Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil: EU-genomsnitt och resultat för Sverige Population: EU 18+ (i Österrike 16+) Omfattning: EU 27 (26 830 EU-medborgare) 1 Svenskt urval: 1 047 2 Antalet röstande i det svenska urvalet: 477 3 Tidsperiod för intervjuerna: 12 juni 6 juli 2009 För att underlätta jämförelser har denna eftervalsundersökning samma format och struktur som den allmänna undersökningen med de första resultaten (där EU-genomsnittet och större nationella trender presenteras). I detta dokument lyfts de svenska resultaten i varje enskild varje fråga fram och jämförs med EU-genomsnittet. 1 Resultaten av denna eftervalsundersökning har vägts sociodemografiskt och politiskt för att garantera dess representativitet. 2 Svarande som är röstberättigade. 3 Svarande som uppgav att de hade röstat i valet till Europaparlamentet 2009. 1/13

I. VALDELTAGANDE OCH POLITISK SAMHÖRIGHET A. Deltagande i EU-valet 2009 Q1. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2009 VALDELTAGANDE 43 % 45,5 % ANDEL SOM INTE RÖSTADE 57 % 54,5 % Väljarprofil 4 KÖN Män 44 % 44 % Kvinnor 42 % 47 % ÅLDER 18 24 år 29 % 31 % 25 39 år 36 % 41 % 40 54 år 44 % 40 % 55 år och äldre 50 % 53 % UTBILDNING (avslutad) Vid 15 års ålder eller tidigare 43 % 31 % vid 16 19 års ålder 40 % 34 % Vid 20 års ålder eller senare 52 % 58 % Studerar fortfarande 34 % 38 % * KÄNSLA AV SAMHÖRIGHET MED EUROPA Ja 49 % 51 % Nej 34 % 30 % ** PÅVERKAD AV VALKAMPANJEN Ja 47 % 48 % Nej 36 % 31 % *Känsla av samhörighet med Europa: Det samlade genomsnittet ja-svar för både dem som röstade och dem som inte röstade är 64 procent för hela EU och 76 procent för Sverige. **Påverkad av valkampanjen: Det samlade genomsnittet ja-svar för både dem som röstade och dem som inte röstade är 67 procent för hela EU och 86 procent för Sverige. Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga. I tabellen visas profilen för de som röstade. Valdeltagandet i EU-valet 2009 var något högre i Sverige än i EU som helhet. Dessutom kan följande betydande skillnader konstateras: I Sverige är andelen kvinnor som röstade något högre än andelen män som röstade (47 procent jämfört med 44 procent). Detta skiljer sig från EU-genomsnittet (44 procent för män och 42 procent för kvinnor). I likhet med EU-genomsnittet ökar valdeltagandet med åldern men valdeltagandet i gruppen i 40 54 år var relativt sett lägre än EUgenomsnittet. 4 Resultaten för variabler i kursiv stil ska tolkas med försiktighet eftersom få personer tillfrågades i dessa kategorier. 2/13

Andelen väljare som avslutade sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare är lägre än i hela EU (31 procent mot 43 procent). Andelen väljare som avslutade sin utbildning vid 20 års ålder eller senare är högst av alla undergrupper som avser utbildningsnivå i Sverige och ligger över EU-genomsnittet (58 procent jämfört med 52 procent). B. Deltagande i nationella val Q9 Deltagande i det senaste nationella valet VALDELTAGANDE 72 % 84 % ANDEL SOM INTE RÖSTADE 1 28 % 16 % Väljarprofil 5 KÖN Män 72 % 85 % Kvinnor 72 % 83 % ÅLDER 18 24 år 38 % 26 % 25 39 år 64 % 87 % 40 54 år 77 % 91 % 55 år och äldre 82 % 93 % UTBILDNING (avslutad) Vid 15 års ålder eller tidigare 76 % 85 % Vid 16 19 års ålder 70 % 76 % Vid 20 års ålder eller senare 80 % 94 % Studerar fortfarande 40 % 32 % * KÄNSLA AV SAMHÖRIGHET MED DET EGNA LANDET Ja 75 % 85 % Nej 51 % 66 % * Känsla av samhörighet med det egna landet: Det samlade genomsnittet ja-svar för både dem som röstade och dem som inte röstade är 64 procent för hela EU och 76 procent för Sverige 1 Inklusive respondenter som svarade jag vet inte : 3 procent i EU och 0,9 procent i Sverige. 2 Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga. I tabellen visas profilen för de som röstade. Till skillnad från EU-valet 2009 var valdeltagandet bland män i det senaste nationella valet i Sverige något högre än valdeltagandet bland kvinnor (85 procent mot 83 procent), även om skillnaden mellan könen inte är så stor. Den enda grupp som skiljer sig från genomsnittet är den yngsta gruppen svarande (18 24 år). Av dessa röstade endast 26 procent, vilket är färre än EU-genomsnittet på 38 procent och färre än andelen ungdomar som röstade i EU-valet 2009 (31 procent). 5 Resultaten för variabler i kursiv stil ska tolkas med försiktighet eftersom få personer tillfrågades i dessa kategorier. 3/13

I det senaste nationella valet i Sverige var valdeltagandet bland de personer i undersökningen som hade avslutat sin utbildning när de var 15 år eller yngre lika högt som det genomsnittliga valdeltagandet (det totala valdeltagandet var 84 procent, för denna undergrupp var det 85 procent). Notera att i EU-valet 2009 var valdeltagandet i denna grupp lägre än genomsnittet (31 procent jämfört med 45,5 procent för hela Sverige). C. Politisk samhörighet Q10. Står du politiskt nära något av de politiska partierna? Ja, mycket nära 13 % 14 % Ja, ganska nära 30 % 45 % Nej, inte särskilt nära 28 % 27 % Nej, inte alls nära 26 % 13 % Vet ej 3 % 1 % I Sverige är andelen tillfrågade personer som svarade att de står mycket nära ett politiskt parti mycket högre än EU-genomsnittet (om man lägger ihop svaren ja, mycket nära och ja, ganska nära är det svenska genomsnittet 59 procent jämfört med 43 procent för EU) men om vi studerar resultaten närmare upptäcker vi följande: Andelen tillfrågade som anger att de står mycket nära ett politiskt parti är i stort sett lika stor som i hela EU (14 procent mot 13 procent). Andelen tillfrågade som anger att de står ganska nära är däremot mycket högre än EU-genomsnittet (45 procent mot 30 procent). Detta beror främst på resultaten i andra ändan av skalan, eftersom bara 13 procent av de tillfrågade inte identifierar sig med något av partierna (EU 26 procent) 4/13

Q10 Står du politiskt nära något av de politiska partierna? EU27 43 % 59 % KÖN Män 45 % 59 % Kvinnor 41 % 59 % ÅLDER 18 24 år 30 % 28 % 25 39 år 36 % 56 % 40 54 år 42 % 56 % 55 år och äldre 52 % 69 % UTBILDNING (avslutad) Vid 15 års ålder eller tidigare 45 % 58 % Vid 16 19 års ålder 40 % 52 % Vid 20 års ålder eller senare 50 % 68 % Studerar fortfarande 36 % 30 % *Summan av svaren ja, mycket nära och ja, ganska nära. ** Resultaten i kursiv stil ska tolkas med försiktighet eftersom få personer tillfrågades i dessa kategorier. En sociodemografisk analys av samma fråga visar följande: Kön spelar ingen roll när det gäller att avgöra hur nära en tillfrågad person anser sig stå eller inte stå ett politiskt parti. Den yngsta gruppen (18 24 år) och studenter är de som i lägst utsträckning anger att står nära ett parti (28 procent respektive 30 procent), vilket till och med är lägre än siffrorna för hela EU för samma grupper (30 procent respektive 36 procent). Den grupp i Sverige som i störst utsträckning säger sig stå nära ett politiskt parti är gruppen 55 år och äldre (69 procent) och de som avslutade sin utbildning vid 20 års ålder eller senare (68 procent). 5/13

II. PÅVERKAN FRÅN VALKAMPANJEN Q8. Minns du någon kampanj på tv, Internet eller reklamaffischer, i tidningar eller på radio som uppmanade människor att gå och rösta i EU-valet? EU27 67 % 86 % KÖN Män 69 % 87 % Kvinnor 64 % 86 % Ålder 18 24 år 66 % 69 % 25 39 år 64 % 90 % 40 54 år 69 % 88 % 55 år och äldre 67 % 88 % UTBILDNING (avslutad) 15 år eller yngre 60 % 78 % 16 19 år 67 % 85 % 20 år eller äldre 73 % 91 % Studerar fortfarande 68 % 72 % *Summan av ja -svar ** Resultaten i kursiv stil ska tolkas med försiktighet eftersom få personer tillfrågades i dessa kategorier. Påverkan av valkampanjen inför EU-valet var större i Sverige än EU-genomsnittet (86 procent av de tillfrågade minns kampanjen, medan EU-genomsnittet är 67 procent). Även om alla undersökta sociodemografiska kategorier i högre grad än EU-genomsnittet uppger att de kommer ihåg kampanjen är skillnaden minst i gruppen 18 24 år (Sverige 69 procent, EU 66 procent). De tillfrågade som bäst kommer ihåg kampanjen är gruppen 25 39 år (90 procent mot 64 procent i EU). 6/13

III. VÄLJARNA PROFIL OCH MOTIVERING Följande frågor (Q3a, Q4d och Q5) ställdes bara till dem som uppgav att de hade röstat i EU-valet 2009 (43 procent i EU och 45,5 procent i Sverige). A. Tidpunkt för beslutet om vem man skulle rösta på Q3a. När beslöt du att rösta på det politiska parti eller den kandidat som fick din röst i EU-valet nyligen? Du har alltid röstat på samma parti/kandidat 50 % 26 % Du bestämde dig för ett par månader sedan 21 % 26 % Du bestämde dig för ett par veckor sedan 13 % 20 % Du bestämde dig ett par dagar före valet 9 % 17 % Du bestämde dig på valdagen 6 % 10 % * Den här frågan ställdes till dem som uppgav att de hade röstat i EU-valet. Låt oss först gå tillbaka till svaren på fråga Q10 (samhörighet med ett politiskt parti). Jämfört med EU-genomsnittet anser sig då en stor andel av de personer i Sverige som deltog i undersökningen stå mycket eller ganska nära ett visst parti. Om vi tittar på Q3a, som rör tidpunkten för beslutet om vem man skulle rösta på, kan vi se att även om personerna identifierar sig med ett visst partis åsikter röstar de inte automatiskt på detta parti. Tidpunkten för beslutet om vem man skulle rösta på skiljer sig markant från EU-genomsnittet enligt följande: Endast 26 procent av dem som svarade att de hade röstat i EU-valet 2009 röstade på samma parti som de alltid röstar på (50 procent i EU). Ytterligare 26 procent bestämde sig ett par månader för valet. Att bestämma sig ännu senare, ett par veckor eller dagar före valet, är mycket vanligare i Sverige än i EU som helhet. 20 procent av dem som röstade uppgav att de bestämde sig ett par veckor före valet (EUgenomsnittet är 13 procent) och 17 procent bestämde sig ett par dagar före valet (9 procent i EU). Andelen tillfrågade som bestämde sig i sista minuten (på valdagen) är också högre än genomsnittet (10 procent mot 6 procent). 7/13

B. Skälen till att rösta Q4d. Vilka är de viktigaste skälen till att du bestämde dig för att gå och rösta i EUvalet nyligen? Det är min medborgerliga plikt 47 % 71 % Jag röstar alltid 40 % 39 % Jag stöder det parti som ligger mig närmast 24 % 29 % Genom att rösta i EU-valet kan jag åstadkomma förändring 19 % 42 % Jag är för EU 16 % 15 % Jag känner mig som en europé/eu-medborgare 13 % 14 % Jag vill uttrycka mitt missnöje 11 % 9 % Jag vill stödja min regering 9 % 5 % EU spelar en viktig roll i mitt dagliga liv 6 % 5 % Jag vill straffa min regering 5 % 1 % Jag är mycket intresserad av Europafrågor 5 % 6 % Informationen under valkampanjen övertygade mig att gå och rösta 5 % 5 % Jag vill straffa EU 2 % 5 % (ENDAST I LÄNDER MED RÖSTPLIKT) Det är obligatoriskt att rösta 2 % Något annat (SPONTANA SVAR) 1 % 1 % Vet ej 1 % 0 % * FET STIL markerar de tre främsta skälen i landet i fråga. ** Den här frågan ställdes till dem som uppgav att de hade röstat i EU-valet. *** Summan av svar, max tre alternativ. Att rösta för att det är en medborgerlig plikt är det viktigaste skälet som svarande i Sverige uppger på frågan varför de bestämde sig att gå och rösta i EU-valet 2009. Denna andel är mycket högre än EU-genomsnittet (71 procent mot 47 procent). Det andra skäl som också skiljer sig jämfört med EU-genomsnittet är tron på att man kan åstadkomma förändring genom att rösta i EU-valet: 42 procent av de tillfrågade valde detta alternativ som skäl för sitt valdeltagande, jämfört med EU-genomsnittet på 19 procent. Det näst viktigaste skälet överlappar eventuellt det viktigaste: 39 procent uppgav jag röstar alltid som skäl för sitt valdeltagande. 8/13

C. Sakfrågor som utgjorde skäl till att gå och rösta QK5. Vilka sakfrågor gör att du går och röstar i EU-valet? Den ekonomiska tillväxten 41 % 34 % Arbetslösheten 37 % 31 % Framtiden för pensionerna 22 % 8 % EU:s roll på den internationella arenan 22 % 23 % EU-institutionernas makt och befogenheter 19 % 16 % Brottsligheten 18 % 21 % Inflationen och köpkraften 18 % 6 % Invandringen 16 % 11 % Kampen mot klimatförändringarna 16 % 43 % Europeiska värden och europeisk identitet 16 % 16 % Energifrågan 13 % 15 % Den gemensamma valutan, euron 12 % 18 % Terrorismen 11 % 9 % Jordbruket 11 % 12 % Livsmedelssäkerheten 9 % 15 % Något annat (SPONTANT SVAR) 4 % 3 % Inget (SPONTANT SVAR) 12 % 15 % Vet ej 3 % 4 % * FET STIL markerar de tre främsta skälen i landet i fråga. ** Den här frågan ställdes till dem som uppgav att de hade röstat i EU-valet. *** Summan av svar, max tre alternativ. Den viktigaste frågan för svenska väljare i EU-valet 2009 var kampen mot klimatförändringarna. Detta alternativ valdes av 43 procent av de tillfrågade (mer än dubbelt så många som EU-genomsnittet på 16 procent). På andra plats kommer ekonomisk tillväxt (34 procent), men detta är inte alls lika viktigt som i hela EU (41 procent). Arbetslösheten kommer trea (31 procent) men är återigen inte en lika viktig fråga för de svenska väljarna som för väljarna i EU som helhet (37 procent). Den tredje ekonomiska sakfrågan, inflationen och köpkraften, var en fråga som endast 6 procent av de tillfrågade i Sverige uppgav som viktig, jämfört med EU-genomsnittet på 18 procent. Framtiden för pensionerna var dessutom en långt mindre viktig fråga för de svenska väljarna (8 procent mot 22 procent). Däremot nämndes livsmedelssäkerheten, en mindre viktig fråga i resten av EU (9 procent), av 15 procent av de tillfrågade i Sverige. 9/13

IV. SOFFLIGGARNA PROFIL OCH MOTIVERING Följande frågor, Q3b och Q4b, ställdes bara till dem som uppgav att de INTE hade röstat i EU-valet 2009 (57 procent i EU och 54,5 procent i Sverige). A. Tidpunkt för beslutet om att inte rösta Q3b. När beslöt du att INTE rösta i valet till Europaparlamentet nyligen? Du röstar aldrig 22 % 17 % Du bestämde dig för ett par månader sedan 18 % 18 % Du bestämde dig för ett par veckor sedan 15 % 12 % Du bestämde dig ett par dagar före valet 16 % 18 % Du bestämde dig på valdagen 16 % 26 % Vet ej 13 % 9 % *Den här frågan ställdes till dem som uppgav att de inte hade röstat i EU-valet. Jämfört med EU-genomsnittet utmärks de tillfrågade personer i Sverige som inte röstade i EU-valet av följande: De fattade till stor del ett spontant beslut om att inte gå och rösta (26 procent jämfört med 16 procent i EU) Dessutom är andelen som aldrig röstar mycket lägre (17 procent mot 22 procent). 10/13

B. Skäl att inte rösta Q4b. Vilka är de huvudsakliga skälen till att du INTE röstade i valet till Europaparlamentet nyligen? Allmän brist på tilltro till politiken/allmänt missnöjd med politiken 28 % 21 % Ointresserad av politik 17 % 8 % Min röst betyder/förändrar ingenting 17 % 13 % På semester/inte hemma 10 % 11 % Upptagen/inte tid/arbete 10 % 14 % Vet inte mycket om Europeiska unionen/europaparlamentet eller 10 % 20 % valet till Europaparlamentet Jag röstar sällan eller aldrig 10 % 6 % Jag är inte intresserad av Europafrågor 9 % 5 % Jag är missnöjd med Europaparlamentet som institution 8 % 16 % Sjuk/hälsoproblem vid tidpunkten för valet 7 % 5 % Avsaknad av offentlig debatt/avsaknad av valkampanj 6 % 12 % Upptagen med en familje-/fritidsaktivitet 5 % 9 % EU-motståndare 4 % 13 % Registrerings- eller röstkortsproblem 3 % 4 % Visste inte att det var val 2 % 1 % Något annat (SPONTANT SVAR) 6 % 8 % Vet ej 3 % 2 % * FET STIL markerar de tre främsta skälen i landet i fråga. ** Den här frågan ställdes till dem som uppgav att de inte hade röstat i EU-valet. *** Summan av svar, max tre alternativ. Det främsta skälet till att man inte röstade är detsamma som i resten av EU, nämligen en allmän brist på tilltro till politiken/allmänt missnöje med politiken. Detta är emellertid mindre uttalat i Sverige (21 procent) än i resten av EU (28 procent). Bristande kunskap om EU/Europaparlamentet eller valet till Europaparlamentet var det näst viktigaste skälet för att inte gå och rösta i Sverige (20 procent mot 10 procent i EU). Det tredje vanligaste skälet var missnöje med Europaparlamentet som institution (16 procent mot 8 procent i EU). Om man lägger till den jämförelsevis höga andel som inte röstade på grund av att de definierar sig som EU-motståndare (13 procent i Sverige, 4 procent i EU) och klagomålen om avsaknad av valkampanj/debatt (12 procent i Sverige, 6 procent i hela EU) verkar det som om de svarande i Sverige som inte gick och röstade ofta gjorde ett medvetet val att inte rösta och att detta direkt kan hänföras till EU och hur EU uppfattas. Bortsett från det första skälet att inte rösta hade detta beslut därför inte så mycket att göra med det allmänna politiska missnöjet i Sverige, eftersom endast 8 procent uppgav att de inte röstade på grund av att de är ointresserade av politik (EU-genomsnittet är 17 procent). Andelen röstskolkare som säger att deras röst inte förändrar någonting ligger också under genomsnittet (13 procent i Sverige, 17 procent i EU). 11/13

V. ÅSIKTER OM OCH ATTITYDER TILL EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONEN A. Europaparlamentet Q7. För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Du hade all information du behövde för att kunna välja vem du skulle rösta på i EU-valet nyligen 53 % 58 % Europaparlamentet bryr sig om EU-medborgarnas intressen 46 % 72 % * Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga. Summan av svaren ja, stämmer ganska bra. I Sverige anser en mycket högre andel än EU-genomsnittet att Europaparlamentet bryr sig om EU-medborgarnas intressen (72 procent mot 46 procent). B. Europeiska unionen Q7 För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Du litar på EU:s institutioner 50 % 50 % (VÅRT LANDS) medlemskap i EU är bra 69 % 63 % Du känner dig som medborgare i EU 64 % 73 % Du känner samhörighet med (VÅRT LAND) 91 % 97 % Du känner samhörighet med Europa 64 % 76 % Du är mycket intresserad av politik 39 % 40 % * Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga. Summan av svaren ja, stämmer ganska bra. Det finns ingen skillnad i förtroendet för EU:s institutioner mellan de tillfrågade i Sverige och EU-genomsnittet. Däremot är det färre, men trots allt en betydande andel, som uppfattar EU-medlemskapet som något positivt (63 procent mot 69 procent). De svarande i Sverige känner sig i högre grad som EU-medborgare (73 procent mot 64 procent). Både siffrorna för samhörighet med Sverige och samhörighet med Europa ligger över EU-genomsnittet. 12/13

VI. VALRESULTATETS BETYDELSE Q7. För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Det är mycket viktigt för dig vilka kandidater som valdes till ledamöter av Europaparlamentet 49 % 52 % Det är mycket viktigt för dig vilket politiskt parti som fick flest mandat i valet till Europaparlamentet 50 % 53 % * Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga. Summan av svaren ja, stämmer ganska bra. Det finns inga större skillnader mellan svarande i Sverige och EU-genomsnittet när det gäller valresultatets betydelse. Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen För mer information: Jacques Nancy (+32 2 284 24 85) Nives Žun (+32 2 284 06 55) 13/13