Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 2 INLEDNING Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus består av 5 ambulanser och 1 sjuktransportbil placerade på 4 stationer (Kungälv 2, Ale 1, Stenungsund 1 och Tjörn 1). I upptagningsområdet som är ungefär 1100 km2 finns 120 000 invånare. 2009 hade ambulansverksamheten närmare 12 500 uppdrag. Ambulansverksamheten vill förbättra och utveckla sina rutiner för ett optimalt omhändertagande av våra patienter. Därför försöker vi fråga våra patienter hur de uppfattar den vård de får. Vi vill också säkerställa att kvinnor och män behandlas lika i vår verksamhet. Vi har under slutet av 2009 och under hela 2010 arbetat med två studier inom ett projekt kallat Gör Det Jämt. Vi har fått handledning av programmet Gör Det Jämt som är en del av Kunskapscentrum för Jämställd Vård. Efter genomgånget program är deltagarna förbättringsledare inom sina respektive verksamheter. Rapport del 2 som presenteras här handlar om patientstyrning och om huruvida ambulanspersonalens bedömning av vårdnivå överensstämmer med mottagande läkares.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 3 SYFTE Syftet med studien var att kartlägga graden av överensstämmelse i bedömningen avseende vårdnivå mellan ambulanspersonal och akutmottagningens läkare utifrån patientens vitala parametrar och anamnes. Man ville särskilt undersöka om bedömningarna överensstämde mellan personalkategorierna avseende ålder och kön. METOD 2000 frågeformulär (se bilaga) har besvarats av ambulanspersonal och mottagande läkare oberoende av varandra. Ambulanspersonal på samtliga stationer och mottagande läkare på Akutmottagningen fyllde på löpnummerförsedda blanketter i datum, klockslag för bedömning av patienten, patientens kön och personnummer (6 siffror), egen personalkategoritillhörighet och erfarenhet/kompetens (=antal tjänsteår och vidareutbildning för ambulanspersonal och ul/at/st/specialist för läkare). Till sist angavs vilken vårdnivå man bedömde som lämpligast för patienten ifråga, d.v.s. valet mellan akutmottagning, direktinläggning, vårdcentral eller expektans i hemmet med eventuell senare sjukvårdskontakt. Datainsamlandet skedde under perioden maj oktober 2010. Vårdnivån bedömdes utifrån: 1. Akutmottagning rätt nivå 2. Primärvård/ Vårdcentral i stället 3. Avvaktan i hemmet ev. kombinerad med annan vårdnivå som t.ex. vårdcentral nästkommande dag 4. Direktinläggning på vårdavdelning. Efter ifyllande av ovannämnda uppgifter rev ambulanspersonalen av del 1 av blanketten och placerade den i speciell brevlåda och lämnade vidare del 2 till mottagande läkare som efter sin bedömning lade den i samma brevlåda. Respektive yrkesgrupp hade således inte kännedom om varandras bedömningar. Blanketterna samlades in löpande och jämfördes.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 4 RESULTAT Insamlandet av data skedde under perioden maj oktober 2010. Totalt utfördes 2222 ambulansuppdrag under perioden vilket innebar att 75 % av alla patienter bedömdes. Av 2000 blanketter fick vi in 1662 giltiga. Det ger en svarsfrekvens på 83 %. Totalt bortfall var 338st (17 %). Läkarna stod för det största bortfallet med 241 blanketter som inte kunde återfinnas och 37 som inte fylldes i. Några blanketter försvann helt; både del 1 och 2 (53).

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 5 FÖRDELNING KVINNOR MÄN 806 kvinnor och 856 män har bedömts. Kvinnorna dominerade i åldersgruppen >80år (57%), medan männen var fler i åldrar <80år (55%). Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan kvinnor och män avseende ambulansfärd under olika veckodagar. En tendens till fler män lördagar och söndagar noterades, särskilt i gruppen 16-24 år.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 6 VÄNTETID Väntetiden är beräknad på tiden mellan ambulanspersonalens och läkarens vårdnivåbedömning. Medel väntetiden var 55 minuter. Kvinnor i åldern 65 79 år väntade 12 minuter längre i genomsnitt än männen. I alla andra åldergrupper var skillnaderna mindre. Väntetiden ökade något med åldern.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 7 BEDÖMNING AV VÅRDNIVÅ Ambulanssjuksköterskor och läkare gjorde vårdnivåbedömning av 1662 patienter, 806 kvinnor och 856 män. De flesta patienterna som hämtats med ambulans (85 %) borde enligt denna bedömning söka akutmottagningen, men 250 (15 %) av patienterna bedömdes av läkare ha kunnat söka annan hjälp än akutmottagning. Läkare har i något större utsträckning än ambulanspersonal föreslagit vårdcentral eller avvaktan i hemmet, medan ambulanspersonal oftare önskade direktinläggning. Läkarna bedömde också oftare att kvinnorna skulle ha kunnat avvakta hemma eller söka vårdcentralen än de bedömde att männen kunde ha gjort detsamma. Sex procent av kvinnorna skulle ha avvaktat i stället för att söka akutmottagningen, medan endast 3 procent av männen skulle ha avstått från att söka akut vård. Skillnaden är signifikant. I 48 fall har ambulanspersonalen bedömt att patienten kunde söka VC där mottagande läkare gjort bedömningen att akutmottagningen var rätt. I 22 fall bedömde ambulanspersonalen att patienten kunde ha avvaktat där mottagande läkare bedömde att akutmottagningen var rätt.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 8 SAMSTÄMMIGHET SSK/LÄK Resultatet gav en total samstämmighet i bedömningarna i 1388 fall motsvarande 84 %.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 9 Jämförelsen gäller samstämmighet mellan Ambulanssjuksköterska utan vidareutbildning (VUB) och mottagande läkare. Samstämmigheten mellan Ambulanssjuksköterska med VUB och mottagande läkare är likartad. Ytterligare parametrar var antal tjänsteår i ambulansverksamheten, vilket gav än mindre avvikelser i samstämmighet och därför inte redovisas grafiskt.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 10 DISKUSSION Av 2000 bedömningsblanketter kom det in 1662 giltiga, 806 kvinnor och 856 män, vilket gav en svarsfrekvens på 83 %. Bortfallet uppfattas som litet i en akutverksamhet som denna. Sammanfattningsvis åkte något fler män än kvinnor ambulans. I gruppen över 80 år var emellertid kvinnorna flest förenligt med att svenska kvinnor blir äldre än svenska män. I yngre åldrar dominerade i stället männen. Detta kan ses som ett förväntat fynd då män oftare råkar ut för olyckor som kräver ambulanstransport till sjukhus. Små könsskillnader syntes avseende veckodag, men något fler män inkom under lördagar och söndagar. Framför allt kom yngre män under veckosluten, vilket kanske också kan förklaras utifrån mäns större riskbenägenhet. Läkarna bedömde att kvinnor oftare än män kom till akuten, när de skulle kunnat avvakta i hemmet eller söka vårdcentral. Sex procent av kvinnorna som sökte Akutmottagningen skulle ha kunnat avvakta, medan endast 3% av männen bedömdes ha kunnat låta bli att söka akut. Skillnaden var signifikant. Motsvarande skillnad i bedömningen kvinnor/män sågs inte bland ambulanspersonalen. Den signifikanta skillnaden i läkarbedömningen av olika genus kan vara en slump och skillnaden mellan personalgrupperna kan man i nuläget bara spekulera i, men fyndet är värt en uppföljning. Den tid som förflöt mellan ambulanspersonalens och läkarens bedömning, här kallad medelväntetiden blev 55 minuter. Detta kan uppfattas som lång tid att vänta för patienter som kommer in med ambulans och på larm. Dessa patienter borde rimligen bedömas och få träffa läkare omgående. Emellertid finns det anledning att reservera sig för resultaten avseende just den uppgivna väntetiden, då detta inte var en central och certifierad del av undersökningen. Väntetiden räknades helt enkelt från det att ambulanspersonalen lämnade sin blankett, vilket sannolikt kunde ske omedelbart vid ankomsten fram till dess att läkaren fyllde i blanketten, vilket ofta kunde vara det sista som läkaren gjorde, efter omhändertagande av patienten och efter diktering. Medelväntetiden till läkare är för alla patienter (inklusive de som inte kommer med ambulans) annars längre på sjukhuset, nämligen drygt 1,5 timmar och genomloppstiden är omkring 4 timmar. Om vi har fångat genomloppstiden med vår inexakta metod så kan väntetiden på 55 minuter däremot uppfattas som god. Väntetiden verkade öka med stigande ålder. En förklaring till detta skulle kunna vara att väntetiden står för genomloppstid och att handläggningen tar längre tid för äldre individer. Kvinnor i åldern 65 79 år väntade 12 minuter längre än männen. Skillnaden var inte signifikant. I alla andra åldergrupper var skillnaderna mellan könen mindre. Ambulanssjuksköterskan och mottagande läkare gjorde samma bedömning av rimlig vårdnivå i 84 % av fallen. Kompetensnivån för enskilda sjuksköterskor och läkare kunde i denna studie inte visa någon inverkan på överensstämmelsen mellan personalgrupperna. I de fall man inte gjorde samma bedömning valde ambulanspersonalen oftare akutmottagningen som rätt instans. Risken för att patienterna inte skulle få tillräcklig vård tycks därför liten om man skulle låta ambulanspersonalens bedömningar vara mer

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 11 vägledande. I de få fall ambulanspersonalen bedömt vårdbehovet som mindre än mottagande läkare uppfattade vi att detta oftast skett under den tid då vårdcentralen var stängd, vilket torde ha påverkat läkarens bedömning. En fördjupad studie avseende denna grupp kan vara motiverad för att fullt ut klargöra riskerna innan man tar konsekvensen och överlåter prioritering till ambulanspersonal avseende verkligt val av vårdnivå. Nästan 250 patienter bedömdes under perioden kunna söka annan vårdnivå än akutmottagningen t.ex. vårdcentral, avvakta i hemmet eller direktinläggas på avdelning. Närmare 500 patienter skulle ha kunnat avlastas akutmottagningen under ett år. I framtiden skulle ett utökat samarbete mellan ambulanssjukvården, kommunen och dess läkare, primärvården, sjukhuset med akutmottagning och övriga enheter t.ex. geriatrik kunna leda till förbättrade patientflöden. Med rätt vårdnivåbedömning av ambulanspersonalen redan i hemmet/boendet skulle fler patienter kunna styras till rätt vård, i rätt tid, och med rätt resurs på ett kostnadseffektivt sätt. För detta krävs gott samarbete, rätt resurser, befogenheter, kompetens och styrdokument. Samtidigt som vår undersökning pekar på framtida möjligheter att leda patienten mer rätt i vården än nu genom en organisationsförändring finns anledning att djupstudera de patienter som ambulanspersonalen i denna undersökning har velat prioritera lägre än läkarna. När man diskuterar patientsäkerhet kan man ofta konstatera att de gångerna patienter felbehandlats har det varit de första stegen i vårdkedjan som har brustit. Det åvilar därför ambulansverksamheten ett stort ansvar ur denna aspekt redan i dag och ett stort ansvar för hela sjukvården att vid en förändring med utökning av befogenheterna för ambulanspersonalen finna lämpliga former.

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 12 Bilaga 1: Kontaktuppgifter Projektansvarig: Per Lilja Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus per.lilja@vgregion.se 0303-74 35 00 Medicinskt ansvarig: Joachim Linde-Rahr Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Joachim.linde-rahr@vgregion.se 0303-74 35 04 Projektledare: Mikael Bengtsson Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus mikael.bengtsson@vgregion.se 0303-74 35 05 Projektgrupp: Tommy Claesson Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus tommy.claesson@vgregion.se 0303-74 35 01 Handledare: Jeanette Bäfverfeldt verksamhetsutvecklare Kunskapscentrum för jämställd vård jeanette.bafverfeldt@vgregion.se 031-705 17 73 Granskad av: Mikael Kjerfve Statistiker, analysavdelningen Kunskapscentrum för jämställd vård mikael.kjerfve@vgregion.se 031-705 17 76 Eva Grimbrandt Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus eva.grimbrandt@vgregion.se 0303-74 35 02 Lena Gunnarsson verksamhetsutvecklare Kunskapscentrum för jämställd vård lena.gunnarsson@vgregion.se 031-705 17 74 Elisabet Wennberg, docent Verksamhetschef An/Op/IVA/Ambulans Kungälvs sjukhus elisabet.wennberg@vgregion.se 0303-98651

Ambulansverksamheten, Kungälvs Sjukhus 13 Bilaga 2. Blankett X 12 X 1/12 16:30 630911 X X X 17:30 1/12 630911 X