-2, BILDN :00

Relevanta dokument
-2, BILDN :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-KS :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-KS :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-SV :00

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

-2, BILDN :00

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

STADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI

-2, BILDN :00

-2, MUSINST :00

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN :00

-2, BILDN :00

JAKOBSTADSREGIONENS GYMNASIENÄMND

-2, BILDN :00

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

-2, BILDN :00

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen

Statsrådets förordning

1 Konstaterande av beslutförhet 3. 2 Val av protokolljusterare 4. 3 Fastställande av föredragningslista 5. 4 Anmälningsärenden 6

-2, STST :00

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

STADEN JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNKI

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Lagens syfte och de allmänna bibliotekens uppgifter med samhällelig genomslagskraft i centrum

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

-2, BILDN-IS :00

-2, BILDN :00

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsvården

-2, BILDN-KS :00

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Helsingfors stad Föredragningslista 4/2013 Direktionen för svenska arbetarinstitutet DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

-2, BILDN-KS :30

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

-2, BILDN :00

VERKSAMHETSSTADGA FÖR BILDNINGSVÄSENDET I STADEN JAKOBSTAD

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )

KALLELSESIDA Utfärdat Kommungården, nämndrummet

idrott och motion ger hälsa och var och en bör känna sitt samhällsansvar och sköta om sin kropp en sund själ i en sund kropp

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Så främjar biblioteket barns läsande och läskunnighet Näin kirjasto edistää lasten lukemista ja lukutaitoa

Över- / underskott åren

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Måndagen den 15 maj 2017, kl Pedersöre kommungård, Bennäs

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Den elektroniska studentexamen utvidgas under året att gälla flera ämnen.

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Kaskö stads informationsstrategi

EKONOMIPLAN

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

BILDNINGSTJÄNSTERNAS UTVECKLINGSPLAN

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

-2, BILDN-IS :30

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

G; Stfge 155. Bildningsnämndens. Verksamhetsplan

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Budget 2019 samt plan för ekonomin åren KULTURVERKSAMHET

Framtidsdalen. - Målsättning för arbetet är att göra upp en utvecklingsplan för bildningen

1. Miljöfostran in Ingå

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Transkript:

-2, BILDN 2015-09-15 16:00 Möteskallelse Tisdagen 15.9.2015 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Annica Haldin, ordförande Malin Henriksson Markku Pukkinen, viceordförande Vaula Vilppola Håkan Forss Johan Karjaluoto Erik Nyberg Marina Lundkvist Brita Brännbacka-Brunell Kristina Saari Conny Englund Aykut Saka Päivi Lester Vesa Berg Jacob Storbjörk Ulrika Rönnback Lasse Perhiö Eija Vähäsöyrinki Anita Petterson Seppo Kangas Vuokko Piippolainen Sauli Isokoski Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Kurt Hellstrand, stadsstyrelsens representant Isak Hellström, ungdomsfullmäktiges representant Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Jan Levander, bildningsdirektör, sekreterare Juha Paasimäki, bildningsdirektörens ersättare Tom Enbacka, dagvårdschef Guy Björklund, museichef Tove Jansson, idrottsdirektör Anette Granberg, ekonomichef Marie-Louise Björndahl, rektor Päivi Rosnell, rektor Bo-Anders Sandström, tf. rektor Leif Storbjörk, biblioteksdirektör Marja-Leena Pitkäaho, kultursekreterare Tiina Höylä-Männistö, ungdomssekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Annica Haldin ordförande

99, BILDN 2015-09-15 16:00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

100, BILDN 2015-09-15 16:00 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Förslag Bildningsdirektören: Föreslås Erik Nyberg och Lasse Perhiö.

101, BILDN 2015-09-15 16:00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Undervisnings- och kulturministeriet Beslut, OKM/58/592/2015, 2.9.2015 Undervisnings- och kulturministeriets beslut om tidtabellerna för gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt för annan gemensam ansökan Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2015/27040, 28.8.2015 Arbetarskyddsinspektion, Permo Daghem 2015/23160, 8.7.2015 Arbetarskyddsinspektion, Maria-Marjala daghem Stadsstyrelsen och övriga egna kommunala myndigheter Protokollsutdrag 271, 17.08.2015 FF Jaro Junior JS: Anhållan om att få använda Rådmans och Oxhamns skola hyresfritt under Eremenko Cup 19-20.9.2015 Hälsoinspektionen, nr 74/2015, 1.9.2015 Beslut gällande anmälan om ibruktagande av tillfällig dagvårdslokal enligt hälsoskyddslagen 13 (Språkbadet i Länsinummi skolas utrymmen) Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

102, BILDN 2015-09-15 16:00 TJÄNSTEMANNABESLUT Bildningsdirektören har gjort tjänstemannabeslut under augusti september 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 102 A Dagvårdschefen, t.f. rektor Bo-Anders Sandström och ungdomssekreteraren har gjort tjänstemannabeslut under juni september 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 102 B Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

103, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 730/2015 BILDNINGSNÄMNDENS DELÅRSRAPPORT 2/2015 Beredning: ekonomichefen Drätselkontorets brev: Bilaga 103 A Delårsrapporten: Bilaga 103 B Förvaltningsenheterna har uppmanats att granska resultatet för sina respektive verksamhetsområden för perioden 1.1-31.8.2015 samt att själva göra en expertbedömning om det sannolika bokslutsutfallet år 2015. Utvärderingen av de skriftliga målsättningarna för budget- och ekonomiplan har på basen av drätselkontorets rekommendation lämnats bort ur delårsrapporten. Resultatområdena bör dock följa upp dessa internt inom respektive område. I budgeten för innevarande år har beaktats en rad inbesparings och -effektiveringsåtgärder som beslöts om i samband med budgetarbetet. En del av dessa åtgärder (främst inom utbildningen) ger förväntad effekt först från och med hösten. Delårsresultatet för bildningsnämnden per 31.8 tyder på en överskridning av nettobudgeten om ca 80.000 på årsnivå. Överskridningar prognostiseras i detta skede för barndagvården, ca 60.000, kulturbyrån ca 11.000, arbetarinstitutet ca 10.000 och musikverksamheten ca 15.000. Övriga resultatområden beräknas uppvisa små inbesparingar/hållas inom budgetramen. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom. -------- Delges: Drätselkontoret Resultatområdescheferna

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 A/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

103, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 103 B/bildn 15.9.2015

104, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 583/2015 RAMAR FÖR BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2016 2018 Bildn 22.6.2015 72 Ekonomichefen: Bilaga 72 Budgetramarna för år 2016 bygger på följande antaganden (EUK 1.6.2015, Stadsstyrelsen 8.6.2015, Stadsfullmäktige 15.6.2015 ) Ökning (jfr budget 2015) Personalkostnader 0,4% Köp av tjänster 0,4% (social-och hälsovårdstjänster dock enligt bokslut 2014 ) Material 0,4% Intern hyra 0,4% Försäljningsintäkter 0,4% Efter att kostnader och intäkter justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till totalt 3,0 milj. euro. Detta effektiveringskrav fördelas på nämndnivå. För bildningsnämndens del innebär det ett effektiveringskrav på 350 000 när ovanstående justeringar beaktats. Enligt detta är budgetramen för bildningsnämnden år 2016 Inkomster: 4 337 393 Utgifter: - 44 393 530 Netto: - 40 056 137 Differensen i jämförelse med budgeten för år 2015 är 189 018 euro (netto). Ramen är bindande på nettonivå vilket innebär att minskningen kan uppnås genom att antingen höja intäkterna eller minska kostnaderna. Statsandelarna baseras på Kommunförbundets uppskattning. Skatteintäkterna Kommunalskatten är högst 21,25% åren 2016-2018. Fastighetsskatteprocenten är oförändrad. Skatteintäkterna baseras på kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna Har beräknats utgående från en medelränta på 2,0% åren 2016-2018. Avskrivningar Enligt nu gällande ekonomiplan.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 583/2015 Investeringar Nettoinvesteringsnivån är enligt ekonomiplanen 8,5 milj. euro år 2016 och 8,0 milj. euro år 2017. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden för en principdiskussion kring budgetramarna och diskuterar hur effektiveringskravet skall fördelas för att ge tjänstemännen vägkost för det fortsatta budgetarbetet. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 15.9.2015 104 Bildningsnämnden diskuterar målsättningarna som uppgjorts av tjänstemännen och de presenteras av ansvarig tjänsteman för respektive resultatområde. Nämnden besluter även vilka målsättningar och utvärderingsfaktorer som skickas vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bilaga 104 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och besluter om vilka målsättningar nämnden för vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är den samma som tidigare. Omändringen av kanslisterna till sekreterare är genomförd inom hela bildningssektorn. Ole Röyks har gått i pension och ny ekonomichef inom bildningssektorn är Anette Granberg.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för utvärderas och omorganiseras personalen arbetsuppgifter Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering genom samtal Bildningsdirektören/dagvår dschefen Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max.en effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela bildningssektorn bildningssektorn RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika inom förvaltningen med bra service som grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång av beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören Sätt att förverkliga Ansvarig Statistik Bildningsdirektören Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 9,5 9,0 8,0 7,3 7,3 7,3 7,3

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna pågår. Läroplanerna förnyas genom samarbete med grannkommunerna i regionen. Läroplanerna tas delvis ibruk under höstterminen 2016. Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen berör i huvudsak läroplanen under detta läsår. All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten leds av barnträdgårdslärare. Detta läsår används 19 veckotimmar för undervisning i förskolan. Skolornas morgon - o eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen (11 grupper) och Folkhälsan (2 grupper). Egen verksamhet på Vestersundsby, Ruusulehto och Länsinummi skolor.eftermiddagsverksamheten är populär och ca 300 barn deltar i verksamheten. Grundläggande utbildning: Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi tre grupper förberedande undervisning igång på Itälä skola, en grupp på Etelänummi skola, en grupp i Kyrkostrand- och Jungmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Förslag till framtidens skolnät presenteras under hösten.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio finns kvar i Jakobstads gymnasium enligt bildningsnämdens beslut. I gymnasiefastigheten verkar sålunda två skilda skolor under samma tak även läsåret 2015-16. En kommunstrukturgrupp inom bildningen utreder hur andra stadiets utbildning skall ordnas i framtiden. Gruppen består av både tjänstemän och politiker. En gemensam gymnasienämnd planeras. Bidrag för planeringen har erhållits av kulturfonden. I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren 2016. Förberedelserna och planeringen inför denna utmaning pågår och fortsätter. Digitala försöksprov hålles under läsåret.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland(UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. gruppstorlekar på 25-20-15 elever per grupp medelnivå i Finland Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Officiell statistik i Finland(UBS)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut -12 177 90 Bokslut -13 142 94 Bokslut -14 145 65 Budget -15 145 74 Budget -16 150 65 EP -17 131 72 EP - 18 115 72 Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. 1258 780 1254 747 1307 737 1307 750 1308 714 1336 712 1330 710 Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga 184 62 193 65 229 82 230 80 230 75 230 75 230 75 Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio. 281 113 256 106 254 119 256 122 250 115 250 110 240 110 Årsverken 282 268 268 264 263 260 260 Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den 20.9. I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen tillgodo används för undervisningen.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Dagvårdschef : Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål son föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler vilket i sin tur ger extra utgifter både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer igång så fort som möjligt. På grund av inomhusluftproblemen i Pursisalmi daghem tvingades en dagvårdsgrupp för femåringar tillfälligt flytta till Länsinummi skola. Trots att utrymmena är förstklassiga är omgivningen och byggnaden ändå inte anpassade för daghemsverksamhet. De förändringar i den subjektiva dagvårdsrätten som statsmakten aviserat är av sådan art att det är svårt att bedöma konsekvenserna. Det som man ändå kan konstatera är att det knappast minskar antalet barn i dagvården men att vårdtiderna per dag förkortas. De ökade gruppstorlekarna som också aviserats från statsmakten kan inte förverkligas hos oss på grund av alltför små utrymmen. Familjedagvården fortsätter att svikta. Under 2015 går totalt 9 familjedagvårdare i pension. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå så småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändmålsenliga och slitna utrymmen idag vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Hösten 2015 inleds också ett försök med elektronisk registrering av närvaro på två daghem. Ifall försöket utfaller väl kan systemet även tas ibruk på övriga dagvårdsställen under 2016.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kvalitetskriterier för dagvården utarbetas i samråd med grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik Sätt att förverkliga Ansvarig arbetsgrupper Dagvårdschefen Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Minskad sjukfrånvaro/statistik 1 dg- 2dgr - 3 dgr. arbetshandledning bättre ergonomi förmännen Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Dagvårdens organisation gås igenom och ändras vid behov på grund av pensioneringar Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdschefen Bildningsdirektören Dagvårdens förmän Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 109000 109800 104700/ 6100 Budget -15 Budget -16 EP -17 110200 110000 1100 00 EP - 18 1100 00 vårddagar, familjedagvård 23500 22800 19300 21500 18000 1700 0 1600 0 0-6-åringar 1479 1461 1413 1400 1400 1400 1400 31.12. 0-6-åringar i dagv. % 54 58,3 59,3 61 59 60 60 Barn/heldag 31.12 714 715 722 725 726 770 770 daghem Barn/heldag 31.12 88 80 67 78 56 51 47 familjedagvård Barn/heldag 31.12 53 57 49 51 47 0 0 gruppfamiljedaghem Årsverken 185 184 181 177 177 177 176 Motiveringar Gruppfamiljedaghemmen upphör när dagvården erhåller nya utrymmen eftersom de på sikt blir för dyra och den nya dagvårdslagen alltmera betonar den pedagogiska aspekten.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Rektor : Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako skall: - ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad - ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare -samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta skall: - Uprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än tidigare utrymmet på första våning i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. kring 377h/vecka. Balatakos eleveantal ökar men kostnaderna hålls på 2015 års nivå. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Balatako borde bli regionens Informera Jakobstadsnejdens konstskola på samma sätt som bildningsdirektörer om musikinstitutet. möjlighteten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor ansvarar tillsammans med institutets direktion för att budgeten efterföljs. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 22,32 21,14 21,74 20,26 20,3 20,3 20,3

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Rektor : Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna 4.500 4.000-4.500-5.000 kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media 4-6 - 8 ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Utvärdering (Bokslut) Publika evenemang 4-6 - 8 ggr statistik rektor

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen deltar i fortbildning 1-2 - 3 tillfällen/person Sätt att förverkliga Ansvarig rektor/kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Personalen trivs i sitt arbete 1 årlig rekreationsdag rektor Kartläggning av arbetsklimatet Institutet deltar i stadens utvärdering då den ordnas rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra 8.500 lektioner 8.000-8.500-9.000 statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektionsantal 8.238 9.049 9.600 8.500 8.500 8500 8.500 Deltagarantal, brutto 5.656 6.191 6.016 4.500 4.500 4500 4.500 Deltagarantal, netto 3.195 3.464 4.870 3.000 3.000 3000 3.000 Deltagare/invånare i % 35,4 38,5 37,4 30 30 30 30 (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) 51,37 56,2 54,9 45 45 45 45 Totala utgifter, -644.250-643.641-712.317,5 0-742.005-744.972, 99-750. 000-770.0 000 Totala inkomster, 144.096 149.164 138.281,4 1 138.000 143.802 130. 000 130.0 00 Netto -500.154-534.680-585.612,0 9-604.00 5-601.170, 99-620. 000-640.0 00 Statsandel 351.610 350.855 361.675 343.072 300.000 300. 000 300.0 00 Årsverken 10,62 11,42 12,31 11 11 11 11

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Rektor : Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret 2015-2016 fungerar en person som kvällsövervakare på institutet, istället för tidigare två anställda, och sköter om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov. 4700-5050 - 6000 Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektioner 4708 5088 5938 5050 5050 6000 6000 Bruttostuderande 2745 2745 3134 3000 3000 3100 3100 Nettostuderande 1399 1528 1567 1500 1500 1550 1550 Verksamhetsutgifter 438989 535807 605694 519902 521982 Inkomster 69913 88383 108921 92970 97042 Statsandel 201591 210554 229454 381885 Årsverken 10 10,43 11,24 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (två kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen kan man beakta att antalet invandrarsökande växer för varje år.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period år 2016. "ABC möter ungdomar" -samarbetet fortsätter under år 2016. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Sommaren 2016 ordnar Jakobstad ett vänordsmöte, som också ungdomar från vänorterna deltar i. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år 2016. Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Gruppstorlek/ledd 8 10 11 9 9 9 9 klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm. 1119 941 872 900 900 900 900 Årsverken 9 8,9 9 9,5 9,5 9 9 Motiveringar

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Biblioteksdirektör : Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket (www.fredrikabiblioteken.fi). I Fredrikabibliotekens förnyade gemensamma webbportal stiger e-materialets andel av innehållet stadigt. Ett nyligen påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses fortfarande. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Stadsbibliotekets service utnyttjas direkt och indirekt av många av stadens olika enheter. En stor utmaning de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till innehåll som publiceras som e-material.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. material. Tillgång till sökverktyg min: enligt och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Sätt att förverkliga Ansvarig Kundvänliga regelbundna och fasta öppettider. Fortlöpande anskaffning. Tillräckligt med personal som ger fullgod service. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Sätt att förverkliga Ansvarig Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffor informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i storleksordningen 350000 lån/år och biblioteksbesök (fysiska + webben) i storleksordningen 350000 Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö rådgivning och vägledning i informationssökningprocesser tillika med läsfrämjande verksamhet. Biblioteksservice på svenska och på finska förverkligas enligt enahanda grunder Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max poäng Sätt att förverkliga Ansvarig Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning Ansvariga: Kultursektionen Biblioteksdirektören Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Utlåning 335407 311318 316690 350000 350000 3500 00 3500 00 Låntagare under året 8161 7990 7965 9000 8500 8500 8500 (aktiva lånekort) Fysiska besök 176184 157812 177998 220000 210000 2100 00 2100 00 Besök över nätet 106679 109564 109352 170000 180000 1800 00 1800 00 Antal deltagare vid 3226 3806 3500 3600 3700 3800 ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17,4 17 17 17 17 17 Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare. Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från: Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:7 ISBN 978-952-263-001-8. De allmänna bibliotekens strategi godkända av Rådet för de allmänna biblioteken har även beaktats. (http://www.biblioteken.fi/sites/default/files/content/radetsstrategi.pdf). I övrigt har statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen använts (http://tilastot.kirjastot.fi). )Biblioteket av idag verkar i en globaliserad, hyperindividuell värld med många parallella mediekanaler. Bibliotekslagstifningen kommer enligt nuvarande planer att förnyas inom de närmaste åren. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en revidering av bibliotekslagen. Meningen är att den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari 2017.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten skall utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare skall uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum skall vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren kommer av uppnå pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Tillgänglighet till museets samlingar av föremål, konst, fotografier, boksamlingar och arkiv i funktionella och för ändamålet anpassade utrymmen. Besökarantal: Min 10 000 Real 12 000 Max 15 000 Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra WEB-tjänster Utvärdering (Bokslut) Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Verksamhet utanför museet; föreläsningar och utställningar i skolor och institutioner. Min 25 Real 30 max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Medverka i och bidra till olika evenemang som vänder sig till stadens och regionens invånare och i samarbete med andra kulturproducenter Min 2 Real 4 Max 6 evenemang Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Utvärdering (Bokslut) Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna; Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobsdagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Real sammanlagt 3000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare Utställning med workshop, tidsresor. Personalen

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Utställningar i samproduktion: real 12 st Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Utvärdering (Bokslut) Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena av Nygårds verkstad Sätt att förverkliga Ansvarig Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2015 min - real - max Bibehålla museets status som ett Real 10 statsunderstött genom att bibehålla antalet årsverk. Sätt att förverkliga Ansvarig Bibehålla antalet anställda Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -16 EP-17-12 -13-14 -15-15 besökare, enskilda+ 11065 11261 11551 10727 12000 12000 12000 evenemangsbesökare besökarantal, grupper 358 198 274 218 250 250 250 antal utställningar, 22 22 23 15 20 20 20 medarrangör utställningar, egna 5 4 7 4 4 4 4 Statsandelar i 238754 231821 211215 231821 220000 220000 220000 Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10,15 10,15 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds-verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Kultursekreterare : Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör sina invånare. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar fortsättningsvis målmedvetet på program riktad till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar fortsättningsvis aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedevetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2015 Staden är ännu ung, slog alla tiders publikrekord med ca 5 700 besökare. Finland firar 100 år av självständighet 2017. Kulturbyrån har inlett informationsverksamheten om det kommande jubileet, samt börjat planera inför kulturbyråns egen verksamhet under feståret. Kulturbyråns planering inför ett nytt Leader-projekt Kulturell mångfald i Jakobstad, fortsätter enligt tidsplan.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: 6 500 besökarantal/år utåtriktad verksamhet. real: 8 000 besökarantal/år Mångkulturell verksamhet. max: 10 0000 besökarantal/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande samarbete. Regionalt samarbetet. samarbete. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt samarbete och externa Leader-finansierat finansieringar. kulturprojekt. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna möten och evenemangssamarbete. Kultursekreteraren. Sätt att förverkliga Ansvarig Extern finansiering. Kultursekreteraren. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Besökarantal, hela 104000 10100 7000 8000 8000 8000 verksamhetsåret Runebergsveckan, 1300 2638 4020 3000 3000 3000 3000 besökarantal Konstverksamhet, 15 6 7 4 4 4 4 antal kurser Uthyrning av 41 48 43 50 50 50 50 Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, 192 145 278 150 150 150 150 användarantal/evene mang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, biblioteken, allmänna kulturverksamheten och grundläggande konstundervisning.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Idrottsdirektör : Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garanter möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lätttrafikleder och byggander där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och tippidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå.text FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi.

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal i Idrottsgården på idrottsanläggningar hålls i skick genom fortsatt underhåll och uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. Sätt att förverkliga Ansvarig Tekniska verket. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande behov och ser till att befintliga anläggningar underhålls. idrottsanläggningar finns i Max: byggande av nya tillräcklig utsträckning till anläggningar för idrott. invånarnas förfogande Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och tillfällig personal prioriteras yrkeskunskap. Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthållande av nuvarande servicenivån. Tekniska verket Sätt att förverkliga Ansvarig Idrottsdirektören och - sektion. Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Bra idrottsservice. Utvecklande av samarbete med närkommunerna. Idrottssektion och näraliggande kommuner. Sätt att förverkliga Ansvarig Idrottssektion och Bildningsnämnden Utvärdering (Bokslut)

104, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 104/bildn 15.9.2015 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Simhallen, kunder 106256 110385 108139 120000 120000 12000 0 1200 00 Innebandysalen, kunder 29441 25489 28428 30000 30000 30000 3000 0 Dans- och övresal, kunder 23910 24919 30734 30000 31000 31000 3100 0 Tellus, kunder 106185 113589 116168 100000 100000 10000 1000 0 00 60539 2790 4079 4001 4000 4000 4000 4000 Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Friidrottstimmar 181 535 751 1000 1000 1000 1000 Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 10,55 EP -17 EP - 18 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag åt Staden Jakobstad för idrottsverksamhet utbetalas på följande grunder. Invånarantalet x 12 euro där av 30 % enligt 21 OCH 33-34 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

105, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 622/2014 UNDERSTÖD TILL PRIVATA DAGVÅRDSPRODUCENTER Bildn 17.9.2014 68 Dagvårdschefen: Styrelsen för Jacob s Kindergarten har i en skrivelse (12.6.2014) riktad till Bildningsnämnden redogjort för föreningens ekonomiska situation. Styrelsen konstaterar att föreningen med dåvarande barnantal inte kommer att klara av ekonomin inkommande år, samt att även detta år kommer att bli förlustbringande. Därför anhåller föreningen om att bidragen per barn justeras eller att staden går in och understöder med ett engångsbelopp för 2014 och likaså för 2015. Efter att skrivelsen lämnats in har barnantalet ökat, men ekonomin är fortfarande ansträngd trots att föreningen också sett över personalstrukturen och har endast den minimipersonal som lagen förutsätter. Bildningsnämnden justerade beloppen senast 13.3.2013 16 och då beloppen för barn över 3 år. Efter den justeringen så är de belopp som utbetalas följande: heldag halvdag barn under 3 år 511 239 barn över 3 år 408 211 I denna tabell så är det framförallt beloppen för barn under tre år som är skeva men också beloppen för barn över tre år borde justeras. Om man ser till personalstrukturen för barn under och över tre år så kan man konstatera att ett barn under tre år kräver 1,75 mera i personalresurs än ett barn över tre år. Eftersom största delen av kostnaderna är personalkostnader så borde bidragen för barn över och under tre år bestämmas i samma proportion. Förutom dessa summor erhåller daghemmet också ett privatvårdsstöd utbetalt av Fpa men finansierat av staden om ca 194 /barn/månad. När de nya beloppen räknats ut så har jämförelsen varit Tallbo daghem, som också det är privat. Kostnaden för ett barn över tre år vid Tallbo daghem är ca 710 /barn/månad och för ett barn under tre år ca 1.242 /barn/månad. Skillnaden jämfört med Jacob s Kindergarten och Tallbo daghem är att staden köper platserna vid Tallbo. Det betyder att dagvårdsavdelningen även utser de barn som skall få dagvård vid Tallbo. Jacob s Kindergarten, liksom även Anna daghem, väljer själv barn till daghemmet. Det som därför också måste vägas in i beloppet till Jacob s Kindergarten och Anna daghem är att verksamhetens inriktning gör att alla föräldrar inte vill sätta sitt barn i verksamheten.

105, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 622/2014 En höjning av grundbeloppet (heldagsvård för ett barn över tre år) med 12 % till 456 /barn/månad skulle ge följande tabell heldag halvdag barn under 3 år 798 399 barn över 3 år 456 228 Enligt nämndens tidigare beslut så granskas barnens ålder 1 september varje år. Nya barn och barn som slutar under verksamhetsåret beaktas i utbetalningarna. Detta skulle med nuvarande barnantal vid Jacob s Kindergarten och Anna daghem betyda en tilläggskostnad 2014 om ca 12.600 och för år 2015 ca 38.000. Bilaga 68 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden fastställer de månatliga understödsbeloppen till de privata daghemmen Jacob s Kindergarten och Anna daghem enligt följande för tiden 1.9.2014-31.8.2015: barn över tre år heldag 456 och halvdag 228 barn under tre år heldag 798 och halvdag 399. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 15.9.2015 105 Dagvårdschefen: Beloppen justeras med ca 0,4 % för tiden 1.9.2015-31.8.2016 och blir som följer: barn över tre år heldag 458 och halvdag 229 barn under tre år heldag 802 och halvdag 401. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden beslutar justera beloppen med ca 0.4 % för tiden 1.9.2015-31.8.2016 och beloppen blir barn över tre år heldag 458 och halvdag 229 barn under tre år heldag 802 och halvdag 401.

105, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 622/2014

106, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 393/2015 SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSGRUPPS OCH KOMMUNINVÅNARES NAMNIN- SAMLING: MOTSTÅND MOT STÄNGNING AV RUUSULEHTO SKOLA Sannfinländarnas riksdagsgrupp och en del kommuninvånare och andra intressenter har inlämnat en adress där man motsätter sig en stängning av Ruusulehto skola. Man anser att skolan betjänar två tätt befolkade bostadsområden i en trevlig miljö. Man anser även att skolan är i gott skick och att skolan rent pedagogiskt fungerar väl. Samarbetet med hem- och skola föreningen och vårdnadshavarna anser man fungera bra. När det gäller kostnaderna anser man att barnens bästa bör komma först. Man bekymrar sig även över planerna på att flytta eleverna i årskurs 6 i samma enhet som högstadiet. Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 presenterar i september sitt förslag för bildningsnämnden. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar Sannfinländarnas riksdagsgrupps och en del kommuninvånares och andra intressenters adress för kännedom.

107, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 381/2015 SKOLOR OCH DAGHEM 2030 Bildn 22.4.2015 31 Bildningsdirektören tillsatte i oktober 2014 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Annica Haldin, Brita Brännbacka-Brunell, Markku Pukkinen, Juha Paasimäki, Jan Levander, Keijo Paananen, Johan Nygård, Kristiina Hellstrand, Peter Lindqvist, Kim Pitkäkangas. Arbetsgruppen har sammankommit under hösten och vårvintern och även en undergrupp bestående av Juha Paasimäki, Tom Enbacka, Rune Hagström, Ben Griep och Jan Levander har sammankommit. Ett grundmaterial bestående av ekonomiska och statistiska uppgifter presenteras för nämndens medlemmar. Bilaga 31 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar rapporten och besluter om riktlinjen för det fortsatta arbetet. Bildningsnämnden: Bildningsnämnden diskuterade rapporten och nämnden vill ha konkreta förslag kring åtgärder av arbetsgruppen skolor o daghem 2030. Rapporten skickas till stadsstyrelsen för kännedom. Bildn 24.8.2015 97 Arbetsgruppen kring skolor och daghem 2030 har uppmanats komma med konkreta förslag hur verksamheten skall dimensioneras i framtiden. Under tiden har problem uppstått med fastigheten i Pursisalmi och nämnden får bekanta sig med rapporten om fastighetens skick. Rapporten har uppgjorts av Jukka Huttunen på IdeaStructura OY. Jukka Huttunen själv, Rune Hagström och en representant från hälsovårdsmyndigheterna delger sin syn på rapportens innehåll. Bildningsnämnden diskuterar alternativa lösningar för Språkbadsskolan i framtiden. På nämndens nästa möte i september presenterar arbetsgruppen för Skolor o daghem 2030 konkreta förslag att ta ställning till. Förslagen går även till respektive skolsektion för utlåtande. Förslag Bildningsdirektören:

107, BILDN 2015-09-15 16:00 UBV: 381/2015 Bildningsnämnden antecknar rapporten för kännedom. Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 15.9.2015 107 Arbetsgruppen för skolor och daghem 2030 har enats om ett förslag till framtida skolnät i Jakobstad. Arbetsgruppen utgår från att ett liknande skolsystem upprätthålls för båda språkgrupperna. Lågstadierna omfattar årskurserna 0-5 (förskolanårskurs 5) medan högstadierna omfattar årskurserna 6-9. I Jakobstad har vi redan mer än 10-års erfarenhet av denna modell i de svenskspråkiga skolorna. Språkbadsskolan föreslås fortsätta som en egen enhet i egen fastighet och följer samma indelning. Gymnasierna planeras fortsätta tillsammans i samma fastighet tillsvidare. Gymnasiernas placering tas upp på nytt ifall statsmakten kommer med nya krav och direktiv kring andra stadiets utbildning. Förslaget grundar sig på: nuvarande och framtida elevantal fastigheternas skick och behov av renovering ekonomiska resurser inom utbildningen pedagogisk utveckling och tillgång på lärare Uppdaterad rapport + förslag Skolor o daghem 2030 Bilaga 107 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och omfattar arbetsgruppens förslag. Nämnden skickar modellen på framtidens skolnät på utlåtande till svenskspråkiga- respektive finskspråkiga skolsektionen. Sektionerna begärs ta ställning till modellen för årskurs 0-5 i lågstadierna och årskurs 6-9 i högstadiet. Sektionerna begärs även var för sig ta ställning till med vilken tidtabell man kan minska på en skola inom det svenskspråkiga skolväsendet och en skola inom det finskspråkiga skolväsendet. Planeringen och byggandet av en ny Språkbadsskola bör inledas omedelbart. Hem- och skola föreningarna inbjudes till en informationsträff under hösten.

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Skolor och daghem 2030 1

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Innehåll Uppdraget... 3 Ekonomi... 4 Befolkningsutveckling...5 Fastigheter... 6 Byggnation, tomtplanering... 32 Förslag till åtgärder... 33 Skolfastigheter... 36 Interna hyror... 36 Ekonomiska förutsättningar... 36 Pedagogiska motiveringar... 37 Skolnätet... 38 Förslag till framtida skolnät... 39-40 Tidtabell... 41 Bilaga: Koulujen kustannusarvio 2

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 UPPDRAGET Utredningen berör skolnätet och den svensk- och finskspråkiga grundläggande utbildningen i Jakobstad. Dagvården tillkommer senare. Utgångsläget och randvillkoret har varit de pedagogiska målsättningarna, de nuvarande undervisningsutrymmena, planläggningssynpunkter, utvecklingen av elevantalet och de ekonomiska möjligheterna. Granskningen gäller tidsperioden fram till 2030. Som ett resultat av utredningen framställs ett utvecklingsförslag för skolnätet, som har granskats bl.a. ur ett ekonomiskt och personalpolitiskt perspektiv: Tillräckligt stora lärarkollegier för att erbjuda en attraktiv lärmiljö och minska personriskerna, Tillräckligt stora skolor för att personalresurserna ska kunna utnyttjas effektivt, En förbättrad utrymmeseffektivitet, Sänkta kostnader per elev, En minskning av reparationsskulden i gamla byggnader, samt En minskad risk för problem med inomhusluftens kvalitet med påföljande dyra och ofta akuta åtgärder. ARBETSGRUPP Jan Levander, bildningsdirektör, ordförande Juha Paasimäki, finskspråkiga utbildningsväsendet, skoldirektör, sekreterare Annika Haldin, ordförande bildningsnämnden Brita Brännbacka-Brunell, ordförande svenska skolsektionen Markku Pukkinen, ordförande finska skolsektionen Johan Nygård, rektor Vestersundsby skola Kristiina Hellstrand, rektor Språkbadsskolan Keijo Paananen, rektor Länsinummi skola Peter Lindqvist, rektor Oxhamns skola Kim Pitkäkangas, rektor Etelänummen koulu Därtill har följande arbetsgrupp gjort beredningsarbete: Jan Levander, bildningsdirektör Juha Paasimäki, skoldirektör, Tom Enbacka, dagvårdschef Rune Hagström tf. teknisk direktör Ben Griep, byråarkitekt 3

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Ekonomi Staden Jakobstads ekonomi är trängd, liksom de flesta andra finländska kommuners. Sedan finanskrisen 2008 har de finländska kommunernas ekonomiska verklighet förändrats i grunden. Finansieringen i form av skatter och statsandelar har ökat långsammare än verksamhetens kostnader. Det finns indikatorer på att stadens finansiering sannolikt kommer att försämras ytterligare under de kommande åren. Det här beror främst på En försvagning av den totala skattebasen, Förändringar i statsandelssystemet, och Minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten. Inkomsterna från skatter förväntas öka mycket svagt under de kommande åren. På grund av en åldrande befolkning och försvagad försörjningskvot riskeras denna trend bli bestående. Ett realistiskt scenario är också att inkomstskattebasen börjar minska. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast i stadsfullmäktige i Jakobstad för budget- och ekonomiplaneperioden 2015-2017. Målsättningar Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2015-2017 Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 3,0 milj. euro intagits för 2016 och en minskning med 5,0 milj. euro år 2017. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorsgränserna. 4

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49.874 personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med +85 personer under år 2013. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med 51 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2013 uppgick till 19.633 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2014 uppgår befolkningen i Jakobstad till 19.659 personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -33 personer, samt även ett underskott på -177 personer inom inrikes flyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med + 159 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sammanfattningsvis kan konstateras att befolkningen i Jakobstad fram till 2040 verkar vara rätt så stabil. Prognosen visar en liten befolkningsökning från ca 19623 invånare 2011 till 20007 invånare 2040. Däremot visar antalet barn i skolålder dvs 7-14 år att minska från 1733 år 2011 till ca 1643 år 2040. Antalet ungdomar i ålder för att studera på andra stadiet verkar även minska från ca 1128 år 2011 till 907 år 2040. Befolkningsprognos 2012 enligt ålder 2012-2040 Pietarsaari - Jakobstad Åldersklasser totalt 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 19 623 19 635 19 638 19 638 19 637 19 638 19 646 19 657 19 672 19 693 19 714 19 738 19 761 19 784 19 805-6 1 491 1 501 1 478 1 461 1 456 1 446 1 445 1 461 1 461 1 461 1 459 1 457 1 455 1 451 1 446 7-14 1 733 1 702 1 704 1 707 1 721 1 729 1 726 1 705 1 707 1 717 1 700 1 689 1 683 1 677 1 676 15-18 1 128 1 083 1 019 983 935 919 906 900 907 897 912 921 929 946 934 19-24 1 376 1 426 1 484 1 485 1 470 1 439 1 409 1 378 1 329 1 305 1 293 1 290 1 285 1 275 1 295 25-29 1 015 1 015 1 021 1 047 1 053 1 081 1 106 1 125 1 135 1 129 1 119 1 098 1 078 1 056 1 036 30-12 880 12 908 12 932 12 955 13 002 13 024 13 054 13 088 13 133 13 184 13 231 13 283 13 331 13 379 13 418 5

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 19 824 19 846 19 863 19 880 19 896 19 913 19 929 19 943 19 954 19 966 19 974 19 983 19 992 19 999 20 007 1 441 1 436 1 430 1 425 1 420 1 416 1 412 1 410 1 409 1 409 1 410 1 412 1 415 1 418 1 422 1 690 1 690 1 690 1 689 1 687 1 684 1 681 1 676 1 670 1 665 1 660 1 654 1 650 1 646 1 643 913 908 902 900 913 914 915 916 916 917 915 914 912 910 907 1 305 1 315 1 324 1 330 1 325 1 326 1 332 1 332 1 333 1 332 1 338 1 342 1 345 1 346 1 347 1 026 1 022 1 022 1 023 1 027 1 037 1 043 1 053 1 063 1 073 1 072 1 076 1 076 1 077 1 077 13 449 13 475 13 495 13 513 13 524 13 536 13 546 13 556 13 563 13 570 13 579 13 585 13 594 13 602 13 611 År 2011 Officiell folkmängd 2011. År 2012 prognos. Statistikcentralen Antalet födda i Jakobstad åren 1995 till 2014 presenteras i bilaga! Växande reparationsskuld i fastigheter En betydande framtida kostnad som inte direkt framgår av balansräkningen är den reparationsskuld som belastar stadens egendom. En omfattande fastighetsmassa, otillräckliga renoveringar har lett till att en betydande reparationsskuld byggts upp under flera decennier. Problematiken med en stor reparationsskuld i byggnadsmassan är speciellt tydlig i en del av skolfastigheterna. En betydande del av skolbyggnaderna är gamla och har aldrig grundrenoverats. De faktorer som redovisas nedan kan i en del fall innebära att kostnaderna per kvadratmeter för att renovera och/eller bygga till befintliga byggnader kan motsvara, eller till och med överstiga, kostnaden för en ny byggnad. Med en gammal grundkonstruktion kan det dessutom vara svårt att sänka fastighetens totala driftskostnader och miljöbelastning till en acceptabel nivå. En modern lärmiljö kan ej heller uppnås. Möjligheterna att åtgärda brister i gamla byggnader och vilka kostnader det medför varierar från byggnad till byggnad. I huvudsak gäller ändå att ju äldre byggnad och ju längre sedan den grundrenoverats, desto högre är kostnaden (per kvadratmeter) för att se till att den uppfyller de krav som ställs på undervisningsutrymmen idag. 6

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Nuvarande skolfastigheter: Trellum Consulting OY har år 2009 beräknat värdet på de fastigheter som ägs av staden Jakobstad. Företaget har uppdaterat siffrorna 2013. Beräkningen av fastighetens tekniska värde grundar sig på återanskaffningsvärdet och insamlade investeringsuppgifter samt på basen en utvärdering av nuvarande fastigheters skick. Trellum använder i sin rapport begrepp som reparationsskuld, grundrenoveringsbehov och grundförbättringsbehov. För varje fastighet har man räknat ut ett värde som anger skillnaden mellan fastighetens nuvarande skick i förhållande till det eftersträvade. Förhållandet mellan fastighetens tekniska värde och återanskaffningsvärdet definieras som konditionsklass och det beskriver fastighetens nuvarande skick i förhållande till en ny motsvarande fastighet. Med begreppet reparationsskuld beskriver man det penningbelopp, som blivit inbesparat, emedan man inte underhållit fastigheterna tillräckligt för att hålla dem i skäligt skick. Vid beräkningen av reparationsskulden använder sig man av en konditionsklass på 75 %. När en fastighets konditionsklass blir lägre än 75 % räknar man ut hur mycket pengar som borde satsas för att höja fastighetens tekniska värde och nuvarande kondition för att nå upp till en konditionsnivå på 75 %. När fastigheten når ett värde som understiger 60 % räknas ett grundrenoveringsvärde och ett grundförbättringsvärde ut. Beräkningsgrunden är hur mycket pengar som borde investeras för att få fastigheten i ursprungligt skick (grundrenoveringsbehov) eller hur mycket som borde inesteras för att få fastigheten att motsvara en lärmiljö som motsvarar dagens krav (grundförbättringsbehov). Nedan presenteras fastigheterna enligt Trellums beräkningar 7

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Skolor Bonäs skola Pietarsaaren kaupunki Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bonäsgatan 10, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 607 215 2014 2 846 192 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 1 460 040 2014 1 453 508 861 /m2 Tekn/JHA 56 % 2014 51 % Korjausvelka 75% 495 371 2014 681 136 Peruskorjaustarve 90% 886 453 2014 1 108 065 Perusparannustarve 120% 1 668 617 2014 1 961 922 8

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Vestersundsby skola A Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 458 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 704 071 2014 768 606 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 464 687 2014 463 600 1 015 /m2 Tekn/JHA 66 % 2014 60 % Korjausvelka 75% 63 366 2013 112 855 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 9

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Vestersundsby skola B Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 551 m2 Tilavuus 9840 m3 Rakennusvuosi <1920 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 847 037 2014 924 677 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 474 341 2014 485 156 861 /m2 Tekn/JHA 56 % 2014 52 % Korjausvelka 75% 160 937 2014 208 352 Peruskorjaustarve 90% 287 993 2014 347 053 Perusparannustarve 120% 542 104 2014 624 456 10

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Vestersundsby skola C Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 32, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 761 m2 Tilavuus - m3 Rakennusvuosi 1983 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 231 436 2014 1 344 310 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 862 005 2014 837 062 1 133 /m2 Tekn/JHA 70 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 61 572 2013 171 170 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 11

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Lagmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Lagmansgatan, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 2397 m2 Tilavuus 11850 m3 Rakennusvuosi 1910 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 3 878 782 2014 4 234 311 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 2 986 662 2014 3 053 643 1 246 /m2 Tekn/JHA 77 % 2014 72 % Korjausvelka 75% - 2014 122 090 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 12

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Jungmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Bagarnäsvägen 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 1668 m2 Tilavuus 7670 m3 Rakennusvuosi 1990 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 699 127 2014 4 061 197 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 1 970 363 2014 3 714 731 1 181 /m2 Tekn/JHA 73 % 2014 91 % Korjausvelka 75% 2009 53 983 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 13

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Oxhamns skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Paul Hallvarsgatan 3, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 3331 m2 Tilavuus 14900 m3 Rakennusvuosi 1980 Runkomateriaali kivi Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 5 390 164 2014 5 884 226 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 3 449 705 2014 3 650 764 1 036 /m2 Tekn/JHA 64 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 2009 592 918 2014 762 406 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 14

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Rådmans skola + Båtsmans skola Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Parentesen 4, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 4973 m2 Tilavuus 25000 m3 Rakennusvuosi 1963 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 8 047 218 2014 8 784 827 1 618 _/m2 Tekninen arvo 2009 5 610 488 2014 5 452 933 1 128 _/m2 Tekn/JHA 2009 70 % 2014 62 % Korjausvelka 75% 2009 424 926 2014 1 135 687 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 15

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Ruusulehdon koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pirilövägen 48, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 1673 m2 Tilavuus 8040 m3 Rakennusvuosi 1925 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 707 218 2014 2 955 362 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 1 931 149 2014 2 118 621 1 154 /m2 Tekn/JHA 2009 71 % 2014 72 % Korjausvelka 75% 99 265 2014 97 901 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 16

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Itälän koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Teollisuustie 13, 68660 PIETARSAARI Rakennuksen kunto Tyydyttävä Huoneistoala 1696 m2 Tilavuus 6120 m3 Rakennusvuosi 1973 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 2 607 215 2014 2 846 192 1 537 /m2 Tekninen arvo 2009 1 616 473 2013 2014 1 900 007 953 /m2 Tekn/JHA 2009 62 % 2014 67 % Korjausvelka 75% 2009 338 938 2014 234 637 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 17

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Etelänummen koulu Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Runeberginkatu 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 4915 m2 Tilavuus 20450 m3 Rakennusvuosi 1956 Runkomateriaali - Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet 2000 Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 7 953 364 2014 8 682 369 1 618 /m2 Tekninen arvo 2009 6 283 157 2014 6 381 971 1 278 /m2 Tekn/JHA 2009 79 % 2014 74 % Korjausvelka 75% - 2014 129 806 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 18

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Pursisalmi fastighet Språkbadsskolan Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Rantatie 2, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 4032 m2 Tilavuus 16600 m3 Rakennusvuosi 1968 Runkomateriaali kivi Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 6 198 284 2014 6 766 419 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 3 656 987 2014 3 826 753 907 _/m2 Tekn/JHA 2009 59 % 2014 57 % Korjausvelka 75% 991 725 2014 1 248 061 Peruskorjaustarve 90% 2009 1 921 468 2014 2 263 024 Perusparannustarve 120% 2009 3 780 953 2014 4 292 949 19

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Daghem Tomtebo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 192 m2 Tilavuus 850 m3 Rakennusvuosi <1881 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 318 371 2013 344 123 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 178 288 2013 214 387 929 _/m2 Tekn/JHA 56 % 2013 62 % Korjausvelka 75% 60 490 2013 43 705 Peruskorjaustarve 90% 108 246 Perusparannustarve 120% 203 757 20

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Barnabo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Jakobsgatan 21, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 558 m2 Tilavuus 2830 m3 Rakennusvuosi 1909 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 925 265 2013 1 000 108 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 582 917 2013 619 245 1 045 _/m2 Tekn/JHA 63 % 2013 62 % Korjausvelka 75% 111 032 2013 130 836 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 21

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Vestersundsby daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Skolvägen 34, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto erinomainen Huoneistoala 472 m2 Tilavuus 1940 m3 Rakennusvuosi 2009 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 000 000 2014 1 091 660 2 273 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 000 000 2014 996 140 2 273 _/m2 Tekn/JHA 100 % 2014 91 % Korjausvelka 75% Peruskorjaustarve 90% 22

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Maria-Marjala daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Alholmsgatan 30, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 989 m2 Tilavuus 4960 m3 Rakennusvuosi 1875 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 726 255 2014 1 884 483 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 363 741 2014 1 338 123 1 379 _/m2 Tekn/JHA 2009 79 % 2014 71 % Korjausvelka 75% - 2014 75 239 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 23

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Permo daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Permovägen 26, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 679 m2 Tilavuus 2540 m3 Rakennusvuosi 1989 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 185 164 2014 1 293 796 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 875 763 2014 842 828 1 290 _/m2 Tekn/JHA 2009 74 % 2009 65 % Korjausvelka 75% 13 110 127 519 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 24

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Västermalm daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Pörkenäsgatan 5, 68620 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 488 m2 Tilavuus 2100 m3 Rakennusvuosi 1974 Runkomateriaali puu Katemateriaali profiilipelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 809 193 2014 883 363 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 509 791 2014 701 370 1 045 _/m2 Tekn/JHA 2009 63 % 2014 79 % Korjausvelka 75% 97 103 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 25

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Viktoria daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storgatan 1, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto tyydyttävä Huoneistoala 354 m2 Tilavuus 1550 m3 Rakennusvuosi 1838 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 617 891 2014 674 527 1 745 _/m2 Tekninen arvo 2009 437 022 2014 451 598 1 235 _/m Tekn/JHA 2009 71 % 2014 67 % Korjausvelka 75% 26 396 2014 54 297 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - 26

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Kyrkostrands daghem Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Storåkersvägen 2, 68630 PIETARSAARI Rakennuksen kunto hyvä Huoneistoala 952 m2 Tilavuus 4180 m3 Rakennusvuosi 1979 Runkomateriaali puu Katemateriaali konesaumattu pelti Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 578 589 2014 1 723 283 1 658 _/m2 Tekninen arvo 2009 1 026 083 2014 1 383 533 1 078 _/m2 Tekn/JHA 2009 65 % 2014 80 % Korjausvelka 75% 157 859 2014 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Choraeus skola/gruppfamiljedaghem 27

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Choraeusgatan 14, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala Tilavuus Rakennusvuosi Runkomateriaali puu Katemateriaali - Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet 243 m2 1170 m3 1800-luvun alku Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 373 557 2014 407 798 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 231 606 2014 239 353 953 _/m2 Tekn/JHA 2009 62 % 2014 59 % Korjausvelka 75% 2009 48 562 2014 66 495 Peruskorjaustarve 90% - Perusparannustarve 120% - Nordmans skola 28

107, BILDN 2015-09-15 16:00 / :s bilaga: Bilaga 107/bildn 15.9.2015 Perustiedot: Rakennuksen kunto ja talotekniikka: Osoite Trädgårdsgatan 27, 68600 PIETARSAARI Rakennuksen kunto välttävä Huoneistoala 714 m2 Tilavuus 2130 m3 Rakennusvuosi 1953 Runkomateriaali puu Katemateriaali tiili Peruskorjaustoimenpiteet Muut toimenpiteet Arvotiedot: (Trellum Consulting Oy) Jälleenhankinta-arvo 2009 1 097 613 2014 1 198 220 1 537 _/m2 Tekninen arvo 2009 625 639 2014 597 435 876 _/m2 Tekn/JHA 2009 57 % 2014 50 % Korjausvelka 75% 197 570 2014 301 230 Peruskorjaustarve 90% 362 212 2014 480 963 Perusparannustarve 120% 691 496 2014 840 429 29