrtomet förut. Vid attack behöfver såede::-: ingen uppehåa sig på 'öppna däcket för att manövrera densamma, förutsatt att minan före anfaet bifvit kargjord och införd i tuben. :Bör utskjutning at minan från tuberna använde å A_gda komprimeiad uft, som tiföre3 een röriga tuben genom en rörformad pivot från en i bottnen af fartyget befintig ackumuator. :En tvåpipig kuspruta ~ir monterad på taket af det förut beägna styrtornet och får såunda på c:a Q 0 när fri skjutvinke horisonten rnndt. I stäet för ten å våra minbåtar hittis använda okomotivpannan har A.gdct en s. k. rörpanna, h viken vid upprepar~e profturer nncer forcering ernnat rikigt med ånga sam t visat sig fukomigt fri från tu bäckor. Inom de utändska marinerna har torpedväsendet oafbrutet n veckats och bibehåer fortfaranda en framskjuten stäning. 'ryska marinen eger för närvarande 8 stycken s. k. di vi- Tys!.p. b' f f. 300 ' 11 ~O c ' h torpcdbaar. swns atar a ran t1 'J') tons ep acement 1ärc 1ga oc 109 st. torpetbåtar af 50 ti 130 tons depacement des fär Liga res uneer byggnad. Utaf tessa har firman Schichau i Ebing bygt ieke mindre än 80,;t. Båtar af denna firmas tiverkning äro såeces förherskande och anse:; också fijr de Utbta band tyska marinens torpedbåtar.

28 ---~ Nedanstående tabe angifver hufvuddimensionerna af aa de divisions- och torpedbåtar, som hittis bifvit evererade ti tyska marinen från Schichaus varf C/.:I~Jo ~ 1\:JWOO ]'ILIV r'v Q\ Otof:::o.C.V 00 ' Q\~~ ~ w ' ''' o; 01 fp.. ddn.l~) puf:'i t:... ~ t:i ::!CP PJV.(I ro~ i i=tio ~ ~ w f dnfcr '... I'V 'V... o o o ~,.., ::::::a c..ij ~ 00 'III~U0:Hqdv([ ;::'_,w8 8''c 1- () I'V w 00 o 'C:HÖ~... W <'>:J ~~~---~- >--' ,.h'! j i.dfts1ih... tqsu.;r g:~ ccs ~ r'>:) I'V IV 1--' 1i)[.I(f ''~._.!; o 0: o; I'V ~ r'>:) o ~ 1\:J Jo--~~ ~ ~ o <:::-~ ~ ~c, ~' tmu-u:; SS![{8'\0H '1i)U[0A'ISO(I JUO'I U\~.Ii 'FUJI... W.'IJO.[ ;:-t, P! poqo +:~\. o ' o o <.,-,'Q Q\.,.w o 8 88 o, _.00 ~00 ~......, _w ~ ~ ~,00 UO.TIJ o... ~ <O <s:>o >-'oo O> '\JU j s dom[ 01 P!A f0'1)0p.ct~[[o)[ nn\s\?fs p. ~~5 ~,.-o- SS)I ö ö~~ :f... If - 4D - Kännetecknande för Schichans båtar är, des att de hatva stor brede i förhåande ti ängden samt des att ::;törsta bred (en.i reingen är beägen betydigt akter om fartygets midt eer ptt ett afstånd hån förs.äfveu af % af fartygets ängd, men nedanför reingen förfyttas största bredden, at efter som djupet under reingen titager, gradvis föröfver, så att, om det verkiga nospantet uppdrages på fartygets ångskeppsritning, detta icke bifver en vertika inie såsom brukigt är, utan en inie, som har 45 utning mot vertikaen, föröfver. Förskeppet är mycket, ja nästan ti ytterighet skarpt, och fartygssidan är här nä->tan odrät från vatteninien upp. Akter,;keppet har deremot vanig form ända ti ängst akter, der det afsutas ternigen skarpt med en akterstäf iknande ett isbrytarefartyg:::;. Uppe vid reingen förut är skrofvet utagd t i ändamå att bära af för sjön. Akterrodret är devis baanseradt och får stöd nedti at propeerstäfven, hv.iken för detta ändamå är förstärkt. Dessutom finnes ett förroder, anordnadt på iknande sätt som å svenska minbåtarne, att det kan yftas upp uti en för ändamået, i fartyget::; förskepp anbragt recess eer brunn, då det ej begagnas. De senast bygda torpedbåtame hafva maskiuer med tre cyindrar och trefadig expansion, och vanigen är h?gtrycbcyindern fi.irsedd med regerbar expansionssid. Augpannan är af okomotiv typen med ejz e d s~ad för mindre dimensioner på pannan, men fiir större pannor är edstaden dead i två med vattenrum emean, och är i sådant fa skorstenen och sotskåpet deadt genom en skijevägg, så att hvarje edstad på så sätt får sin särskida skorsten. Detta är nöd vändig för att de tvenne edstäderna skoa kunna edas oberoende af hvarandra och utan fara att eden :;:n fram, då edstadsnch::an öppnas. För edningen af Schichaus to rpedbåtspannor är nämigen så anordnadt, att fäkten båser uften genom ufttrnmmor direkt in i askugnen, som förr 1etta ändamr\1 är af~tängd från a kommunikation med ed mmer, nmor gang. Vid påedning måste uftedningen, som 4

29 - iiotiför askugnen uft, afstängas, ty i annat fafskue ågan så fram genom edstachuckan. Afstiingningen sker a,ntomatiskt och samtidigt med edstadsuckans öppn ande. Anordningen, som af Schichau är patenterad, har, med någon modifikation betr~iffande detajema, varit i bm[;:: å svenska fottans stång minbåtar at sedan dessa bygces för 13 år sedan. Man anser att anordningen är eu hidraga(e orsak ti att Schichaus pannor visat sig påitiga, mot äckor emedan ingen inströmning af ka uft i större mängd kan vid påedningarna ifrågakomma, såsom faet är då bästeruften först ingår uti pannrum m et och der i från ti ask ugnen. I tyska marinens torpedbåtar an vämes icke s. k. rörpannor, men en ädre torpedbåt, wars panna ät' utsiten, ska erhåa rörpanna på fön;ök. De större torpedbåtarue inom tyska marinen hafva två röriga och en fast torpedtub; de mindre en fast och en rörig. Krntutskjut-,ning användes ti aa röriga tuber. Krutet inägges uti en i tubocket anbragt metacyincer, för::~edd med sutstyuke. Antändningen af krutet sker förmedes fr iktionsrör, hvars fyrsträng utryckes genom en på tuben anbragt mekauism h viken äfvenedes manövrerar säkerhetsregen. För ' de fasta tuberna an vändes uft såsom utskjutningsmedel Uppstäningen af ce rörig<t tuberna är vanigen sådan, att den ena kommer strax f.der om skorstenen och den andrft ängst ftkterut. Divisionsbåtarne hafva förenämnda anordning beträffande tuberna och äro bestyckade med 5 st. Hotchkiss-kanoner h varaf 3 äro pacerade framför förigf.ste styrtornet och ~ äng~t akterut; aa på höga påtstativ. De hafva tvenne ångpannor med dubba erhtäder pacerade bredvid hvarandra och dubba maskiner ar betande hvar sin propeer. 'ri hvarje divi,:;ionsbåt hörer en afcening af.g torpedb,'ttar. - 5J Österrikiska marinen har f. n. 23 st. I:a-kassens torped- Österri is!;n Låtar O sa ~~ 88 tons depacement, 2(j ~t. II:a kass om 5G rwprdmiar. il G4 tou och B st. III:e kass om 27 tou. De ädre torpedbåta1:ue äro tiverkade af Yanow & C:o London och band de nyare, en de vid Schichans varf i Ebing, och en de vid vadvet i Poa. De nyaste torpedbåtarue hafva en fast tub i stäfven och en rörig på akterdäck. Otskjutniug af torpeden sker vid de fasta stäftuberna medes uft och vid ce röriga des med uft och des med krut. Detta senare utskjutningssätt synes ccjck icke fmm uti Österrikiska marinen vunnit tiräckigt fört-.roende för att bifva. ntet>ntande antaget, ntau kan f. n. ant>es vara uti försöksstadi~1m. En de af båtarne, exempevis Ader och Fa!.:e bygda af Yarrow, hafva tvåbadiga properar och rocret paceradt förom propeern. Enigt uppgift ära dessa båtar manövrera betydigt bättre än Schichans båtar, oaktadt dessa h~tfva förroder. Engeska marinen har f. n. HG st. I kass och G st. II En.'}rska kass torpedbåtar. nrprr/mtor. Af I kassens båtar har den ädsta, Ligttniug, ett depacement af 27 ton; 18 stycken dernäst i aeer fro om 33 ton; Gö stycken om 80 a 95 ton; om 105 och om 140 tons depacement. Andra kassens båtar äro af::;ecda att föras ombon!. å de större krig:;;skeppen och hafva! ti 16 tons depacement. På de senast bygda båtama, användes en stäftub och två eer fere röriga på däck, anordnade parvis vid styrtornen. derjemte äro de bestyckade med 2 a 3 st. 3 pundiga kanoner: och 2 a 3 kusprutor. För töriga tuberna användes numera utesutande krut S<som utskjutningsmedel De sidorigtas. vanigen förmedes ntvexing från det styrtorn, vid hviket de äro beägna och sakna eeveringsinrättning. Det är firmorna 'fhornycroft och Y anow, som nästan utesutande äro ]e, erantörer af torpedbåtar fiir Engeska fottan.

30 -53- Thornyerafts senast evererade hafva 2:ne 'roder akterut, vacerade ett på h var sida af propeern; men icke något förroder. De af J arrow bygd a, hafva ett b'aanceradt roder akterut och akterskarpet är bortskuret i ä~damå att öka båtens manöverfärdighet. Propeeraxen uppbäres vid ytterändan af ett triangeformadt stöd, som är fastnitadt ti skrofvet.och omfattar en kort propeerhysa, uti hviken vropeeraxen är agrad; ängre föröfver finnes en annan i fartyget fastsatt propeerhysa och emean dessa är axen bar. Francska rrorpedbåtarne N:o 123 och 129, som tihörde den franska tnrjipdbartr. eskader h viken föriden sommar besökte våra farvatten torde förtjena att omnämnas då de tihöra en ny grupp af des färdiga, des under byggnad varande båtar och &åunda representera Frankrikes nyaste torpedbåtstyp. Dimensionerna äro: Längd ,7 m. Bredd ,u m. Depacement med 12 ton ko ombord ,o Farten uppgifves ti vid en kraft af ton m o p i hkr. De äro bygda af Normand i Havre. Båtarne hafva 2:ne röriga tuber på däck, den ena pacerad ängst akterut, den amha ungefär midt på fartyget; båda inrättade utesutande för krututskjutning och af särdees enke konstruktion. ning sker medes friktionsrör, som inskjutes ut ett pa oc ce Krutkardusen, hvars vigt uppgifves Yara 300 gram, inäo'o es uti en på tubockets insida befintig recess. Antändbo ' t anbringad t rör. I ö f verkan t af tuben är upptaget ett sp<'r, uti h viket öper en å torpedens öfversida anbragt bängmapp, hviken har samma form som å svensm :fottans sjefgåenje minor af Schwartzkopff..; mode. Undre deen af tubens främre iinda är bortskuren: den åter::;tående öfverhafvan, som är afspetsad mot ändan; har för ändamå att uppbära torpeden under dess rörese genom tuben och bar en änge motsvarande een från hängknappen ti torpedens akterkant. Aktra tuben itr anbringad, t:>:'t att ökjutning med eensamrna kan försiggå äfven rätt akteröfver. Den nådde för sådant ändamå med sin ytterända ut ti rorhjertstocken, då tuben stod rigtac akteröfver. Någon fara att torpeden såsom man ätt skue kunna förmoda vid utsk]utninden komme att beröra däck med akter- '. b partiet ärer icke förefinnas, utan har skjutning akteröfver visat sig gå obehincradt. På tuberna finnas icke några andra röriga dear än ocket med sin stitnginrättuing, konstruerad efter samma princip som bakajd.ning::;mekanismen på en kanon, samt en iurättning för ntdragaudet af säkerhetsregen, bestående af en på uucerkant af tuben i närheten af ocket anbragt cyinder, uti hviken rör sig on fjederbeastad kof, på hviken säkerhetsregen är fä::;tad. Denna kof jemte säkerhetsregen nedtryckes af krut, gaseus tryck vid skottossningen, så att minau bir frigjord. Torpedtuben är monterad uti en avett med tihörande rubana och pivot och sidorigtas för hand. Vid användningen af torpedtuberna ära desamma iusläas i den rigtning, som genom erfarenhet utrönts vara ämpigast och före af::;kjutuing af torpeden verkstäes en noggrannare inrigtningen genom båtens manövrerande. Bestyckningen består af två korta enpipiga Hotchkiss 37-rnm kanoner monterade en på föriga toruet och en p{l ett mindre torn akterut. Maskinen är af Compound-sy:;tem och pannan af okomotiv typen. Ängstyrinrättning saknas. A franska :fottans torpedbåtar af senaste typer an vändes rörpannor ganska amänt, med goda resutat. Från tvenne verkstäder i Paris har 6 båtar nyigen evererats, hvika aa Y oro försedea med detta sags pannor, två i h varje båt. De äro sammansatta af ett sy~tem utande rör om circa 100 mm. diameter bebgna öfver rostet, uti hvika äro inpassade rör af mindre< diameter. Ytt,errören kommunicera med hvarandra vid ändarue och stå äfveu i kommunikation med en

31 ängbehåare beägen ofyanp:i pannan. Förbrätmir)gsgase'a stryka först utomkring ytte.rrören och sedan genom innerrören ti en skorsten uppvärmande vattnet, som befinnes uti meanrummet mean ytter- och innerrören. Beträffande torpedtuber för öfvervattensskjutning råder betydig skijaktighet i konstruktionen. Tvska såvä som franska torpedtuber äro anordnade, så att torp~den uneer röresen ur tuben uppbäres af sin hängk~app ända tis torpeden hunnit komma kar för fartygssican med akterpartiet. Vid de franske. tuberna är för detta ändamå, s<.som redan nänmdt är, uncerhafvan af tuben bortskuren. Vid de tyska är en edarbak infäc uti en på tubens öfverkant befintig recess. Denna edarbak kan vindas ut för hand förmedes kugghjusutvexing; som ingriper uti en kuggstång på bakens öhersida. Ledarbaken har för ändamå att upp bära torpeden seean eensamrna emnat tuben och är derföre försedd med ett '1'-formact spår, uti hviken en på torpedens öfversica fastsatt äfvenedes T-formad hängknapp öper. Bredsidetuberna hafva ej eeveringsanordning, ett1ecan erfarenheten har visat, att torpeden, då den afskjutes, icke bibehåer samma utning mot horisonten som een hade då den enmade tuben, utan dess kärninie stäer sig såsom tangent ti een paraboiska bana, som torpeden beskrifver under vägen frim tuben ti vattenytan. Torpedens ansagsvinke mot vattnet bir såunda praktiskt taget densamma, vare sig tuben vid utskjutningen är. eeverac, horis(jnte eer pongerac. Häraf har man dragit den sutsatsen, att tuben ej behöfver förses med eeveringsmekanism. Engeska öfvervattenstuberna, afsedda att töras på de större fartygen, äro dock försedda med eeveringsmekanism. De räcka icke utanför fartygssican och hafva ej någon anordning iknande de franska och tyska tuberna tör att uppbära torpeden utanför fartyp;ssidan. VIen för att förebygga möjigheten att torpedens akterparti ska fastna i tubmynningen, är denna utvidgad, och för att torpeden. detta oaktadt ska erhåft. stöd af tu.b(;:n äu.ca ut ti -55- mynningen, äro invändigt och på ömse sidor at oppet spår urfrästa1 uti hvim tvenne på torpedens sidor fastnitade kackar gida. I Engebka marinen abringas pt't sjefgående torpeder s. k. Coision- eer safety-zeacs h vika användas såsom öfningsmaterie vid skjutning mot fartyg under stridsöfningar, såso m ersättning för de vaniga adduing8konerna. Uti the Nava Exhibition i London var bam andra. före må tihörande torped väsendet utstäd en öfningskon, som tyrigen hade varit, i bruk, emedan den var betydigt skadad i främre deen genom stöt mot fartygsbotten. Den hade ursprnngigen haft samma ytterform som en vanig addningskon och var anordnad att fästas ti torpeden på samma sätt som denna. Bakre deen är försede med tvenne vattentäta bottnar, af hvica den akterigaste är beägen på samma stäe, som den på addningskonen brukiga och den främre är fastsau på c:a 15 cm. afstånd från een aktre. ummet mean dessa, bottnar var fukomigt ufttätt. Nära inti främre bottnen finnes ett runct hå upptaget uti ytterstommen om vid pass GO mm. diam., genom hviket ett s. k. Homes' fosfor-cacium-jus kan insticbts och fasthåas förmedes en å främre bottnen fastödd hysa. Uti konens spets är ingjuten en bykump och uti rummet bakom denna finnas inpassade några korkbitar, hvika hafva ti ändarnå att gifva åt öfningskonen dess rätta tyngd, derigenom att den i främre rummet befintiga vattenmassan kan minskas eer ökas i een mån fere eer färre korkbitar inäggas. Den uti spetsen befintiga bykumpen är der anbragt för att så mycket som möjigt koncentrera vigten i spetsen, så att den öfriga deen af konen ej ska röna så stor påkänning vid ansaget mot fartygsbotten. För detta, ändamå har ocksi by befunnits mest ämpigt såsom varande mjukt och oeastiskt. «Coi is ionwnrs».

32 -56 - Då torpeden kommer i vattne~ fyes främre deen af öfningskonen med vatten och ået Homeska juset tändes omedebart samt utvisar tvrpedens äge sedan denna öpt ut och futit upp ti vattenytan. ' Den uti utstäningen befintiga öfningskonen var Letydigt stukad och hade ren111at på ena sida,u~ men aktre deen af densamma förefö oskadad. Det ärer vara pmktiskt ådagaagdt, att en torped, utrustad med öfningskon af här ofvan beskrifna konstruktion oj röner någon skada vid ansag mot. en fartygsbotten, va1:e sig denna är af jern eer trä. Ej heer skadas fartygets bo~ten. Då det utan tvifve skue vara af stor nytta att vid svenska fottans stridsöfningar kunna afskjuta sjef~ a torpeden mot fartygen i stäet för att såsom hittis skett en(ast fingera skjttniugen genom vanig siguaering vid dagsjus och uppsändande af raketer nattetid, synes det önskigt att öfningskoner enigt denna eer aenan ämpig konstruktion tiverkades för att försökas nnder fottans öfningar. Den extra kostnad som härigenom nppstode konunj tvifvesutan att uppvägas genom fördearna af den, ångt fuständigare öfning, som härigenom bereddes. Sjefgående torpeden har såsom Ya pen betrakt.adt onekigen stora resurser, men dess effektivitet beror i väsentig mån pä skötsen i and och på måttet af den färdighet, hvarmed den handhafves ornbord. Uti de under senaste chienska kriget utkämpade sji\titriderna har detta vapen speat en betydesefu ro och hade måhända kunnat emna ännu mera ödesdigra resutat om ej, såsom man med skä torde kmma antaga, ovana vid dess handhafvance gjort sig gäande. Att ett pansarfartyg bifvit sänkt af en sjefgående tor ped, ut~kjuten från ett reativt itet fartyg och att detta sketticke genom öfverraskning utan under öppen strid visserigen af ~ort varaktighet, men hvarunder det anfana fartyget dock hade godt tifäe att afså a,ttaoken är ett fa~t111 1 ik;a visst, -57- :;o m det är ett faktum, att. attacken yckades först sedan fera tonjeder bifvit afskjutna. ~.... Den från detta krig vunna erfan,nheten rörande sjefgåeme torpeden emnar ikvä ett kraftigt vitsord om detta v:t~ pens betydese på samma gång som den manar ti ihärdiga ~t räfvanden att genom omsorg vid vapnets skötse och öfning i dess handhafvande bringa det upp ti een effektivitet, hvaraf Let utan tvifve är mägtigt. En styrbar torped, som på sista tiden väckt ett berätti- 8111s-Edid k S. E 1. D 1 gae t upp:>eende, är en s.. tms- t ' f :;ous orped, ~c tsons. en oes ar a en nncervattenskropp, som ti formen iknar \Vhiteheads-torpeden, men är af betydigt större dimensioner än cenna. Denna undervattenskropp eer den egentiga torpeden är medes vatta ståstag, om c:a 2 meters ängd och af afspetsad sektion, förbunden med en fottör af nära nog torpedens ängd, som har en sma och åt ändan skarpt tispetsad form. Det främsta af förenämnda förbindningsstag Intar mycket bakåt för att möjiggöra att torpeden, dä den träffar något på vattenytan fytaude föremå t. ex. bomstäng::;e eer dyikt ska kunna dyka under detta och utan att hämmas i sitt opp fortsätta kur ~en. Fottören är af kopparpåt och fyd med pressad och iupregnerad bomu för att göra den i möjigaste mån osänkbar. På fottörens öfversida finnas tvenne små sigtstänger, ~o m tjena ti rigtpnnkter tör styrning af torpeden och äro fäbara bakåt, så att de, om torpeden dyker under något föremå, böja sig ned, för att då hindret passerats åter resa sig. Sjefva torpeden eer undervattenskroppen består af 4,.;kida afdeniugar. Den förigaste afdeningen innehäar en addning af omkring 120 kg. dynamit eer annat exposiv t ämne. Andra atdeningen är tom; den tredje innehåer en kaberue, på hviken är uppinead omkring 2,000 meter eektrisk kabe på sådant sätt, att den kan öpa t utan fara för att okara sig. För detta ändamå passerar kaben genom ett rör, som rä9ker akterom torpedens properar. JTjerde ~fd eningen in11ehåer e! eektrisk motor om c:a 40 effektiva,

33 - 5!)- hästkrafter, hviken medes utvexing drif\ er tvenne properar. Akter om motorn finnes en ::;tyrapparat, som äfvenedes manövreras medes eektricitet. Tota vigten af torpeden kompett med fottör uppgår ti 1,300 kg. eer nära 4 gånger så mycket svm en 38-cm. whiteheads torped. Sims-Edisons to rped är icke sjefgående i detta ords bokstafega mening, ty een bär ej, såsom faet är med Whiteheads torpec, röresekraften inom sig, utan denna tiföres densamma från en kraftkäa, bestående af en dynamomaskin, som är uppstäli på den pats, hvarifrån torpetans rörese dirigeras. Från denna dynamomaskin öfverföres kraften genom kaben ti eektriska motorn uti torpedens inre, h viken sätter properarna i rörese. At efter som torpeden drifves fram, öper motsvarande änge kabe ut från den<>amma. Förutom den för motorns rörese erfot deriga strömmen edes genom samma kabe on annan svagare ström, h viken är afseed för styrinrättningens manövrerande. Denna ström ger visserigen order, men verkstäer icke rorets omäggning, utan utföres detta af een starkare ström, som drifver motorn. För detta ändamå finnes vid utgångsstationen ämpiga vexeinrättningar och i torpedens inre kraftiga eektromagneter ti manipuerande af roret. Anordningarna vid utgångsstationen äro sådana, att torpeden derifrån kan igångsrtttas, stoppas och styras i aa möjiga rigtningar. Då, torpeden stöter emot fast föremå, tiksnnagifves detta på utgångsstationen. Affyrning af torpedens sprängaddning kan då ske genom att trycka på en för ändamået vid tationen befintig affyrningsuycke. Denna torped, med hviken yckare försök utförts både i Amerika., dess hemand, och äfven i Europa, senast vid Havre, torde få sin förnämsta användning i sammanhang med sjöfästningar för försva; af fareder och ino}'p ti hamnar. Den kan sjösättas och igga färdig för attack snart sagdt huru änge som hest och igångsättas när rätta ögonbicket är mne att anfa<~- en fiende, som ämnar beskjuta en fästning eer forcera ett inopp. Eer den kan bogseras vid sidan af ett stridsfartyg för att 1 a nvändas, då afstånd och öfriga förhåanden äro gynsamma för en attack I Engand har under det förfutna året åtskiiga af de ti nybyggnad anbefara fartygen bifvit sjösatta och afprofvade. r'he Hoya 8ooere(I.J11, h viken tihör den grupp af 8 st. :sta kass pansarfartyg, som på grund af engeska paramentets besut (N a Y a Defence Act) af 1889 skoa byggas för engeska marinen och som enigt samma besut skoa tiika med 62 st. andra fartyg af oika typer, vara färdiga före 1894 års utgång, har bifvit sjösatt vid varfvet i Portsmouth i år. Hnfvuddimensionerna af Ro?fa Sovereiyn äro: Längd ö,s m. (= 380 fot eng.) Bredd ,8 m. (= 75, ) Djupgående ,2 m. (= 27, ) Depacement ,150 ton Frisida: förut 5,u! m. (= 19,':;), akter.... 5,48 m. (= 18') Ind. hkr.: vid naturigt drag \:!,000,, forceradt ,000 Fart: vid naturigt drag knop, forceradt ,;,, Kokapacitet vid 10 knops fart ,000 mi Bestyckning: groft artieri 4 st. 67 -tons kanoner., ätt, 10 st. 6; 24 st. 6- och 3-pundiga. Vigt af projektierna ti 67-tons kanonerna 570 kg. (= 1,25:i (/.), krutaddningen ti d:o 290, (= 639 rt) rrota vigt af grofva artieriet ,100 ton, af ätta, , Höjd af G7-tons kanonernas kärninie öfver v.. 7 m. (= 23 fot eng.) Länge af pansarbätet 76,2 m. (= 250 fot eng.) Tjockek af sidapansaret 457 mm. (= 18 tum eng.) n af pansardäcket 76 m.m. (-:-: ) Hu!Ja Saz:crCifjt.

34 -60- Vigt af horisontea pansardäcket, gacispåtar etc., 100 tojj. Tota vigt af pansar och backuing incusi ve däckpansar 4,550, Tota vigt af at maskineri med reservpjeser och vatten i pannorna 1,110 ton. Det torde finnas få farty~styper, hvars.kon,;t~ uktion ~nderkastats så grundig pröfnmg, som den t1 hvdken Royat Soverei,qn hörer. J!'ramstående män inom engeska marinen hafva utarbetat det program, som tjenat ti edning vid konstruktionens uppgörande och i retaj noga öf ervägt egenskaperna hos nyare pansarfartygstyper tihörande så vä egen som utändska mrriner beträffande fart, armering, bepansring, kokapacitet och frisida m. m. Ehuru man var ense om, att grofv~t artieriet b.jrde rnonteras uti barbett-torn, företrildewis af det skä att kanonerua då komme högre, och högre frisida kume beredas, som gåfve fartyget bättre sjöegenskaper, besöts ikvä att ett af fartygen i:>kue förses med täckta torn. Detta fartyg, som har samma depa:ermmt som de öfriga, är nu under byggnad vid varfvet i Chatham och har fatt namnet 1-food. Dess kanoner komma m'ed sin kärniuie 6,1s m. = (17 fot eng.) öfver vatteninien mot 7 m. (= 23' ) på Roya Soverei,qn. Roya Sovereigns skruf har kontinueriga ångskeppsspant odt interkostaa tvär,;keppsspant. Innerbottnen fortsätter _fråu saget vertikat upp ti pansardäcket och bidar ett ångskeppsskott. Emean detta och fartygssidan uppstår såunda en saggång (wing passage), innanför h viken kommer en angskepps-kobox, som räcker upp ti pansardäck och ofvan detta ti batteridäck Inti kobox:;kottet fi.nnes ofvanpå pansardäcket en koffenam anordnad. I midten af fartyget finnes tvenne ång;;keppsskott, som gå rätt igenom både pann- och maskinrum. Emean dessa skott anordna,; proviantrurn, krut och bombdurkar m. m. :Pans(1.rbätet 1 som på midteu af fartyget är 457 mn. ~ - i.1- (= 18 eng. tum) tjockt, har en backning af 100 mm. (4 tum) tjockek. Det har en tota brede af 2,G m. = c s + G) der~ f o u m. (=3') öfver, och resten under vattenytan; dess hojc u'tefter fartygssidan är 76 m. = (260 '); of van på Jetsamma är fartygssidan upp ti höjd med batteridäck bekäde med en bordäggning af 126 mm. (= 5) pansarpåt. Denna påtbekädnad tiika med det innanför beägna koförrådet bereder för trossbotten ett effektivt skyde mot ~mabbed. De fyra grofva kanonema äro monterade, två i hvarje torn på vändskifva. Denna ilr rörig på en rubana, hvars '. ruar äro koniska och försedda med fensar både 1 stor- oc 1 iändan; de äro sinsemean förbundna och distanserade förmede,; patt.iernsringar, men äro ej förbundna med något gemensamt centrum. Vändskitvan centreras af ruarna och mibanan och har icke något centrum eer koncentrisk ring, som centrerar densamma. För att hindra vändskifvan att yfta sig ur banan är innanför rubanan fästad en uppst~ende påtsarg, försedd med en pånitad tjock ring, öfver hv1ken gripa på vändskifvan fastnitade hakar. Vändskifvan crifves rundt medes kuggutvexing, som utgöres af en gjuten metakuggbåge om 36 cm. (= 14 ) höjd med 'en kuggdening a~ 15 cm. (= 6), som är fästad på vändskifvan. Uti cec.na gnpa två kuggcref, h v i k a kringvridas af war sin hydrauisk enketverkande trecyinder-maskin. Pressvatten för dessa båda maskiner kommer från en crauisk ångpump, h viken äfven emnar pressvatten ti. avettao erna för kanonernas manövrerande. Denna maskin är b. så anordnad, att den antomatiskt igångsätte, c ~L trycket ut1 tryckedningama faer under ett vis,;t mått, och stannar när r1et bestämda tryck, vid hviket kanon- och tornmekanismerna skoa arbeta, är uppnådt. Den anordning inom pumpma-;kinen, som åstadkommer detta, består af en med spira(jeder beastad kofventi, som, U t,rycket i röredningarna itr tirä:kigt stort, påverkar ångvenlien ti den ångmaskin, som drifver pumparna, sa att.

35 - ö:ddenna stänges, då naturigtvis äfven maskinen stannar för att, sä snart som trycket i ed n i n gen faer, ~t ter sättas i gång. Backningen både i sidan och innauför tornpansaret har reativt ringa tjockek, 100 mm. (= 4). Detta för vinnande af större utrymme utan ökning af pansarvigten. Backningen har ju dessutom intet värde såsom motstånrsmaterie, utan dess ändamå är endast att utgöra ett eastiskt underag för pansarpåtpn, mot hviken denna får en i möjigaste mån jemn aniggning. 'rornkanonerna hafva en viss bestämd addnitwsposition ' ' ti h viken de måste återföras eft.er h varje skott, för att addas - en manöver, som naturigtvis tager tid och misirar va p n ens effektivitet. T detta afseende äro anordningarna fl Svea och Göta atgjordt att föredraga, hvarest tornkanonerna kunna addas utan att ändra tornets stäning. På batteriet äro uppstäida uti h var sin särskida J;Jansarkasernatt 4 st.. Ei-cm. snabbskjutande kanoner. Kasematten har i det närmaste formen af en sektor och är sammansatt af 125 mm. pansarpåt på een bågformiga och utåtvända deen och 62 a 75 mm. påt för öfrigt. ''iträde ti kasematten sker genom 2:ne pansardörrar, h vika medes skruf och utvexing kunna öppnas och stängas. Portöppningen kan äfven inifrån devis tisutas mede;, dyika pansaruckor. Kasematten räcker utanför fartygssidan ett stycke, i ändamå att bereda så stor skjutvinke som möjigt för kanouerna. På öfre däck monteras ytterigare 6 st. 15-cm. snabbskjutande kanoner i centerpivot-avetter pacerade i utbygda tamburer (sponsons). Dessa kanoner äro försedda med skyedsskärmar af c:a 40 mm. påt, som deh'is omsuta avetten och äro försedda med ett suttande tak af pansarpåt, som är monteradt på gångjern, så att det kan höjas med ytterändan, då kanonen höjdrigtas. Såvä 12- som 15-cm. och 67-tons kanoner monteras å de nyare fartygen på centerpivot-avetter och 12- och 15-cm. kan.onerna återföras efter rekyen genom. spira~jeder~ackumn- - (j~ - atorer. Uti rekycyinderns piston är upptaget ett rektanguärt spår och i cyindern ~tr fastshufvad en :itåbkena, som har :iamma bredd som spåret, men med varierande höjd, så att utströmning:::>areau för den i rekycyindern innesutna vätskan såunda småningom minskas under rekyen. Emean de på öfre däck pacerade o cm. kanonerna finne:; sammanagd t 4 st. G-pundiga. Dessutom bif m O st. af denna kanonsort pacerade på battericäck; ti förut och 4 akterut. Fartyget har en stark ramstäf och får två. miitärmaster tned två märsar å fockmasten och en på stormasten. Uti dessa märsar monteras ytterigare 9 st. 3-pundiga kanoner. För att kunna bringa stråkastarue så åup;t ut från fartygssidan, att de få vidsträckt ysvinke, är vid hvarje stråkastare i tartygssidau anonnad en fyrkantig ucka, som fäes ne(1 ti hori::;oute stäning, då stråkastaren ska begagnas, hvarefter denna, som är monterad på en vagn, ruas ut på nämnda ucka och kommer saunca utanför fartygssidan, så att den kan ysa i minst 180 vinke. Förenämnda ucka är naturigtvis försedd med barrier. Af torpedtuber far fartyget 7 stycken, c1eraf (J öfvervattens- och 2 nndervattenstnber. Af öfvervattenstuberna är en pacerad rätt akterut och en i h varje hörn af citadeet; dessa få en bestämd och orubbig rigtning, näm. de föriga c: a 50 för om tvärs och de akteriga c:a 50 akter om härs. Undervattenstuberna äro monterade bredsides förut c:a 3 m. under vatten. De äro inrättade med en edarbak på förkant, som vi skjutning vindas ut, så att t0rpeden får stöd af denna, då den utskjutes ur tuben. Torpeden har för ändamået 2:ue starka kackar, som öpa i spår upptagna i edar baken, h vika tydigtvis rni\ste haf'va en högst betydig styrka för att kunna motstå det vattentryck, hvaraf den åverkas, då tartyget rör sig med fart genom vattnet. Byggandet af Royrt Sove1 eigu som påbörjades i Portsrnouth Oktober 1889 har fortskridit ovanigt raskt, då fartyget kunde sjösättas redan 17 månader efteråt.

36 Ett annat fartyg som äfven i år bifvit sjösatt i Portsrnonth är bepansrade kryssaren Roya Art/mr af Edyar-kassen. Detta fartyg har föjande dimensioner: Längd ,7 m. = (3ti0') Breed ,a, (60') Medium djupgående ,2, = (23 '+9 ') Depacement ,350 ton Vigt at s hofvet ,040, D:o af uppedact maskineri ,180 Indikerade hkr. vid forcering ,000, vid naturigt drag 7,500 :B..,art vid forcering knop,. vid naturigt drag ,, Kokapacitet vid 10 knop ,000 mi Maximumtjockek af pansardäck..... = 125 mm. = (5''). Ursprungigen var armeringen bestämd att utgöras af två 67-tons, tio 15-cm kanoner och tof 6-pundiga snabbskjutande kanoner förutom kusprutor och torpeder; seeermera har ikvä den förändringen vidtagit~, att två 15-cm. kanoner monteras på backen i stäet för en 67-tons kanon. Dessa komma ända ti 7,75 m. = (25 1 / 2 ') öfver vattenytan. Pansardäcket är sammansatt af två påttjockekar om 33 mm. (= 1 / /'). Dess bord vartskaut är på fartygets mict beägen 1,n7 m. (5'+6) uneer vatterinien och dess horisontea de O,a meter öfver vatteninien. P~L de n suttande deen af pansardäcket är påage en extra påt af 62 mm. (2 1 / 2 ), så att totaa tjockeken der bifver 125 mm. (0 ). Fartyget har ett styrtorn af pansarpåt om 300 mm. (= 12) tjockek paceract förom fockmasten. Batterikanonerna, 4 st. om 15-cm. kaiber, äro skyddade af pansar, anaogt med dem å Roya Sovereign och de stora däckskanonerna. äro försedda med på a vetten monterade vricbara pansarsködar. Fa1'Lygets botten och kopparförhydniug. bir bekäde med teakbonäggning Teakeu påägges enrast i en tjo~kek och fästes med metashufvar gängade i bordäggningen med muttrar invändigt. VIarr tar frångått hittis brukiga. metod vid träförhydning, näm. att ägg.t 2:ne ag på hvarancra, em edan erfarenheten visat, att det inre agets butar rosta betydigt oct förorsaka dryga reparationer. Propeermaskinerna äro vertikaa och upptaga föjaktigen större rum i höjden, än hvac horisonteja maskiner skue g öra; de få derför ej rum under pausardäckel För att skyed R. de dear af maskinerna, som räcka öfver pan,;arcäcket, är en bepansrad kapp med suttande sidor nppbygc, omgifvame tmgcyindrarna. Påttjockeken i denna. kapp är öo mm. (= 6''). Roya Arthur ä' ti byggnad och bepansring si\. godt som mode för ce kryssare af oika kasser och storekar som des äro under byggnad och des uneer senaste tid bifvit evererade för engeska marinen. För tyska marinen pågår en ifig byggnadsverksamhet. Vid varfvet i vvihemsha, en äro pansarfartyget Kwfiirst Friedrich Wihem samt ett mind re pansarfartyg a f Sie_r;jrierskhtssen uneer byggnad eer utrustning. Vid varfvet i Kie: kanonbåten Bussard och :2:ne pansarfartyg af Sie_qfr'ieds-kass. Vid skeppsvadvet Vucan i Stettin 2:ne, och vir Germania varf i Kie förutom en stor kry,;;~are ytterigare ett pansarfartyg af Friech ich W'ifhems kass samt vit varh et i Bremen två af S'ie.r;jrieds kass. Knrfiirst Friedn:ch vvitem påbörjades i mars månad för_ idet år och s.iösattes i juni månad i år. Byggnaden har såunda ti stort beri m för varfvet i \Vihemshaven fortskrieit ovanigt snabbt, då fartyget kunde sjösättas 15 måuarer efter fö r o; ta kö påtens nedäggande. Maskineri och pannor ti verkas äfven vid vvihemshavens varf och verkstäder, hvika äro försedda me< aa mede, i form af arbetsmaskiner m. m. fö r becrifvaij.ce af storartad verksamhet inom skeppsbyggeri o c!t maskinti verkning. Kwfiirst Friedrich H~:hem är bygd af ståpåt; ce båra 'idskr. 1. sji:n; Xur(iirs Friedrich TVi/11rm

37 ~ 66- stäfvarne äro af gjutet stå från firman Krupp i Essen. Profver å gjutstået i stäfvarne gåfvo en brottbe~astning af 42 kg. per qv.-mm. och 27% förängning. Kabockade profver gåfvo dessutom de mest tifredsstäande bevis på seghet och håfasthet. Fartyget har kombinerade ång och tvärskeppsspant. Innerbottnen sträcker sig öfver en stor de af fartygets änge och bord v arts ti saget, h varifrån den fortsätter i form af ett ångskeppsskott upp ti pansardäcket, bidande såunda med skeppssidan en saggång. Innanför detta skott kommer ett annat, som sträcker sig genom pann- och maskinrum och utgör koboxskott. Ett midskeppsskott är dessutom framdraget genom maskin- och pannrum och fortsätter för och akter om dessa rum. Såunda ät undervattenskroppen dead i 120 vattentäta rum, hvarigenom stor fytbarhet beredes. Fartyget har gördepansar, som sträcker sig utefter fartygets hea ängd och räcker förut ned ti ramspetsen. Det, har en maximitjockek af 400 mm. på midten, som aftager mot ändarue ti 300 mm. Däckspansaret är 65 mm. tjockt. Öfverkant af pansargörden kommer 0,8 m. öfver vatten och underkanten 1,& m. under vatten. Den svåra bestyckningen, som kornmer att utgöras af 6 :;t. 28-cm. kanoner monteras uti 3:ne i fartygets meceinie efter hvarandra anoragta barbett-torn. De bhda aktre tomen hvia direkt på det bepansrade hut'vucdäcket. Det föriga är beäget på batteridäck och uneer detsamma är anbragt en bepansrad angningstrumma.. Kanonerna i föriga tornet få en höjd öfver vattnet från kärninieu rämad t at 6,a meter. 'rornkanonerna äro skyedade af h väfda pansarsköcar. 'romen äro bepansrade med 300 mm. tjock påt. Sekundära batteriet skyddas af 5 cm. pansarbekädnad; två af detta batteris kanoner äro anbragta på utbyggnader i fartygssidan, så att de kunna skjuta rätt föröfver. De mean kanontornen beägna däckshusen äro afsnedcade för att medgifva stor edvinkel Det främre däckshuset - G7- är förbundet med det akteriga medes eu kommandobrygga, som går öh er rnidtetornet. Bakom föriga kanontornet finnes ett styrtorn, bepansradt med 300 mm. pansar, uti hviket aa teegrafer, språkrör och ängstyrinrättningens ratt bifva pacerade. Fartyget erhåer två miitännaster, förseåda med stridsmärsar. På ungefär tredjedeen af höjden mean öfverbyggnadens tak och märsen är på hvarje mast anbragt en pattform för stråkastare. Sekundära bestyckningen kommer att bestå af 6 st. 10,5 cm. snabbskjutande kanoner, hvika uppstäas br0dsides bakom det ätta sidopansaret, 8 st. $,7-cm. mnone, som hufvudsakigen afses att kjnta för- och akter ötver och 2 st. ätta maskinkanoner, som uppstäa.s i märsarna. Dessutom tikommer ett anta revoverkanoner och torpedtuber, de senare för skjutning både öfver och under vatten. Det uppgifves att vigten af skrofvet utan pansardäck, sido- och tornpansar, men med backning, väger 32 /t,, och pansardäck sido- och tornpansar samt bepansrade angninp.;strnmmor 34 / 0 af hea depacementet. Arsberättese inom 6:e vetenskapskassen (Hande och sjöfart). Af Kaptenen A. 'Mnnthe föredragen inom K. Örogsmannasiiskapet i December Vid mottagandet af det hedrande uppdraget att vara föredragande i Kong. Örogsmannasäskapets 6:e vetenskapskass, kunde jag icke fi:igöra mig från den käusan, att detta uppdrag kunnat emnas i mera erfarna händer. För några decennier tibaka, när sjöofficeren ännu i.jke säan hemtaie en

38 -68- de af sin utbidning inom handesmarinen, kände han ju också ti denna, då deremot under nuvarande förhåanden det ämne, hviket jag bifvit utsedd att behanda, torde kunna anses faa utom sjöofficerens yrkessfer; och detta sa mycket mera som fordringarna inom vapnets oika grenar så ökats, at,t sjöofficeren numera, för att något så när kunna beherska endast en a f dessa, måste begränsa sitt arbete ti dennas område. :b-,ör att emeertid kunna utföra det mig anförtrodda uppdrag, bifogar jag ti mitt anförande - i hviket jag sökt göra en resume öfver handesmarinens utvecking uneer de senare åren - utdrag a~ ti Kong. :utrikes-departementet ti den Oktober ankomna konsuatsberätteser, samt meddear några af de senaste sjöfartsunderrätteserna, ankomna sedan detta anförande bifvit utarbetadt. Ångfartyg. De miitära anordningarna, nödvändigheten af skyed mot projektier, atid orsakande stor tyngd, och en mängd andra viikor man måst uppfya vid byggandet af krigsfartyg, hafva vid reaiserancet af väntade resutat med dessa fartyg, städse utgjort väsentiga hinder, hyika icke förefinnas vid byggandet af fartyg för handesfottan. VIan får såedes icke förvåna ::.ig öfver att denna hastigare och mera amäi1t kunnat draga förde af c1e f0rbättriugar och fuäncningar, h v\ka under senare åren å vägabragts vid ti verkning af byggnadsmateriaier och konstruktion af maskiner för fartyg i amänhet. Om vi gå femton år tibaka i tiden, så :finna vi 'at~ jernet då nästan utesutande användes ti byggnadsmateria for ångfartyg. Under oppet af 187t bygdes på engeska varf endast 7 ångare af Siemens-Martin-stå. För resteu var det jern, som vid denna tid användes ti fartyg, af medemåttig qvaitet, h viket återigen nöd vändiggjord e, en ansenig tjockek hos påtarne. Det var franska marinen, som tog initiativet ti ståets använcande i fartyg, sedan försik härmed från -69- och med 1874 försiggått å Lorients varf. Under de närmast fo jande åren voro de härvid vnnna framstegen ganska ång,;a m ma..man stötte på svårigheter vid ståets an vändande, emedan behandingssättet af detta nya materia icke var tiräckigt kändt, ja ti och med dess tiverkning erbjöd ej nöd väneiga garantier; priset stod ä f ven mycket högt. Det, ar först under år 18R2, som man kunde iakttaga en hastig tiökning i de ståbyggda fartygens anta. År 1886 intog ::; tå.et en vigtig vats vid byggandet af fartyg, ocb i dag kan man säga att jernet endast undantagsvis nyttjas, och att dess an vändande är begränsad t ti fodbåtar och ti några inre cear å sjögående ångfartyg. De storartade förbättringar man yckats erhåa såvä i fartygens byggnad som inredning hafva gått hand i hand med de ofantiga framsteg man vetat bibringa apparaterna ti framdrifning. Icke underigt då, att ångbåtstrafiken, säj;skidt under det sista decenniet, oaktadt en amän stagnation uti de maritima affärerna under de ogynsamma åren betydigt ökats. N u mera korsa an g are Oceanen i aa rigtningar, trotsande vind och våg och med afgångs- och ankomstticer ti de mest afägsna hamnar, bestämda nästan på minuten; ångan har re1ucerat aa handesföretag ti en tidtabe med rnatematisk noggranhet. ''eegrafen har sagit ett bäte rundt om hea jordkotet; uppgöreser, förr erfordrade månader, af::;ut.as nn på ika många timmar. Snabbgående hos nutidens fartyg är derför af yttersta vigt, men snabbgåendet är också f örnämsta faktorn i kostnaden. Me1 uppnåendet af at större hastigheter hos fartygen föjle nödvändigheten af en säkrare navigering: också har inom navigationens område under de sista decennierna gjorts oerhörda framsteg. rrydigast märkas dessa, då man jernför våra dagars instrumenter med de från närmast föregående årtionden. Verk,;am heten inom instrumentfabrikationen inskränker s1g emeertid icke bott ti de tekniska förbättrin-

39 - 70- garna af instrumenten, utan omfattar äfven studiet af de naturagar och krafter, på grund af hvika instrumenten konstrueras och verka. Så t. ex. inom kronometrien: agarna för deras g~ng, kompensering, temperatur- och fuktighetskonstanter; inom kompass- och deviatiomäran: agarna för jordmagnetismen, de ma.~netiska krafterna i jernfartyget, kompenseringen etc. etc. Afven med afseende på andra instrnmenter, såsom ogg, od, vinkemätningsinstrument o. s. v. hafva många nya uppfinningar och förbättringnr bifvit gjorda. Observationsmetoderna undergå ikaedes så småningom förändringar, framkaade af sträfvan att utbyta de ädre mot noggrannare och enkare sådana. Så t. ex. börja de hittis atid använda måndistanserna att utträngas af ockutationerna, hvika under gynsamma omständigheter gifva betydigt bättre resutat. Vidare uträknas en m'ängd tabeer för att underätta korrigeringar och uträkningar af observationer. Öfver hnfvud tagot är iteraturen inom detta område särdees rikhatig och utkomma årigen många goda böcker på de festa sjöfarande natioijers språk Inom meteoroogien och oceanografen äro framstegen icke minst. Genom den noggranna oggboks- och journaföring, som bifvit införd, har man erhåit ett mycket rikhatigt materie för meteoroogien, men särskidt för segebeskrifningarna. Af ovärderig nytta för den sjöfarande amänheten äro sutigen de meteoroogiska kartorna, kartor öfver isförhåandena, väderekbteegrammer och stormvarningssignaer. Föjande tabe af Bureau Veritas, innefattande åntaet af hea verdens ångfartyg af öfver 100 tons drägtighet, u'tvisar ofvan omnämnds, tiväxt sedan år 1880: Ar Anta fartyg Tota bruttodrägtighet i ton ,392 6,745, ,857 7,475, ,301 8,404, ' 7,764 9,232, ,433 10,209, ,394 10,269, ,547 10,403, ,718 10,632, ,835 11,045, ,256 11,913, ,638 12,825, ,103 13,805,028 Med ofvan nämnda betydiga tiökning i ångbåtstrafiken har gifvetvis föjt en tiväxt i ångfartygsboagens anta, samt boagens storek och verksamhet. För att erhåa en öfversigt af de oika ångfartygskasserna kunna dessa indeas uti. a) De stora transatantiska passayerarejcwtygen. De. stora ångbåtsinierna, hvika förena Europa med Förenta staternas hamnar utgöra en het och hået särskid kass. Att på kortaste tid genomöpa de 3,000 mi, som åtskija Norra Atantens båda stränder, att under de fördeaktigaste viikor af säkerhet och beqvämighet transportera största anta passagerare, är det dubba må, hvarom rivaisera de engeska, franska och tyska boagen, h vika \'etat förvärfva sig så godt som monopo på denna så svåra och vigtiga trade. ''äfian dem emean har sedan några år bifvit at mer ifig; man räknar tidskinaden för de oika resorna i timmar och minnter. I sutet af H370-taet använde man 8 a 8 dygn för resan mean Queepstown och New-York samt 10 a 9 mean Havre och New-York. I dag göres den förra resan å de engeska inierna på mindre än 6 dygn och den senare med det Transatantiska boagets fartyg på knappa 7. Medehastigheten för passagerarefartygen på dessa inier har också på de sista 15

40 -72- åreu ökats från 14 a 15 knop ti 19 a 20, och nya framsteg väntas med under byggnad varande fartyg. Ofvannämnda hastighetstäfau började under år 18,), då föjande engeska och franskn ångfartyg insattes i de stora inierna: Gatia och Servia (atcunard-boaget); City of Rome (In man); Aaska (Guion),.Vormandie (O:ie Transatantique) snart åtföjd af Orego1t (Guion) under 1833, som sedan gick förorad, och af AuraJtiu samma år; >:>edan af Umuria och Etruria (Ounard) 1886, sutigen at de fyra paketbåtarna tihörande Oompagnie generae Trausatantiq ne Champagne och Breta,qne, Bourgoqne och Gasr.:ogue år Ett nytt steg framåt göres mec City o New- York och City of 'aris, Mr~;je!iir.:, TeutoJtir och Tow aiue >:>amt Angnsta Vir.:toria~ Cownuia, Normannia och Fiirst Bismarck, de fyra >:>enare tihörande det Ha m bur g-amerikanska boaget på inieu New-York och Hamburg via Southampton.,J e m för man des>:> a fartygs proportioner, så finner man, att de oika konstruktörerna icke hafva agt ika stor vigt vid iniernas finhet. Under. det att City of Rome,.LI1c~;jestic och Teutonic äro.ytterst smaa - deras bredd utgör O,± a 10,~ proc. af ängden -- är Coumbia reativ t bred, ä f ven så Cit!J of New- Yorc och City o/ Paris; fartygen tihörande det ''Tansatantiska boaget intaga ett rum midt emean dessa båda ytterigheter. Efter ganska ånga. öfveräggningar besöto de nämnda boagen sig nästan samtidigt för att antaga dubbepropeeru; deras fartyg, satta i sjön eer påbörjade.sedau ~r 1888 hafva dubba skrufvar. Införandet af dubbepropeern har band aunat varit orsaken. ti att man utesutit en af de fyra masterna, h varmed fertaet af de transatauti,;];:a p~ssagerarefartygen förr voro försedda; maskiuer och pannor upptaga i ~jefva verket en så ansenig ängd af. fartyget, att man ej har tiräcdig pats för en rierde mast. Med den dubba skrufven framträdde äfven den trefadiga expansionsma,;kineu, h varmed de modernaste fartygen äro för ::;~cda. Den äcr; id~en med ;drummet i fartygets ångskepps ~ -73- pan och koboxarue borevarts är öfvergifven på ofvan npprämade fartyg och ersatt af en senare anordning med edrummet gående tvärskepps, hviket är beqvämare för koets ittkomst. Aa dessa fartyg äro byggda under förutsättning, att i händese af krig kunna användas som auxiiärk'yssare och försedda med derför nödiga anordningar. H viken ro de en gång kunna komrna att utföra torde ej kunna nog högt uppskattas, då man betänker, att de äro att inregistrera band yerdeus mest snabbgående fartyg. Sådan är i korthet den nuvarande sjöfarten på de inier, som törena Enropa och Förenta staterna; framtiden bär i sitt sköte ännu större öfverraskningar, och, i betraktande af de sista årens oafbrntna framsteg på industriens och ångans områden, torde det ej dröja änge, innan man får skåda fartyg, hvika passera Atanten pa 5 dagar med en medehastighet af 25 knop. Ett steg i denna rigtning har uttagits af Ounard-boaget, som ny!igen i Fairfied bestät två paketbåtar på 183 meters ängd, hvika koosser hvardera ska hafva öfver 12,000 tons drägtighet. Dessa tvenne ångare skoa hafva dubba skrufvar, trefadiga expansior..srnaskiner, som skoa utvecka öfver ~0,000 indik. hkr., och beräknas kunna håa en medehastighet af :!1 knop samt passera Atanten från Queenstown ti N e w-y ork och vice versa på ö 1 / 2 dygn. Fartygen skoa vara färdiga ti verdsexpositionen i Chicago Så koossaa. dessa ångare än bifva, torde 19:e seket dock it.:ke komma at~ uppvisa något fartyg så stort som G1 eut EastenL Jag tiåter mig att erinra om att denne jette, hviken påbörjades år 1863 och sjösattes den 31 Januari 1858, mätte 207,a m. i ängd, 34,n; m. i bredd öfver hjuhusen och hade 17,as m. djup i rummet öfver köen; dess depacement vid fu ast var 27,000 ton, dubbet så stort som de engeska eer itaienska jettesagökeppens; ma,;kinerna utveckade 3,000 uom. hkr.i m~:icehastigheten under dess 2:ne första resor öf-

41 - 74- ver Atanten, hviken den passerade på 11 och 9 dagar var 12 och 14 knop med en koåtgång af 260 a 300 ton pr dygn, något understigande!vad de nyaste Atanter-ångame nu konsumera. Great Eastems öde är kändt; dess kommersiea bana sutade år 1874 och fartyget, hviket kostat nära 14 mi~ ioner kronor, sådes sutigen för knappast trettiondedeen af denna summa. b) Farty,q görande ånga resor. Med denna rubrik förstå vi fartyg, hvika befrakta ångt bort beägna hamnar och på grund häraf göra resor på fera veckor. Att söka uppräkna de boag, som ega sådana fartyg, skue föra mig utom ramen af min uppgift, och kan ej heer anses vara af något särskidt intresse. Dessa ångfartygsboag hafva visserigen ännu icke byggt fartyg så utomordentigt snabbgående som de, hvika ombestyra persontrafiken mean Norra Atantens stränder; emeertid hafva äfven här vigtiga framsteg bifvit gjorda och de nyaste fartygen, afsedea för ofvan nämnda ånga resor, äro aa präktiga typer, försedda med mägtiga trefadiga expansionsmaskiner och inredda för att transportera ett stort anta passagerare samt en ansenig vigt handesvaror. Öfver\'attenskroppen å dessa fartyg är i amänhet mindre bred, än å de här förut nämnda. De haf de befara äro ugnare än Norra Atanten och erfordra icke samma försigtighetsmått för att skydda däcket mot störtsjöar; också äro dessa fartyg försedda med fönster och portar i hytterna i stäet för de å de förut nämnda brukiga ventierna. De bibehåa äfven E)n betydigare rigg, h viken skue vara ti hinder vid resorna öfver Norra Atanten. ' c) Fartyg tnifikerande wstenw. De festa af de stora ångfartygsboagen befrakta för resor af kort varaktighet ce minsta och äfven de minst nya af sina fartyg; men äfven här spårar man framsteg. För mycket korta resor, h vika erfordra stor hastighet såsom å engeska och irändska kanaerna, användes hjufartyg af euke konstruktion, men hvika far tygs änge i medeta uppgår ti omkring 100 m. Ti föjd af det knappa utrymmet i de hamnar de inöpa äro fertaet af dessa hjnångare förseeda med roder för och akter. Det stora boaget Bud-Americana de Vapores, h viket uppehåer trafiken på Syc-Amerikas vestkust eger nu 25 fartyg af denna kategori. På dessa fartyg finner man samma anordningar som på öfriga fartyg~ afsedea för varma kimat; sjefva hufvuddäcket upptages från för ti akter af en öfverbyggnac, öfver hviken vidtager ett promenad-däck och ofvan detta återigen andra ättare tibyggnader.. d) Fartyg t rqjice1 ande foderna. De stora foderna utgöra naturiga handesvägar, på hvika sjöfarten uneer oika former dag trän dag utveckar sig. Betydiga ångfartygsboag hafva äfven bidats, icke bott i Europa och Amerika utan äfven i koonierna och i de afägsna änderna. Fodbåtar böra naturigtvis vara grundgående, också äro de festa hjuångare. J ag nämner nu bott en af de modernaste, Bamses, tihörande ett engeskt boag, för trafiken på Nifoden. Detta fartygs ängd är 68,5 m., men dess djupgående eneast 0,7 m., hvika mått gifva ett begrepp om de moderna fodbåtames proportioner. Ramses är Niens största och mest snabbgående fartyg, dess medefart är 18 knop. Det har tvenne våningar med hytte~ och saonger, hvika våningar upptaga nästan hea fartygets änge och äro afskida genom ett ättare däck, tjenande ti skydd mot soen. e) FaTtyg hu-edda jö1 siirskidt ändamå. För att afsuta detta korta sammandrag vi jag omnämna en typ af ångfartyg, afsede för speciaändamål Hit höra petroeumbåtarne, hvikas anta vuxit koossat på de sista 4 och 5 åren. Endast huset Armstrong, vitche and C:y har sedan år 1886 sjösatt c:a 40 at denna sorts fartyg. Inredningen å de nyare petroeumbåtarna är ungefärigen densamma. Hea fartygets mideparti är afsect att rymma mineraojan; ett ångskeppsskott och fera tvärskeppskott dea det i 12 a 14 rum, förenade med hvarancra medes en röredning; maskiner och

42 - 7G'annor jemte befäets hyttpatser äro behigua akterut, Lesi:tttningen bor förut. De ekonomiska fördearna af detta system äi:o så stora, att det gama sättet, att transportera ojan i kär, 1mmera är nästan het och häet öfvergifvet. Bestäma kuj ser för te engeska transatantiska paketbåtarue. De fyra förnämsta engeska ångfartyg::;boagen, hvika uppehåa trafiken mean Liverpoo och New-York, hafva het nyigen besutat, att deras ängare skoa på denna trade föja bestämda kurser. Boagen äro Cunard, Inman, vvhite Star och N a tio n a.*) Dessa kurser, h vika äro grundade på de engeska befähafvarnes ångvariga erfarenhet, erbjuda den största säkerhet. De äro: Ti.Ame'ika: Från den 15 J an uari ti den 15 Jui föjes storcirken från Fastnet (Irand), och utan att passera mera sydvart, ända ti dess 49:e meridianen (ves t om Greenwich) skäre'> på 42 30' nord!. at.; härifrän ti Sandy-Hook passerar man 20' söder om N antucket',; fyrskepp. Från den 15 Jui ti ren 15 Januari föje,; storcirken utan att passera sydigare från Fastnet ända ti det stäe der 49:e meridianen och 46 paraeen mötas, h varifrån kursen ti Sandy-Hook bör sättas, så att man passerar åtminstone 55' söder om Virgin Rocks och Sabe band och sedan 20' söder om N antuckets fyrskepp....teroiigen: U n der aa årstider böra paketbåtarne, afgaende fr,\n Sandy-Hook, sätta kurs så att 70:e meridianen skäres på 40 O' nord. at.; härefter styres så att 4\:J:e. meridianen skäres på 40 40' at., från hviken punkt storcirken föjes, men utan att komma rnera nord vart ända ti Fastnet. :B~rån den 15 Jui ti deu 16 Januari, från 70:e vest. ong. och 40 O' nord. at. styres så att 60:e meridianen skäre,; *) Sedermera, tafva» Nondentsch~r Luych i iromon oc h.:>hambnrg-anwri caniseho Paketfau-t Act.-Geseschaft, åagt sina fartygsbehi-hajvare att föja sa<t route som antagits fur dc enge s~a boa)en. ].ed på 46 30' nord!. at., h varefter storcirken föjes men utan att komma nord vart derom ända ti Fastnet. Ofvan anförda besut hedra de nämnda boagen, ty dessa vigtiga bestämmeser komma ovikorigen att minska chanserna ti om bordäggning, på samma gång de för andra fartyg utvisa de farvatten, hvarest dessa fartyg kunna vänta sig att möta paketbåtar, tihörande dessa transatantiska inier. Denna säkerhet mer än uppväger den ringa tiökning i tid för öfverfarten, hviken de nya bestämmeserna medföra. rrack vare dessa nu anförda kurser kom ma ifråga varande iniers stora ångare att passera öfver N ew-foundands-banken endast från den 15 Jui ti den 15 J an nar i och bott på väg t-il Amerika. Detta åter är af stor vigt för fiskarena pit dessa banker, enär de såedes ända ti midten af sommaren icke hafva något att frukta af fartygen tihörande de 4 nämnda Loagen och icke heer af dem bifva störda under deras resor ti Europa. Fördeaktigt vore att passagen öfver N ew-fonndandsbanken het och hået undvekes ända ti sutet af :fisketiden..man hoppas att öfriga transatantiska boag skoa föja de omnämndas exempe. Snabbast utföra resor. Moan Europa och Föienta staterna. White-Star-iniens ångare T eutonic ankom ti New-York från Queenstown den 19 sistidne Augusti efter att hrtfva gjort den hittis snabbaste ötverfarten mean Europa och Amerika, på 5 dygn 1fJ timmar or h 39 minuter, hviket gifver fartyget en medehastighet af 20 i ' 01 knop i timmen. Dess tiryggaagda distanser pr dygn voro 460, 496, 505, 510, 57 och 290 eng. mi; 5:te (1ygnet, då Teutouic öpte 617 mi. gjorde ångaren atså i medeta 20,7s knop, när afspende fästes vid ongitudsförändringen. Teutouic har så edes med timme och 29 minuter sagit systerfartyget af samma boag 1Vajestic, \ iket några dagar fii rnt gjorde nämnda resa på 5 dagar, 18 timmar och 8 minuter. J ag erinrar om, alt dessa båda ångare äro de ängsta af aa ångare gående mean Förenta staterna och Europa, på

43 -78- samma gång de i förhåande ti sin ängd äfven äro de smaaste. Mean Europa och Austraien. Ångaren Austraien, tihörande a Compagnie des \'Iessageries maritimes ankom ti King George's Sound från Marseie i sutet af sistidne Augusti efter 25 dygns resa..iyean Europa och Cape Town Union-iniens nybygda ångare Scot gjorde i September sin första resa från Southampton ti Cape 'rown på 15 dagar 2 timmm och 10 minuter (då afdrag är berämadt för uppe>håen i anöpa hamnar), hviket gifver fartyget en medehastighet af 16,5 knop. U ni on -iniens ny bygd a ångare har på det konkurrerande boagets, ''Caste-Line, snabbaste ångare Dunottm -Caste vunnit 24 timmar. segefartyg. Rörande företeeser inom segefartygens område tror jag mig bäst redogöra derför genom atergifvande af nedanstående utdrag ur en i N autica \'Iagazine under året förekommande uppsats derom. För några och tjugo år tibaka hörde man icke säan förutsägas, att, i händese den föresagna Suez-kanaen befve yckigt och vä fubordad, skue segefartygens tid vara förbi och att dessa ysande bevis på menniskans väde öfver haf och vind, hvika sväfvade fram öfver vattnet ikt väsenden med if, snart skue dö ut. De, soin såunda profeterade, grundade sina orakespråk på det het och hået ur uften gripna antagandet att fraktfarten på Ostindien, Kina, Japan och Austraien bone afedas från een gama af segefartygeu begagnade traden uing Goda Hoppsudden och öfvergå ti ångbåtarna, h vika föjde den kortare vägen genom Röda hafvet. Segefart.ygens redare skyndade att göra sig af med deras i värde sjunkande egendom, för att i stäet håa sig ti ångan; en föjd häraf bef, att segefartygen stodo ägre i ägre pris, än de någonsin förut gjort Många personer funnos ju också, hvika icke deade den ofta uttaade åsigten: att den föresagna vattenvägen endast skue bifva ett stagnerande dike, hvars gräfning och underhå komme att kosta at för mycket, för att någonsin kunna betaa sig. Affärsveddens instinkt kunde icke adees edas vise, om än i början en mänge invändningar befvo framkastade, när de Lesseps ansträugde sig för att vinna anhängare och kapita, som kunde sätta honom i stånd att göra sin storsagna ide ti verkighet. Sedan dess hafva paatsika passagerareångare och anspråksösa astdragare i ständigt växande anta begagnat sig af hans genväg, men icke desto mindre utbreda ännu på hvarje haf segefartygen sina vingar. Inom tre år_ från den första rusningen efter ångbåtsotter egde en genomgående förändring rum ti förrnån för segefartygens rederier. Tre- och fyrmastare, med en drågtighet från 1,500 ti 2,000 ton, bygdes ti ett pris af omkring 20 f_ pr ton, h viket var mera än tre gånger det beopp, h varti högsta kassens fartyg sådes år Det såg ut som on:i ångan ändå icke skue förorsaka en så märkbar förminskning i segefartygens anta, som man förmodat. Emeertid har den i viss mån bestämt storeken på framtidens segefartyg. Sådana finnas nu, som man icke för änge sedan skue hafva ansett at för otympiga ti att manövreras med sege. J a, sedan några år har man åter börjat bygga segefartyg, men ntaf stå och af koossaa dimensioner, och man förser dem med maskiner för astens in- och uttagande och äfven för segens sättande. De sista stora,:egeskeppen, hvikas anta under detta år betydigt ökats, kunna icke jemföras med de gama segande träfartygen, hvikas ro är att ångsamt men säkert försvinna. segemarinen har med utgången af föregående årtionde inträdt i ett nytt skede. Det torde derför icke vara utan inb esse att här något beröra de ädre segande fartygen. För femtio år sedan funnos i den brittiska handesfottan om kring 100 segafartyg af öfver 500 tons drägtighet och äf-

44 -soven det minsta af dessa fartyg stod ångt framom dem, hvari de härdade vikingarna utförde sina hmgder eer funno sin död. Ett af dessa si,;tnämnda gama _ fartyg, som år r880 u ppgräjdes i Norge, var 72 fot ångt, 17 fot bred t och torde haft 5 fots djupgående. Det hade tjugu roddbänkar, spår för masten, hviken efter behag kunde fäas ned eer sättas upp och var tydigen icke i stånd att arbeta sig fram i stark motvind. Det gama fartyget Brotzery- Love, h varmed een berömde vedesomsegaren kapten Cook påstås hafm gjort, en. ~er fera af sina resor, är ett exempe på, huru man i förra ; r~ hundradet förstod sig på att bygga fartyg. Det sattes i sjön år 1764 och sjönk efter sammanstötning med ett annat fartyg 1878, sedan det uppnått den vördnadsvärda ådern af 114 år. Den tid, då de snabbaste segarue bygdes i Förenta staterna, är icke synnerigt afägsen. J a mes Baines, i ifstiden medredare i den väkända 'Back Ba -inien i Liverpoo, och hvars fartyg gingo på Austraien, bestäde i Boston Lightning, som emnade h varje annat fartyg efter sig. Li.r;dning mätte 2,093 ton, var 74,7 m. ångt, 13,+ m. bredt och hade 7 m. djup i rummet; storma;rt;en var 27 m. hög och storrån 29 m. ång. Detta fartyg påstås en gång i Södra oceanen hafva gjort ~ knop med sin stor-skyskrapa i topp, sedan det kort förnt bergat aa edsegen. De, hvika uppgjorde ritningarna ti de amerikanska kipperfartygen voro icke bundna af några agar för tonnaget i ikhet med dem ~om voro gäande i Engand ända ti år 1854 och som edde ti konstruerandet af djupa och smaa fartyg, hvika icke kunde håa sjön, på grund af otiräckig styfhet och andra brister. De ädre skeppsbyggames beräkning af drägtigheten var i sjefva verket baserad på en godtyedig rege, grundad på fartygets ängd och bredd. 'rontaet erhös genom att taga (L - ' 1 /-, BJ X B X 1 / 2 B: 94, hvarvid det orikigt antogs att djupet i regen var ika med hafva - gjbredden. Rederierna vie naturigt nog hafva fartyg med stor astdryghet och ringa nominet tonta att betaa umgäcer för, och konstruktörerna måste foga sig derefter. Den amerikanska kipperns uppträdande bef för en tic oycksbringande för de brittiska rederierna, i det att dessa nräktiga fartyg med sina höga master, ofantiga segeyta och ~1 tomo rdentiga snabbhet tiväade sig ett nästan absout monopo på thefrakternv, från Kina ti Engand, derifrån utestängande andets egna fartyg. Detta förhåanre är fnst.~ncigt omkastadt nu, och de amerikanska myndigheterna kaga bittert öfver att, afsedt från deras skyddade kustfart., hea teras fraktf:lrt på Oceanen är i utändska händer. I så hög grad beundrades dessa Yankee cippers' form, att engeska amiraitetet skickade ingeniörer att rita af tvenne af dem, de bekanta Chaenge och OrieJiia, under det dessa stodo i torrdocka. De gåfvo derigenom en behötig väckese åt redare och konstmktörer och snart föto på vattnet brittiska segefartyg, hvika skue rycka agern ur händerna på de amerikanska utböingarna, som de kaades. År 1850 bygdes den brittiska kippem Stonnway som snart föjdes af en respektabe fotta af iknande segefartyg. I storek voro fartygen af een nya certen underägsna de amerikanska, h vika ce voro bestämda att undantränga. Ända ti 1863 bygdes de af trä; men härefter af trä och jem i förening. Åtskiiga märkiga resor hafva gjorts af segefartyg i Södra Oceanen. Ett af Back Ba-iniens fartyg, Jam es Baines, nppkaact efter redarens namn, och på resa österut äng;; efter 43:dje paraeen, öpte i Juni 1854 på 24 timmar 420 eng. mi, hviket gör 70' i vakten eer 17,;; mi i timmen. ]i'artyget hade hea dygnet fu storm och sin stor-skyskrapn, tisatt. Ett annat fartyg R ed-jacket öpte 1836 från 72 ti 13-!'' ostig ongitud på 8 dagar; medetaet på dygnet var 334 mi eer nära 14 mi i timmen i mycket dåigt väder, och en gång var fartyget adees nedisact förut. Grmt Hr< JIIIMic passerade eqvatorn i Norra Atanten på vest. ong. Tid~/;,. i 'Jiir. JS!J: G

45 2- efter endast 15 dagar och 19 t i m mars resa från Sand y-ho ok, så att en stor fyrmastare äfven på den tiden kunde göra fart. Det största brittiska träfartyg är f. n. T/tre e- Bi otheri, hemmahörande i Liverpoo, hviket, bygdt i Boston år 1855, mäter 2,93fi ton. Af amerikanska. träfartyg är det stör:::ta Rapprtwnnocc, h viket för ej änge seean gick af stapen. Dess tonta är 3,053; 706 ton virginisk ek och 1,200,000 fot virgini~k furu åtgingo ti skrofvet-; byggna<. FartygP.t har fyra master, däcken äro af fnru och ett ångt akterdäck sträcker sig ända ti stormasten, h viken är 27 m. hög med en diameter af m. Fockmasten är,s m. kortart~ än stormasten, men af samma tjockek, stor::; tången är 17,7 och storbram~tången 21,n m. ånga. Storrån är 29 m. ång, öfre och nedre märsrårna h \ ardera 26,5 m., undre bramrån 21 m., öfre 19,5, öfverbramrån 16 och sky::;kraprån 13 m. Aa rundhuten äro af furu med undantag af bogsprötet, h viket är af stå och samtidigt utgör kyfvarbom. Norra Amerika är hemandet för de stora sättoppade skonarue och t.rots de många mej dessa fartyg förknippade oägenheter, uppnå de här utomordentiga dimensioner. Deras höga uneermaster kunna svårigen ersättas annat än i andets egna hamnar; sättningen af de ofantiga segen, storeken på gaftar och bock, faran af att fira ned segen i en by och den svåra stående rigge~, på hviken masternas säkerhet beror, äro aa faktorer, som icke få föraktas, då det gäer att med säkerhet manövrera dessa fartyg. Här äro fyrmastade skonare af trä ingaunda ovaniga och deras storek tyckes småningom ökas. ]<'era sådana finnas, hyika mäta ],000 a 1,400 ton och ett dussin variera mean 500 och 1,000 ton. I Taunton i Massachusetts har nyigen en fem-mastad skonare, som mäter änla ti 1,800 ton, gått af stapen. Detta fartyg är 81 m. ångt, 15 m. bredt och har 7,n m. djup i rummet; fartyg e t~ röriga centerbo;~. d är 10,7 m. ångt, 0,1s m. tjockt och sticker 4,3 m. nedom den fasta köen. Djupgåendet är 2,7 m. ätt och 6,1 m. med tu ast. Angwinchar finna,; för anka rets ättande, för segens sättande, för ossning och astning. En fem-mastad skonare, hviken ska mäta 3,300 ton och bifva een största sättoppade skonare i vet cen, ärer vara under byggnad. Amerikanarne äro afg_iordt af den åsigten, att väbygda skonare kunna göra ika snabba resor som råsegare i amänhet. De stora sättoppade skonarue äro emeertid ege;1domiga för Amerika och komma förmodigen att så förbifva. Den mest brukiga storeken på segefartygen har s ~dedes småningom vuxit från,000 ton år 1860 ti 1,300 år 1870 och 2,000 år 1880, under det att i närvarande stund finnas omkring 20 segefartyg på mera än 2,500 ton och ett par af dessa på öfver 3,000 ton. Redare och mäkare synas hafva en synnerig förkärek för dyika vidunder, hviket ~nnu icke hunnit bifva faet med assuradörerna, som icke äro vidare högjudda i att prisa den ökade risk, som det nya uppsaget fört med sig_ Fartygen på 3,000 ton synas vara ämpiga eneast för vissa farter och i många hamnar äro torrdockorna ångt ifrån tiräckigt stora för att kunna rymma dem, i händese af skada på skrofvet uneer vatteninien. De största existerande segefartygen sega för närvarande under fransk fagg, men ett af ett Bremerhus hos Russe & C:o vid Cyde under byggnad varande skepp, 1Im y Rickmers, som ska vara sjösatt före årets sut, bifver vercens största handesskepp. Fartyget bygges under uppsigt af engeska Loyd och Bureau Veritas. Det ska kunna asta minst 6,000 ton, och en auxiiärmaskin med trefadig expansion ska kunna framdrifva detsamma med 7 a 8 knops fart. Fiskefartyg och fiske. Fiske-fartygen och farkosterna äro ännu i de festa änder ikadana som för många tr tibaka - hvarje and har sin typ - den enda vigtiga förändringen i dessa fartygs byggnad är påverkan af det här reativt sena använ<1anr1et af ångan.

46 -84- I Kong. Maj:ts proposition ti sista riksdagen om en ånefond för fi,;keriernas understödjande uppp;ifves, att bruttoafkastningen af sa m t iga nationers fiske i N ordsjön skattat:> t i J1 omkring 460 mi. kr. samt afkast.ningen af Storbritanniens hafsfiske, som hufvudsakigen bedrifves i Nordsjön, enigt samma beräkning ti 120,600,000 kr. och afkastninaen af Sve. b n ges samth:ga fiskerier ti n;1got mera än 1 10 snmma. af sistnämnda H vafångsten i Behrings-sund och angränsande vatten har nnder det gångna året icke varit särdees vinstgifvande. Ingen is på våren att hindra hvaen i dess gång mot norden var den närmaste orsaken ti det mindre goda resntatet i Lörjan af fångstt.icen; och då hösteu kom ovanigt tidigt. me< storm och oväder och tjockare drifis, än man under många. ;\r sett, kunde icke fartygen siitta sina båtar i sjön, utan må te återvända nf'c ringa f~mgst., oaktart h vaarna vir tenna senare tid voro ganska tarika. Säftmgsten har icke heer varit god. Konsun i San Francisco uppger att mot 140,000 säskinn år 1889 fick man föregående år eneast 80,000. Ett stort boag, hviket mot beta! ni ng ti staten e ger utesutande rättighet ti sä fångsten p!t Säöarna och Aaska, erhö der ringa fångst; och antages det att säen necskjutes af smygskyttar och utan hänsyn ti kön och åder. Skeppsrederiröresen. Röranre skeppsrederiröresen tiåter jag mig att anföra nedanstående des ur generakonsuns i Loneon årsberättese, <es ur andra käor. Sist förfutna år företer i a mänhet ett fortfarande faande i ji aktnoteringama, s~t att dessa nedgått ti den ägsta st~mdpnnkt, som de iutogo nnder åren I betraktan<e af att Jeu neåtgåenr\e tende11sen började tidigt på våren och derefter fortfor ntan afbrott under hea året och att. de ovauigt höga koprisen äfvensom sjömännens hyror och - 81) - ihriga omkostnader förbefvo sig ika, torde enrast biigt inköpta eer med nyaste förbättringar förseeda och mer ara största sparsamhet navigerade fartyg enmat någon behåning. Den stora öfverprocuktionen af fraktfartyg, i synnerhet af angare, är framför at orsaken ti detta nedsående förhåande. Att så verkigen är, inses ättast, då man tager i betraktande att tiökningen under åren i ny bygd t tonnage vida öfverstiger det för åren ,3, hviket senare ikvisst förorsakade det tryckta äge inom fraktmarknaden, som under derpå föjande fyraårs-period gjorde sig gäande. Ett iknande förhåande torde äfven nu mra att motse, så mycket mera som inom affärsverksamheten amänhet en nedåtgående röreise synes haf, a intrält. Skeppsb!J_q{e'iet. Det senast förfutna årets ifiga verksamhet inom skeppsbyggnadsindu~triens område har emeertid för denna varit ika vinstgifvande som under det närmast föregående året. Tontaet af inom Storbritannien och Irand aj stape gångna fartyg, som under 1889 uppgick ti 1,300,933 ton, nedgick visserigen under :i.r 1890 ti,283,000 ton - föjaktigen en rninskniug af 17,600 ton - men de i essa fartyg insatta maskiner e g de under senaste år,078,256 in d i kerade hästhafter, mot 934,125 under år VIan får ett begrepp om huru koossa skepp,;byggnadsverksamheten inom Storbritannien är, för::;t då man jemför den med sammanagda beoppet af dyika nybyggnader inom samtiga öfriga europeisim centra för denna industri, hviket för 1890 ej uppgick ti mer än UJ,67 : ton, föjaktigen ej ens ti '/ 1,, af den först anförda. Det synes fortfaranae vara Engand beskä'lt att bygga fartyg åt andra nationer. När en rysk potentat vi ha en yacht af ovanig form och storek, eer ett tyskt boag en ångare för transatantisk fart eer ett franskt rederi ett vä Ligt segefartyg, så är det vanigen Engand, som bygger dem. Engeska segefartyg köpas ikaedes gerna i andra hand af utändingar. skandinaver äro de förnämsta kun-

47 -86- derna för träfartyg, h vika au vändas i ko- och trä farten; ty ~karne föredraga jernfartygen för att använda dem i sjöfarten på Kina och Ostindien. N edanstående uppgift angående skeppsbyggeriet vid Cyden (hemtad ur konsuns i Leith berättese) under de senaste tre decennierna kan anses gifva en förestäning om ::;kepps-. byggeriets utvecking under samma tid. År 1860 bygdes 47,833 ton. År 1883 bygdes 415,694 ton , , 296,854, 1870, 180,401, 886,. 175, ,824, , ,1I JJ 334,500, , , 364,000 Beträffande segefartygens rman antydda tendens att efva upp ti nytt if emnar the Eugiueer föjande ganska betecknande uppgifter. Under decenniet uppgick ::;ammanagda tonnaget af de segefartyg, som sjösattes på Cyden och vid andra stapar i Skottand. ti 12,2s procent af at vid dessa skeppsbyggerier nybygdt tonnage. Under de sista fem af nyssnämnda år var motsyarande procentta 2G,u6 1 och för år 1891 beräknades det ti procent. Särskidt intager November månad innevarantie år (1891) ett framstående rum, i det att af 44,~30 ton nybygct tonnage, 22,070 ton, e. v. s. häften utgöres af segefartyg. Fm tygeus byggnadsmateria. J ag har förut nä m ut att stå at mer uttränger både jern och trä som materia för fartyg. Ti 99 procent af 1890 års nybyggnader begagnades förstanförda ämne. Föjande tabeer ur Loyds Register för 1890 gifva. ett begrepp om handesfartygens om 100 ton och cerutöfver anta, drägtigtet och byggnadsämne inorn verdens oika dear, ~ ';\ I.::;:.O r- ro 1::-::: C' -j<,_:

48 ~ ~ t. t t -00- :x,~ t t '-' t t t '- t. t t '-'' tv8 t t t ~ t Vcrdens hawe4ottor. tyg, fördeade sig verdens änder på föjande sätt: - R! - Sammanräknas ång- och segefarhandesfotta år U\:JO mean oika Anta Fagga. f(wtyg. Tonta. Engesk (m. koonier)... 12,071 11,597!106 Förenta staternas ,272 1,823,882 Norsk ,369,584,i355 'rysk : ,876 1,569,311 FransL ,380,045,102 Itaiensk , ,567 8pan!:k ,~11 Sven!:k , ,964 Rysk-finsk , ,335 Hoändsk t,784 Grekisk ,640 Dansk :) 280,065 Österrikisk ,648 Turkisk :29,777 Japansk : ,554 Brasiiansk ,066 Begisk ,571 Chiensk ,3\:J Portugisisk U1,202 Kinesisk ,840 Argentinsk ,142 Peruviansk ,048 Mexikansk ,041 Andra änders , ~- Summa 32,298 22,151,651 Engand eger såedes en handesfotta med en sammanagd bruttocrägtighet at öfver,o mi. ton eer mera äu häften af drägtigheten hos jordens aa fartyg. Med hänsyn ti ångfartygens drägtighet är den brittiska handesmarinens öfverägsenhet ännu mera påfaande, med öfver 8 mi. ton mot aa öfriga nationers miioner.

49 - DO - Euigt af Board of Trade senast offentiggjorda statistiska uppgifter framgår, att under åren )\J har deu brittiska fottan vuxit mec122,3''/ 'den tyska mec2 1,s, de u norska med 13,5, den danska med10 och den begiska med 40! 0 Den franska handesfottan har deremot gåt L ned med 9,3 /u och Förenta Staternas sjunkit med icke mindre än 34,2 u uneer samma tidrymd. Tiderna äro för närvarande icke gynsarnma för handesfottornas ökande, enär fartyg ti drägtighet af många tusentas ton igga utan an vändning i harnnarne. Stora rederiboag. Enigt Bureau Veritas Repertoire ghujra för äro föjande att anse såsom verdeus sti:irsta ångfartygsboag (endast fartyg af öfver 100 tons crägtighet äro medräknade): Boag. N orcdeutscher Loyd (Bremen) British India (Gasgow) C:ie des \1essageries maritimes (Marseie) Feninsuar and Orienta S. N. Co (Lonc1onj C:ie Generae transatantiqne (Paris).... N avigazione generae itaiana (Gen o va) 'Wison (Hu) Hamburg-Amerikanische Paketfahrt-Actien Geseschaft Aan (Liverpoo) Oesterreich-Ungarisoher Loyd (Triest). Pacifi.c S. N. Co. (Liverpoo) Campania transatantica (Barceona) Cunard (Liverpoo) Anchor (Gasgow) Ocean S. S. Co. (Liverpoo) Roya Mai (London) Chargeurs reunis (Ha v re) Caste (London).... Leyand (Liverpoo)...,..,...,... Anta Bruttodn.r;artyg triiytiywt , ,096 (j~ 192,63 L 4S. 187,G' ,6% 10) i, , , , , , , , , , G, , ,391 2G !)- Hambnrg-Sitdamerikanische Dampfsch. - Geseschaft Uuion S. S. Co. of New-Zeaand.... C:ie Rnsse de nav. et de Commerce (Odessa) Det forenede Dampskibs-Seskab (KjHbenhavn) Pacific Mai (New-York N ocerandsch-amerik. Stoomvaart-maatschappy (Rotterdam).... La Veoce (Genova).... Etc. Utdrag ur ti Kong. utrikes- departementet under året ankomna konsuatsberätteser. Stor-Britannien och Irand ,731 54,919 fi4,532 53,469 50,040 39,504 39,802 Lo11don. (Generakonsuat, omfattande Engand, Irand samt tihörande öar.) Vid en återbick på de kommersiea och finansiea förh~la ncena inom detta and under det år denna redogörese om fattar, framstår hurusom, oaktadt exeptionea svårigheter verkat tryckande på affärsverksamheten, denna dock i det hea taget emnat ett någorunda tifredsstäande resutat. Band på andets handesomsättning inverkande meniga förhåanden utgör utan tvifve den atjemt större omfattning <tntagande striden mean kapita och arbete det, som, derest mede ti dess frediga ösning ej snart utfinnas, torde komma att fö r närmaste framtid bifva det mest ödesdigra. En granskning af månadsrapporterna rörande in- och utförse, jernvägstrafi.k med fera dyika mätare af andets produktion och omsättning gifver otvetydigt vid handen, att Storbritanniens hande, om än ej ännu direkt nedgående, dock har nått en kritisk position, som ätt nog kan komma att medföra betänkiga föjder, derest icke ett bättre förh,å~ 1mQ.e inträq.er mean kapita och, arbete, London.

50 - f:? - Enigt ur ''he Economist hemt.ad uppgift, n:'gut skijande sig från den af the Board af ''rade offentiggjorda, egde år 189J hea importen ett värde af :f 420,886,000 medan exporten af brittiska och irändska ab ter utgjorde f 263,5!3,00J. skeppsfartens omfattning mom brittiska hamnar under år 1890 var af utrikes sjöfart: Inkarerade astade brittiska fartyg Utkarerade främmande I brittiska, främmande, Ton. Ton. 21,139,232 7,840, ,267,018 ' ' 8,590,065 33,857,083 Summa 6:2,837,183 ceraf norska m- ooh utkarerade ,793,329 ton ouh svenska,, ,447,92ö, Den norska sjöfarten intager fortfarande främsta pab>en band främmande nationers fartyg i brittiska hamnar, under det att den svenska stegrats ti den femte i onningen mot een sjette under närmast föregående år. Band uneer det förfutna året tikomna af paramentet antagna agar och författningar, som beröra 8torbritanniens hande och sjöfart torde The JV!erchant Shipping Act af den 9 juni 1890 eer ThR Loac Lin.e.Act rörande obigatorisk s. k. astningsinie vara en af de vigtigaste. Denna ags förnämsta syfte är att sö'a förekomma skeppsoycka samt, i sammanhang cermed, nedbringa siffran af årigen under utöfningen af deras fariga yrke omkomne sjömän. Länge har ansetts, att den u;;a beskaffenheten af en mängd i trävarutraden använda segefartyg ti väsentig grad förkarar den atjemt sorgigt stora förusten af menskoif banj. den sjöfartsidkande befokningen, och bestyrkes denna uppfattning i vi,;s mån af en genom Board of Trade' s försorg utfärdad rejogörebe rörande sedan 1873 inträffade, med sådan förust förbundna föd isniugar aer haverier af träastade fartyg. Af sagda redogörese framgår, att året 1881 var i detta hänseende det jemföresevis mest oycksrigra, i det cemnrer 45 dyika fartyg föroycka- <es och 275 if spides, hvaremot under är 1888, som var det minst ogynsamma, endast 8 fartyg gingo förorade, hvarvid 4 me nniskor omkommo. Det anmärkes ock, att särskidt band <e saknade fartygen - inbegripna i ai1taet föroyckade - fnnnos fera, som voro mean 39 och ända ti 55 år gama samt många okassificerade, äfvensom att det visat sig vid de n ta f vederbörande myndigieter anstäda-undersökningar med anedning af de oika oyckstifäena, hurusom desamma i Atskiiga fa förorsakats af at för stora eer ia fastsnitade ;;amt vid påkommen storm ösryckta däcksaster, hvika hindrat fartygens manövrering m. m. Också äro knappast meningarna deade derom, att gäande agbes~'immeser orh inshinming af rätten alt sega med ti ~-däcksast vissa tider af året, ega sitt fua berättigande. :En annan åtgiird, vidtagen i ä11damå att förekomma sjöoycka, utgöres af de utaf Board of Trade mec stöd af senaste Merchant Shipping Life Saving Appiances Act utfärda<e föreskrifter om, att hvarje ifbåt ska vid dess ntrustuing förses med en gaon oja i derför godkändt kär, för att am ändas som vågstiande mede i svårt väder, i hviken egenskap ojan visat sig vara af ofantig nytta samt vid mångfadiga tifäen bifvit ett verktyg ti räddning af menniswif. I förbindese härmed må omnämnas att det vid The Roya N a tio n a Lifeboat Institution håna årsmötet tikännagafs, att uneer senaste 60 åren, den tid föreningen egt bestånd, i11aes 35,000 menniskoif genom dess åtgärder räddats samt af detta anta ej mindre än 555 under år 1890, hvarförutom ~ i,tnämnca år bistånd emnats Vi< bergning a.f 27 fartyg, som Y oro oundvikig undergång nära. Leit!t (Konsuat, omfattande Skottand med Ormey- och Shetfncsöarne). Af de Förenade rikenas fartyg hafva nnder 1 1e tvenne sista åren ti distriktet anco11nnit:.\ 18SB SIC'nska ;)3n u m J 23,2iH ton nwd hr11tto!ra kt! G,88, ~ kr. IR!O 3.:!-1 121,f- ~ GO, 110 [ei!t.

51 -!)4 - Ar 1889 norska 1,873 om 5:.?2,411 ton mc< hruttofrnkt G,3:24,120 kr , ,G/5 5,000,GG2 Det gångna året har för de tiesta ::;kotska redare varit mycket dåigt. I motsats ti h.~ad man väntat, att frakterna efter sjöfartens öppnande på Os~ersjön skue stiga, föo de ytterigare; ja de hafva under årets opp varit uästan ika iiga som under åren 1885 och På grund af fraktmarknadens nedtryckta stäuing och det utomordentigt stora tonnage, som på senare tiden utsäppts i marknaden torde mindre ifighet Yic bestäningar af nyft. fartyg uneer närmaste framtid vara att förutse. När man tao er i betraktande att Storbritanniens handesfotta genom b skepp~brott och andra orsaker årigen förminskas med omkring ton och att dess ti växt uneer de sista 2:ne åren utgjort icke mindre än respektive 1,300,000 och 1,'~83,000 ton, inses det ätt att ett sådant förhåande icke änge kan fortgå, äfven om man förutsätter att behofvet af förökade transportmede skue titaga i betydigt större proportioner än cittib. HiLrti kommer dessutom, att vid utgången af år 1890 var i Storbritannien des under byggnad och des bestäd t ett tonnao e af tisammans omkring 800,000 ton, hvaraf 280,0UO b. ton föo på Cyde. För goct utrustade vaniga astångare of std, med trippeexpansions-maskiner, och görande c:a 9 knops fart betaades år 1890 föjande: För 1,000 tons bärighet (död vigt), 1,200 ' 1,500,,, 1,800, 2,000 2,500 3,000,,. 4,000,, samt för se_qefarty.r; af stå ii 11,500-12,500 13,500 14,500, I5poo - 16,?ioo, 17,500-18,500 18,500-20,000 '' 21,500-23,000 24,500-26,000 32,000-38,000 F ii r,000 ton n et. re g... : ii 12-3 pr ton För,500 t01i n et. reg. o. s. v. 2,noo 2, ii , 9 10 Uyssand. 8,10 9,10 Riga (konsuat, omfattande Livand och Knranc). Sveriges och Norges sammanagda sjöfart på Riga eistrikt företer uneer år 1890, i jemförese med år 188~), en minskning i anta af 62 fartyg och i drägtighet af 13,167 ton. U u der det een svenska skeppsfarten ökats med 07 fartyg och 10,297 ton, har den norska minskats med 99 fartyg och 23,464 ton. Föregående års skeppsfart företer näst efter år 1886 de ägsta siffror, som under de senaste fem åren förekommit, samt uneerstiger medebiffra för nämnda fem år, 802 fartyg om 195,474 ton, med 39 fartyg om 9,062 ton..men äfven här faer minskningen ute8utande på de norska fartygen. De svenska fartygens anta och drägtighet 1890 öfversteg nämigen de fem årens medesiffra med 56 fartyg och 12,912 ton, hvaremot een norska skeppsfarten under samma tid niinskats med 95 fartyg och 21,97:1: ton: varande denna minskning hufvudsakigast beroende af, att äfven här, såsom annorstädes ti stor de redan skett, ångfartygen at mer uttränga segefartygen ur fraktmarknaden för träast. Hea ~jöfarten å distriktet år 1890, jemförd med år 1839, nt\ isar en min,;kning i ankomna fartygs anta af 510 och drtlgtighet af 145,752 ton, samt uneerstiger äfven medebiffran för de fem åren ,.eer3,617fartygom 1,519,412 to n med 207 fartyg och 28,420 ton. Bruttofrakterna utgjorde för: 8\ enska fartyg ankomna kr. 293,130,, afgångna , 1,232,800 Norska, ankomna , 526,570,,, afgångna.....,...., 476,150 Sistidna års sjöfart har för de festa rederier varit mindre viustgifvande och oaktatt uppgifter för innevarande år ännu Rigcr..

52 - 9d - icke inkommit kan man antaga att dessa icke bifva mera!ofvande. Ti föjd af den minskning i spannmås:>körden som under år 1890 inträffade i Ryssauc, har utförsen icke heer kunnat uppnå samma höga beopp som nnder <e närmast föregå ethe två åren. Såunda utfördes från europeiska Ryssand med undantag af Finand: h vete pna 206,893, ,464, ,298,000 n'\ g korn hafre 03,414,000 79,166,000 74,175,000 75,916,000 ()0,710,000 56,329,000 87,377,000 69,278,000 51,264,000 Sqmma pud 473,600, ,618,0(10 359,06!:i,OOO f' f..<ifjfn s. Jfesiugfors (Generakonsuat, omfattande Finand.) Sammanagda antaet af de Förenade rikena,; med ast ankomno fartyg ti distriktet utgjorde B12 st. om 00,240 tons <rägtighet, hvaraf 237 svenska om 57,855 ton och 75 norska om 22,385 ton. Antaet med ast af.qångna fartyg uppgick ti G1!) st. om 164,702 tons drägtighet, hvaraf 3S7 svenska om 87,379 ton och 192 norska om 77,353 ton. Insegad bruttofrakt har uppgifvits vara: för svent>ka fartyg mark,426,300 och för norska, , 1,835,136. Vid en granskning af senaste femårsperioden framgår, att ( et förfutna året för h vad den svenska skeppsfarten på Finand beträffar torde kunna betecknas såsom ett synnerigen god t år, under det att dere~ot ett adees motsatt förhåande kan iakttagas med af:>eende å Norges skeppsfart på storfurstendömet. Såunda visar den soeuska skeppsfarten under :ir 1890,,iemförd med det föregående årets, så vä h vad fartygssom tonta beträffar, en ganska betydande ökning eer 79 fartyg om c:a 25,000 tons drägtighet, hvadan året, hvad tonuaget beträffar, vida öf'verstiger medetaet derför under <en senaste femårsperioden. I fråga åter om brnttofrakteruas beopp företer år 1890 en ökning af c:a 300,000 rnrtrk emot -!7- det föregående å1:et, hvarigenom siffrorna för sistidet år med närmare 350,000 mark komma att öfverstiga medetaet för de ifrågavarande beoppen under sista femårsperioden. De under år 1890 i skeppsfarten på Finand använda norska fartygen visa en minskning emot fjoåret af 58 st. med en drägtighet af c:a 16,000 ton, under det att samtidigt jemvä i afseende å den insegade bruttofraktens beopp, jemförd med det föref:?'t ende årets, yppar sig en minskning af c:a 800,000 mark. --h et 1890 stäer sig såedes såsom det sämsta under hea f~ må~ sperio~en, _hvac beträffar den norska skeppsfarten på u1str1ktet savä 1 afseende å användt tonnage som å insegad brnttoförtjenst. - I afseende å ångfartygens detagande i fraktfarten bemärkes, att under året synnerigast de svenska, men äfven, ehuru i mindre grad, de norska ångfartygens anta och tonta ökats de förras med 47 st. om c:a 22,000 tons drägtighet och d~ senares med 5 st. om c:a 3,000 tols drägtighet. S:t Petersburg (Generakonsuat omfattande Ingermanand 8t. Petcr:;- och Estand). Hea antaet af de Förenade rikenas med ast burg. anco>nna. fartyg utgjorde: 245 om 83,856 ton, hvaraf 108 svenska om 30,398 ton och 137 'norska om 53,457 ton; antaet med ast afgån,qnct fartyg utgjorde deremot 260 om 78,595 ton, hvaraf 151 svenska om 38,789 ton och 109 norska om 39,80G ton. I jemförese med svensk-nor:>ka skeppsfarten på distriktet, år 1889 visar detta återigen en förminskning, nämigen: Svenska scepps/rrten : förminskning år fartyg samt 12,343 ton. Norska set> p ps farten: förminskning år 1890 _... _ fartyg samt 35,011 ton. De insegade bruttofrakterna utgöra för båda änderna: Ar _... kr. 2,253, ,286, ,503,400 N eteräntema. Amsterdam. De Förenade rikenas skeppsfart på distrik- Jim tmam. 'L'iddr. i -viir. J.'-1.'1:! 7

53 -08- An/1rr rpr n. tet har ~1r..der det gångna året varit betydigt större än under år 1889, ja ti och med större än medetaet för femårsperioden Fartygens anta har från 500 år 1889 vuxit ti 612 år 1890, och drägtigheten från 189,408 ti 224,798 ton eer med 23/ 0 och 19/ 0 Mean ångfartyg och segefartyg har förhåandet 18!=10 varit föjande: Svenska ångfartyg om 36,757 tons drägtighet., segefartyg , 15,868,, Norska ångfartyg , 63,945,,., segefartyg , 108,227,, H viken pats den svenska och norska handesfottan intager band de främma1;de nationers fartyg, hvika år igen besöka de nederändska hamnarne, framgår af föjande uppgift för år 1889: om engeska.... tyska norska spanska danska ,608 fartyg 931 svenska , öfriga , n,, 2,727,947 tons d r~igtighet 469,303, 153, ,636 72,763 35,326 65,319 Inaes ankommo 1889 ti nederändska hamnar 9,182 fartyg om 5,221,043 tons crägtighet, af hvika 2,745 fartyg om,576,188 tons drägtighet tihörde andets handesfotta. För år 1890 utgjorde bruttofrakterna: för svenska fartyg ankomna afgångna , norska, afgångna ankomna Begien. kr. 739, ,905 3,209, ,143.AntuHn-pen. Dei1 ångsamma, men dock jemna tiväxt, som under en ängre föjd af år gifvit sig tikänna i den uors.:a skeppsfarten på Begien, har under år 1890 idit ett Anta Tonnage Anta Tonnage , , G, ,563

54 anta ton anta ton anta ton Svenska fartyg , ,056 ~21 190,590 Norska,25 471,002,ö37 604,.:48 1, ,156 tisammans,662 (i:i7,580 2, ,60-±,8~6 710,7.JG samt beträffande ankomna astade fartyg har tonnaget i me (eta för år under nedan angifna perioder varit: U7-187C C ton ton ton svenska fartyg ,084 85,044 33,096 norska o o. 590, , ,000 tisammans 774, , ,096 Enigt dessa siffror befinnes det svenska astade tonnaget under år 1889 vara mindre än under de båda närmast föregående- åren, men dock större än medetonnaget under de förut tiändaupna tidsperioderna, medan åter det norska tonnaget ikasom ock båda ändernas sammanagda skeppsfart nncer förstnämnda år jemvä var underägset medetonnaget under tioårsperioden I förhåande ti perioden , eer den, som omedebart föregick sjöfartstraktatens afsutande, har emeertid svenska tonnaget år 1890 ökats med 463,7/u, på samma gång det norska uppnått 105,6,,_.Tisammans intaga de svenska och nor s ~ a faggorna i Frankrike andra rummet band de främmande sjöfarande nationerna, kommande såunda näst efter Engand, ehuru naturigtvis på betydigt afstånd från detta and. Af Frankrikes hande i dess hehet faer 1884_.:_88 på tarseie i genomsnitt 20 / 0 Importen ntaf trävaror af vanigt sag från Sverige ti Frankrike nådde sin h öjdpunkt umer årtiondet , dit den i medeta för år uppgick ti :)0,929,032 frcs; de derpå närmast föjande trenne åren utvisa i medetaj, nära 40 mij. frcs. H vad Norge betr~lffar var införsen derifrån den mest betydande under tio-årsperi0den och uppgick då i medeta ti 31,100,734 frcs. Införse af tändstickor fi.ir enskihräkni ng är för.jjmeu Det torde icke vara obekant att våra fartygsbefäha fvare of't.a i Fmnkrike utsättas för svårigheter, då det gmer att af velerbörau ~e astemottagare och dessas för;; äkringsgifvare utfå woeribicmg _ti betäckande af omkostnader, som under resa bifvit förskjutna ti så,vä addningens som fartygets bästa. Icke heer under det senast förfutna året hafva tvistigheter af sådant sag utebifvit, då i mera än ett fa astegare vägrat erägga det på asten dispacherade bidraget ti nödhamnsutgifter, bogseringshjep och andra i gemensamt intresse ådragna kostnader. De skä, som anförts för dyik vägt an, hafva des gått ut på att fartyget vid afsegingen icke varit sjövärdigt, hvarför uppoffringarna uneer resan påståtts utesutande skoa drabba rederiet; des har ock såsom grund anförts att de utgifter, för h vika godtgörese sökts, icke varit oundgängigen nödvändiga, enär fartyget icke befunnit sig i verkig fara och i hvarje fa hade bort kunna hjepa sig med egna mede. Då sådana tvister hänskjutits ti domsto i andet, har vanigen unde-rrättens utsag afgifvits ti förmån för fartyget, h varemot öfverrätten oftast s tät sig på astegarens sida. Anmärkas bör, att utfaet af tvister af ifrågavarande art visat sig i mycket bero på fartygsbefähafvarens eget förhåande under resan och de anordningar, hvika af honom bifvit vidtagna, äfvensom icke minst på een omsorg och noggrannhet h varmed hans sjöförkaring affattats. Af vicekonsuns i Roueu årsberättese för 89o' framgår att fraktsatsema under året voro för träast från Sverige: å se.r;efw ty.rj 47 frcs; å ån,r;arty_r; 38 a 40 frcs Maj och Juni, 39 a 42 i Jui och Augusti, 45 a 46 i Oktober-November at från norrändsk hamn, och för jern från Sverige 10 a 12 frcs pr ton. Ager. (Generakonsuat omfattande Ageriet och Tunis). Ager. J emförd med föregående år, har de Förenade rikenas skeppsfart på distriktet varit fö j ande:

55 !) Anta. Tun. Anta. Tun. Svenska fartyg ,() ,329 Norska, , ,560 Summa 99 46, ,889 Redan 1889 års skeppsfart på distriktet var den största som då egt. rum och är densamma i ständigt titagande, enär den under år 1t!90 ytterigare i.ikats med 70 fartyg om 38,245 ton. Det är dock hos de svenska fartygen ~;om man har att konstatera den betydigaste tiökningen med 29 ti antaet och 17,640 ti tontaet eer respekti, e t:ao,s 11 / 0 och 150,u 0 / 0 medan motsvarande sif{ror för de norska fartygen frarn visa 41 om 20i955 ton, hviket utgör re8pektive 54,6 / 0 och 58,u 0 f~ Denna betydande tiökning i skeppsfarten är egentigen en föjd af det större anta svenska och norska ångfartyg, som franska handeskompaniet befraktat för att kunna draga förde af den ökade exporten af Ageriets produkter. Insegade bmttofrakter voro (oberäknade hamnar, hvika sakna vicekonsuer): Ingående Utgående bntftofrakt mtttofrakt Frcs för svenska fartyg 18~)0 248, , ,080 mot , , ,700, norska fartyg , ,650,148,150 mot , , ,240 Träfrakterna från nordiga Sverige ti Ager voro under sommaren på 72 a 73 frcs pr standard, men föo under hösten ti 67 a 68 frcs. Ti Ageriet ankom mo af aa faggor: ,191 fartyg om 2,31t1,840 ton mot, ,792,, 2,252,997, Af de oika nationerna hafva de franska fartygen högsta tontaet, derefter komma engeska och spanska samt svenska och norska, h vika såedes bibehåa fjerde patsen i naviga,~ tionbn på Ageriet En ökning i trafiken pa hamnen Ager eger för uärvarande rnm, på grund af att den samma begynner att användas såsom ~ostation, och är det i synnerhet fartyg kommande från Svarta hafvet, som derstädes intaga sina koförråd ti konkurrens.för Mata och Gibratar. Kopriset står vanigen ti 26 sh. och den enda afgift s0m ångfartyg, hvika bot,t anöpa för att koa, hafva att erägga, beöper sig ti 5 cent.i mer pr. reg. ton såsom astpengar. Med de Förenade rikenas fartyg infördes direkt från ~ v e rige 29 aster trävaror om 11,752 ton samt från Norge t) aster om 3,G42 ton. Från.Sverige och Norge infördes dessutom bjekar, hyfade gofbräcer, samt mindre partier af ikörer, punsch, ö, satact kött och tiredda färgämnen. Från N or ge infördes äfven 2,000,000 kg. is; denna emnar dock icke någon betydigare afsättning, emedan dervarande fabrikanter aj konstgjord is. förbättra sina maskiner och uppbjuda aa möjiga mede tör att i pubikens ögon nedsätta den naturiga isen och stämpa den såsom ohesosam. Punsch och ö från Sverige hafva äfven föga afsättning. Ur de officiea rapporterna rörande Ageriets import. och export framgår, att detta ands handesutbyte gör betydande fram~;teg och är såvä import som export i titagande. Ar 1889 exporterade Ageriet för 2,441,000 frcs mera än det importerade; hea dess import var 249,206,000 frcs. Tuinkomsterna uppgingo sagda år ti 9,115,764 frcs. Vinproduktionen är i ständigt titagande och utgjorde exporten 1890 i h. 1,965,008 medan importen var 111,878 h. ''yskand. Stettin. (Generakonsuat omfattande Pommern och Rii.gen)..~'/ e /in. De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet har äfven under si stidet år, ~;åvä hvad fartygens anta som drägtighet beträffar, betydigt ökats; och är orsaken ti denna gädjande tiväxt hufvucsakigen att söka i den stegrade importen af sten och jernmam. Af de under 1890 ti distriktet ankomna fartygen innehade nämigen 368 eer 44 Q ast af sten och 10

56 eer 'i 0 / 0 ast af jernmam. Året förut aukommo ti distriktet endast 270 fartyg med ast af sten och 5'2 med ast at' jernmam. Den norska skeppsfarten på distriktet har under de fem sista åren håit sig på ungefär en och samrna ståndpunkt. För att åstadkomma en kana för djupgående fartyg mean Stettin och Berin, hvarigenom atså sistnämnda pats skue bifva sjöstad, har som bekant är arbetats i båda städerna. De skä, som taa mot anäggandet af en dyik kana, är det ofantiga kapita som företaget skue suka äfvensom den omständigheten, att en stor de varor ti föjd af ägre frakter och betydigt biigare omkostnader i hvarje fa komma att fortfarande omastas i Stettin och Swinerni.i.nde. Större utsigt att kunna förverkigas torde ett försag om frihamn i Stettin hafva. Liibcck. Liibecc. (Generakonsuat.) En öfversigt af den sve.11ska sjöfarten på distriktet under de sista fem åren gifver i medeta,622 fartyg om 275,003 ton och 2,238,696 kronor bruttofrakt om året. Den no'scct sjöfarten var nnder samma femåro;tic inskränkt ti ett medeta af 138 fartyg om 24,435 ton och 438,675 kr. bruttofrakt pr år. Importen af svenskt jern var betydigare än uneer något föregående år och nppgifves ti c:a 132,00:) metr. ct:r. Man var inom distriktet af een meningen, att importen öfver Litbeck af denna artike skue vara ångt betydigare, derest icke ångfartygsboaget Svea fordrade något för höga frakter från Stockhom och Norrköping. Från Stockhom ti Stettin noteras året om 5 mk pr 1,000 kg. och från Göteborg ti Hamburg 6 mk pr d:o. Den af nämnda boag från och med Oktober månad fordrade frakten af 9 kr. -- öfver 10 mk -- påstås vara för hög. Iifnnburg. Hamburg. (Generakonsuat omfattande tyska N ordsjöhamnar.) Under år 1890 ankommo ti Hamburg 124 svenska fartyg 1 drägtiga ton och voro af dessa 104 ång!artyg crägtiga 39,716 ton och 20 segefartyg med fmdast 6,674 tons trägtighet. 75 ångfartyg med 30,338 tons drägtighet kommo från Sverige. Af norska fartyg ankommo 412, drägtiga 203,080 ton, deraf 283 ångfartyg drägtiga 148,675 och 129 segefartyg med un crägtighet af 54,405 ton; 209 ångfartyg med 111,241 tons crägtighet och \: mindre segefartyg ankommo från Norge. Omsättningen med Sverige och Norge har för förstnämnda and varit något stöite och för Norge något mindre än föregående år. Införsen från Sverige af de hufvudsakiga varorua uppgick enigt handesstatistiken ti ett värde af 8 3 / 10 mi. mk., deraf stång- och smidesjern för 1,856,000 mk, råjern för 143,660, jerntråd 107,130, jernspik och andra jernyaror 277,260, stå och ståtråd 556,650, träast 707,340, trävaror 315,270, trämassa 8,48U, tändstickor,854,300, sten 850,300, p a p per 453,260 ma&kiner 112,730, skinn för m k 187,190. Från Norge infördes för 14 3 / 10 mi!. m k. Spani en. F1 ån oika konsuat. De Förenade rikenas sjöfart på norra Spanieu, hviken med år 1889 tog ett betydigt steg framåt, har under det förfutna året ytterigare förökats, si. att enigt konsuatsrapporten från hufvud~;tationen, Bibao, det sammanagda tonnaget år 1890 öfverstiger år 1888 med 66 fartyg och 40,000 tons drägtighet. Särskidt framstår den svenska sjöfarten, hviken, från 20 fartyg om 9,300 ton år 1888, stigit ti 38 fartyg om 2,),000 ton. Detta gynsamma förhåande är närmast beroende af att de svenska segefartygen at mer användas för den direkta träasttiförsen från svenska hamnar och för vintransporter från Rouen. I de Förenade rikenas sjöfart på Spaniens syd- och ostkust med Barceona (Generakonsuat) som hnfvudstation detogo år 1889 svenska ångfartyg 64 st. om 44,698 ton 1890 ] ,006, 1889, segefartyg 30,, 13,147, , H,, 19,405,,

57 norska ångfartyg 37ti st. om - 171,D79 ton ,, 269,856, 1888., segefartyg 45 18, ,289 Bruttofrakterna utgjorde 1890 för: Svenska fartyg ankomna Kr. 1,269,400,, afgångna. _ ,,014,200 Norska, ankomna , 2,210,280, afgångna , 1,651,550 utvisande en tiökning i jemförese med föregående år, hviken förnämigast kan tiskrifvas det större anta såvä svenska som norska ångare, hvika uthyrts i månadsfrakt, s. k. time charter, h varigenom uppstått en tiökning i såvä antaet som tontaet af de fartyg, som besökt hamnarna i distriktet, jemfördt med Ar 18F9. I den mån ångarne utträngt segefartygen har transporten af styckegods med dessa senare under de sista åren nästan upphört och fraktfarten med desar}1ma inskränkt sig, hvad de spanska M:edehafshamnarne angår, ti transporten af trävaror, sat, mamer, gräs etc. och endast undantagsvis en och annan ast af vin ti Syd-Amerika. Af sprit har importen ti distriktet under år 1890 varit: Från Sverige h. 127,120, Tyskand ,250, andra änder med undantag af de spanska besittningarna , 8, ~--~-- Summa h. 371,750 mot år 1889: Från S ;erige.,, Tyskand.., andra änder med undantag af de spanska besittningarna Förbrukningen af ki p p fisk är underättade kommt:~nikationsmeden h. o,. 8,700 71, , 100 Summa h. 251,200 titagande, hvarti de bidraga. Den norska fi- - Oi - sken, hvars förbrukning inom Medehafsprovinserna för tio år sedan var inskränkt ti Cataonien finner med hvarje år at större m_armad i de ötriga. Portuga. Lisuoa. (Generakonsuat.) Hea antaet af de Förenade Li8bon. ri kenas med ast ankomna fartyg utgjorde 303 om 101,787 ton, de ra f 61 svenska (om 29,406 ton) och 242 norska ~om 7i),381 ton), eer 53 svenska (om 21,304 ton) och 36 norska (om 9,896 ton) mindre än uneer år Hea antaet af med ast afgångna fartyg utgjorde 201 om 65,185 ton, deraf 84 :;venska (om 33,797 ton) och 117 norska (om 31,392 ton), eer 75 svenska (om 27,079 ton) och 83 norska (om 28,252 ton) mindre än uneer Denna stora nedgång grundar sig des de~rpå att många ån gfartyg, som uneer fera föregående år uneerhåit vintransporten från Portuga ti Bordeaux och andra franska hamnar, nästan upphört cermed, och des derpå att satsköreen under 1889 varit jemföresevis obetydig. Fraktförtjensterna under 1890 beöpte sig för uti svenska fartyg införda aster ti:!z 9,823 af ångare, 10,381, segare :f 20,204 mot i 37,087 år 18t9 och för utförda aster: i 6,983 af ångare, 9,086, segare i. 16,069 mot!z 42,368 år Handen under året har i amänhet varit föga ifiig, hviket kan tiskrifvas des den omständigheten att såvä vinsom satskörden 1889 var vida under medemåttan och des de _Joitiska förveckingar, som uppstoco mean Engand och P ortuga och föranedde en amän obenägenhet för spekuationer inom affärsverden. Under år 1890 har i portugisiska tutaxan bifvit införd

58 -108- en extra afgift af 6 procent, hviken dock icke drabbar de varor, som äro skyddade genom gäande hanre.sfördrag med utändska makter. Norge profiterar derföre af den emean de Förenade rikena och Portuga år 1885 afsutade handestraktaten, hvarigenom Portuga förbundit sig att icke höja. den nu bestäende införsetuen å kippfifk, så änge ofvau~ nämnda traktat varar. Efter beräkning af den approximativa införsen af norsk kippf.sk torde en årig summa af 70,000 kronor inbesparas ~enom ofvannämnda fördrag. För sjöfartens intressen har året varit mycket ogynsamt på grund af betydigt ökade hamnatgifter. Des~ nya afgifter voterades af paramentet, sedan regeringen visat att Lisboa numera besökes af ett stort anta postångare af betydigt tonnage, stadda på resa ti Afrika och Amerika, hvika här uppehåa sig endast några timmar för att afhemta passagerare och postsäckar, eräggande, enigt gama förordningen, ästafgifter för bruttodrägtigheten, som om de hade astat eer ossat hea asten, och att uppbörden af de oika tonnage-, sanitär- och karantänsafgifterna enigt gama systemet var högst oämpig. Föjande agförsag om årigt statsbidrag ti skeppsrederierna har under året af paramentet antagits: Regeringen bemyndigas att årigen bevija ett understöd af 25 contos de reis (100,000 kronor), att fördeas band portugisiska fartyg uti ång sjöfart, men derifrån äro utesutna fartyg tihörande boag, som redan åtnjuta statsbidrag. Beoppet ska årigen fördeas pro rata efter antaet sjömi tiryggaagda af hvarje fartyg samt efter dess tonta, så att totabeoppet af segade sjömi mutipiceras med antaet kubikmeter af bruttodrägtigheten, enigt Morsoms system. Anta8t tiryggaagda mi \;Jeräknas efter det kända kortaste afstånd från hamn ti hamn under res'an. H varje anöpande af meaniggande hamnar, föranedt af diverse orsaker (t. ex. haveri, koning etc.) ska styrkas genom officiet intyg, utfärdadt af portugisiska konsuer uti dessa hamnar. Om farty get ider skeppsbrott eer kondemneras, beräknas antaet tiryggaagda mi ända ti den punkt, hvarest skeppsbrottet eer kondemneringen egde rum, och då det ej kan utrönas, hvarest det J ~rra inträffade, ska beräkningen ske som om fartyget kornm1t fram ti destinationsorten. Aa ])remier äro ari()'a b räkenskaperna afsutas den 31 December och beoppen utbetaas ti rederierna senast inom 3 månader efter nämnda datum.. I ~ri~sti.d är regeringen berättigad att. reqvirera fartyg, h v1ka atnjntt sådant årigt unders~öd, och befähafvarne äro atid förpigtade att kostnadsfritt befordra portugisisk post. Det här ofvan anförda subsidiebeoppet af 100,000 kronor är 1:atnrigtvis i och för sig temigen ringa, men det bör ej för b1ses, att med undantag af premierade ångare och kusttartyg, är den portugisiska handesfottan ganska iten. Det torde vara af st,or vigt för de Förenade rikenas sjöart att erfara, att omkring 3 eng. mi norr om Oportos fyr numera finnes en förträffig hamn vid Ldxoes, som kan anöpas på aa ticer af dygnet, med en särdees vä skyddad hn karsättning, der fartyg af ända ti ton och med. ett (jupgående af 24 fot nu kunna finna, säkert skydd i det värsta väder, varande denna den enda Itödhamn som finnes mean Lisboa och Vigo. Ha i en. Af årsoerättesen från generakonsuatet i Genova (om fatande Piemont, Lignrien och Lombardiet) framgår att Geno- \as betydese för de Förenade rikenas sjöfart är i titagande, d~'t vårt detagande i mrutransporten ti dennn, pats stänchgt ökas. H vad deremot importen af svenska och norska ~mhnkter angår, håer denna sig hufvudsakigen ti trenne:.]~rn - och träast från Sverige samt fisk från Norge. Den c1trekta handen mean Skandinavien och distriktet möter på grund af det stora afståndet många svårigheter och torde, så iinge en direkt eer någorunda regebunden kommunikation saknas, icke kunna utvtcka sig ti någon särdees betydese, Gmom.

59 - JO - euär omastningen i danska, tyska eer engeska hamnar medför både tidspian och omkostnader. Af svenska cich norska ån,qfartyg ankommo år 1880 tij distriktet endast 8 med en sammanagd drägtighet af 4,0GO tou (vice konsuatstationerna icke inberäknade). Under qr 1890 var antaet: Svenska fartyg 13 om 11,184 1 on Norska, 90, 61,484, År 1890 såvä som föregående år hafva en de svenska och norska ångbåtar från 250 ti 450 tons drägtighet vari t förhyrda på s. k. mdnadsfrakt mean åtskiiga hamnar i Medehafvet, i synnerhet mean Siciien och städer vid Liguriska kusten och Adriatiska hafvet, då asten vanigen varit vin och frukt samt svafve. J'{nzwi. Ti distriktet Napoi (konsnat, omfattande Abruzzerna och Moise, Campanien, Apnien, Basiicata samt Caabrieu ankommo år 1890: 6 svenska fartyg om 3,232 tons drägtighet, deraf 5 ångfartyg om 2;958 ton mot intet fartyg 889, och 58 norska fartyg om 31,556 tons drägtighet, deraf 52 ångfartyg om 28,493 ton. Exporten ti de :Förenade rikena bestod hufvndsakigen af oja, sydfrukter och vin, men bristen på en regebunden ångbåtsförbindese mean dessa änder och Itaien försvårar såvä importens som exportens utvecking. 1\IPssina. Messina (konsuat, omfattande Siciien). De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet var 1890 föjande: Svenska fartyg. Anta. Ton. Ankomna: från utrikes ort med ast. 19 I,384,, barastade ,117 Af gångna: ti Sverige med ast ,472, andra änder,, ,281,, barastade 2 1,384 Norska fartyg, ankomna 287 st. om 116,707 ton,, afgångna 286,, 115,129,., Intjenade bruttofrakter voro för: Svenska fartyg, ankomna ire 38,200, afgångna ,000 Norska, ankomna ,650, afgångna , 1,275,700 Ti distriktet ankom mo 889 end::..st 114 af de Förenade rikenas fartyg med 59,972 tons drägtighet. Vår sjöfart ph Siciien har såedes t~git ett stort steg framåt och är det i synnerhet mcnadsbemktningm af norska ångbåtar ti Genova och Triest, hvika uppbringat de Förenade rikena-; ;;jöfart på Siciien ti en pats, som den icke intagit atsedan 1883, då vinexporten ti J!'~rankrike var som högst. Ti Genova fraktas siciianska viner, som sedan med Gotthares-banan föras iuåt 'ryskand, och ti Triest citroner och apesiner, h vika spridas öfver Europa. 1\tiånad:,;frakterna voro under första deen af året: för ånao båtar om 300 reu. ton ire om 350 ton ire orr1 '-J ' ' ' ' 430 ton ire 8,000; höstfrakterna voro något ägre. Vid dyika befraktningar eräugas aa uto'ifter såsom ko harru1afaifter ~ b. ' b konsua tafgifter etc. af befraktarne, medan rederiema endast emna fartygen i fugodt stånd och betaa besättningens hyra. Uarocko. 1'au,qer (Genen:.konsuat). Distriktet besöktes år 'rm[!Pr. ntaf 72 fartyg om 9,795 reg. ton tihörande de Förenade rikena, derat 68 norska segefartyg, 3 norska ångbåtar och svenskt ångfartyg, af h ika ikvä intet fart y o an kom från. b Norge. Distriktets hamnar äro öppna och fariga samt i synnerhet vintertid utsatta för svåra stormar. vvashington. de 2 sista åren kenas fartyg: N01 d-amerikas Förenta stater. Generakonsuat.) Ti distriktet har uneer WasMngo1. ankommit föjande anta af de Förenade ri-

60 Svensket Norska 'Vsetmmans Anta Ton Anta Ton Anta Ton , , , , ,721 1, ,220 Aret utmärkte sig för stor ifighet i hande och varutransport, och omsättningen var högre än under något före~ gående år. På försommaren voro nästan aa noteringar på börsen ständigt stigande, men redan i Augusti begynte bristen på pengar att visa sig och krisen kom ti utbrott i November, då fera större hus instäde sina betaningar, samtidigt med i London uppkomna förveckingar på penn.ingemarknaden. Cessionerna under året voro 189 mi!. do. passiva. Hea importen för år 1890 ansås ti 823 mi. doars mot 770 mi. under föregåetjce år; exporten ti 846 mi I. do. mot 814 år Af dessa varor fördes: mpo1 t. E'xpo'. andvägen... ti värde af mij. do. med amerikanska ångfartyg, 71 39,,, segefartyg, 52 35,, andra nationers ångfartyg, ,,,, segefartyg, 51 89, Af ofvanstående synes att varutransporten mean Förenta staterna och andra änder ti hufvudsakig de ombesörjes af icke amerikanska ångfartyg. På grund häraf har också ett agförsag, att bevija betydiga subsidier åt de af andets fartyg, h vika detaga i fraktema på utandet bifvit väckt och behandats på årets kongres;;. Det beräknas ofticiet att Förenta Staterna ti Europa exportera för 234 mit. do!. mera, än h vad dessa stater från nämnda and importera. Det är i synnerhet handen på Engand som är fördeaktig; ti detta and utfördes nämigen ti ett heopp af 447 mi. do., under det att värdet af de derifrån införda varorna uppgick ti 186 mi. do. d. v. s. en skinad ti förde för de Förenta SLat'e.rna på det ofantiga beoppet af 2G mi. doi. Tysidanås export ti Le Förenta -- ]]; - Staterna öfvergick deremot dess import med 13 mi. do. Frankrikes export härti öfversteg importen med 28 mi!., un~e r det att ti Begien utfördes varor för 26 mij. do., då Lerifrån endast infördes för 9 mi!. Under år 1890 ankomma ti Förenta Staterna 491,026 emigranter mot 426,712 år 1889; af dessa voro från Sverige och Norge 43,197 förstnämnda år mot 42,419 år 1889; år 1888 ankommo från de Förenade rikena inaes 66,023 emigranter. Stör;;ta antaet, 1iära 400,000, andsattes i New-York, öfriga i Boston, Batimore, PhiaLephia, San Francisco och New Oreans. Enigt uppgift från The United States Superintendent of Immigration ankommo ti New-york från Augusti 18;)~ ti i Maj 1890, under hviken tid Caste Garden tjenat såsom andningspats för invandrare, 9,7:20,667 emigranter, af hvika r3:2i\581 voro svenskar och 173,041 norrmän. De Förenade rikenas skepp;,fart på konsusdistriktet Nm -.Ym- ) 'u r!.-. )'ork var föjande: Svenska fartyg. Anta. Ton. Ankomna från Sverige med ast.... 1,224, andra änder, ,094,, med barast ,094 AJgångna ti Sverige med ast ,853 andra änder, 5 1,673 No1 sm (art y g. A n komna ,347 Afgångna ,141 Bruttofrakterna vor o för: Svenska fartyg, ankomna ,120,, af gångna , 9,205., an omna c o.,,, afgångna , 199,288 Norsca k Af 139 norska segefartyg ankom mo 19 med is från Norge neh af 238 ångfartyg 153 mec tru;:t från Cnba; af 13G norska '1'/d,;/;r.,: sjiir. JS.'i::! t)

61 ~ L-i -- s_egefartyg afgingo 88 med petroeum ti Europa, och af ångfartyg 5 med ast ti Europa och 42 med styckegods ti VesLindien och Centra-Amerika, öfriga m e hatast ti hnf.- vndsakigen Ctba och Jamaica.. Hyrorna voro här pr. månad: med skandinav iska fartvr.r ti Emopa för matroser från 50 kron: ti 25 <o. och f:ö~ ängre resor 56 ~t 65 kron., för edare '25 do.; med amerikanska fartyg för matroser 25 a 30 do. och för edare 35 å 40 o. Från svenska fartyg ajmönstrade 8, påmönstrade 4[~ och rymce 28 mau; å norska fartyg afmiinstrade ;)51, påmönstrade 8\)6 och rymde 309 man. Sjöfarten på New-York har uneer år 1890 gifvit ett hög~t cåigt resutat såvä för ångfartyg som segefartyg; fraktmarknaden har nämigen uneer större Jeen af året varit nejtryckt, enär en mängd öfverföciga (och ediga) hugfartyg ati funnits tigängiga, detta återigen beroende af de tven.ne sista ~t rens öfverbyggnad af astångare, h vara f ett stort an ta jn;o;t på denna sila af Atanten sökt frakter, och en förminskning i varnomsättningen med La Patastaterna, en föjj af der då rådande finansiell förveckingar. I synnerhet hafva segefartygen irit af den uppkomna,;;arpa konkmrensen Lå ~mgfartyge u inträngt äfven på resorna ti afägsnare farva;teu, hvim hittis utesutande varit segefarten förbehåna. Såunda befrakta<es ti Austra]ien med styckegods ett engeskt ångfartyg om 1,624 reg. ton för endast 5 / 0 högre värde än de för segefartygen då utomordentigt ågt notera<e fraktema och ikaedes ett tyskt c'mgfartyg om 3,464 reg. ton, hviket i N e w-york intog ko för hea turen och gjorde resan direkt t i I Adeaide på 4:1 dagar. De hii,;ten 189:J afsutade fra k tema voro 10 a 12 /o ägre än fiirut. De finansiea kriserna i Buenos-Ayres och i London fortpantade sig samtidigt ti New-York, i det att en stor rnängd amerikanska aktier O(;h obigatiouer ret.urneraces och förm sakade eu reduktion i vänen:1, hviket på grunj at svårigheten att erhåa pengar ti åns hate ti fiijd, att fera större ban k firmor stoppade. - 1J:j - New-Yorks in- och utförse utgjorde 62 och 45 / 0 af Förenta Staternas sammanagda hande med främmande än <Ar. Införsen beöpte sig ti /t, mi!. do. år 1890 mot iioo mi! och utförsen ti / mi! mot 417 mi!. do. år Från de Förenade rikena var hea införsen 2,56?>,209 do. år 1890 och 2,029,332 år 1889, under det att utförsen respektive år uppgick ti 2,5.36,738 och 2,073,470 do. San Francisco (konsuat, omfattande staterna Caifornia, Oregon och.. Washington satnt territoriet Aaska). Distriktet. LesöHe;; i naes af 2 ;:;venska och R nor.ska segefartyg med en sammanagd drägtighet af 0,457 reg. ton, hviket för <e Förenade rikena visar en betydig tibakagång sedan år Att. icke fera af vin1 fartyg detagit i skeppsfarten på detta <i,;trikt, har sin orsak deruti, att våra träskepp der äro näslan het och hået utestängda från andra frakter än träastfrakter och c\tt vi ännu ega så få stora stå- eer jernfartyg, me::;t passande för de hnfvudsakiga exportartikarna. I trtiastfi akterna från Puget Sound deremot bore svenska och nor:>ka fartyg taga mera ihig de. Andra nationers fartyg finna dem ganska önande och intet skä finnes, h varför icke ätven våra fartyg fördeaktigt skue kunna konkurrera med dem. Mean ~ och 300 aster trii. gå årigen rerifrån ti oika hamnar i Stia oceanen, La Pata-foden och Europa. De Förenade rikemt hafva nog ämpiga fartyg för denna trafik och säkerigen skue härför ett hundrata af dem fri'tu :-ioo ti 1,500 reg. ton finna önande användning, dock böra mga ädre än 15 a 20 år gama eit utsändas. Brittiska Not d-ame'ika. Quebeck (konsuat, omfattawe Brittiska Non-Amerika utnm Rrit. Coumbia). D e Fiirena<e rikenas s.ii1fa.rt p~t distrikte!. var fijjan<p-: San Fmnrisf'o. (juebcrk.

62 -]()- Svenska farty,q. Anta.\. Ton. Ankomna från Sverige,. barastade ,442, andra änder, med ast ,573 barastade ' 4 10,179 Afgångna ti med ast ,194 Norska fartyg. Ankomna ,001 Afgångna ,906 Intjenad bruttofrakt var för: Svenska fartyg, ankomna. 574,, afgångna..... Norska, ankomna ,,. 20,950 30,933,, afgångna , 1'>70,071 Sveriges sjöfart på distriktet år 1890 Yisar en tibakagång af 2,170 ton, medan den norska sjöfarten visar en tiväxt af 73,910 ton mot år Rymningarna, hvika nnd.er de si:>t förfntnrt åren titagit, utvisa för 1890: anta man 487; pr fartyg O,a;;; procent af be.'ättningej~ 5,4o. Mexico. De uppgifter, som föreigga om de Förenace rikenas skeppsfart pit Generakonsuatets distrikt, yda endast på 5 norska fartyg om 1,8-'>9 ton, n ika ankomma ti Tampico med ast från utrikes ort. Vice konsun i Gnayrnas omtahtr s~e nska och norska importart1kar, såsom jem och ö, ditförda Va Hamburg och Engand. Införsen ti Mexico är i ami:i.nhet svår att angifva i saknad af korrekta np,.gifter. rru erägges efter må och vigt, icke eft.er vii.rde. Varor, direkt skeppade från Europa, angifvas såsom sådrtna, h var~mot de som transitera öfver Förenta staterna uppföras på detta and. Exporten går hufvudsadigen ti N onamerika. Aa främmande faggor behandas ika och fartyo en mätas efter ' ] o mext mnskt mått, h viket medför en förhöjniug af omkring proc. utöfver det engeska tontaet. Mexikanska fartyg uppmuntras genom 2 proc. nedsättning i införsen på aa varor. Haiti. Port au Prince (konsua~). Af sveasim fartyg ankommo t i distriktet med ast om 53!) ton och i barast 19 om 7,419 ton, aa från utrikes ort; af dem afgingo med ast 17 om 7,146 ton och i barast 3 om 810 ton, aa ikaeces ti utrikes ort. Den norska skeppsfarten visar med ast ankomna från utrike:> ort 46 fartyg om 37,44') ton och i barast 59 om 21,!:109 ton; med ast afgingo ti utrikes ort 85 om 51,362 ton och i barast 13 om 5,184 ton. Bruttofrakterna utaj'orce för svenska fartyg inae-: :f. 14,306 och för norska :f. 54,870. Den totaa handesomsättningen utvisade i värde: införse 19 1,' 2 mi!. och utförse 15 mi. co. Ehuru icke hemtac ur konsusberättesen må här i sammanhang erinras om ett egendomigt påbud under 1891, enigt h viket denna repubiks aa hamnar och redder från k. 6 e. m. ti k. 6 f. m. skoa vara stängda, vid en pikt af 500 doars för ångfartyg och 200 doars för segefartyg. Dansk-Vestindiska öarne. ''i konsuatets eistrikt ankommo under året 13 norska fartyg drägtiga 13,724 reg. ton med ast från utrikes orter och 3 nor::; k::;. fartyg drägtiga, 172 re g. ton i barast och atgingo ti utrikes orter 10 norska fartyg om 7,640 reg. ton med as t och 9 fartyg om 8,834 reg. ton i barast, under det att 46 fartyg om 20,844 reg. ton ankommo för att söka frakt och 5 norska fartyg om 3,933 reg. ton ankom mo i haveri; \) svenska fartyg om 7,873 reg. ton ankommo för att söka frakt. Inp:a rymningar anmädes. Ett agförsag gående ut på att aa arty.r; som ankomma.fö1 att söka frakt, för orce r, proviant ee1 kot skoa befrias från aa afr;{ter var vid rapportens afgång uneer behanding och väntades snart bifva genornfördt. (Sådana fartyg betaa nu cent per registerton som fyrafgift.) o.

63 Argentina och Paraguay. Buenos Ayres. (Generakonsuat.) De Fönmade rikenas sjöfart på distriktet var föjande: Svenska fartyg. Au ta. Tnn. Ankomna: från Sverige med ast. 9 4,326 At gångna: ti andra änder, 72 33,783 barast 11. 4,444 med ast ,008 >arast 56 28,645 Xorska fartyg.. A11komna: med ast ,545 i barast ,691 Afgångna: med ast ,239 Intjenade bruttofakter voro för: Svenska fartyg, ankomna Kronor 1,719,468, af gångna, 418,158, an,omna ,,b,, afgångna , 2,314,044 Norska G2 För den norska sjöfarten visar året en tibakagång såvä i antaet af ankomna och afgångna fartyg som i dessas crägtighet, nämigen tisammans en minskning af 153 fartvo- med 76,560 reg. tons drägtighet. Fraktutbytet af den ;v:nska skeppsfarten pil distriktet visar en minskning af 53,496 kr. och af den norska c:a 2,000:000 kr. jemfördt med fraktutbyteua Under år 188U har regeringen bestät tre fyrar af :a kassen, på Punta 1\ogotes, Punta VIedanos och Punta Hosa de Cabo de Sa11 Antonio; 114 otsar, hvika hafva afiagt föreskrifna prof, äro insatta i otsväsendet. Ti Argentina, eit år 1889 ankom mo 757 ångare med efter en uppgift 29,000 och efter en annan 263,000 emigranter, tyckes invandringen hafva aftagit och utvandringen titagit, i det att år 1ö90 eit ankommo eneast 10:4,000 verkiga emigranter, då deremot 77,896 personer, mer~j, än cqbba antaet föregående år, tvandrade. I börj&n a.f 1880 afsqtade uäm~ igen cpn brasiianska regeringen åtskiiga kontrakter med fera privata personer i Argentina om att införa emigranter och förpigtigace sig att betaa 200 pesos i gud pr famij. Buenos Ayres bef en rigtig utvandringsbyrå och endast ti Brasiien utvandrade frå! Argentina under året 16,0JO menniskor. Man har genom att jemföra in- och utvandringen i Argentinska repubiken sedan 1867 funnit, att trots den sistnämnda har andet tiförts ett pus af 1 ;27\J,860 nya innebyggare, deraf ungefär tredjedeen qvinnor. Generakonsuatets berätteser afråca emeertid t. v. arbetare från N orden att eit emigrera. Uruguay. Hea antaet af de Förenade rikenas ti distriktet med ast ankomna fartyg under år 1890 utgjorde: 187 om 140,720 reg. ton och med ast af gångna om 21,134, ; af dessa fartyg voro icke en femtede svenska. Summan af brut Lofrakterna för an komna och afgångna svenska och norska fartyg uppgifves vara :\197,017 kr. skeppsfarten på hea distriktet uppgick ti 16,169 fartyg med 6,693,76:-3 reg. ton. Se,qefarten har i amänhet ajta_q ft med öfver 1 /; Under året har Montevideo besökts af 17 svenska ångfartyg om,9gg reg. ton; dessa utgjordes af små på La Fata trafikeran(e kustbåtar. U n der sarn 1'na tid anöptes ej hamnen af något uorskt ångfartyg. Repubikens hande har svirt idit rtf deu ekonomiska kris, h viken utmärkt 1890, ja denna kris har ifvcn hämmat invandringen, så att stör::ita deen af uneer året ti repubiken ankomna emigranter, hvika derti egd~ mede, bafva i brist på arbete nödgats des återvända des siika arbete annorstädes. Emot 24,117 ankomna, utvandrade åter 19,8:)2 personer. Månaeshyrorna ha f va under året varierat, som föj er: För styrmän från f 4. O. O. ti f 5. O. O., timmermän ,, B. 5. O.,, n. 5. O. 11 segemakare...,..,..... n 2. O, O.,,, O.

64 - - 1:20 -.F'ör kock och stewart..... från f U. ti f O., matroser ,, O.,, 4. O. O., ättmatrose1: ,, O.,, 3. O. O., jungmän ,,. O. O.,,. 5. O. O. Rymningtu förekornmo under året: från svenska fartyg: svensk, 3 norrmän och utänding, norska, 19 norrmän, 10 svenskar och 29 utäncingar..spi-afrika. Cape To u n. (Genera konsuat omfatta n e e brittiska besittningar på Afrikas sydkust). De Fören,.de rikenas sj:mart på detta di ~trikt under året 1890 utgjorde 199 ankomna och 266 afgångna fartyg, af hvika 1:)0 voro svenska och '275 norska; och visar denna skeppsfart, oafsedt en tifäig stegring uneer 1889 ett jemnt framåtgående i det skinaden i antaet ankomna och afgångna fartyg under åren 1888 och 1890 utgör 22 fartyg med en sammanagd drägtighet af 23,500 ton ti förde för Uppgifterna öfver kooniens skeppsfart i a män het visa vid jemförese med föregående år en tiökning i tontaet af ångfartygen, men deremot minskning för segefartygen. Ge)om konsuatet har under år 1890 inköpts vexar på Skandinaviska kredit-aktieboaget i SLockhom, des af sjömän och des af i koonien boende svenskar och norrmän för hemsändning ti anförvandter (oberoende af köpmanstransaktioner) ti det betydiga beoppet af 112,3:)5 kron. 85 öre. Koouien har band annat exporterat ciamauter för 4,162,010 ;f. och oarbetadt gud för 1,445,039 :f.. A u st ra i en. Jeboume. (Konsuat omfattande koonien Victoria och Lin 'rasmania.) Af konsuatsberättesen framgår, att don ande som de Förenade rikenas fartyg taga i ~jöfarten på denna kooni har under senare åren betydigt aftagit och nedgick ytterigare 1890; det är mestades tyska fartyg, som uttränga våra. Ända ti år 1886 var den norska faggan näst den engeska starkast representerad, men bef 1887 öfverfygad af - ~ - den ty::;],;a och under föjande år äfven af franska och amenkanska. Under år 76 tyska 30 franska 4 L amerikanska 37 norska 14 svenska 1889 ankommo ti koonien Victoria: 105,370 65,556 45,79R 30,200 8,989 fartyg, drägighet......,,, reg. ton. År 1890 steg antaet ankomna tyska fartyg ti 81, under cet att samma år endast 17 norska ech 3 svenska fartyg ankommo' ti koonien. Ti och med för transporl af träast från svenska och norska hamnar, på h vii k en trade man vä kunde hoppas att våra fartyg borde hafva något företräde, hafva de bitvit uneanträngda af främmande nationers fartyg; så ankom mo år L890 från tessa ha muar endast 9 nor::;ka och 2 svenska tartyg me.c en sammanagd crägtighet af 6,5G9 reg. ton, under det att från Sverige ankom mo 12 och från Norge!)!Jska fartyg med 27,211 reg. tons drägtighet. Det framgår emeertid; att då mededrägtigheten af de Förenade rikenas fartyg endast uppgick tii 730 reg. ton, var densamma hos de tyska fartygen,300 reg. t0n. Den omständighet att våra fartyg i amänhet äro för små för träast på Austraien för Idarar ti en de, att de utestängas af and ra fartyg. Beka,gigt är emeertid att de Förenade rikenas fartyg år 1890 i,;å ringa anta trafi_kerat dessa kuster, då fraktmarknaceu p ä A ustra i en nämnda år var särdees förde~tktig. ~ymuiugar, h vika förut varit ti stort men för skeppsfarten på dena kooni, ~afva uneer senare år rerncerats ti ett minimum. Då hande med spiritnosa drifves i stor o;koa oeh föga kontroeras, så saknas också band arbetskassen det väbtånd, :;o m man på grund af der varande höga öner knnde vänta ~ ig. I koonien Victoria ska år 1890 hafva konsumerals dricksvaror för ;DUO f:. eer för nära 6 f. pr individ,

65 - J2:3- Kina. Swu.r;hai genej akonsuat, omfattande det Kinesiska riket). Distriktet bfsöktes af 22 norska fartyg med en sammanagd drägtighet at 12,884 ton; intet ~venskt fartyg ankom under årets opp. Antaet af in- och utdare1rade fartyg under år 1890 beöper sig för aa traktathamnama ti 31,133 med en tota drägtighet af 24,876,45\:J ton. Storbritanien intager främsta rummet med öfver 16 mi!. ton; dernäst Kina med 6,110,613 ton, så Tyskand med 1,343,964 ton under det att de Förenade rikenas ande uppgår ti 23,~72 ton, inberäknadt Korea, der vi icke hafva n~gra 1;;.onsuater. Amoy är fortfarande patsen för de hufvndsakigaste befraktningarna af segefartyg. Kui-trafiken, hviken utesutande förrättas af ångfartyg mean Arnoy-Siugapore och Sumatra aftog betydigt uneer året, enär de kinesiska auktoriteterna ade hinder i vägen för emigranterna. De månatiga frakterna, pr kui, maten inberäknad, voro från 3,2;; ti 5 do. Inaes utfördes 42,496 kinesiska emigranter från Amoy under det att 27,969 fttervände. Då the-marknaden var ganska nectryekt, så var oekså antaet befraktningar ti Amerika och London i aftagame; endast 54 ångfartyg befraktades mot 66 år Den egentiga importen från Sverige var fosfortändstickor. Stora uppköp gjordes och betydiga ager fmmos häraf; men marknaden var fau på grund af de japanesiska fabrikaten, hvika äro fariga konkurrenter. De japanesiska tändstickoma äro mycket sämre än de svenska och endast en svag efterapning af dessa, men de äro betydigt biigare och stura qvantiteter utsända i handen. Det svenska jernet är vä kändt för sina utmärkta egenskaper, men hitti::; hafva endast ett par märken bifvit införda, och att få större köpmän att göra bestäning pa ett okändt märke är nästan omöjigt. Af kanontackjern har märket ÅB fortfarande företrädet. Finspangs br~k har tisäudt arsenaen i Tientsiu 1 ton af sitt - J:Z3- utmärkta kanontackjern ti prof. Svensk punsch, som för några år ::;edan började att införas, tyckes smaka kineserna; omsättningen häraf har på ett år nästan fördubbats. Nyare odapparater..\.nf,'rand' i Knng. Örogsmanna,;iiskapet ~f Kapten P. Dahgren. Onekigen är odet för närv::j,rande ett af navigerinskonstens ara vigtigaste hjepmede och sannoikt har den tid en gång varit, då odet i någon primitiv form var det enda tiföritiga medet sjömannen hade, att vid uärmandet ti! and förvissa sig om, att han icke rände emot för ögat osyniga faror. Det oaktadt är det först en senare tid, ja de ara sista decennierna, förbehået att från den under århundraden brukiga typen hafva utveckat odet ti de moderna form!;jr, på hvika jag i det föjande ska ha äran (mma några exempe, och som det är att hop]'as, endast må utgöra ett par steg framåt i rigtniug mot den ideeja odapparat, som i h varje i!gonbick och och på hvarje måttigt djup automatiskt augifver det senare. Ett instrument af detta sag, nppfnn11et af \V. Siernens ~b b och kaad t Batwmeter, an vände;,: om bord å Fumday vi J nedäg<tnin<' en af en Atauter-kabe. Det är ha arbetat vä. Men tordringarna på en apparat, som tifredsstäer nyssuiinda ändamå och en som svarar mot. den praktiske avigatörens behof äro vidt skida och denna apparat synes a(rig hafva vunnit någon användning såsom navigeriugsinstnment, Den mest popuära af aa odningsapparater är utan tvifve den på 1820-taet i Engand uppfunna s. k. Btwts odboj. DtJn, är euke och ättskött och m~n erhåer med den säkr~

66 -- 22J - odskott; men ett odskott med denna erfordrar mycket mera tid och a'bete, än nutidens sjöman tåigt kan anså dertil Man har derför med vetenskap och mekaniska anordningar ti hjep och med uppgifvance i viss mån af enkeheten sökt framstäa apparater, för hvikas användande fartygets fart icke behöfver stoppas; och har uneer arbetena härmed sagit in på hufvucsakigen tveune vägar, den ena åsyftande instrument, med hvika odskott kunna tagas i hviket ögonbick som hest: den andra sökande ösningen af denna fråga i instrument, so.m, utan. att angifva djupsiffran, automatiskt angifva när fartyget uppkommit på sådan uppgrundning, som instrumentet är instäct för att varf:.ko. Så snart det fartyg, ombord å hviket man önskar taga ett odskott, igger stia, är odningen en enke aff<:lr och man kan begagna manga odapparater, som på ett tifredsstäande sätt ösa sin uppgift. En utmärkt uppfinning är det s. k. riiknebocket öfver hvars skifva odinan vid utiöpandet pa~serar och som genom en visareapparat direkt angifver huru stor änge ina, som strömmats ut. Men så snart fartyget gör fart, måste det af bocket angifna djnpet reduceras med en q vantitet, h vars storek beror af den hastighet h varmej skeppet under odningen öper. Samma är förh:'taudet med de odapparater, hvikas konstruktion grundar sig pa samma ide som de vaniga säpoggarne, och som man skue kunna. kaa propeerod. Utom det att dessa od icke exakt angifva djupet met mindre de få öpa ned med vertika kur, så hafva de den oägenheten att, såvida e.i i förbindese med eektrisk visareapparat, icke kunna afiä ms förrän de hem v indats och äro i så fa underäg:ma vaniga enka cjupoc, som användas i samband med räkuebock. Propeeroden äro ces:; utom benägna att visa små feaktigheter, beroer1de des pi o! ika friktion hos den roterande deen, tes på inau:; teusiou, Andra od, som ikvä med mindre framgång än de si~tnämnda bifvit försökta, äro manometerod och eektriska o( af många sag. Manometeroden äro konstruerade enigt samma ~ grunder som den väkända Bourdon's ångtrycks-mätare och bestå utaf ett böjdt metarör af ova eer eiptisk genomskärning, h viket anbragts uti en vattentät dosa. Genom rörets ena, öppna ända intränger vattnet och sträfvar med sitt tryck att uträta röret, h varvid det förrättade arbetet registreras af en visareapparat. De eektriska oden hafva ti ändamå att ombord å fartyget direkt angifva, på hvad djup ett utkastad t od i h vatje ögonbick befinner sig. Under det odet, sjunker, brytes och sutes en eektrisk ström, som säppes genom inan, förorsakande dervid ett itet om bord be-. ' fiuthgt steghju med sin visare att kringvricas. Såsom en stor mängd andra eektriska apparater ära emeertid äfven te eektriska oden ti sitt verkningssätt. vara i vi'ss mån 11yckfua. De enda odapparater, med hvika man under fart kan erhåa fut tifredsstäande odskott äro de, i hvika vattnets tryck på en i odet innesuten uftpeare användes såsom mätare af det djup, ti hviket odet sjunkit. Vi kunna med stothet erinra oss, att det var vår frejdade andsman, J oh u Ericsson, som först bet,rädde denna väg. Dåtidens otiräckiga mekauiska hjepmede hindrade hans framgång att bih a fustäucig; men Sir Wiiam 'rhomson har i en senare tid ntvecdat apparaten.. 8om emeertid ''homsons od är inom detta säskap förut Thomson. utförigt beskrifvet- (se 'ridskrift i Sjöväsendet, 47 årg., :a odrtpfamt. häft.), så är det ubehöfigt, att här vidröra detsamma at annan a_n edning än att omnämna de förbättringar det seean den tiden undergått. Thomson använder som bekaut ti det odnin()'sinstrument, som bär hans namn, tvenne oika sätt att uppmäta det erhå!na djupet. I ena faet begagnas ett gasrör, som inväuva ~J djgt är öfvercraget med en röd hinna (kromsyrad sifver- 0 ~1d ), hviken af Jet i röret inträngande hafsvattnet på kenn;;k väg borttvättas ti den höjd vattnet stiger; i aedra faet au vändes 'Thomson s s. k. depth-reconer. Gasröre 11 ha h a '

67 - 12G - icke uneergått någon förändring. Vid användning gifva de temigen goda utsag; men man bör iakttaga, i synnerhet då man begagnar gama rör, att håa hea det koger, hvari de förvaras, i vertika stäning nedsänkt i vatten före begagnandet, naturigtvis utan,att åta vatten inkomma i rören. Man har nämigen antagit orsak en ti att den röda färgen någon gång aftvättas oika högt på oika sidor i ett rör skue vara een, att röret under förvaring i utande stäning under tidernas opp insupit fuktighet, som företrädesvis. samat ;,;ig pa en sida af röret, och,;om eder det inträngande vattnet npp på denna sida. Att fördea denna fuktighet i röret simie vinnas genom <ess ned;,;ättande i vatten. Dessutom medför måhä.nta <etta f;;rfaringssätt för riir i amänhet som begagnas nti mindre sat haf~vatten och för gama rör, hvika enigt erfarenhet e.i Yisat sig så mottagiga för den kemiska aftvättningen, som 11ya, att någon fuktighet i förväg upptages, och setermera underättar affärgningsproce,;sen vid odskottets tagande. Thomson~ odapparat och dess cepth-recorcer hafva de ntseenden, som fig. och 2 utvisa. S,iefva apparaten är nnmera vida mindre tnng och mer ~. IMtskött än förr, sedan 'en bih it försedl med gavaniserad ståina, byarigenom ådan icke ängre behöfver stå fyl med ka~vatteu. Bromsinrättningen har undergått förändring och är nn på föjande s~tt anordnad. Linan är u-ppruad på en vas (Fio A) hvars <Yenomskärning har formen af elt V. Va- sen kan röras oberoende af axen eer fästas ti densamnu1. n ' ' b rneles en jernpatta (BB). Då apparaten bifvit uppyft ur ådan och pacerad ofvanpå densamma, såsom Fig. utvi~:~ur, påsättes vefvarne och försäkras med kttmskrufven (F ). Bromsarmen (C J kringvrides derpå tis den kvmmer p[ akterkant om a~erbockes u pprt~ttstående r e och märan (D) omkastas, ~å att, den griper om armen. Vi man nu bromsa, vrides vefven i rigtning för hemvindning af inan; vi man h indra bromsinrät.t ningen att verka och såunda tiåta in an utöpa, - ~iså vrides vefven motsatt väg. Ett haft eer högst ett hvarfs vridning är tiräckig för att frigöra vasen och få inan att Wpa nt. Under det inan möper, fasthåes vefven af ena handen, 9ch då odet når botten, vrides densamma i rigtning för invindning, då bromsinrättningen verkar och hindrar öfvej,;föuig ina att öpa ut. När bromsen tagit och inan bifvit, soppr.c, befrias armen (C) från märan och inan hemvindas, hvarunder armen går rundt med vasen. Th.e depth-recorder (fig. 2) är af cyindrisk form. Dess ejhi itnda, F, är försedd mer en vä sipad, cyindrisk utbon n ing, i hviken en tätt sutande pistoukanna rörer sig. Pistonstången (D) är försedd med en graderad skaa och en öpare (Cj. Vid användande trädes recordern in uti odet, som fönensku utgöres af en ihåig cyinder, och fastgöres vid dess ock medes en c:a O,G meter ång kedja, som fastgöres i r ingen i recorderns öfre ända. Recordern erhåer ett stadi<yt i\ge uti odet genom sidof'jedrar (GJ, som pressa mot odets in,;id<.. Deras ändamå är, att ca odet tager botten, förhindra re n (ervid mi;jigen uppkommande stöten att fortpantas på rpcordern. Då vid odning odet sjunker, pressas pistonen af det i' ka de vattentrycket upp i een med atmosferisk uft fyda ey indem, derunder motverkad af en vid dess undre ända bef-int ig!pira(jeaer. Då odet hemvindas, och vattentrycket på odet åter bifver mindre, utdrages pistonen af spira(jedem i samrna mån det yttre trycket på pistonen minskas. Djupet afäses på skaan medes öparen, som bifvit sittande p:t det stäe af pistonen, hvarti denna intryckts i cyindern. Dessa här nämnda förbättringar på 'rhomsons odapparat hafv a mefört en icke obetydig reduktion i priset. Med 40 färgade rör kostar apparaten uu cirka 450 h. (2fi :f st.); Htan rijr men med depth-recordm: kostar den c:a 470 kr.; 'depthreeonern kostar c:a 72 kr.; h varemot apparaten förnt med tibehör kostae omkring 700 kronor. Det är sånnca att hoppa,;, att månget rederi, so m fin ut af den dryga kostnaden b

68 Onnper ((' Wig,~P8 (I}J}J((.J'({ t o afhös från att förse sina fartygsbefähafvare med dessa nyttiga apparater nu skoa vara mindre obenägna derför. Apparaten evereras af J a mes \Vhite, 16 Ca m bridge street, Gasgow. En anuan apparat, som iknar Thomsons, men i vissa afseeneen är qenna oik, är den på h viken Hrr Cooper d) T!Vig.ze uttagit patent. A p paraten består af sex hufvnddear: od, djupmätningsinstrument, ina, va;;, agertjock med eer utan f.da samt edarebock. Lodet består af en massiv jerncyinder, omkring 1,~ m. ing, 5 cm. i geomskärning och af 16 kg vigt. Nedti i'ir (et fi' rset med en urhåkning att fya med cdtag. Det fästes ti inan medes en i öfre ändan befintig kam. Djupmätuiugsinstn.tmmtet, Fig. 3, besutr af en ihåig cyincer, som på micten är försede med en ängsgående ursktlruing, vid hvars ena sida en graderad skaa är fästad. Inuti (enna cyinder befinner sig, mean B och D, en an11an ihåig cyinder, so-m, invändigt vä sipad, är öppen vid D, och vil B sintar med en sferi::;k utbåsning. I denna sistnämnda cyinder rör sio' en vä sutande pi::;tonkauna. På pistonstången o b C, fyrkantig i genomskärning, rör sig öparen A med knapp och indexstreck, som af en fjeder fasthåes uti hviket som hest äge, som gifves eensamma på pistonstången. I instrumentet.s nedre de, mean I och L, igger en spira(jeder, hvars ena ända är fästad ti pistonen och deu andra fästad ti bottenpanet L, som af ett bajonettas fasthåes vid cyindern. Instrumentet innesutes i en cyindrisk metabehtdare, som i in ordning fastgöres vid ocman. Äfven kunna od och djupmätningsinstrument vara kombinerade på. så sätt, att odet är en ihåig cyinder, som samtidigt tjenstgör såsom skyddsbehåare för djupmätningsinstrumentet. I sådant fa är ~jup mätning sinstrum entet vid nedre äulau försedt med en buffert, som upptager häftiga stötar. Det vid odning erh~dna fjnpet, afhlses rireh:t, på (en Yitfästa(e s aia ::'~) - Linan är sagen af gavaniserade ståtrådar och öfverspunnen med hampa. Den förmir bira en tyngd af 1/ ton. Linan är uppruad på en cyindrisk vas eer rue med två nmda ändpan för inans qvarhåande. Vasens axe h viar i ager på ager bocken; på h vareera axetappen kan en handvef för inans hemvindning påsättas. Mängden af utupen ina angifves af eu registrerapparat, som består af tre hvarandra påverkande roterande skifvor, af hvika en sättes i röre st~ genom friktion mot vasens axe, en rörese som sedan meddeas ti den andra skifvan, från h vars axe de u öfverföre;; ti tredje skifvan. Fmmför den tredje o.:h största af skifvorna sitter en fast vi:sare, som på skifvan,.; graderade skaa utvisar den mängd ina, som öpt ut. Lagerbocken kar, vara af oika ut~eende och storek, beroende på hvarest een ska stå uppstäd. Den kan antingen vara en agom hög jernstäning, som står fastskrufvad för godt på däcket eer också, iksom vid ''hom::;ons apparater, en mindre jernstäning förvarad uti en åda af trä, som i sin onning är skrufvac ti däcket, och som tjenar ti stativ vid apparatens bt~gagnande. Bromsinrättningen är enke och praktisk. Den består af en häfarrn, hvar::; ena ända är fiirsedd med en spakhysa, medan den andra uppbär ett tvär:stycke at.iern, som har tvenne säpkot::'ar, en för hvartdera af vasens uåda ändpan. Då apparat-en användes isättes en iten handspak i hysan; bromsning verkstäes genom att föra spaken i rigtning från ruen. ''i edarebock kan ett vanigt bock an vändas eer ock kan det vara af den konstruktion, som' framgår af Fig. 4. Å,;istnämnda figur är E edstången och B stöd för edareruen C. Ledareruen sitter dock ej omedebart fästad ti stödet B, utan sitter på ändan af t:jn häfarm H, h viken är så af vägd, att då inan igger i ruen och odet med sin vigt tynger derpå, hitfarmen intager horisonte stäning såsom å figuren; hvaremot den, sedan odet tagit botten, intager den rigtning, ::>o m angifves af den strec kade inien K. I sistnämnda rigtning qvarhåes häfarmen af ett ås, L. ''idskr. i ~(ir. 1892

69 -: 130- Vid användandet af denna odapparat förfares på föjande sätt:. Innan för,;;ta odskottet tages, vändes djupmätningsinstrumentet upp och ned och den instrumentet åtföjande rymnåen K (B'ig. 3) infores uti en vid L befintig öppning. Derefter gjutes något friskt vatten uti instrumentet, exem[je vis genom någon af öppningarna vid H, så att det tinner ned öfver pistonen. Ornedebart härpå nedtryckes rymnåe~1 upprepade gånger så ångt den räcker, tis pistonen rör sig. Sntigen tisättes några droppar ren oja och rymnåen nedföres ånyo upprepade gånger tis pistonen rör sig fritt. 2. Genom att trycka pi\ öparens index-knapp öfvertygar man sig om att dess fjeder är i god t skick; h varefter öparen instäes med indexstrecket mict för een graderade skaans nopunkt. 3. Linan edes öfver edarebocket och fästes ti odet; 1 1 / 2-2 meter från odet fastgöres djupmätningsinf'trumentets behåare. Linan inägges dervid uti märoma vid behåarens öfre ända, tages 2 a 3 törnar rund behåaren och inkämmes uti urtagningen vid dess nedre ända, h varefter den der befintiga ringen omvrides. Härefter införes djupmätningsinstrumentet varigt i behåaren och omvrides, så att det af kacken M hindras faa ut. 4. Lodet är nu kart att åta gå. Det ntstickes derför, och bromsen ossas,.så att inan får öpa ut. Om erforderigt håe& derunder en indrig friktion, så att icke vasen må öpa i väg hastigare än inan. 5. Då inan sabbnar - eer då det baanserade edarebocket, om sådant användes, kantrar - har odet nått botten och bromsen ansättes genast. ' 6. Vefvarne påsättas och inan hemvindas, tis djupmätningsin,;trumentet kommer upp under edarbocket. 7. Djupmätningsinstrumentet uttages ur behåaren och afäses, sedan man eftersett att pistonen återgått ti ntgångsstäning Löparens indexknapp nedtryckes hårdt med tummeu och instäes på no; h varefter instrumentet är kart för nytt odskott. Då erforderigt anta odskott bifvit tagna, doppas instrumentet. i färskt vatten och torkas; öparen sättes vid 100- famnarsmärket på skaan, hvarefter instrnmentet införes i behåaren. Apparaten med djupmätning,:;instrument och öfriga ti behör kostar omkring 20 i st. En i fottans sjöinstrumentförråd i CarsJuona befintig sådan apparat har kostat 370 kronor. Vid en jemförese mean ''homson.~ och Coopers ofvanskrifna djupodningsapparater ska den senare säkerigen bifva mest omtyckt. Särskidt må dervid erinras att derio-enom ' ' b att den är sagen af fera trådar, den Cooperska inan är betydigt starkare och är mindre benägen för att så kink. Deremot torde man med denna apparat ej böra oda vid farter öfver ;;;tigance 10 knop, emedan inan ej utöper så ha;,;tigt som den Thomsonska. Bromsinrättningen är på Coopers apparat enkare och mera ättskött. Färgade rör kunna användas ti båda apparater~a. Ingendera apparaten fordrar nu mera, att inan ska vara nedsänkt i kakösning, då een ej brukas. Derigenom att uftcyindern på Coopers djupmätnirw;sinstrument är utvidgad vid den tisutna ändan, så bir det innesutna uftrummet större, hvaraf föjer att samma,ntryckningen af uften sker jemnare, och den graderade skaans dear bi f va mera ikformiga. Men denna förändring är. äfven vara vidtagen på 'rhomsons sista förbättrade depth-recorders. Hos Thornsons apparat är pistonen uppstucken i djupmått; på Coopers finnes en särskid djupskaa anbragt; det förra sättet tyckes vara enkare och möjigen något påitigare, än det senare, emedan det mn tänkas att pistonen, uå odet hemtages, icke återgår ti precis samrna stäning, som den mnehade, då odet sänkte:>.

70 - 13~ - Det soin mest taar ti förmån för Coopers apparat är dock priset, som stäer sig c:a 100 kronor biigare. Aa de öfriga pro och contra äro på det hea taget föga betydande. Coopers ina är visserigen starkare; men rätt behandad och skött af vana 'händer i: r den Thomsonska fut tirä;kigt stark. Att så är förhåandet, bekräftades, en igt dansk Tidsskrift for Sov::esen föriden 80mmar ombo! d å kryssaren Ingof; i det att man, i de för sin stenbundna botten kända farvattnen kring Isand, tog mera än 600 odskott med samma ina. På kanonbåten Gt önsunc togs med en annan ina öfver 700 odskott i danska farvatten. Vid båda essa tif~.en sy~es 1:1an hafva begagnat sig af fär'gade rör. N n uppgifves v1sserhgeu de danska rören kosta kr. eer GO öre, at efter som de äro nya eer omfärgade, under det att våra rör, nya och frakten inberäknad, kosta c:a,z:; Ju. pr st.; men i hviket fa som hest stiier sig e11 s~tdan oduing adees för dyr, då såsom rege ett färgadt rör endast kan begagnas en gång. Bättre är då att använda dessa s. k. depth recorders, ehuru dessa ej torde vara fut så känsiga som rören. Det kan nämigen icke tänkas att spirafjecerns spänstighet at~c ska håa sig konstant, så att pistonen vid samma djnp at1d trycke., ika ångt in i cyindern; ej heer är man fut säker på, att een Yid återgång intager sin utgångsstäning. Men som häraf förorsakade feaktigheter företrädesvis tordt~ komma att visa sig vid stora djup, så torde de icke stort inverka på instrumentets användbarhet. Att vraktiska försök i ändamå att utröna användbarheten af dyika dj'npmätnino s- b mstrument oifvit utförda har man a anednino att förmoda. b, men resutaten af några sådana hava icke kommit ti min kännedom. Med gasrör har man dejemot ~istidne sommar enigt dansk 'ricsskrift for Sovresen, på kanon båten ()rön~ sund utfört försök, som kasta något jus öfver deras tjenstbarhet. Man erhö dervid ett, taande bevis för att vattnet>; sathajt inverkar på aft'ärgningens fnstäm1iahet. Båten åa ti,at. I Iesunc1. Samt1chgt med att ett ri\r npc1sänktes ti an L ;.: ,. b b uotluen och emnades iggande der ungefär en minut, nedsänktes ett annat, som hemtog:; omedebart efter det att det uppnått bottnen. 'Då affärgningen på det rör som genast uppdragit;; var fammig och ojemn, var den skarp och best.ämc på det som enmats iggande en stund på bottnen. Det utande äge. röret häruneer intagit inverkade såunda icke på affärgningens tydighet. Ti jemförese företogs å kanonbåten Grönsund en de samtidiga odningar med vanigt djupod och ina och färgade rör, hvaraf samtidigt användes tvenne, ett af engeskt och ett af danskt fabrikat. Härvid erhös: Vid fart knop. o M e d e dj u p i f a m n a r enigt vanigt enigt engesk) enigt danska djupod. rör. rör. 301 / / /4 31% 18:J;4 24'/ 2 Anta odskott Största erhåna afvikning från Yerkiga djupet var 7 famnar; och största skinad mean tvenne samtidigt sänkta rör var 4'' 2 famn. Af ofvanstående skue den sutsats kunna dragas, att rören hafva benägenhet att augifva för små djup, då fartyget vid odningen icke igger stia. En annan redan omnämnd oägenhet, som vidåder de färgade rören är den, att afstånden mean skaans deningsstreck icke äro proporti0nea med djupet, utan bifva mindre för större djup, än för små. Denna oägenhet betyder emeertid i praktiken föga, ty om man viu så stora djup som famnar skue på grund deraf äsa af ett par fanmar feaktigt, så inverkar ju detta icke på navigeringen. Att såvä ''homson, i sina sista depthrecorcers, ::;om Cooper, ha f va sökt minska denna oägenhet, genom att vidga uftkammaren i sina djupmätningsinstrument och förse dem med en återhåf.nde fjeder är redap ant,ydt, 2 6 4

71 -- 13J - J?ärmed har ma~ ikvä gått ifrån den fysikaiskt vetenskapiga ag -. Marrottes -- på hviken dessa instruments arbete varit grnndadt, och satt srn tiit ti den mer eer mindre påitiga spänstigheten hos en fjeder. U11iccrsa U d f J3ati rtrm.. n er örh~et år har emeertid en dansk officer Kapitam G. Rung, understät amänbe,tens dom ett odinstrument af honom kaadt Unioersa Bathometer, i h viket han använde;.mariotte~ ag P~ ett sådant sätt, att icke bott djupskaam; aa demngar bhfva inbördes ika stora, utan dessutom kunna s~ varieras i storek, att det ej fin11es någon gräns för det djup, man med instrumentet, kan mäta. Under det att användbarheten af de färaade röreu m. H. d,!npmätningsinstrument är grundad på det ~örhåandet, att, vr~ oför~nch:ad tempenitur, voymen af den sammanpressade uften star om vänd t förhåande ti trycket., sa' a r c> nungs apparat baserad på förhåandet att uftens täthet ii1 proportione med trycket., Instr~1mentet, h vars utseende framgår af Figg. 5 - _7, består at en cyhnder om 70 cm. ängd och en största diameter af 7 cm. Instrumentet innesuter tvenne nedti öppna, cyindriska rör, det ena ett metaiskt uftrör (Fig. 5, L), som innehåer atmosferisk uft, hviken sammantryckes och förtätas under odets 11edsänkning, det andra ett mätare-rör, m (Figg. 5 och G), som är af gas och vä kaibreradt. I instrumentets öfre de fin.nes en_ iten uj~cmmnare, k, af oföränderig voym. Denna ~tar_ under odets nedåtgående rörese medes en kana (synig a.frgg. 5 och 6) i förbindese med uftröret, och är afstängd fran mätareröret, som då är fydt af hafsvatten. Vid beröring med bottnen åter afspärras uftkammaren trän uftröret ~ch sättes i förbindese med mätareröret; den i uftkammaren mstängda sammanpressade uften utvidgar sig sedan under upphaningen på bekostnad af Yattnet i mätareröret som uttränges genom en öppning \'id dess nedre ända. Graden af denna utvidgning står naturigtvis i förhåande ti den sarn!j\lutryckniug, för hviken qfteu fön1t varit utsatt, d. v. s., i fu rhåande Li c_jnpet, som på grund deraf direkt augifves af en vid mätareröret fästad skaa. Instrumentet fästes ti odinan medes en skena, S (Fig. 71, af 78 cm. än ge. Luftkammarens afstängning från uftröret och förbindese med mätareröret kan åstadkommas på fera sätt. På den tlpparat, som å panschen är framstäd, verkstäes den, som synes på föjande sätt.. n är en utanpå instrumentet befintig nng, som uppbär byn en B hvik~t~ i sin ordning uppbär odet. R är förenad med ena b ' i:ndan af en inuti instrumentet befintig!ragstång rr' h vars andra ända är fästad uti ett öra, t, på een koniska kran H, som innesuter uftkammaren k. Kranen har en iten kana i förbindese med uft,kammaren. Då inst1 umentet kargöres för odskott, skjutes ringen R uppåt, h varvid dragstångenförerörat t uppåt, uftkammaren afstänges från mätareröret, men kommer medes kanaen i förbindese med uft.röret. När så odet under odning tager botten, ossgöres den upphängsingsapparat, som synes å fig. 7, och som icke här behöfver nännare förkaras, odets tyngd öfverfyttas på bygen, ringen R neddrages och samtidigt denned dragstången, som omvrider kranen, H, hvarigenom den i uftkammaren, k, befintiga uften afstänges från uftröret men i Rtäet sättes i kommunikation med mätareröret, i ' hviket uften under odets uppdragning sedan expanderar. Apparaten kan, efter behag, användas ti ina af hamp- Lross eer J. erntråd bäst torde en tre-sagen jerntrådina vara.. ' Den ämpar sig såvä för vetenskapiga undersökningar som för navigeringsändamål För sistnämnda ändamå har den föriden sommar å danska sjömätningsfartyget Marstnmd försökts ti c: a 300 odskott mean 7-20 famnar vid en fart af 5-6 knop. De erhåna yesnitaten skide adrig pa mera än 1 12 famn med dem, som samtidigt erhöos af fartygets öfvade odhyfvare. Vid andra tifäen har man med samrna nöjaktiga resutat odat på famnars djup. Den högsta

72 - ~ The SCIIIry. tart, hvarunder odning med detta instrument hittis företagits är 8 knop. På grund af de noggranna. resutat, i:ijven vid ringa djup, som erhåits med denna apparat, och som vitsordats af officerare tihör3;nde k. danska fottan, fir det troigt, att man uti Universa-Bathometern erhå)it ett i ao godt odningsinstrument, äfven om det ~innu rnäste anses ovisst, huruvida man med detsamma kan oda vid så höga farter, som det med. Sir ''homsons apparat är möjigt. Instrumentets vigt utan od är 4 1.' 2 kg. I amänhet användes ett od om G kg. vigt; men ett något ättare od kan användas. Djupskaan är i rege uppstucken ti 250 meter - eer 125 famnar. Priset på instrumentet, utan od och ina, är 100 kronor. N n omnämnda odmaskiner hafva ti ändamå att i snart sagdt hviket ögonbick som hest kunna gifva ett bestämct mått på vattnets djup och bottenagets beskaffenhet. Het annan är afsigten med the subuun ine sent1 y (Figg. 8 och 9). ''he sentry är en undervattenspost., som rapporterar, när fartyget uppkommit på sådan uppgrundning, för hvih:en den bifvit instäd att vara på vakt; och dess observationsförmåga sträcker sig ti djup at mera än 40 famnar. ''he sentry består af en ti formen bruten träskädda af det utseende Fig. 8 utvisar, och som säpas efter fartyget af en ina, fästad i hanfot på skäddans Gfvermnt. Hanfotens främre part är trädd öfver en sipmke, som fasthåes af den öfre, kortare grenen af en häfarm. Häfarmens andra gren skjuter ned ucer skäddan och tryckes framåt genom en spira~jeder, som drager den öfre grenen tibaka. Då häfarmens nedre gren träffar bottnen, föres een tibaka, h varvid siphaken frigöres, hanfotens främre part hugger ur sig och skäddan bifver säpande i hanfotens aktre part, så småningom stigande upp ti ytan. Men i och med detsamma som siphaken öppnat sig, har spänningen i bogserinan minskats, och ett vid inans vas ombord befintigt ringverk har varskott

73 Fr.!; 3 Fig 7. Fig.4. $< /---'... m. i''. '!; : ( Ii --.;' _,;1.... ' L

74 att ''the seutry tagit botten. Ringverket är för öfrigt nästan obehöfigt, ty genom inans vibration under bogseringen npp :otår vid apparaten ett rassande jud, som upphör, då skäddan fyter upp..den använda inan är af stå, af största möjiga seghet. Dess diameter är J,, m. m. och den förmår uppbära ett tryck af fut 460 kg., motsvarande en spänning ~ af omkring 20 ton pr qv.-cm. Linan öper ut från en vas. Bromsen måste skötas med mycken finess; stoppas een häftigt, händer att inan springer, och man har af een anedningen försett bromsinrättningen med en apparat, som förhindrar att inan stoppas annat än så småningom. Icke heer bör man åta inan utöpa, då farten är stor; skue så vara, minskas een ti 7 å, 8 knop och ökas igen, seean skäddan nedkommit på önskadt djup. Det djup, på hviket skäddan kan bogseras, beror på den rigtning, som dess ryggås intager i förhåande ti horisonte; e. v. s. det beror på förhåandet rnean hanfotsparternas ängder och deras fastgöringspunkters afstånd från een punkt af skäddan, uti hviken vattenmotståndets tryck kan anses ko~:centreradt. Största djupet uppnår skäddan, då dess- rygg gör en vinke af 53 med horisonten, men så stor vmke kan icke i praktiken auvändas, emedan trycket på skäddan då bir för stort för inans håbarhet. ''i hvarje apparat hör derför tvenne skädtor, Jen ena svartmåad, att användas på Jjnp inti 30 famnar, den andra rödmåad och af::;edd för djnp mean famnar. N atmigtvis kan den sistuämuda äfveu användas på mindre djup; men bättre är att på ~;ådaua använda een svarta, på grund af dess mindre motstånd. Det vertikaa djup, hvarpå skäddan instäer sig, då en gifven ängd ina öpt ut, ändras ej märkbart vid någon fart mean 5-13 knop, hviken sistnämnda fart är een ~;törsta, för hviken the sentry är konstruerad. Konstrnktöre11, Mr. Samue James, C. E., har nämiigen ansett, att en fartygschef, som är osäker om sitt bestick och om vattendjupet under köen, sannoikt icke ska gå med högre fart än 13 knop.

75 - 13H - Det djup, hvarpå skäddan befinner sig, kan atäsas ]'å en vi 1!J.pparatep ombord befintig visartafa. Man kan med the sentry äfven, om man så vi: taga Jodskott. Man firar då ång~amt ut inan tis aarri1kockan ringer, hviht är ett tecken att skäddan tagit' botten, och afäser direkt djnpet på vi8aren. På detta ~ätt kunna od8kott under gång tagas inti 4'1 famnars djup. Uppgraderingen af Le vertikaa djupen har bifvit om8orgsfut uträknad och dess uoggranhet bestyrkt genom jemföreser med resutat erhåna rnec andra odapparater. Visartafau är äfven uppgraderad för att utvisa ängden af den utöpta inan. Härigenom sättes man i stånd att använda apvaraten t.i att taga odskott äma ti :200 famnars djup; men fartyget måste då igga stia ou h ett van1igt od användas i stäet för skäddan. The submarine sentry möttes vid sitt första framtrii Lande af misstro..man antog, att skäddan icke skue styra, u ta u skära ut åt sidorna; emeertid har det visat sig, att sedan skäddan uppnått sitt bestämda djup, föjer den stadigt fartygets väg äfven vid kursförändringar. Det har också framkastats, att skäddans bogsering skue verka reducerande på fartygets hastighet. För att bemöta ett sådant påst,åene har professor Lambert, \i. A., i ett anförande uti the Roya United Service Institution rörande de!1a apparat framagt föjande bevis på huru obetydig denna inverkan måste vara. Antag att man med 8 knops fart d. v. s. 800 fot per minut bogserar den svarta skäddan på ett djup af 30 famnar. \ian bar sig då bekant - enigt verkstäida undersökningar - alt vid deuua fart och med den svarta skäddan spänningen i tråden är H Vid denna fart är inan nästan horisonta, då deu emnar edarruen, och det arbete, som förrättas, då dessa 192 rtf. med 800 fots hastighet per minut draggas genom vattnet, är omkring 153,000 ~'t.- fot eer något mera än 4'/2 hkr. - en obetydighet för nutidens kraftiga ångfartygsmaskiner. Det kan för öfrigt icke ifrågakomma att man säpar the :;entry utom i de fa, då närheten ti and eer grund och - 13\J - didig sigt ger anedning Lerti, samt da Lottnen grundar uvp p<i s6daut sätt, att the sentry kan gifva någon vaming. Men uneer sådana förhåanden kan det icke vara tvifve underi:astadt att icke apparatens bruk kan medföra stor säker het och tidsbespari ng, särskid t för segefartyg. J ag förestä Jer mig ikvä att mången, åtminstone i början, ska hafva svårt att förita sig på en appara,t, som det är nästan omöjigt att kontroera, medan den arbetar. En kink uti eu af haufotsparterna, eer en sträckning uti någondera af dem, ];au icke observeras, men den kan förändra skäddan,; djup wed kauske dess dubba värde. Emeertid är den adopterad fö r åtskiiga eugeska rederiers ångfartyg; den tar äfven bifvit utemnad ti ett par af Je engebka sjömätarefartygeu, ouh har vid auvänjning gifvit tifredsstäande resutat. The sen try, som evereras af Conbro & Scrutton, 18 Biiter Street, Londou, E. O. kostar, med två reservskäddor iju Ii. ( U11gefär 550 kronor). Genom ''the submarine sen try iutroduceras i Let amänna bruket ett sags ny odapparat n ars äulamå icke är att definitivt augifva djupet, utan att Yarsko, då detta min,;kas under någon viss antagen gräus..\fan skue kunna kaa sådana od säpod. The submarine sentry är icke det enda sag af dyika od, som bifvit för ::;ökt. Redan i medet af 1870-taet försökte engesmannen E dw. Hi en iknande apparat, men då han med den ej kunde erhåa stö!te djup, än 6 a 7 famnar, så nppgaf han försöket. Danskarne hafva vid sina sjömätningar vid Isand under åren försökt ett sådant och äfven inom vårt and, å kanonbåten Ajhid, begagnades föriden sommar ett säpod. Ehuru det senare icke torde kunna bifva af något värde fö r sjöfarten i amänhet, må det dock~anses vä.rdt ett omnämnande des såsom varande ett inhemskt experiment (visserigen grundadt på samma ide som de danska försöken) och des på den grund att det tifredsstäande fyde sin uppgift. Lodet bestoc af en gjuten, rund jernskifva af 30 cm. diameter och 12 cm. tjockek vid centrum, afsmanande åt

76 periferien, så att den ti formen iknande en positiv ins. Denna 34 kg. tunga pjes säpades under fartyget och uppbar::; derunder af tvenne gajar, en toppgaj, hvari den hängde samt en föroa] b.' som hindrade den. från att sacka akteröfver. Dessa gajar voro' vid expeditionens början af gavaniserad jerntross af 5-6 m. m. diameter, men, sedan denna visat sig för svag, ersattes toppgajen på hviken frestningen var jemtöresevis ringa, af en 9-garns ina och förgajen fick gifv[t rmn för en jerntross af m. m. diameter. rroppgajen var från odets underkant uppstucken i famnmått. Dessa gajar voro icke direkt schackade ti odet, utan ti meter ånga föröpare af 1 / 4 ketting, som i sin ordning voro schackade ti odet, detta derför att det visade sig, att då odet säpade öfver stenbunden botten, så afåts jerntrossen tätt in ti odet. För odets utäggning och hemvindande tiverkades ombord en enkare hand-vinsch, som sköttes af en man. Vid odets utäggning nedfirades detta ti önskadt djup genom att uppgå i vinschen, och förgajen beades på det märke, som svarade mot odets djup. Med fartyget stiaiggande visade toppgajen då något föröfver, hviket. rättade sig, så snart fartyget sköt fart. Då unrer gång föröfver odet tog botten, sabbnade toppgajen. Lodaren - posten vid ~;äpodet - varskodde genast detta och vindade samtidigt hem i gajen, så att odet nätt och jemnt ättades öfver bottnen. Dervid hö han noga reda på huru mycket af tro~sen som hemtogs, h varigenom man fick en tiföritig uppgift på minsta djupet å det stäe man passerade öfver, och sog detta så vä, att man säan med ram eer handod yckades finna något mindre djup på patsen, än det genom säpodet erhåna. Apparaten försöktes äfven med framgång i båt, h varvid förgajen togs genom en kip i främre nocken på en i båtens för ~;täf utriggad bäring och derifrån eddes ti toppen af odpåen i båten, hvarest den fastgjorcies. Härigenom fick bäringen en väbehöfiig stöttning uppifrån. Såvä på fartyg som - 41 i båt. är den fut användbar vid tifäen, då det gäer att upptaga en fared eer då man vi förvissa sig om, att en sådan är fri från grundanecningar. Utan att ersätta ramen o Oi'> r een nästan samma arbete som. d~nne, men mycket qvic- kare och är dessutom händigare. Men sedan man med säpodet funnit botten på 4-5 famnar;; djup, bör detta ikvä hest undersökas med ram eer handod med hänsyn ti möjigen befintiga friiggande stenar, som af säpoden kunna fö rbigås. Det enda hindret för dess användbarhet i stort är, att man ej ka framgå med odet med önskig hastighet; såvä gajarne so m odet sjeft motverkas af vattnet. På Afhid måste farten nmbringas ti 2-3 knop då odet var nedfiract ti18-20 meter ( 10!t _ famnar) emedan förgajen gaf otiräckig stöttning i den mån odet sänktes djupt. Äfven med denna ringa fart ansågs dock såsom en tidsbesparing att göra odkurser med säpodet i stäet för det vaniga odet på gest odade stäen, der omständigheterna ejes skue hafva fordrat fuständig omodning för att fä fram grund-anedningar. Vid dessa faredsunder~ökningar gädedet nämigen mindre att finna det verkiga djupet, än att öfvertyga sig om frånvanm af nppgrundningar. En engesk-amerikanare, Mr. Arnodi i Canada, har för g ruundersökningar konstruerat en iknaude apparat. Han begagnar dock intet od, utan åter en ång jernstång }eda kring ett gångjern förut. Aktre ändan nedfiras i vattnet, h \ arv id rigtningen af en ti stångens främre ända oföränderigt Histad visare angifver det djup, hvarpå stångens nedre iin ca befinner sig. En något iknande apparat ärer äfven hafva varit i brnk pt de danska sjömätarefartygen, men sannoikt hafva b{da dessa apparater den gemensamma oägenheten, att man me!!em icke kan framgå med tiräckig fart, h varförutom en st~ ng ätt brytes eer böj e,; vid stöt mot botlen i sjö eer då man, nppkommen på nppgmndniug hastigt måste backa sig fri.

77 - 4:2- Härmed har jag redogjort för de anmärkningsvärdare företeeser af nyare datum inom detta navigeringskonstens område, som kommit ti min kännedom, och sutar med uttaande af den förhoppning, att de vackra framsteg, som tid efter annan göras i syfte att ~kydda if och egendom. på hafvet, af den sjöfarande amänheten må tivinnna sig den uppmärksamhet och uppmuntran, som de förtjena. Kapten J. Lidmans signasystem. (rif.:ändt.) Uti Tidskrift i sjöväsendet har kapten H. Wrange sist utkomna 6:te häftet offentiggjort sitt signabystem och tiika uttaat den åsigten, att om någon!.ror sig hafva funnit något uppsag ti signafrågans ösning, gör han tvifvesutan rätt uti att understäa sitt försag en så omfattande och hitist pröfning som möjigt. Härmed anhåer jag att nti tidskriften få offentiggöra mitt signasystem, hviket inemnades i mars 1888 ti s.iöförsvarscepartementet, för att få det pröfvadt och om möjigt antaget; men det afsogs i oktober 1890 utan att hafva bifvit praktiskt pröfvact. År 1890 bef det patenteradt och år nu inemnadt ti fransha marinministeriet genom och förordad t af amira Gervais. Mitt signasystem, med oikfärgade figurer om dagen och oikfärgade sken om natten, samt oika judstötar så natt som dag, derest mist eer tjocka ej tiåter nrskijan<et af tecknen, grundar sig på öfve1'- och undej-tecken, hvim visas enbart eer i förening med hvaran<ra på best~mda afst.ånd i förhåande ti ett. mpan-tecken... - UJ- Uti systemet är den principen gäande paraeogt arn- hvitt- hvissd--. omvänd t kon- ' f grönt- f trumpet \ satte;; nt ysathip-, r ii ttvätht k( - röd t- n:h'itt,. tecken ('1'- sken err [.t. J 81g-n;dkuE'- ~.. 1 skarpt f. omvändt kon- grönt- twmpct- 1 1 signaskott- ~ jud, paraeogram- hvitt- j hv!sscriittriindt kon- rv1t- vraoch detta tiåter att atid samma signatafa kan användas. Systemets meantecken håes synigt så änge signaeringen varar, för att med sin stora runda form om dagen och sitt h vita, skarpt ysande sken om natten utgöra en säker utgångspunkt samt ett stadigt fäste för afäsarens bick. Rättvända koner, paraeogrammer och omvända koner äro öfver- och undertecken om dagen, hvika om natten ersättas af röda, h vi ta och gröna sken. Vid mi~t eer tjocka ersättes meantecknet af ett styckeeer handvapens-skott, rättvända konen af ett vrät-jnd från ~mgpipan eer ock kan misturen användas, paraeogrammen af ett wisset- jud från ång- eer skeppar-pipan, och sutigen ien omvända konen af ett trumpet-jud från ängpipa eer siguahorn. Noga iakttages vid mistsignaering att atir börja med umersta tecknet samt oedan det signaen tihörande öfversta tecknet b ii vit utstött göra ett ämpigt uppehå, innan repetitionssvaret afgifves. Föjande reger för sjösignaering hafva af mig bifvit, uppstäida Yid ntarbetandet af mitt signasystem. Sjö-signaer - ikt aa and1a - böra vara: :o säkra i aa väder och 2:o ätt ärda af ae man samt 3:o hitt gifna och ti mekanismen enka och håbara, så att ersättning kan ske med reservapparater utan dröjsmå. Det bör nu med tiägg af det derför också konstrnerale ;;iyua/brc'idet vara brukbart både för armeen, fottan och han-

78 desmarinen, hvika under större deen af detta århundrade ej \'arit i behof af, att för krigs-fäh bruk och aktiv örogstjenst utarbeta ett gemensamt signasystem. Verkige fackmän, hvika, som jag hoppas, komma att granska systemet, skoa bedöma, derest jag föjt dessa reger och derigenom yckats gagna det vapen jag så hjertigt önskat kunna rätt tjena. De faggsignaer, som nu användas, äro atid svåra att iakttaga; isynnerhet cht storm råjer och detta särskidt di <1e skoa afäsas i vindens riktning. Dessutom skoa de ati<1 hissas upp, h viket tager en betydande tid i anspråk. För att afhjepa detta har uti mitt system de röriga tecknen bifvit salta öfver hvarandra, på så sittt att de ];:unna göras syniga eer osyniga, utan att behöfva rubbas från sina patser. Vi Jare äro de gjorda styfva så att <e ej faddra för vinden. MAdföjande panscher I, II och III tagna nr patentbrefvet förtydiga ideen bättre än min besuifning. Genom att begagna sig af eektri»k kmft kan signatabeen anordnas så, att de derå angifna tucmen äro tryckknappar, hvim vid intryckning suta strömmarne, som skoht framstita de respektive signaema \ ar wbt man vi göra dem syniga, och mnna samrna edningar nti kontroappa'ctter framstäa de afgifna signaerna: h varhest man Ö!O' kar ombord. Der faggspe saknas, äfvensom i and eer vid de tifäen signaerna endast få synas åt ett hå, måste man begagna signabrädet eer stridsant,erneröret. Genom - derest det så anses vcrdigen nödigt - att ti signabrädet och sb-idsanterneröret siitta iikm:n_r;stecken på sidan och åta tecknen ändra patser erhåes ett signaanta af 760n. Väförståendes kunna dessa ökningstecken adrig användas vi< mistsignaeringen, ty t1er ska bott den enka ~ignatafan föjas. Medföjande färgagda figurer förtyciga enka och ;-;ammansatt.a signataftans anvm:<anr1e.

79 Kapten Johan Lidmans Patent. N~ den 20 Maj Fig-::L..A.

80 Kapten Johan Lidmans Patent. N~ 26tt. den 20 Maj Fi '~D! gc,.u.t ~ s..;,..v e.~,fr(im; ~ ve -c. t;. e- ~-..f e.-~,., ~e~~.., &,I. t! ~ ~.~<.,< J(: 1~:'j<L.e.~ ~f-i ,- --- i v fi'nr,g~ s 0 S9~Jc5j«- 1--t---t--- f-f ~ ~~-{ ~ 'J~q :~, o 's e,:.ij.,':: t=- i_ '--+ ~- t-:1-a''ix,_ j ~=~~~ ~ ~ t~ ' i iö. ~7 1 i ~

81 Kapten Johan Lidmans Patent N~ 26tf den 20 Maj DAG. SIGNALTAFLA. NATT. \ 4 verteck.en. v v v \.& c:::::j CJ c:::::j r=:j a e b d ~ Ja c ~ ~ t) 9 o ~ ch CJ nej ~ J. k +- 6 o? n p q ~ i) A \1 f ck tö CJ o r a v w ~ ~ c::=1 u g s x a.& Gif akt.. akt. y h m t z o D G o.. if o Ja Nej? r

82 Si,qnabrädet. ar bott en på ena sidan gu och på andra sidan bå panka, h varpit de oika tecknens figurer kunna visas, så att (e bifva syniga, båa på gut och gua på bått fät. ötridsanterneröret är ikaelies het enket en eer fera f'tarkt ysande ampor uti ett för hvarje fartygstyp afpassadt (bepansmdt) rör, hviket göres ätt vridbart omkring skorsten, torn eer mast. :E'-~in Letta rör utgå de oika eckenskenen nti den 3stumade riktningen förstärkta at meta-refektorer. Detta mitt signasystems aa apparat.er kunna ätt tii Yerkas vid våra Yarf och minverkstäder och vid afstånchsignaeringsförsök kunna nu i förråden befintiga hopfäbara tecken af väf och antemor begagnas. J oh an Lidmrn1. Varidens örogsfottor Efter A manach der Kriegsfotten, den förträffiiga österrikiska haneooken för s.iöofficerare, h viken med vanig pnnktighet äfven i år utkommit, har redaktionen åtit utarbeta nedanstående tabå öfver antaet stridsfartyg inom de mariner, som företrädesvis synas göra skä för benämningen örogsmarin. Dervid hafva medräknats itfven under byggnad byggnad varande fartyg, men icke sådana, för hvika mede anvisats utan att byggandet ännu begynt. Auxiiärkryssare 1 transportskepp, mätningsfartyg, o. e. äro ej heer inberäknade. Då benämningen af fartygstyperna väsentigen varierar inom oika mariner, har det varit nödvändigt, att för grupperingens sku uppstäa vissa, amänt gäande egenskaper sasom tikommande de inom h varje kategori pacerade fartyg, hvarigenom det ofta inträffat, att fartyg, som, inom den marin de tihöra, gå under en benämning, här bifvit instuckna under en annan (så t. ex. våra.soea-båtar, som här fig urera såsom pansarkryssare). För öt'rigt äro de egenskaper, Tids : r. i sjii'. 18[)2 J O

83 ' som här tiagts de oika typerna, icke adees godtyck iga, utan ti stor de grundade på kassificeringen inom enge,.ka fottan, dock betydigt förenkad, för att icke få for många fartygskasser. Nationerna äro ordnade efter resp. fottors ungefäriga stridsvärde. Dervid hafva fartygen inom hvarje kass erhåit en stridbarhets-koefficient - som synes i tabåns koumner - hvarmec antaet fartyg inom kassen mutipicerats. Summan af aa såunda uppkomna produkter har ansetts angifva resp. fottors reativa stridsvärden. Engand J<'mnhikc Itaien '1\-skand R:yssan< Nor-Am. Förenta stater $panien Ostorriko- Tngarn Turkiet Hoand Kina **) Japan Danmark 8verio c' ( :rekl111< Argontina Brasi]iPn Portuga Chi o ~orge Koetf= :) (j :30 :!.J. ~ i 7 5 :2 25 J i) ]() G ;{ 2 i) G s (j ') ~ '. ).. >.-. :: 2.) 24 J n D J (j :2:1 / ~ s :: 2:~ J J (j j!i O ').j 'J IS 10 I 4 G : G 2 ) i ' 00 ~ Z1~ ct- CD F- O n O :) 5 ;; 2,, :) L ' c;; ~- ~..., ~ tt--o Q ~~ 0,;-:-- ~ ~) Hi J 2:2 3D ' ) 2 2!J 9 3G 3 ')') G - -- ~o - J 60 -., ~ 9 2 d 3 (j i) - ) J5 -( :? ~ p ~ ~ CD ~ CD ~ :3 :3 ~ g,~ so ')() s:; i t ~~g c].[ 12 ' d- 71 2, ].540 (i ; , Hi 7 - ] 480 J(j !) ,, - 30(i s 227 (i s J G 215 i (j!: (j._, HJ ](id ) s i) ) 2 SD *) D'nna k<>umn om'attar :i\ pn a111ra op:,;r:1dc fartyg. si\s, m 1(<>1'\'ett'' en i g a kryssa I'C'. **) Ökning'n i tnrpe h;tar <>hrbnt srdan '' t fn gattrr,!j, ika på grund a' niir:icdig fa rt id'e kunna an~c s såsom tits-

84 Skydd för fartygsbottnar af jern och stå. Aa redare eer egare af jern eer ståfartyg erkänna retan sedan ång tid tibaka, betydesen i ekonomiskt hänseende af go e a bottenfärger. Det bör derför icke sakna si t t intresse, att i en t i e, då såsom nu riga frakter c.ch höga kopris tvinga ti de ara största besparingar, erfara något om de förbättringar, som under de sista åren åstadkommits i.de undervattensfärger och kompositioner, hvika hafva ti ändamå att ;;kydda metaiska skeppsbottnar mot oxidering och föroreuing. En af dessa förbättringar ii r att tibkrifva M r. F. C. Gooda af ''rinity House, som under år 1890 uti ett meddeande ti the Institution af nava arctitects fäste den maritima verdens uppmärksamhet på anvämancet afsteatit (sräcksten) (Soap-stone) för framstäandet af en färg som förekommer anfrätning. Steatiten är en mjuk bergart, innehåande magnesia, af temigeu amäu förekomst i Europa, Kina och Chie. Den är en mycket dåig edare af eektricitet och värme. I motsats ti de festa metaer åverkas den icke af syror, samt är 0känsig äfven för temperaturförändring och atmosferiskt infytande. Redan före \1r. Goodas meddeande hade försök bifvit gjorda med steatit, och man hade yckats deraf tireda ett färgämne, som tisatt mej en hastigt torkande ferni:-:sa, fustäodigt vidhäftade ståpåtar utan minsta kemi.;;ka inverkan. Då en jernpåt oxiderar Lir ytan ojemn, hvaremot en oxiderande ståpåt företer en sät yta, emedan frätning,;processeu på denna fortgår mera ikformigt. Det är derför ståbottnar oxidera så hastigt och fordra mera omsyn än e e af jern. Det torde vara Lekant, att de tre fvudorsakerna ti skeppsbottnames förtäring äro: :o beröriugen med hafsvattnet och de syror, som deruti innehåas; 2:o atrnosferisk:=t, infytanden samt 3:o eektro-ga vanisk aktion. De båda förstnämnda anedningarna utestängas, tft påten isoera-; från vattnet eer ren atmnsferiska uften. At L etta ~kii är det nöd vädigt, att ega en färg, som fuständigt vichäflar stået, som är adees ogenomträngig för uft och vatten och som bes i t ter en tiräckig easticitet för att icke spricka under infytandet af skeppets vibrationer eer rneta- Jens utvidgning och sammandragning. Denna easticitet kan såedes erhåas genom att använda någon passande fernissa, so m inuehåer fygtiga essencer och ojor, so m icke torka atför ätt, på det att den såunda tiagade färgen må kunna torka och på samma gång bibehåa sie böjighet. Sjefva fernissan är purös och genomsäpper både uft och fuktighet; men då den uppuandas med steatit titäppes porerna af detta mineras ytterst fina smådear och den såunda bidade färoen utestituger såvä uft som fuktighet, på samma gång den ti ett minimum reducerar de ga vanism verkningarna. Dessa <tnmär mingsvärda egensimper hafva föranedt en stor mängd redare och skeppsbyggare att omedebart adoptera bruket at ::;teatitfärg, icke bott såsom varande den verksammaste utan på samma gång den biigaste bauc skyddsfärger. ett fö rträffigt anförande inför 1'he Institution af nava architects har professor Lewes, af the Roya nava Coege of Greenwich bevisat att det är de färger, som beredts med hjep af fernissa, hvika erbjuda de största fördeame och hvika äro bestämda att uttränga aa andra, med viikor ik Vi att de icke bifvit tisatta med kopparoxid eer anual ämue, som innehåer koppar. I Frankrike har man sed au ång tid tibaka an vänd t fernis~;a ::;åso m bas i nndervattensfärger; meu färgen har i amänhet varit uppbandad med någon koppar-komposition för att motverka växters fästande vid skeppsbottnen. Den engeska kemisten antager att koppardorur (produkten af satvattnets aktion på kopparen) förtär jern och stå sju gånger hastigare än qvic.ksifverkorur, och han bevi ::;ar, att det är förmånigt, trols den deraf orsakade större kostnaden, att använda färger med fernissa och Las af qvick ;;ifver. Det är dessa orsaker, som hafva bestämt engeska b

85 - J:'iO - amiraitetet att icke vidare an väwa uudervat.tensfi:irger med bas af koppar, utan dyika med bas af cjvicksifver. De undervattenskompositioner, som fästas omedebart ti skeppsbottnen böra vara sådana som förekomma frätning (antioxiderande) och de som strykas utanpå dstta inre öfverdrag böra motverka smutsbidning, e. v. s. de böra vara förgiftade af något qvicksifversat, så att de förhindra djur och växter att fästä sig vid bottnen på fartyg som befara tropiska farvatten. För att förhindra vidhäftande böra de sistnämnda kornpositionerna beständigt utfäa skadiga gifter. När vistesen i varma kimat och framförat i vi~sa farvatten, sädana som kring Java och Sumatra, bir ångvarig, har färgen sutigen icke något gift att utsäppa och bottnen betäckes af snäckor och växter, som göra hemresan ång. (Le Ya~;ht.) Beträffande de i föriden årgång af denna tidskrift (i sammanhang med besuifningen öfver den japanska acderuis~an) omnämnda försöket med oika bottenfärger på transportskeppet Orontes äro vi i tifäe att angifya några närmare detajer rörande dett.a försök. I början af Februari månad år 1891 reng,iordes bottnen och måades med de för försöks anstäande antagna bottenfärgerna, Turgots, Cn~ases och Rahtjens. U ndervattensceeu midskepps beströks med Turgots färg; på babords bog och styrbords åring ströks Rahtjens och på styrbords bog och babords åring Creases komposition. Den 11 Februari segade Orontes från Portsmouth; besökte Jamaica., Bermuda, Barbadoes, Haifax, Ascension, St. Heena, Capetown, Nata - hvarest hon q\'aråg ett 40-ta dagar - Berrnuca och åter ti Ports;mouth een 30 Jui. Den 18 Augusti dockades hon igen; hon hade då varit i vatten 168 dagar och deruneer tiryggaagt Pn distans af 23,140 mi. Vid dockningen befans bott.neu i amänhet uti ett tifredsstäande skick. Midskeppsdeen var fukomigt ren med undantag af ett itet tunnt gräsbäte i vatteninien; snäckor fuuuos as icke. Deremot var färgeu på denna de (''urgots) Ler.ydigt förtunuac på een grund att den fjäats af. Hahtjens kom])osition företedde åfven nåo'ot otäs i vato b teninie.n och hade icke gått fri för en och annan vidhäftad snäeka. Sjefva kompositionen var i goct stånd. Creases compound visade äfven något gräs, som emeertid på styrbords bog var af ytterst ringa förekomst. f)näckor förekommo också, men nästan utesutande på babords åring. Färgen var för öfrigt i bästa ski0k. Ingendera kompositionen hade såunda. kunnat absout törhindra gräs att fästa sig i vatteuinien; det var ikvä mycket kort, men hade naturigtvis bifvit ymnigare, om det fått mera tid att utvecka sig. Den franska färgen, som måhända hade fördeen af att vara bäst pacerad, synes hafva visat. :;ig särdees god. Det är emeertid tviheaktigt, huruvida deu simie hafva kunnat bevara sina presenera.nde egenskaper, om den en äugre tid fått förbifva i. vattnet. Dock bar den en vie1sträckt användning inom framim fottan. J{ahtjens färg stod sig godt, men den är dyrbar, och syntes i mindre hög grad än Creases färg repeera snäckska. Den sistnämnda syntes så itet medtagen af försöket, att detta sannoikt skue hafva kunnat utsträckas för en ängro period utan att. nämnvärdt inverka på dess goda tilstånd. (>>United Servieo Gazctc».) Snabbedskanoner, system Canet. Enär tidskriften i föriden ~u gång:; femte häfte meddeade några resutrat, som uneer si:;tidne Apri månad erhöos med Canetska snabbedsvapen, sä torde det icke vara utan intresse att, efter Le Yacht, erfara utgången af senare företagna försök med sr.mma sags artieri. Det är bekant att först Chie och sedan Ryssand har antagit den typ af snabbedskanoner, h vika på de verkstäder i Havre, som tihöra Forges et Chantier:::; de a Meciterranee, ti verkas efter konstruktion och edning af Monsieur Canet. Den franska fottan kunde ej vara ikgitig för denna framstående

86 - f:i2 - kom;lruktörs arbeten, hvarföre hon på haus försag ingick pi, att på skjutpatsen vid Hoc göra försök med haus syslem för snabbskjutande artieri. För det ändamaet ät sjiiministem utarb~ta ett program för försöken oct nppcrog åt en kommission af marinartieriofficerare och sjöofficerare under presiciu rn af Öfver;;te Laroque vid marinartieriet att utföra försökeu. För;;ökeu ära hafva edts med den ytteriga omsorg, som franska fottans artieriofficerare nedägger på åa ;;ina för::::ök och som gör.att de franska kommissionerna adrig åta föreda sig att frånga den fubtändigaste opartiskhet, äfven om de veta att deras utåtanden kunde vara ti särskidt gagn för c~en inhemska industrien. Det bör omnämnas att försöken utfördes med röksvagt krut från Sevran-Livry, och att minutiösa Jör;;igtighetsmått voro vidtagna, på det att intet korn af detta statens krut skue komma på annat hå, än der det skue anvtndas. Försöken hafva utsträc:;kts ti kaibrarne 12- och 13-cm.; een enda 10-cm. kanon, som boaget hade ti sin disposition, var för tifäet vid utstäningen i.m:oskwa. De två typerna, som försöktes, äro 45 kaiber ånga; 12-cm. kanonen väger omkring 2,970 kg. och 16-cm. kanonen omkring 5,740 kg. Med avett och skyddspåt är pjesernas vigt re ::;pektiva c:a 7,340 o0h 12,000 kg. En af bestämmeserna vid skju'cningen var att trycket i kammaren icke borde öfvbr::;tiga 2,400 kg.; och detta är en mycket ämpig gräns, ty vid omkring 3,000 kg. undergå patronhysoma formförändring, utvidgas samt pressas fast mot kammarens iure och mot kammarskrnfven, hviket försvårar kammarens öppnande. Projekti vigtern a vor o 21 kg. för 12-cm. och 40 kg. för f)-cm. Angående addningarna bestämdes dessa af kornmissionen ti 6,0 kg. för J 2-crn. och 9, i0 kg. för 15-cm. Sedan dessa punkter bifvit bestämda, gjordes een ti:de Jui hastighetsskjutniug utan rigning. Med J 2-cru. kanonen skötos 9 skott på 54 sekunder; med 15-cm. 10 skott på 67 sekunder. - J.53- \[ ed riglning mot fast må skötos I skott på 08 se!nujdcr med 1~-cm. och O skott på!:j2 sekuncer med 15-cm. \Iot ett i bestämd rigtniug rörigt må ut::;ungade 12-cm. kauonen en sa va om 5 skott på 37 sekunder och 15-cm. ka- 11oiJen en dyik, ikaedes om 5 skott, på 69 ::;ekunder. Mot ett må, som var rörigt i afseende på rigtning, men oförän (er igt i afseende på di::;tans, var tiden för 5 skott respektive 5~ och 77 sekunder. Mot ett m id, som var rörigt såvä med af ~ee nce pa. afstånd som rigtuing. var sutigeu tiden för savor o1n o skott 73 sekunder för 12-cm. och 120 sekunder för 15-cm. Sådana äro resutateu af de skjutningar, som utfördes deu å:de Jui med skyttar, ::;om visserigen voro skickiga, men ~ om voro ovana vid ifrågavarande vapen; man kan deraf suta, alt i praktiken, med öfvade kanonkommendörer, skue man med rigtni11g ätt komma ti en skjuthastighet af 4 ~~ 5 skotl i minuten mot rörigt må och 6 emot fast. skjuthastigheten skue tydigen bifva mycket större, om det ej vore nödvändigt att rigta; man skue i sådant fa kunna komma upp ti 8 a 9 skott i minuten. Kommi;;sioneu upptäckte icke att uiigot kom i oag under cssa :;kjutningar. Kammarens röreser försiggingo städse med största ätthet och utdragandet af patronhysorna förorsakade ingen svårighet. Såsom förut nän111ts var trycket i kammaren bestämdt ti omkring 2,400 kg.; de motsvarande utgångshastigheter, so m under föt'::;öken uppmättes, varierade meau 750 och 760 meter. Framtidens stridsfartyg. Konteramira Reveiere har i ' Depeches de Brest ' offentiggjort sina asigter om de egeuskaper som tikomma ett stridsfartyg på ungefär föjande sätt: An vändningen af meinitprojektier tibakatränger het od1 hået tanken på ett verksamt skydc\ för c.e festa af våra nuvarande fartygstyper. En projekti, som är addad med delta sprängämne strör sina dödsbringande skärfvor ti en

87 15± -- omkrets af 370 meter, rämach frän exposion~puukteo; d. v. ::;. att en 16 cm. projekti skue, om een expoderade i kasematten på Amira Dupene, vara tiräckig för att nejgöra samtiga kanonbetjeningarne vid dess 14-crn. kanoner. För att minska verkan af dessa projektier måste hvarje skjntpjes vara isoerad medes en 100 mm. tjock görde af härdadt stå; ät'ven måste man ombord införa det på and använda systemet med traverser. Om detta ej göres, kommer på aa nationers nu varande fartyg at öfver vattnet befintigt att förstöras på några minuter och skue fartyget i aa fa fyta, så gifves det snart nådestöten af rammen eer torpeden. Å andra sidan kommer det fartyg, som har sin besättning skydead mot artieriets förstörande verkan, wm har goda vattentäta afdeningar och som är tiräckigt skydcact i vatteninien mot pjeser af medestor kaiher att öfvervinna det stör:;t<l hittis byggda pansarfartyg. På det hea taget är sannoikt Dupn!J (e Lame i de väsentigaste afseeneen den bästa fartygstypen inom de moderna fottorna. Den oerhörda kraften hos den 45 kaiber ånga pjesen, som skjuter med Viee-krut, och införandet af snabbskjutande kanoner skoa göra pjeser af medestor kaiber tiräckiga för att bekämpa fa1 tyg ofvan vattnet, medan anfaet under vattnet kornmer på torpedens ott. Dessa medesvåra kanoner borde vara uppstäida så högt som möjigt för att redan på ångt hå knuna öppna eden mot de fientiga fartygens öfverbyggnad och torn. Pa Amira Duperre, Amim Bandin och Formidabe äro de för ågt uppstäida och dedör ti nästan ingen nytta. De svåra kanonerna deremot, h vika i amänhet bott torde kunna skjuta en gång h var tionde minut, borde hafva sin pats så nära vattenytan som möjigt, emedan de böra sparas ti striden på nära hå, då faran af feskott är minst. I bä:;ta fa skoa de gifva ed i stridens sista ögonbick och sannoikt endast ett eer två skott. Deras uppstäning borde derför vara sådan, att de under inga omständigheter störa eden från meankaibrarne, men vid många fartygstyper har man offrat at för ernående af en störsla möjig bestrykningsvinkel Paceringen af barbett-tornen på Jt'ormidnbc och fartyg af denna typ utesuter niöjigheten af ett försvar mot torpedbåtar, enär deras ringa anta ~:;;:;abbedskanoner icke kunna uppstäas på ett sätt som medgifver ett kraftigt användande. Fartyg skoa duka under i striden genom kanonbetjeningames nedskjntande, och derti äro meankaibrarne fut tiräckiga; derför måste synnerig vigt fästas vid att anordna skyddaf1e och korta amrnunition::;hissar, en för h varje pjes. De svåra kanonerna skoa intaga andra rangen vid bestyckandet af ett skepp; deras hydrauiska och andra apparater kunna ätt skadas genom meankaibrarnes ed, och för atl utdea nådestöten synes de böra an vändas på kort distans; det kan derför ifrågasättas, huruvida det icke vore bättre att er,;ätta dem med torpeder, som praktiskt sedt hafva samma skottvidd som de svåra kanonerna. Enär torpedtuber ofvan vattnet äro utsatta för faran att träffas af fientiga skott, sä synes det önskigt att anbringa aa torpeder under pansardäcket och utskjuta dem under vattnet. Af ofvanstående betrakteser drager amira Reveiere een sutsatsen, att-, framtidens sagskepp ej behöfver vara af större depacement än 8,000 ton; att det i vatteninien måste vara :;kyddadt mot det medestcm1 artieriet och hafva en fart af 1.7 ti 18 knop. Hufvudbestyckuingen borde bestå af medestora kanoner och torpeder; hvarje kanon borde ega sitt sär ~:ki da skyde; hjepbestyckningen borde bestå af ett stort anta ;;nabbedsmuoner och sex ti åtta vä skyddade torpedtuber. De franska skeppen borde byggas för alt tifredsstäa andets behof, utan att dervid åta främmande fartyg tjena ti fö rebid; främmande fartyg böra studeras i syfte att ära huru man ska bekämpa dem - icke för att taga dem ti mönster. The Crescent Course ndicator. Få äro vä de sjömän, som ej skue med gädje hesa den dag, då det numera brukiga signasystem, som afser att nattetid förekomma ombord-

88 - 13G - ägguing mean fartyg befve utbytt mol ett fn komigare s<dant. iuångfadiga för::>ag att anordna anternor på såcahl sätt, att de komme att för den mötande c.ärmare itn hvac n u är faet angifva fartygets stäfvade rigtning, hafva oekså sett Lageu. I amänhet har man trott sig böra söka ösningen på denna fråga uti en ompacering af de nu brukiga jusen, eer uti en ökning af dera::> anta; men intet såcaut fiir,;ag har yckats hebregca genomgå kritikens och de p-raktiska fordriugarnas skär,.;ed. Det far vä också. betvifas huruvida ten rätta ösniugen på Jenna fråga öfver hufv taget är att söka uti en utvecking af det nuvarande systemet; rnec a säkerhet skue det vara en stor oägenhet, om det n n \ aran de auta.et ant,ernor ökades, äfven om vissa förmåner dermed vunnes. Det synes derför, som hade man a anedning att uppumntm och noga, pröfva hvarje nytt nppsag ti deuna frågas ösning. En sådan apparat, afseed att ersätta de uu brukiga sidooch toppjusen, har under föridet år, enigt United ~er vice G-azette af en tjensteman i Loyd, J\h \Vies, understät_s amänhetens bedömande. Han kaar sin a)parat CrPscent Com se ndicator. Apparaten består af en stor anterna, som mede::> e u trafvare kau hängas på fockstaget eer på annan ämpig pats ombord, med iakttagande att den kommer noga i fn-tygets ångskeppspan. Den iunesutes af tvenne metaskifvor af oika genomskärning; een mindre pacerad något för om den större. Båda skifvorna äro utvändigt svartmåade och äro invändigt antingen hvitmåjace eer förseeda mer refekterande ytor. På akterkant är en ucka med ett deri utskuret kors. En vanig eer en eektrisk ampa är insatt i meanrummet mean skifvorna, som är innesutet af en mjökgaska p se. N är ett annakande fartyg befinner sig rätt förut, förtonar sig derifrån det jus, som sprides af denna hmterna såsom en jus cirkering; men i een m:'m fartyget förfyttar sig öfver på styrbords- eer babordssidan af det fartyg, so1n förer '' the - Hi7- Conrse Indicator, up[>hör juset att visa sig uneer formen af en ring, och antager i.~tä et utseenjet af en månformig sbira med konvexiteten åt venster eer höger, och horjjen pekande i een r.iktning, åt hviken fartyget styr. Passercmde akteröfver ser man hafmåneu titaga i tjockek och småningom förora sin månform, då man befinner sig tvärs ut från densamma. Då man förfyttar sig akter om tvärs i förhåande ti anternan bifver efterhand kor::>et på anternans akterkant synigt. Vid ett med denna apparat furetaget försök hirer ringen och må,n::;käran hafva varit :;yniga för botta ögat på en minuts distans och med vanig kikare på 2 minuter::> distans. Sigtbarheten bifver coek naturigtvis beroende på den,:torek man gifver apparaten. Fördearne af Mr vvies uppfinning skue vara: dess euda konstruktion, anternans eger.skap att utesuta möjigheten af missuppskattningar orsakade af färgbindhet; Je:os förmåga att automatiskt utvisa förändringar i fmtygets knrs; <Je,;s egenskap att.samtitigt göra, tjenst såsom aktedjns; samt att fartyg, ti undvikande a f omborchi.ggning, entast skue h af va att iakttaga en enda rege, den att hå Ia månskärorna rygg mot rygg. Aa dessa fördear äro otvifveaktigt beaktansvärda. Beträffande de sannoika oägenheter, som torde vara förknippade med användandet af en eyik apparat, sit nämner den engeska tidningen ingenting ceron1. Men i ett afseende synes een ikvä ida af en betänkig oägenhet, och t1eu är, att det icke ge rna kan vara möjigt att an vända den på segande fartyg, eer båtar. Ny tysk kryssare-korvett. Den nya kryssar-korvett, som nyigen gick af stapen i Kie och i dopet erhö namnet Kaise1 in Augusta är den 3:dje i ordningen af de i byggnadsprogram me t af 1889 projekterade 10 pansarcb ckskryssarne. Densamma skijer sig dock ganska väsentigt från sina föregångare Ire11 e och P.riuzess Viwm, med h vikas konstruktion man ej synes hafva varit fut beåten. På grund af 11enna förändriug af typen har byggnadstiden för denna krys-

89 - ]58 sare bifvit ovanig ång, iksom densamma äfven fördröjt påbörjandet af de föjan<e. Kaise1 in Angusta är iksom sina föregångare bygd af stå mej dubbe träbekädnaj samt försedd me, en förhyd,ning af s. k. yeow-meta. Den hufvndsakiga skinaden mean de oika typerna är en betydigt ökad maskinkraft, 12,000 hkr. hos den nya J?Ot 8,000 hkr. hos de ädre, samt genom införanuet af 3 properar, af hvika en sitter i micten ångt ned samt en på hvar sida något hörre upp. Hva1je propeer drifves af en särski< trippeexpansionsmaskin, pacerad hvar och en i ett vattentätt rnm. Man väntar sig af denna nya typ mycket goda resnitat och den nya kry;;saren är berämar atl Dpa 21 knop. Innehå Litera tur. åtski iga mat itima och krigsvetenskapiga tidskrifter J(cny. J( iysvetensht}js-akademiens Handinya1 och ''-idsk1'ift. H:e oc'h 20:e hiiftena. Ucncra Radetzkis akanijfv cr~ång oeh Rbg't \' id Seheinuwo under ry >k-turkiska krigrt (,;ut): De europei;;ka sta 'rna,; br<'j',]uf'iisen; n1. u1. 22:a h;iftet. S!'kreteraren,; aufiiraudc pii AkademicnB hi' gti<l<rag; Akatkuiru,; tiihing,;ämnen tcir år 1892: tiabe eer an~? 111. m. ~J : e och 2-1 h;i{'t. Andre strretinmnnens anmi.ihn nm afgång-ne nc h ti kon 11w rtamiitcr; Arsbei'iitt('],;c ar ii:ed rngacii i >jii krigovetcnsbp: Skjtiirning arn (non ryaka. arnh~'e n; n1. 1~1. 189<:, bt häftet. Ar~H' riitte R C ar forcdragamen i krigsförvatning, krigsagf'nrenhrt oet,;jukv:tr<: \'id årets hörj:111; J crnviigars o( h vnttenfarrders ~n, iimning i krigstid i.ir miitiira iinramå ; m. m. A1'tiC1i-'1Vd.~k1'ift. 5:c c.eh G:P tih't..krutfdg:jn i D<Umark; Det wgisk:1. Manser-go, iirrt 111 so ocb <rt engt'~kn,.ce-ge, iirc t 111 ' 8, : Antrckning:1r angi\rn<r riikn agt krnt; Om whnf\'et af kn~tpjrspr Yid fiit:ntiprip!: Rigtin;;t'feut. m N01 sk ''i(bsc1 ij't /'01' Sövwsen. 10 iirg. :a och 2:a tiift. Möji~hrt<'n ntt genom undcn'<tt.ensm inor Of'h kustbefä stningar för;;v:mt 'Norges knst; om segesporton; Sjiikrigrt i Chi e 1891: Skjutning mef granatkartesdwr; Y ii r tids srgoskrpp oeh deras spgt'yta; Reparation i öppen sjii af rn hrii'kt propr t rnx ; Ångfartyget.\'onmy: m. m. ;h häft. På hviket sätt bör ett knstsigna.cringssystom vara onn adt nnder krig, och hvib förberedeser bör: träffas for att skyndsamt sätta systpmct i n rk;;amhot? Om srgcsportcn (forts.); Engeska örogsfottans administration: Kanonspringningon vid Kar Johans v:crn: Franska pansarskrppot BJ'e1U11ts: m. m. Dansk T'id.'8h1 ift fm SöVff}Sen. :2(5:e band. 5:r iiftet. 'riin friim- 1\Widf' mariner: Zainski-hmonrn k11ntra minspiirrningar: Uni\'ersa-Bathomdcr af (:. R ung: Wanco-Rfr aada., tiintctgiirr!rr: LiiJ'(onmrn r af 11.1 :ne tiders sjökrig: m. m. Ja1ine-Runschan. :c hiiftct. }'ranska fottan s mobiisering ot b nwniirrr år 18}11: Om fart,vg~,csiittningens iiamåsonigastc beuii<nad nndr1,,jik:j kimnti,-b torh:mhf'n; Chicn,;b kt}s><arrn Pres ident P Pin to: Skjutning nwd kustartieri me< an'iindandc af fiit[ijeser for distansbcsti.imningen: K<trv'th n {,rip..~ igs b gsering af korvetterna Ac.!Xnttrine oeh So]t ie; m. m. 12:r hiift. Drabbningarna Yi< Concon uct L:t Paeia: Om fartygsbesiittuiug, n~ iindnmåsenigastc brdiidnat tinder oika kimatiska i.irhaandcn; Eng',;k:t hyssare \ af II kass ''/11'! is: Du Tempir-pannan; Thorny<.roft-pannor tör tnrprdbiitm: Skj utfursiik i.nord-am. forenl stater mot diekspansar; m. m J :a hiit. DE' ry,;ka Hott-tn:iÖIT('':L ar 1891; Berätteb;c uf\'cr hr <iitt.a n!ct nf Cerro A'~ r o oeh Ccrvo Ct>necpr iun gciio tyska kryssarc-eskaderns nnd8tign ingskumpani r: Engebka kry,.;sarcn BaJ., : t:>kjntfursök mot Compoundpat i Engand; }'ranske kry;;sar' E' /11/r: Fi ;;k's t,.ktri:;ka af'stiiud.;miitar : m. m. 2:a kit. Om k:i so mskcpp: Om riggen :1 urog,;fartygs skcppobå.tn r; B estraf~ fandet af Abo 'okct o'h fiihnin~ < n ri 1\i:tng; Skjutirsök mot pans;rpåt 1 id Indian Hu:Jd; Hrasii:t!H;k s na ;;~iiprhic tu.jl'ndmin.!.i,;:nga r'; Engrska. Hnttnns ti\'iixt år JS!JJ; m i.i'ittwiunffen a ns dem GeMetc tes Seeweseus \'o!. XJX. X:o.\.. 1tt;kjutning nr turpuder III Cd k't; taiicm;k:i!otta ns artieri- oeh torj>'dsmskcpp; Metod att 1ninsk:t ribrati11nema hw; iitta, snabbgående fartyg; Frnmtidcns sag,;kepp; Spanska torpcdkanuubi.ten.yuera R.«JHIIW: Eng-r ska o('h 't nnska kry,;sarr ; 8in1s-Edisons torped: Eu~obka kryssaren Em:ymious stapcaiipning; Aumiuiumbi.t på in tornati ;nda ut,;wuingou i Frankfurt; Skjntfi.in;ök mot tii! k,;pansar i X. Anwrik:J; Försiik nw riiks\'agt krut i N. Amerika: Ny ai',-u n!omiitarc 'iir kust;e'ii stuingar: J : chan in~ < f öfningsgt:tnator ; C:mrt'si: bnunrr; n X:o X.J. De eng'bka Juttm;n iirrcrna 18()1: Ortbest;imning m01 Sumneraka ini< r; Bctriiffau do torprthi\t;-taktik: Snabuctbkanoncr af stor kai her: Fiirs!k 1 11<'<1 uy hamnbarrikad i Portsnwnth ; Skjntfirsök med Sn! dcr-dyuamitprojektier: Skj utning mot niekrj, t:p:t ar. friin ('rru;;ot; J'ran;;b pan~nrskt'j]wt BrPmm.'; III..

90 - HO- N:o XII. Eektrisk>t utstäningen i Fmn-kfurt a. \L; Chronodeiken: Om infiytanrot af ~kador i vattpninion pu. ;;kcppets stnhiitd; Skynming-r n: F:xpnsio!1<'11 romhord ii, pctrocum-transpurtskrppd 'iwwrri/ir'; 111. m. Imwna of the Roya United Se rvice Int<titntion. R0:!. _\/: GI. Anteckningar rönnhe fransmiinnens invasi<~n sfö r su k pii rian<! 7!}U-0R: Dr förniimsta kontinentamagtrmas sjö-miitära skoor; Rekrytering orh tjpnstpid tör tyska ijrjogsaottans rnan,-;knp ; Sjömans]<;~rcns nthidning inom t1 sb tiotb n;,. PJ oce(it(js of the Roya A1 tiery Iniiti'ntion. y,,j. XIX. No1 crnbp r. Verrcns krigsfartyg nr artih risti,;k synp1mkt: m. n1..tannari. E'artygs strir med fä stningar: Om mtationshastigwtr n ho,; afng; proje\tier; CrayrJ,.n,; rynamit-kastmc: evrte 1Jftt1'iUme et Coonine. Oktober. S)<cpps.rottsstatistik fi' r :'i r t8e9: Histurisb studier iifvcr frans m i' rogshottan (forts.); Cnnnnand:111t r] p iv[agnac, s ortbostiinwing,-;taboer: Span.skt: kryssar, n ],:.,ertya.; Novomwr. )c forna, marin-tmppcnw; 1\Iarinutstiiningon i C!Jeb;ea; Krut och hiiftiga springiimnon; Ny urganisatiun af t.>ngoskn Hottans resen: D<' spansb n1stningarna 1891-!12; taiensb pansarfartyget 8/tiias ahijpning: Ch ri,.jopher Conmhi knmer; Ny apparat för tistiation af wfsvattcn; m Decemhor. Sjötatiska probem: Krut och hiiftiga. spriingiimncn (forts.): Frattino ngaranws it ädrningsgöne; i\ntc< kning om grundorsa krrna ti eyeonpr ch furcbudcn ti dr>m: en ''tonska]jig expeition ti Cap H om (forts.); Om dc franska iirog,;stationonus administratit. n;.!'y te<~ri angicnd' stormarna; Amrribnsk;t snabbskj1ttame kanoner af 4 oeh :) tb biwr ; EngP!sk:t auxiiiirkrys,;;mm Ojirir: Cuxhavcns hamn;.:-f( w-yorks för,.; var

91