2016-12-20 Dnr 27517/2016 1(9) Utvärdering och analys Karin Flyckt Karin.flyckt@socialstyrelsen.se Socialdepartementet 10333 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över rapporten En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet (dnr S2016/O4598/FST) I enlighet med remissmissivet kommenterar Socialstyrelsen endast förslag 1-19. Socialstyrelsen har dessutom valt att endast kommentera de förslag där myndigheten avstyrker eller på annat sätt har synpunkter. Socialstyrelsen tillstyrker därmed förslag 3, 6, 7, 14, 16 och 19. Förslag 1: Regeringen föreslår till riksdagen att besluta om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen tillstyrker den del av förslaget som handlar om att riksdagen ska besluta om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken. Myndigheten avstyrker dock förslaget att skrivningen om jämställdhetsperspektivet ska utgå. Socialstyrelsen kan sympatisera med Myndigheten för Delaktighets (MFD) resonemang att när exempelvis jämställdhet lyfts fram så riskerar andra perspektiv att trängas undan. Samtidigt bedriver Sverige en tydlig jämställdhetspolitik, vilket bör synas även i detta sammanhang. Även i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framhålls vikten av ett jämställdhetsperspektiv, artikel 6. Under 2016 har Kommittén om rättigheter för personer med funktionsnedsättning även lämnat en allmän kommentar om artikel 6 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Även Agenda 2030 har ett särskilt mål som rör jämställdhet, mål 5. Socialstyrelsen har dessutom konstaterat stora könsskillnader inom såväl LSS som vad gäller tillgången till hjälpmedel. Socialstyrelsen menar därför att jämställdhet bör kvarstå i målformuleringen, parallellt med skrivningen om mänskliga rättigheter. Alternativt att jämställdhet lyfts in som ytterligare en punkt under inriktning på arbetet i funktionshinderspolitiken (se förslag 2). Socialstyrelsen vill även påpeka att målformuleringen i det nya förslaget är lång. Ur klarspråksperspektiv kan det därför finnas anledning att se över meningen, och eventuellt använda strecksatser i likhet med den nuvarande målformuleringen. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 2(9) Förslag 2: Ny inriktning på arbetet i funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men med ovan nämnda tillägg om jämställdhet. Myndigheten ser positivt på att de individuella stöden och lösningarna lyfts fram mer än i nuvarande inriktning, eftersom stöden många gånger är en förutsättning för delaktighet och jämlikhet, på samma sätt som tillgänglighet. Förslaget överensstämmer med Socialstyrelsens skriftliga underlag till MFD 1, där myndigheten skrev den nuvarande strategiperioden har präglats av fokus på det generella och på att förbättra tillgänglighet. Socialstyrelsen tycker att detta är bra och att arbetet bör fortsätta. Men det har samtidigt inneburit att de individuella stöden har kommit något i skymundan. Socialstyrelsen menar därför att de individuella stöden bör få en tydligare roll i nästkommande strategi. Socialstyrelsen anser även att uttrycket hög kvalitet i tredje strecksatsen bör ersätts av god kvalitet (sida 24), då det är det gängse begreppet inom bland annat hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förslag 4: Statliga myndigheters ansvar inom funktionshinderpolitiken styrs enbart genom förordning 2001:526. Förordningen revideras utifrån föreslagna förändringar. Sektorsansvaret stryks i berörda myndigheters instruktion. Socialstyrelsen avstyrker förslaget om att statliga myndigheters funktionshinderspolitiska arbete enbart ska styras genom förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen avstyrker därmed även förslagen att uppdraget om särskilda strategiska myndigheter ska utgå och att sektorsansvaret ska strykas i berörda myndigheters instruktioner. Socialstyrelsen har svårt att se hur genomförandet av funktionshinderspolitiken skulle förstärkas av MFD:s förslag, såsom det argumenteras för i rapporten. En förordning med instruktion för en myndighet utgör en viktig grund för prioriteringar av verksamheten och anger, tillsammans med särskilda uppdrag från regeringen, arbetets inriktning. Att stryka sektorsansvaret från myndigheters instruktioner innebär därmed risk att funktionshindersfrågorna får lägre prioritering, vilket kan medföra en sänkt ambitionsnivå. MFD motiverar förslaget med att sektorsansvaret tolkats som otydligt och att de olika styrformerna gått in i varandra. Socialstyrelsen håller med om att sektorsansvaret till viss del kan framstå som otydligt och kan behöva förtydligas, men ställer sig tveksam till att lösningen är att ta bort det. I förslaget hänvisar MFD till Statskontorets rapport från 2009, där otydligheter i sektorsansvaret lyfts upp. Statskontorets bedömning gällde dock för perioden 2001-2010 och Socialstyrelsen vill därför komplettera med en aktuellare bild, genom att referera till Statskontorets myndighetsanalys av MFD som publicerades i juni 2016 2. I avsnitt 5.7.2 redovisar Statskontoret för dialoger förda med sektorsmyndigheter. Av de tio myndigheter som har ett särskilt ansvar för funktionshindersfrågor i sin sektor anser de flesta att det finns en skillnad mellan sektorsansvaret och ansvaret som strategisk myndighet. Sektorsansvaret uppfattas vara bredare men också mer långsiktigt eftersom det regleras i instruktionen. I sektorsansvaret ingår att driva frågor om funktionshinder genom 1 Förfrågan om skriftligt underlag till Myndigheten för delaktighet, Socialstyrelsens dnr 10.4-29379/2015. 2 Myndighetsanalys av Myndigheten för delaktighet 2016:18 (Statskontoret, 2016)
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 3(9) myndighetens alla verksamheter, medan strategiansvaret är specifikt knutet till delmålen under en begränsad tid. Socialstyrelsen menar att sektorsansvaret även fortsättningsvis bör regleras i respektive myndighets instruktion, likaså bör det strategiska ansvaret ges i form av särskilda uppdrag istället för att ansvaret regleras i en förordning. I båda fallen skulle emellertid en hänvisning kunna göras till förordning 2001:526. Om regeringen väljer att fatta beslut i enlighet med förslaget så vill Socialstyrelsen framföra följande synpunkter. MFD har angett följande samhällsområden som särskilt viktiga för att nå de funktionshinderspolitiska målen: arbetsmarknad, utbildning och transport, fysisk och digital tillgänglighet. Socialstyrelsen vill komplettera denna uppräkning. Myndigheten anser att även individuella stöd såsom insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL samt habilitering och hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, är viktiga i sammanhanget. Detta resonemang ligger även linje med MFD:s eget förslag att de individuella stöden ska få en stärkt ställning i det funktionshinderspolitiska arbetets inriktning (se förslag 2). På samma sätt som tillgänglighet är även de individuella stöden enligt LSS och SoL en förutsättning för delaktighet och jämlikhet. Samma sak gäller för habilitering och hjälpmedel enligt HSL. Socialstyrelsen anser att myndighetens ansvar som sektorsmyndighet bör kvarstå, alternativt att myndigheten bör utgöra en av de föreslagna myndigheterna med ansvar för kunskapsområden. Att Socialstyrelsen bör utgöra en av de särskilt utpekade kunskapsmyndigheterna stärks av 4 i förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Där anges bland annat att Socialstyrelsen ska ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde. Förslag 5. MFD får i uppdrag att ta fram en mall som ska utgöra stöd för myndigheternas planer i enlighet med förslagen i 2-3 i förordning 2001:526. Socialstyrelsen avstyrker förslaget som en konsekvens av att myndigheten avstyrker förslag 4. Myndigheten vill dock understryka att MFD är en viktig dialogpartner och bör utgöra ett metodstöd vad gäller myndigheters planering av aktiviteter. Förslag 8: Funktionshinderspolitiken styrs mot tre målnivåer. Ett nationellt mål samt effekt- och resultatmål för respektive samhällsområde. Socialstyrelsen anser att styrningen av funktionshinderspolitiken även fortsättningsvis bör ske mot fler målnivåer. Nedan kommenterar myndigheten respektive föreslagen målnivå. Förslag 8.1 Effektmål Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om effektmål formulerade i termer av jämlikhet och delaktighet. Myndigheten tycker det är positivt att de föreslagna effektmålen har en tydlig koppling mot artiklarna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten anser emellertid att kopplingen till målen för Agenda 2030 kan behöva förtydligas.
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 4(9) Förslag 8.2 Resultatmål. Socialstyrelsen tillstyrker delvis förslaget om resultatmål formulerade som förutsättningar för jämlikhet och delaktighet. Myndigheten instämmer i MFD:s resonemang att bristande målformuleringar har varit en svaghet under tidigare perioder. Socialstyrelsen anser att detta är en av de mest kritiska delarna av den funktionshinderspolitiska strategin, utifrån erfarenheter av både innevarande och tidigare strategiperioder. För att målen ska vara effektiva och ändamålsenliga bör de grundas på problemanalyser som identifierar de största bristerna och de mest kritiska barriärerna för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen vill därför framhålla att målformuleringarna bör föregås av problemanalyser. Myndigheten ställer sig därför tveksam till att MFD redan har formulerat resultatmål för respektive myndighet, utan att ha vare sig genomfört fördjupade problemanalyser eller haft dialoger med berörda expertmyndigheter. Socialstyrelsen vill även understryka vikten av målvärden tas fram, så att uppföljning mot resultatmålen blir metodologiskt genomförbart. Socialstyrelsen saknar ett främjandeperspektiv i förslaget om resultatmål. MFD föreslår att resultatmålen ska formuleras som förutsättningar, exempelvis i form av ökad kunskap eller ökad tillgänglighet. Ett uppfyllande av resultatmålen skulle bidra till att effektmålen om bland annat jämlikhet uppnås. Socialstyrelsen erfarenhet från nuvarande strategiperiod är dock att ökad kunskap inte per automatik innebär en förbättring i praktiken. Socialstyrelsen menar att varje myndighet bör få i uppdrag av regeringen att formulera resultatmål, precis som inför tidigare perioder. Tyngre vikt än tidigare skulle i så fall kunna läggas på att myndigheterna genomför initiala problemanalyser tillsammans med övriga huvudmän och andra relevanta aktörer. 3 Förslag 8.3. Aktiviteter Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. MFD föreslår att aktiviteter ska vara reviderbara vid behov. Socialstyrelsen vill understryka vikten av denna möjlighet. Under pågående strategiperiod har Socialstyrelsen erfarit svårigheter med detta, att sådana ändringar snarare riskerar att uppfattas som misslyckad måluppfyllelse. Förslag 9. Arbetet enligt förordning 2001:526 följs upp av MFD genom en förnyad uppföljning som tas fram i samband med att nya riktlinjer tas fram. Socialstyrelsen avstyrker förslaget som en konsekvens av att myndigheten avstyrker förslag 4. Socialstyrelsen ställer sig dock positiv till att MFD får i uppdrag att även fortsättningsvis följa upp genomförandet av den funktionshinderspolitiska strategin. Myndigheten menar dock att förslaget kan behöva konkretiseras ytterligare, då det är lika viktigt att definiera MFD:s ansvar och uppgifter som övriga aktörers. Ett sådant förtydligande kan exempelvis göras i MFD:s instruktion. För att den kommande uppföljningen ska bli så effektiv som möjligt menar Socialstyrelsen att tidigare erfarenheter bör ligga till grund för utformningen av 3 Socialstyrelsens diarienr: 36681/2014
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 5(9) en kommande uppföljning, exempelvis från myndigheternas skriftliga underlag till MFD 4. Förslag 10. Aktiviteter följs upp med metoder för ordinarie verksamhetsuppföljning. Socialstyrelsen tillstyrker den del av förslaget som handlar om att aktiviteter följs upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning, det vill säga årsredovisningen. Myndigheten avstyrker den del av förslaget som handlar om att myndigheter även bör återrapportera i en längre rapport varje år. Socialstyrelsen har tidigare framfört till MFD att denna omfattande årliga rapportering har varit tidskrävande och tagit tid från själva arbetet. Förslag 11. MFD ges i uppdrag att ta fram en mall för myndigheternas handlingsplan och årlig rapportering av handlingsplanen. Socialstyrelsen avstyrker förslaget, och menar att det ligger på regeringen att besluta om utformning av eventuella avrapporteringsformer utöver årsredovisningen, inte MFD. Vad gäller den del av förslaget som handlar om att ta fram en mall för myndigheternas handlingsplan så hänvisar Socialstyrelsen till ovan synpunkter på förslag 5. Förslag 12 Socialstyrelsen tillstyrker att uppföljning även fortsättningsvis bör ske på flera nivåer. Myndigheten anser dock att förslagen om uppföljning mot resultat- och effektmål behöver konkretiseras vad gäller följande skrivning. Den tredje nivån handlar om att mäta effekt- och resultatmål. Här ges andra myndigheter, men det kan också i vissa fall vara samma myndigheter som genomför aktiviteter, i uppdrag att följa upp resultat- och effektmålen. Detta berör myndigheter vars verksamhet omfattar statistikproduktion och/eller analys. Utifrån MFD:s förslag framgår det inte tydligt vem som bör göra vad. Socialstyrelsen menar att ansvaret för att följa upp mot resultatmål i första hand bör ligga på respektive myndighet och att ansvaret för att följa upp mot effektmålen bör ligga hos MFD. Socialstyrelsen vill därutöver kommentera delförslagen var och en för sig. Förslag 12.1 Resultatmål följs upp med mått på förändringar i förutsättningarna, i termer av förändringar inom tillgänglighet, kunskap med mera. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, och bedömer att ansvarig aktör behöver tydliggöras. Uppföljning av resultatmål kräver expertkunskap inom området ifråga, något som framförallt finns på expertmyndigheter. Om annan myndighet än den som utför aktiviteter får i uppdrag att följa upp mot resultatmål är det av vikt att det sker i dialog med ansvarig myndighet. Socialstyrelsen vill även påpeka att myndigheter kan genomföra analyser utan att ha eget ansvar för statistikproduktion. 4 Förfrågan från Myndigheten för delaktighet om skriftligt underlag angående erfarenheter och inspel gällande rådande och framtida funktionshinderspolitik, Socialstyrelsen diarienr 29379/2015.
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 6(9) Förslag 12.2 Effektmål följs upp med mått på jämlikhet. Detta baseras på indikatorer ur individundersökningar där personer med funktionsnedsättning går att jämföra med övrig befolkning. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men bedömer att ansvarig aktör behöver tydliggöras. MFD skriver att effektmålen kan följas upp med hjälp av individers upplevelser i olika situationer (sid 47). Socialstyrelsen vill understryka vikten av detta, både vad gäller registeranalyser och kvalitativa metoder. Myndigheten menar därför att det bör stå bör istället för kan i ovan citerade mening. MFD skriver att uppföljning av funktionshinderspolitiken ur ett mer långsiktigt perspektiv kräver att aktörer med uppföljningsansvar tillsammans med forskning utvecklar nya metoder som möjliggör att alla, oavsett funktionsförmåga, kommer till tals (sida 52). Socialstyrelsen instämmer att metodutveckling behövs, men vill även påpeka att forskare och forskningsinstitutioner redan nu har metoder för att bland annat undersöka levnadsförhållanden och genomföra effektutvärderingar. Socialstyrelsen anser därför att forskarvärlden bör få en tydlig roll i uppföljningen mot effektmål. Socialstyrelsen menar även att MFD bör få ansvaret att följa upp mot effektmålen. Förslag 12.3 Ett antal myndigheter med ansvar för kunskap enligt 3 2001:526 (i MFD:s förslag), tillsammans med myndigheter med ansvar för statistik, analys och uppföljning får i uppdrag att tillsammans med MFD under 2017 kartlägga, ansvarsfördela, utveckla och säkerställa möjligheten att följa upp effekt- och resultatmålen. Dessa myndigheter ska sedan ingå i ett nätverk som faciliteras av MFD. Socialstyrelsen instämmer delvis i förslaget, men vill påpeka att arbetsinsatsen är omfattande. Myndigheten ställer sig tveksam till skrivningen säkerställa möjligheten att följa upp effekt- och resultatmålen och menar att det kommer bli svårt eftersom befintlig statistik och andra möjliga registerkällor liksom befintliga befolkningsundersökningar är dokumenterat otillräckliga i sammanhanget. Socialstyrelsen ställer sig därmed även tveksam till MFD:s uttolkning av ansvaret enligt förordning 2001:526. Myndigheter under regeringen ska förvisso utforma och genomföra sina uppgifter så att de aktivt bidrar till det nationella funktionshinderspolitiska målet. Socialstyrelsen delar emellertid inte MFD:s uppfattning att i detta ingår att säkerställa att alla statistik- och analyskällor omfattar möjligheter att belysa situationen för personer med funktionsnedsättning. Statistiken i Sverige är inte uppbyggd på det sättet, dels för att ändamålet med statistik många gånger är ett annat, dels för att funktionsnedsättning har nära koppling till hälsa, vilket utgör en känslig uppgift i statistiksammanhang. Socialstyrelsen menar att ambitionen bör vara att utveckla statistiken ur ett funktionshindersperspektiv där så är möjligt. I övrigt bör ytterligare aktörer involveras i detta utvecklingsarbete, exempelvis forskare.
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 7(9) Förslag 12.4. För att förbättra möjligheterna att kunna följa upp effektmålen får SCB i uppdrag att genomföra tilläggsundersökningar inom ramen för Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men vill understryka vikten av att framtida utvecklingsarbete utgår från tidigare erfarenheter. Under första strategiperioden (2001-2010) hade Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram metoder för att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. I slutrapportering föreslog myndigheten att SCB skulle få ansvaret för att vidareutveckla detta 5. Under strategiperioden 2011-2016 har SCB:s ULF-undersökning haft en viktig roll, samtidigt som MFD konstaterar att den nuvarande strategin har varit svår att utvärdera och att följa upp. Socialstyrelsen menar därför att ett framtida utvecklingsarbete måste utgå från erfarenheterna från strategiperiod 2011-2016. Förslag 13. Tidsplan och upplägg. Socialstyrelsen tillstyrker delvis förslaget. Socialstyrelsen väljer att främst kommentera upplägget, då delar av tidsplanen hunnit bli inaktuell. MFD:s förslag tycks utgå från att de föreslagna resultatmålen ligger fast. Socialstyrelsens erfarenhet av tidigare strategiarbete är, som ovan framförts, att de initiala målformuleringarna behöver göras grundligt. Detta behöver även synas i ett tidsupplägg. Socialstyrelsen menar därför att upplägget bör inkludera att myndigheter initialt genomför problemanalyser och formulerar resultatmål (inklusive målvärden). MFD föreslår vidare att en nollmätning ska genomföras under 2017 och eventuellt under 2022. Socialstyrelsen instämmer i vikten av nollmätning, men menar att detta måste genomföras integrerat med förslag 12.3. Förslag 15. Stärka och öka kännedomen om funktionshinderspolitiken. Socialstyrelsen tillstyrker den del av förslaget som handlar om lansering av den nya strategin. Myndigheten avstyrker den del av förslaget som handlar om att säkerställa att arbetet utifrån förordning 2001:526 behandlas i dialoger mellan regering och ansvariga myndigheter. Detta som en konsekvens av att Socialstyrelsen avstyrker förslaget att låta förordningen ersätta instruktionstexter och särskilda uppdrag. Socialstyrelsen ställer sig positiv till en ökad dialog mellan regeringen och ansvariga myndigheter, eftersom flera myndigheter erfarit att tidigare dialoger till stor del förts via MFD. Socialstyrelsen ställer sig dock tveksam till den föreslagna detaljstyrningen av dialogerna mellan regeringen och ansvariga myndigheter. Förslag 17. Regeringen arbetar fram en gemensam vision för funktionshinderspolitiken med SKL och upprättar en överenskommelse. Socialstyrelsen avstyrker den del av förslaget som handlar om att ta fram en vision. Myndigheten välkomnar att SKL föreslås få en synligare roll i kommande funktionshinderspolitiska strategin men menar att de nationella målen bör gälla även här. Socialstyrelsen menar att det inte skulle vara konstruktivt att ta fram en särskild vision, separat från övrigt arbete. För att arbetet ska bli effektivt 5 Att följa levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2009)
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 8(9) bedömer MFD att en ökad samverkan mellan myndigheter är positivt samt att fler aktiviteter än nu bör genomföras av flera aktörer gemensamt (sid. 46). Socialstyrelsen befarar dock att två parallella nationella styrdokument skulle kunna försvåra samverkan och dialog mellan statliga myndigheter och kommuner och landsting. Myndigheten förordar därför att även SKL:s arbete utgår från de funktionshinderspolitiska målen samt effektmålen för respektive samhällsområde. Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget att upprätta en överenskommelse. Erfarenheter visar att överenskommelser kan vara effektiva styrmedel. Samtidigt har Riksrevisionen nyligen genomfört en granskning av riktade statsbidrag 6, vars slutsatser och bedömningar bör vägas in vad gäller en eventuell överenskommelse inom ramen för en ny funktionshinderspolitisk strategi. Socialstyrelsen bedömer därutöver att förhållandet behöver förtydligas mellan MFD:s förslag och förslaget att ansvars- och finansieringsprincipen ska gälla för stat, landsting och kommuner (förslag 3). Övriga kommentarer Socialstyrelsen saknar fördjupade resonemang gällande de föreslagna myndigheterna med ansvar för kunskapsområden (som till stor del motsvarar dagens sektorsmyndigheter). Endast i förslag 4 nämns dessa myndigheter, och MFD föreslår att ansvar för planering och uppföljning ska motsvara ansvaret för myndigheter med särskilt ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken (som till stor del motsvarar dagens strategiska myndigheter). Därmed likställer MFD dessa nivåer både vad gäller planering och uppföljning. Socialstyrelsen menar att de föreslagna myndigheterna med ansvar för kunskapsområden torde få stor inverkan på genomförandet av funktionshinderspolitiken och att beskrivningen av deras roll behöver bearbetas ytterligare. I det skriftliga underlaget till MFD skrev Socialstyrelsen följande: Delmålen har medfört att arbetet blivit mer fokuserat än under tidigare period. Samtidigt är upplevelsen hos oss som arbetat med frågan att MFD inte i tillräcklig grad uppmärksammat och tillvaratagit myndigheternas sektorsansvar, det vill säga det ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken som flera myndigheter har inskrivna i sina instruktioner. Det innebär att det breda funktionshinderspolitiska arbetet har fått stå åt sidan till förmån för avgränsade delmål och dess indikatorer. 7 Socialstyrelsen befarar att detta riskerar bli fallet även fortsättningsvis. 6 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. RIR 2016:29 (Statskontoret, 2016) 7 Förfrågan från Myndigheten för delaktighet om skriftligt underlag angående erfarenheter och inspel gällande rådande och framtida funktionshinderspolitik, Socialstyrelsen diarienr 29379/2015.
SOCIALSTYRELSEN 2016-12-20 Dnr 27517/2016 9(9) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Olivia Wigzell. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Natalia Borg och enhetschefen Eva Wallin deltagit. Karin Flyckt har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Olivia Wigzell Karin Flyckt