Naturvårdsprogram för Malmö stad Samrådsredogörelse Malmö stadsbyggnadskontor Maj 2011
INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Samrådet... 3 Synpunkter och kommentarer... 5 1. Bakgrund och syfte... 5 2. Hållbar och attraktiv stad... 5 3. Naturen som resurs och gräns... 6 4. Urval och bedömning av områden med höga naturvärden... 7 5. Mål och strategier... 9 6. Natur i Malmö...15 7. Områdesbeskrivningar...18 8. Övrigt...19 Bilaga 1: Yttranden....1:1-1:38 Malmö stadsbyggnadskontor maj 2011 Naturvårdsprogram: Tord Andersson, Magnus Wedelin Samrådsredogörelse: Magnus Wedelin 2
Sammanfattning Naturvårdsprogram för Malmö stad samrådsredogörelse Synpunkter på dialog-pm Naturvårdsprogrammet är uppdelat i två delar. I del 1 redogörs för föreslagna naturvårdsmål och naturvårdsstrategier. Tre olika naturvårdsstrategier är föreslagna: 1- Skydda och utveckla, 2 - Nyskapa och kompensera samt 3 - Öka kunskapen om naturen och naturvården. I del två beskrivs 172 utvalda områden med höga naturvärden som gör dem värda att bevara. Många positiva åsikter har lämnats. Vikten av naturvård har påpekats som extra viktigt med tanke på den utvecklingsfas som Malmö befinner sig i. Vissa av programmets delar genererat fler kommentarer än andra, några av dessa är: - Naturvårdsstrategierna. - Värdeklassning av områdena. - Genomförande av åtgärder. - Vikten av att skydda den biologiska mångfalden. - Den marina miljön. - Tillgänglighet till områdena. - Utvalda djur- och växtarter. Samrådet Samrådsförslag Samrådsförslaget Naturvårdsprogram för Malmö stad (april 2010) har varit utsänt för samråd 7 maj 30 september 2010. Skriften skickades till kommunens nämnder och styrelser, regionala organ, ett antal kommuner i Skåne, myndigheter, företag, partier och intresseorganisationer med flera, cirka 120 mottagare. 66 skriftliga yttranden har kommit in. Nämnder, myndigheter, samarbetsorganisationer m.fl. har fått muntliga presentationer vid ett tiotal tillfällen. Samrådsredogörelsen I denna redogörelse refereras och kommenteras de synpunkter och erinringar som framförts rörande samrådsförslaget. Samrådsredogörelsen följer samma disposition som Naturvårdsprogrammet och synpunkterna är inordnade under samma kapitelrubriker. 3
En del synpunkter berör mer än en rubrik och återges under den rubrik som bedömts mest relevant. Några mer allmänna synpunkter om skriften kommenteras under rubrikerna Allmänt och Övrigt. Referaten av de framförda synpunkterna är starkt sammanfattade i redogörelsen. Remissinstansernas egna formuleringar av synpunkterna finns i bilaga 1 där yttrandena återges i sin helhet. 4
Synpunkter och kommentarer 1. Bakgrund och syfte Tekniska nämnden delar inte uppfattningen att programmet ska vara vägledande när det gäller den allmänna skötseln av stadens grönytor, eftersom det är många intressen som ska tillgodoses i det arbetet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: De angivna skötselförslagen är skrivna ur ett rent biologiskt/ekologiskt perspektiv med tanke på vad som kan göras för att behålla och/eller utveckla de biologiska värdena. Om och när eventuella åtgärder kommer att utföras styrs inte av Naturvårdsprogrammet. Miljönämnden menar att det övergripande målet i naturvårdsprogrammet är att öka arealen mark med höga naturvärden, vilket miljöförvaltningen även anser vara en angelägen målsättning att föra vidare in i översiktsplanearbetet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret håller med om att de övergripande naturvårdsmålen har en plats i översiktsplanen. 2. Hållbar och attraktiv stad Serviceförvaltningen, Sdf Husie, Sdf Limhamn Bunkeflo, Sdf Oxie, Sdf Västra Innerstaden, Stadskontoret, Miljönämnden, Sdf Västra Innerstaden påpekar vikten av att bevara den biologiska mångfalden, att hushålla med mark och bevara stadens naturområden på ett ansvarsfullt sätt, att det finns en varierad natur där boende i Malmö kan röra sig och besökare kan vistas och röra sig samt att stadens ekologiska kvaliteter bibehålls och utvecklas. Vidare framhålls att särskild hänsyn tas till hotade och sällsynta arter som lever i kommunen samt att de områden som anses mest skyddsvärda garanteras rätt skötsel i väntan på ett mera permanent skydd. En del förskolor och skolor arbetar mycket med utepedagogik och med ekosystem. En ökad biologisk mångfald ger förutom miljömässigt positiva värden ett ökat pedagogiskt värde Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Ett syfte med Naturvårdsprogrammet är att peka på var den biologiska mångfalden i kommunen finns för att i kommande planeringsarbete skydda och utveckla naturområden. Allteftersom Malmö utvecklas kommer detta att bli allt viktigare så att Malmö kan bli en ekologiskt hållbar stad. 5
Moderaternas och Folkpartiets representanter i servicenämnden avger ett särkilt yttrande där man påpekar att det ligger på Länsstyrelserna i landet att ansvara för den lokala biologiska mångfalden. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Inför världsmiljödagen den 5 juni 2010 sände regeringen via miljöminister Andreas Carlgren ut en propå där man påtalade vikten av att varje kommun har ett ansvar, hur de skall agera för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. I Malmö kommuns Miljöprogram 2009 2020 står följande Malmönaturen skall värnas. Biologisk mångfald ska bevaras genom skydd och skötsel av naturen.. Stadsbyggnadsnämnden har enligt sitt reglemente ansvar för naturvården i Malmö stad. 3. Naturen som resurs och gräns Sdf Fosie, Sdf Husie, Sdf Hyllie, Sdf Södra Innerstaden önskar att tillgängligheten till naturområdena i Malmö skall förbättras genom förbättrad lokaltrafik eller genom speciella kultur- och naturbussar, även en förbättring av gång- och cykelstråk efterlyses. Dessutom borde det satsas mer på naturbussar som förutom att ge Malmös befolkning möjlighet att komma till natur utanför kommungränsen skulle kunna köra till naturupplevelser inom Malmö. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Många av Malmös naturområden kan nås via lokaltrafiken. Kanske kan naturbussar till de större naturområdena eller någon typ av rundtur med guidning vara bra i synnerhet för invånare som har begränsad möjlighet att själv komma ut i våra naturområden. Också när det gäller hållbarhetsperspektivet är det viktigt att alternativ till biltransporter finns. Hittills har Naturbussarna varit ett samarbete mellan Region Skåne och berörda kommuner. Malmö stads handikappråd: Natur och grönområde dit allmänheten har tillträde är för personer med funktionsnedsättningar avhängigt tillgängligheten. Viktiga frågor för handikapprådet är lättbegriplig kommunikation, lättläst information samt tillgång till utemiljö, byggnader och transporter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Det är viktigt att alla Malmöbor skall ha möjlighet att vistas i naturmiljöer. Anpassningar till personer med funktionshinder är planerade för åtminstone naturreservatet Bunkeflo strandängar. Detta kan genomföras även i andra områden. 6
Skånetrafiken påpekar att programmet saknar information och ställningstagande kring hur invånarna ska ta sig till och från de beskrivna naturområdena. Vidare anser de att det bör finnas möjlighet att ta sig dit via kollektivtrafiken men det är av naturliga skäl svårt att kollektivtrafikförsörja alla naturområden, då vi måste prioritera trafik där flest reser. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Detta är en resursfråga. Det är viktigt att kollektivtrafik finns till åtminstone de större naturområdena. Att utveckla det kollektiva resandet är en del i Malmös satsning på att vara en hållbar stad. 4. Urval och bedömning av områden med höga naturvärden Sdf Husie, VA SYD och Tekniska nämnden tycker att motiveringen till klassningen av områdena skall förtydligas samt att förändringar när det gäller densamma jämfört med förra naturvårdsprogrammet borde redovisas och motiveras. Vidare saknas den tydliga motivering till klassningen som fanns i det förra programmet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Ambitionen är att så klart och tydligt som möjligt ange kriterier för bedömningen. Naturen är så mångfasetterad att det är svårt att göra en ovillkorlig bedömning. Bedömning och betygssättning är alltid en svår uppgift. Det viktiga är att inga viktiga naturområden saknas i Naturvårdsprogrammet. Fritidsnämnden påpekar vikten av att vi skyddar områden för fritid och rekreation. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker att naturområden är viktiga för människors rekreation. Syftet med programmet är att visa på de områden som kan anses vara särskilt värdefulla ur ett biologiskt perspektiv. Bevaras dessa finns möjligheten till att utnyttja dessa för rekreation automatiskt. Tekniska nämnden, Länsstyrelsen anser att även parkerna skall få en naturvärdesbedömning i enlighet med övriga områden. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: En naturvärdesbedömning har gjorts i alla områden. Störst vikt har lagts vid botaniska värden eftersom de tillsammans med jord- och markförhållandena i stor utsträckning avgör förekomsten för allt annat biologsikt liv. Områdena har också klassats enligt en tregradig naturvårdsskala där N1 är högsta naturvärde, N2 mycket högt naturvärde och N3 högt naturvärde. Det betyder att alla områden som bedömts ha ett naturvärde minst motsvarade N3 är medtagna och beskrivna i programmet. 7
Detta gäller även parker. Parker som inte har tillräckligt höga naturvärden för att klassificeras som N3 har tilldelats prefixet P. Tekniska nämnden, Miljöförvaltningen, Region Skåne, Landskrona kommun, Lomma kommun, Svedala kommun och SACO, påpekar att även vattenmiljöer (havet och Segeå nämns) bör medtagas i programmet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret håller med. Kanske borde ett separat program för kommunens vattenmiljöer upprättas. Länsstyrelsen tycker att naturvärdesklassningen hade vunnit på att utökas med ytterligare en klass, för att innefatta samtliga redovisade delområden (parker, ruderatmarker etc.). Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Detta kan i likhet med exempelvis betygssystem i skolan diskuteras. Stadsbyggnadskontoret anser att det viktigaste är att de biologiskt värdefulla områdena i kommunen finns med i Naturvårdsprogrammet MKB saknar Ekostaden Augustenborg i programmet, där park, dammar, infiltrationsområden, kanaler, bostadsgårdar, gröna tak och den botaniska takträdgården samverkar för att skapa ett område med naturlika kvaliteter och troligen högre biologisk mångfald än i många motsvarande områden. Ekostaden har en unik status med dess många besökare vilket gör området extra intressant ur demonstrationssynpunkt. För att tillvarata och även värna om den fortsatta utvecklingen av Malmös satsning på Ekostaden är det rimligt dess potential ur natur/naturvårdsperspektiv beaktas i Naturvårdsprogrammet. Det vore önskvärt att Ekostaden inventerades för programdelen om detta inte redan gjorts. (MKB) Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Satsningar på dammar, gröna tak och liknande ser vi som synnerligen bra initiativ när det gäller att göra Malmö ekologiskt hållbart. Förhoppningsvis kommer denna satsning att generera fler liknande insatser inte bara i Malmö utan på flera andra håll. Dock besitter inte några områden i Augustenborg naturvärden motsvarande den lägsta klassningen (N3, högt naturvärde) och är därför inte medtagna och beskrivna i programmet. SGU tycker det vore önskvärt att komplettera beskrivningen med information om geovetenskapligt intressanta objekt i kommunen så att dessa inte glöms bort. Geologiska kriterier bör också vägas in i klassningen av naturvärden. 8
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: De geologiska aspekterna är viktiga i vissa naturområden i de fall de påverkar naturvärdena. Vi kommer att komplettera programmet med kommentarer rörande geologin, enligt de uppgifter som SGU lämnat. Burlövs kommun påpekar att deras Miljö- och byggnämnd för närvarande arbetar med att ta fram en ny naturvårdsplan för Burlövs kommun. I arbetet beskrivs ett stort antal områden inom Burlövs kommun. En del av områdena i Burlövs kommande naturvårdsplan bör direkt kunna länkas samman med områden beskrivna i Malmös naturvårdsplan t.ex. Kalineån (område 9), Spillepeng (område 5), Bulltofta rekreationsområde (område 24) och Sege å. I övrigt bör det finnas indirekta kopplingar med fler områden i Malmö som Miljö- och byggnämnden, i Burlövs kommun, har ambitionen att ta hänsyn till i dess arbete med naturvårdsplanen. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret ser det som positivt att kommunerna agerar på liknande sätt när det gäller de gränsöverskridande naturområdena som t.ex. Spillepeng. Lunds kommun anser att det skulle vara önskvärt att Vombs fure beskrivs och åtgärder föreslås för att bevara och utveckla natur- och friluftslivsvärdet i området. Lunds kommun anger i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Vombs fure som ett större attraktivt natur- och friluftsområde i kommunen med potential för utveckling. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret håller med om att Vombs fure är ett mycket betydelsefullt naturområde och ser det som angeläget att det sköts på ett relevant sätt för utveckling av dess natur- och rekreationsvärden. Dock faller det utanför Naturvårdsprogrammet som begränsas till Malmö kommun. 5. Mål och strategier Skydda och utveckla Stadskontoret, Tekniska nämnden, VA SYD, SLU och Svedala kommun efterlyser ett förslag till genomförandeplan och prioriteringsunderlag för verksamheten samt en beskrivning av vilka åtaganden detta kommer att innebära för kommunen. I programmets del för områdesbeskrivningar föreslås åtgärder för respektive naturområde. Man efterfrågar ett förtydligande av vem som bär ansvar för att de föreslagna åtgärderna vidtas. Vidare saknas en uppskattning av kostnader för programmets genomförande samt hur dessa kostnader ska finansieras. 9
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Naturvårdsprogrammet har en livslängd på 10 år och föreslagna mål och strategier skall således ses som en inriktning för naturvårdsarbetet på lång sikt. Mer detaljerade, tidsatta och finansierade åtgärder kommer att tas fram successivt under programtiden tillsammans med övriga förvaltningar. Det är en förutsättnig för att uppnå programmets intentioner men det är dock inte praktiskt genomförbart att redovisa detta för programmets alla 172 områden i ett dokument. Länsstyrelsen påpekar att föreslagna åtgärder bör relatera mot aktuell kunskap om hävd och växtsamhällens successionsförändringar. Grönområden som lämnas oklippta, övergår t ex inte automatiskt till ängsmarker utan att t ex näringsrika marker avmagrats på näringsämnen och insådd av typiska ängsarter skett. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Att oklippta gräsmarker per automatik övergår till ängsmarker nämns inte i programmet. Förslaget att undantaga vissa områden från gräsklippning kan i vissa fall där jordmånen är den rätta, t.ex. om det är sandigt och näringsfattigt innebära att en ängsflora kommer att utvecklas. Men även i parker med näringsrika jordar kommer den biologiska mångfalden att ökas om vissa partier gräsmatta lämnas orörda, det är inte bara den uppskattade ängsfloran som ger näring åt många insektslarver utan också växter som brännässla, åkertistel, skräppor och liknande som lämnas att växa upp. Där marken är lämplig eller görs lämplig genom avmagring kan naturlig invandring eller insådd av växter ske. Ett exempel där insådd, med gott resultat, skett på parkmark är Nydalaparken. VA SYD hänvisar till undersökningar från Västra Götalands län har visat att örtrika områden lätt tappar sin biologiska mångfald om man bara sköter dem med sen slåtter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Att sköta natur med tanke på att hålla en hög biologisk mångfald är en mycket svår uppgift. Sen höstslåtter har föreslagits som åtgärd framförallt med tanke på att ge insekterna en chans att utvecklas samtidigt som det sannolikt är gynnsamt även för exempelvis växter. Ofta sker dessvärre slåtter så tidigt på säsongen att många insektslarver är mitt i sin utveckling och kommer att dö när näringsväxterna försvinner. Att hitta en metod som är optimal för alla växt- och djurgrupper går förmodligen inte. VA SYD föreslår att för de värdefulla områden som ägs av Malmö stad, men som är utarrenderade, kan man kanske avtala att arrendatorn ska vidta specificerade skötselåtgärder som en del av arrendet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker detta är ett bra förslag. Fastighetskontoret ansvarar för dessa områden. 10
Segeåns vattenförbund har ett påpekande när det gäller område 10 Sege industriområde. Under föreslagna åtgärder föreslås att marken skall harvas för att blottläggas med några års mellanrum. Området gränsar till Sege å och att ha blottlagd mark i anslutning till ett vattendrag är inte bra ur närsaltläckagesynpunkt. Det är oerhört viktigt att marken närmast ån (minst 10 meters skyddszon) är bevuxen året om för att minska ytläckage av kväve och fosfor i samband med nederbörd och/eller snösmältning. Observera att den här synpunkten gäller samtliga förslag till att harva/blottlägga mark i anslutning till diken, vattendrag eller dammar. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Detta måste beaktas om eventuella åtgärder vidtas. Det nämnda området är så stort att en 10 m skyddszon vid ån inte skulle ha någon större betydelse. Segeåns vattenförbund kommenterar att dammen i området 79 Toarpsängen anlades för att reducera närsalter och dess reningsförmåga gör att ungefär samma mängd närsalter som släpps ut uppströms vid Svedala reningsverk tas bort när vattnet i Segeå passerar dammen. Således har Skabersjödammen en viktig funktion för att rena Segeåns vatten innan det når ut till havet. Dammen är således en viktig del av de nödvändiga åtgärder som krävs för att nå "en god ekologisk vattenkvalitet till 2027" i Sege å. De i Naturvårdsprogrammet föreslagna åtgärderna att minska dammens omfång för att öka ytan för floran på närliggande kärrmark ses som helt absurd när man tar i beaktande den nytta dammen gör för att rena vattnet i Sege å men även med tanke på kostnader och tillstånd. Det ses också som synnerligen märkligt att Malmö stad i ett Naturvårdsprogram föreslår dessa långtgående åtgärder i grannkommunen för att förbättra situationen för floran i ett mycket begränsat område i Malmö. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Skrivelsen i Naturvårdsprogrammet är endast ett förslag på vad som kan göras för att öka den biologiska mångfalden i ängsmarkerna eller snarare för att utöka arealen på desamma. En del ängsmark försvann när dammen anlades men därmed inte sagt att det ena eller andra är viktigare. Stadsbyggnadskontoret anser att både åns vattenkvalitet och ängarnas mångfald är betydelsefulla. Länsstyrelsen menar att det behövs tydligare ställningstaganden - råd och riktlinjer - i Naturvårdsprogrammet för att kommunens intentioner ska kunna förverkligas. De strategier som redovisas bör förtydligas och preciseras mer detaljerat t ex översiktligt och för respektive område. Att föra in ett planinstrument som t ex en fastställd grönytekvot, råd om skyddsbestämmelse i detaljplaner och tydligare strategier för olika biotoper, om de berörs av exploatering, kan tillsammans med mer över- 11
gripande ställningstaganden i Naturvårdsprogrammet bidra till att säkra att stadens natur- och kulturvärden på sikt bevaras och utvecklas. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Övergripande ställningstagande av detta slag är självfallet viktiga, men detta är snarast en fråga för kommande grönplan. Servicenämnen önskar att i programmet föreslagna åtgärder skall beaktas, så som mindre intensiv grönskötsel, mer ängsmark med sen höstslåtter, uppsättning av holkar för fåglar och fladdermöss samt vid exploatering av naturvärden tillskapa ersättningsbiotoper, kanske till och med i form av kvalitativa gröna tak. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Att öka den biologiska mångfalden kan i en del fall göras med ganska små medel, ett exempel på detta är att förändra slåttern av gräsytor, likaledes uppsättning av fågelholkar och liknande. Om målsättningen att inget bortfall av biologisk mångfald skall ske vid utnyttjande av befintliga naturområden är bör motsvarande kompensationsåtgärder göras. SWECO tycker det skulle vara intressant med ett fördjupat resonemang om hur befintliga naturområden kan förstärkas genom att resurser för nya miljöer förläggs till rätt ställen. Vi har nyligen tagit del av Stadsbyggnadskontorets Dialog-PM om hur Malmö kan förtätas. Dialog-PM:et lyfter behovet av att höja kvaliteten på befintliga grönytor och att tillskapa nya. Vi skulle gärna se en tydligare koppling mellan dessa två dokument. Till exempel kan naturvårdsprogrammet ge inspiration och visa exempel på hur förtätningsprojekt kan utformas för att berika det växtoch djurliv som finns i de identifierade naturområden som pekas ut. Vidare påpekar Miljönämnden vikten av att det finns natur även i staden och inte bara på landsbygden. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontorets förhoppning är att Naturvårdsprogrammet skall vara ett redskap vid förtätningsprojekt. Relativt små ytor där naturlig vegetation och fauna får utvecklas är viktiga för att åstadkomma biologisk diversitet även i förtätade områden. Nyskapa och kompensera Kulturnämnden påpekar att eftersom många av de miljöer som behandlas i programmet inte bara har ett naturvärde utan också betydande kultur- och agrarhistoriska värden finns här en problematik som bör tydliggöras. Ett enkelt exempel kan vara en märgelgrav från 1800-talet som fylls igen och kompenseras med en nygrävd damm. 12
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Rent biologisk kan kanske en nygrävd damm efter ett tag bli av motsvarande kvalitet som en märgelgrav men hänsyn till det kulturhistoriska perspektivet måste tas i görligaste mån. Miljöförvaltningen anser att möjligheterna att utveckla kompensationsstrategier och hitta metoder för att nyskapa natur i urbana sammanhang är en prioriterad fråga. Man bör även arbeta med multipelfunktioner av områden, dvs, att ett område planeras och utformas så att det fyller flera syften och kan användas för exempelvis både dagvattenhantering och rekreation. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret instämmer. Redan finns flera exempel på områden som är konstruerade för dagvattenhantering och på köpet utvecklats till fina naturområden, exempelvis Toftanäs. Dessa naturområden fyller flera funktioner. SDF Limhamn Bunkeflo anser att det i takt med att nya bostadsområden växer fram och befolkningen ökar i Malmö är det dessutom angeläget att kompensera gröna ytor som går förlorade vid byggnation, samt utveckla befintliga gröna ytor i Malmö så att de kan nyttjas i större utsträckning. MKB tycker det är positivt att programmet beskriver processen att naturområden inte är helt statiska utan att det kan förekomma att områden tas i anspråk för byggnation medan andra tillkommer (s 5,14). Detta då det är viktigt att programmet inte i oskälig utsträckning kommer att begränsa utbyggnadsmöjligheterna med tanke på den snabbt växande befolkningen. För att möta detta finns strategin att "nyskapa och kompensera". Det är dock inte utvecklat hur kompensationen är tänkt att ske varför det vore önskvärt att det tydliggörs. Tekniska nämnden menar att förstörda naturmiljöer ska ersättas med nya är en viktig ståndpunkt, men precis som när det gäller balanseringsprincipen och Malmös grönplan så ska skydd och utveckling av befintliga naturvärden prioriteras. Kompensation är ett redskap som ska användas endast om det är oundvikligt att bevara värdefull mark eller objekt. Därför är det viktigt att framhålla skyddet av befintliga och framtida naturområden även i målet. SWECO tycker att ambitionerna i naturvårdsprogrammet är bra. Vi saknar dock en tydlig och inspirerande strategi vad gäller nyskapandet av nya områden och kompensation för områden som exploaterats. Med ett landskapsekologiskt perspektiv på stadens natur skulle naturvårdskartan kunna kompletteras med strategiskt viktiga områden att utveckla. Det skulle vara intressant med ett fördjupat resonemang om hur befintliga naturområden kan förstärkas genom att resurser för nya miljöer förläggs till rätt ställen. 13
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: De flesta av Malmös naturområden är skapade av människan, dock tar det åtskillig tid att utveckla den natur som t.ex. finns på Klagshamnsudden. Värdefulla objekt skall så långt möjligt bevaras medan exempelvis ruderatmarker som utvecklats på tomter som stått obrukade några år sannolikt kan återskapas på annat ställe med gott resultat. Kompensationstanken får dock inte bli en ursäkt att offra betydelsefull natur. Både beträffande kompensation och nyskapande av natur krävs ytterligare utredningsarbete. I kommande följduppdrag till naturvårdsprogrammet kommer frågan hur natur ska nyskapas och kompenseras att utredas ytterligare. Öka kunskapen om naturen och naturvården Miljöförvaltningen menar att den tredje strategin, Öka kunskapen om naturen och natuvården saknar helt beskrivning av hur detta arbete ska bedrivas. Här menar förvaltningen att det bland annat finns goda möjligheter att koppla samman naturvården med arbetet med lärande för hållbar utveckling som pågår i Malmö, genom att arbeta strategiskt med ökad förståelse för samspelet mellan människa och natur och den egna påverkan på den globala och lokala omgivningen. Detta kan ske med olika insatser, som till exempel konceptet Det utvidgade klassrummet och utepedagogik som riktar sig till både lärare och elever. Sdf Fosie, Sdf Limhamn Bunkeflo, Sdf Kirseberg, Sdf Rosengård, Utbildningsnämnden och Sveriges Pensionärers Intresseparti påpekar vikten av att satsa på att barn och unga i Malmö får grundläggande kunskaper om och förståelse för naturen. Ett positivt förhållningssätt till natur och miljö och förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp, hjälper individen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö och hållbar utveckling. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontorets förhoppning är att förståelsen och respekten för naturen skall vara en självklarhet för Malmöborna. Skolorna har här en viktig om än svår roll bland våra ungdomar. Malmö Naturskola har redan en viktig roll i detta arbete. Husie och Södra Sallerups församling ser områdesbeskrivningarna som en beskrivning av nuläget och anser att de ger en tydlig bild av aktuell flora och fauna samt kommenterar lämpliga åtgärder med tanke på mål och strategier som Naturvårdsprogrammet står för. Detta material bör kunna utnyttjas för att öka församlingsbornas kunskap om naturen i närområdet. Ett register över identifierade arter, fogat till områdesbeskrivningen skulle utveckla dokumentet ytterligare. Program, områdesbeskriv- 14
ningar och register skulle också kunna göras interaktiva och finnas tillgängliga för alla på webben. Sdf Kirseberg, Tekniska nämnden, Länsstyrelsen, Svedala kommun och VA SYD efterlyser uppgifter om fler arter, diskuterar urvalet av arter som nämns samt önskar förteckning över hotade arter med mera Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Vid upprättandet av programmet har fokus lagts på att identifiera områden med förutsättningar för en varierad flora och fauna. Artkunskapen när det gäller Malmö kommun är så bristfällig för flera organismgrupper att artlistor inte är särskilt relevanta. Dock känns förslaget tilltalande men kanske i en separat skrift om Malmös natur. Detta måste i så fall föregås av omfattande och tidskrävande inventeringar. Riktigt god kännedom finns egentligen bara när det gäller kärlväxter och fåglar. Naturvårdsprogrammet kommer att vara tillgängligt på webben när programmet är definitivt politiskt godkänt. Sdf Innerstaden instämmer i att kunskapsnivån om ekologi och naturvård bör öka och skulle välkomna en satsning på Naturskola för vuxna. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker detta låter som en tilltalande tanke. Det är angeläget att Malmöborna blir medvetna om allt som finns att uppleva i sin egen kommun. Vissa naturområden, som t.ex. Klagshamnsudden och kommunens strandängar är dessutom av nationellt intresse. 6. Natur i Malmö Tekniska nämnden anser att Naturvårdsprogrammet bör visa upp den mångfald av natur (biotoper, organismgrupper) som finns i kommunen och visa upp lite mer av kommunens speciella arter (den enda art som omnämns i texten i programdelen, förutom under Natur i Malmö är vitt stråfly). Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Naturvårdsprogrammet innehåller cirka 650 artbilder och 370 biotopbilder, varav så gott som alla är fotograferade i Malmö kommun. Bilder finns från 170 olika områden. Stadsbyggnadskontoret anser att detta ger en bra bild av den natur som programmet beskriver. Kulturnämnden tycker att i genomgången av olika "naturtyper" inom Malmö (s. 16 ff) framstår beskrivningarna i en del fall som väl biologiska och i huvudsak begränsade till flora och fauna. 15
Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret anser att ett Naturvårdsprogram skall behandla kommunens naturtyper och dess fauna och flora. Kulturnämnden tror att det skulle vara bra att i ordlistan i del l också definierar den innebörd författarna lägger i begreppet natur. Innebörden kan lätt uppfattas som självklar, men det är den absolut inte. En risk kan annars vara att läsare utan större markhistorisk kunskap lätt kan få uppfattningen att vissa miljöer t.ex. ängar, betesmarker eller dungar ute i odlingslandskapet, är naturskapade (skulle funnits även utan människans markanvändning) och därför mår bäst av att skyddas från människans på verkan (fri utveckling). Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Ordet fri utveckling används endast på något enstaka ställe i programmet. I skötselanvisningarna är slåtter ett återkommande förslag. PARKER Sdf Oxie tycker att även om en utveckling av fler gräsmattor till ängsmark i stadens parker och grönområden hade ökat den biologiska mångfalden anser stadsdelsfullmäktige att denna omvandling måste ske med försiktighet. Anledningen är alla de påpekanden stadsdelförvaltningen får ta emot från medborgarna om ovårdade markområden. (Oxie sdf) Sdf Rosengård: under föreslagna åtgärder i Områdesbeskrivningen sägs att de biologiska värdena kan bli avsevärt högre om en del av gräsmatteytorna i Rosengårdsparken omställes till ängsmark. Rosengårdsparken är en viktig plats för rekreation och har potential att ytterligare knyta samman aktiviteterna vid Drömmarnas hus och Rosengårdsskolan med ishallen och badet. Det är angeläget att beakta detta när åtgärder för att öka de biologiska värdena diskuteras vidare. En medborgardialog kring sådana åtgärder skulle ge både värdefull information om hur malmöborna i Rosengård använder parken idag och möjligheter att direkt involvera malmöborna i naturvården. Husie och Södra Sallerups församling menar att delar av befolkningen som idag har liten kontakt med naturen måste erbjudas möjlighet till mer naturupplevelser. Malmö måste aktivt skydda sina naturvärden, sprida kunskap och glädje för invånarna. Då parker ofta är ett mer självklart och tillgängligt grönområde för Malmöborna är det en god idé att på fler håll sköta vissa gräsytor som äng för en större botanisk mångfald. (Husie och Södra Sallerups församling) 16
SLU Alnarp påpekar att omvandling av gräsmatta till äng är ett av programmets konkreta förslag. Det finns otvivelaktigt en potential att göra det. Samtidigt bör man vara medveten om att det inte är en universallösning. Ängsytor på fel ställen minskar parkernas användbarhet. En kortklippt gräsmatta erbjuder möjligheter till bollspel, lek och picnic. I ett framtida tätare Malmö måste parkernas användbarhet tas tillvara. Människor behöver parker. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker att parkerna är en viktig resurs, både ur rekreativ synpunkt och när det gäller naturvärdena. Många parker har stora ytor där naturvärdena skulle kunna utvecklas samtidigt som tillräckligt stora arealer avsätts för rekreation. Flera av parkerna ligger också centralt i staden så att folk lätt kan nå dem. Om naturen utvecklas blir de också i en högre grad attraktiva för skolornas biologiundervisning. Sdf Västra Innerstaden tycker att variationen av fladdermöss i Pildammsparken är ett trevligt inslag och att utveckla ängsmark i parken kan ha gynnsam effekt på fladdermössen. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret håller med och hoppas att dessa åtgärder framledes kommer att kunna utföras. JORDBRUKSMARK Krumby byalag och LRF I påpekar att påpekar att arrendatorer bara har möjlighet att arrendera mark ett år i taget. Detta har fått och får flera följder bl.a. för ekologisk produktion och djurproduktion. En omställning till ekologisk produktion tar 2-5 år vilket ingen gör med kontrakt på 1 år. Djurproduktion är en mycket kostsam investering som ger vinst på lång sikt. Först när arrendetiden förändras kan Malmö Stad bli trovärdigt när man pratar om närproducerat och ekologiskt i skolan, sjukhus och på äldreboenden. Ekologisk odling skulle också bidra till en ökad biologisk mångfald. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret instämmer och tycker detta är en fråga som bör beaktas. LRF poängterar att Malmö med omnejd har bland världens bästa odlingsförutsättningar tack vare klimat och optimal jordbruksmark. Malmö har valt, att skapa en mer miljövänlig, attraktiv och hållbar stad vilket måste innefatta ett ansvar för åkermarken som en ändlig resurs. I natur- 17
vårdsplanen saknas en strategi för att ta tillvara de värden som finns på och omkring jordbruksmarken. Bunkeflo församling påpekar att värdet av den goda åkerjorden måste beaktas. Särskilt i Bunkeflo har under åren värdefull åkermark tagits i anspråk för bebyggelse och kommunikationer. Därför är tanken om förtätning riktig. Dock bör viktiga rekreationsytor inte tas i anspråk. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret är väl medveten om detta. Detta är en frågeställning som ständigt är aktuell när det gäller stadens utveckling 7. Områdesbeskrivningar VA SYD anser att områden, som i stort sett saknar naturvårdsvärden, är små, ligger isolerade från områden med högre naturvärden och som inte ägs av Malmö stad, bör utgå ur programmet. Detta gäller också områden enligt ovan där ingen skötsel är föreslagen. Vidare tycker man att följande områden bör utgå ur programmet, 17, 45, 54, 60, 67, 109, 110, 121, 126. Även 25, 27, 28, 81, 94, 107, 129 och 142 (närmast rondellen) då dessa är dagvattendammar som har tillkommit på initiativ av VA SYD, likaledes. 31, 116, 144 och 157, som troligen ägs av Trafikverket samt nr 145 och 150, som troligen ägs av Svedab. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Målsättningen med programmet har varit att identifiera så många områden av biologisk betydelse som möjligt. Områdena är utvalda oberoende av vem som äger marken, om de redan är avsedda för annan verksamhet eller att viss verksamhet bedrivs. Skånes Ornitologiska Förening finner programmet, vad gäller de större och fågelrikare områdena, att vara heltäckande. SkOF kan inte finna några bortglömda områden. SkOF finner alltså att naturvårdsprogrammet förefaller vara komplett vad gäller områdesval. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret känner det tillfredsställande SkOF anser att så är fallet. 18
8. Övrigt Sdf Husie menar att användbarheten av kartan på sid 6-7 på stadsdelsnivå, t.ex. för skolan, skulle öka om det fanns en stadsdelsindelning på densamma. Servicenämnden, Boverket och Länsstyrelsen tycker underlaget skulle bli ännu mer användbart i den fysiska planeringen om Malmökartan kompletterades så att värdeklassningen av de olika områdena framgår. För att skapa bättre överblick är det också lämpligt att lägga till en lista över alla beskrivna områden med respektive klassning. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker förslaget är bra, men då flera områden ligger nära varandra geografisk anser vi att risken att kartan blir svårläst är stor. Möjligen kan detta göras i en digital version. Servicenämnden, E.ON Elnät, SLU och Trafikverket påpekar att vissa områden sammanfaller med verksamhetsområden där antingen verksamhet bedrivs eller planeras (t.ex. planerade vindkraftsområden, utbyggnad av fjärrvärme- och fjärrkylnät samt dagvattendammar). Man påpekar vikten av att nödvändiga underhållsåtgärder måste kunna utföras. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsbyggnadskontoret tycker det är önskvärt att naturhänsyn tas i görligaste mån vid de underhållsåtgärder som självklart måste kunna genomföras. 19