1 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015
2 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG
3 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Återrapportering av finansiell samordning 2015 I denna rapport redovisar Försäkringskassan hur medel avsatta för finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, har använts. Rapporten redovisar målgrupper, insatser och resultat av respektive verksamhet. Beslut i detta ärende har fattats av överdirektör Ann Persson Grivas i närvaro av verksamhetsområdeschef Per-Arne Dahlberg och försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, rättschef Eva Nordqvist, områdeschef Annika Krook och verksamhetsutvecklare Maria Björklund, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Maria Björklund
4 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Sammanfattning Som en del av arbetet med att öka möjligheterna för personer att återgå till eller att komma in på arbetsmarknaden, har regeringen beslutat att 310 miljoner kronor får användas för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Medlen har fördelats i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2015 avseende Försäkringskassan. 280 miljoner kronor har avsatts för samverkan inom ramen för samordningsförbund. Den sista december 2015 fanns det 80 samordningsförbund vilket är fem färre än vid det senaste årsskiftet. Det beror på sammanslagningar av förbund under året. Antalet kommuner i samordningsförbund har ökat med en vilket innebär att 241 av Sveriges 290 kommuner ingår i ett förbund. Den finansiella samordningen genom samordningsförbund är en frivillig form av lokal samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Förbunden finansierar insatser som komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter, ofta till målgrupper med komplex situation. Försäkringskassan ser positivt på de resultat som går att utläsa. Uppgifter ur uppföljningssystemet SUS visar att samordningsförbunden totalt finansierat 996 olika insatser under 2015. - 57 procent av insatserna är rehabiliteringsinsatser till individer, från förebyggande insatser och kartläggningar till rehabilitering mot arbete eller studier. - 43 procent är strukturövergripande insatser som avser att förbättra samverkan mellan myndigheterna, och därmed skapa bättre förutsättningar att ge enskilda individer det stöd som behövs. Exempel på sådana insatser är information, dialog och utbildningar. Andelen strukturövergripande insatser har ökat fyra procentenheter och de individinriktade insatserna har minskat motsvarande jämfört med föregående år. Den vanligaste inriktningen bland de individinriktade insatserna är "Rehabilitering mot arbete vilken står för 71 procent. Den vanligaste inriktningen bland de strukturövergripande insatserna är Dialog och kommunikation, som står för 42 procent. Dessa inriktningar var vanligast förekommande även föregående år. Under 2015 registrerades totalt 33 459 deltagare i Finsaminsatser. 44 procent av dessa (14 712 stycken) registrerades med personuppgifter och är föremål för fördjupad uppföljning i denna rapport. Könsfördelningen bland deltagarna är 52 procent kvinnor och 48 procent män. 7 832 deltagare har avslutat en insats under 2015, och av dessa arbetar eller studerar totalt 33 procent i någon omfattning direkt
5 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG efter insatsen, 31 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Totalt 19 procent utöver de som arbetar eller studerar registrerades som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad insats. Sedan 2011 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haft i uppdrag att särskilt prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. 28 procent av de individinriktade insatserna riktar sig specifikt till målgruppen unga (vanligtvis 16-29 år). 56 procent av deltagarna i de individinriktade insatserna är under 30 år, varav 20 procent av dessa har aktivitetsersättning i någon omfattning vid start. Av alla individer som haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under 2015, är det 5 procent som deltagit i en insats finansierad av samordningsförbund. 38 procent av målgruppen unga går vidare till arbete eller studier efter avslut i en Finsaminsats. För personer 30 år och över är motsvarande siffra 25 procent. Det är fem procentenheter högre än förra året. Gruppen unga motsvarar 56 procent av alla som har avslutat en insats. Andelen deltagare som inte har någon offentlig försörjning ökar med 11 procentenheter efter genomförd Finsaminsats, från 11-22 procent, vilket ligger i linje med föregående år. Uppgifterna som redovisas i denna rapport om insatser, deltagare, resultat och budgeterade medel, grundar sig på uppgifter som de lokala aktörerna registrerar i uppföljningssystemet SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) för helåret 2015. För 2015 har 30 miljoner kronor avsatts till insatser för samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (tvåpartsfinsam). Insatser finansierade av tvåpartsfinsam pågår i alla landsting och vid de allra flesta av Försäkringskassans lokala kontor. De syftar till att generellt stimulera det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Under 2015 har fokus, liksom under föregående år, varit kvaliteten i läkarintyg. Dialoger har genomförts i syfte att minska behovet av kompletteringar och öka samsynen gällande kvaliteten i intygen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Insatserna har också handlat om att utveckla strukturer för effektiv samverkan kring sjukskrivna. 2015 är det sista året som tvåpartsfinsam tilldelats medel och utmaningen framöver blir att fortsätta denna fördjupade samverkan inom ramen för andra samverkansformer.
6 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Innehållsförteckning... 6 1. Inledning... 8 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet... 9 1.2 Om uppföljning, utvärdering och att uppmärksamma förbundens verksamhet... 9 1.3 SUS - Uppföljningssystem för finansiell samordning... 9 2. Finansiell samordning genom samordningsförbund... 11 2.1 Antal samordningsförbund... 11 3. Målgrupp... 13 3.1 Definition av målgrupp... 13 3.2 Målgruppen unga dominerar... 13 4. Insatser... 15 4.1 Individinriktade insatser... 15 4.2 Strukturövergripande insatser... 16 5. Resultat... 18 5.1 Deltagare i samordningsförbundens insatser... 18 5.1.1 Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla... 19 5.2 Fler i arbete eller studier... 20 5.2.1 Sysselsättning (arbete eller studier) före och efter genomförd insats... 20 5.2.2 Utbildningsnivåns betydelse för sysselsättningen efter avslutad insats... 22 5.3 Fortsatt rehabilitering - också ett resultat... 23 5.4 Behovet av offentlig försörjning minskar... 23 5.4 Reflektioner kring framkomna resultat... 24 6. Ekonomisk redovisning... 26 6.1 Statens medelstilldelning till den finansiella samordningen... 26 6.2 Medelstilldelning till samordningsförbunden, egna sparade medel samt ESF-medel. 26 6.3 Budgeterade kostnader samt utfall... 27 6.4 Samordningsförbunden finansierar till största delen individinriktade insatser... 28 6.5 Revisionsrapporter... 28
7 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7. Nationella rådet - de nationella aktörernas stöd... 29 7.1 Utveckling och stöd under 2015... 29 7.1.1 Nationell förstudie om Finsam:s roll i välfärden... 30 7.1.2 Gemensam strategi... 30 7.1.3 Kvalitetsutveckling av SUS-data... 31 8. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvården... 32 8.1 Intentioner... 32 8.2 Anslagets fördelning... 32 8.3 Lokala insatsers utformning... 32 8.4 Resultat av samverkansinsatserna... 33 Bilaga 1. Samordningsförbund- sammanställning 2015... 34 Bilaga 2. Deltagare registrerade med personuppgifter... 40
8 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1. Inledning Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Myndigheterna blir specialister inom sina områden och kan var för sig ge en god och effektiv service till medborgarna. Specialistkompetens kan dessvärre medföra att de olika aktörerna kan ha svårt att se hur det egna arbetet hänger ihop med andras. Bristen på helhetssyn kan leda till att individer med behov av stöd från flera aktörer hamnar i rundgång och i värsta fall får stöd som är kontraproduktivt. I många fall behöver individen insatser och stöd från flera myndigheter samtidigt för att rehabiliteringen ska bli framgångsrik. Men beroende på förutsättningar och ambitioner kan formerna för myndighetssamverkan vara olika etablerade och se olika ut i landet. Individer riskerar i sämsta fall att hamna i kläm och ha svårt att få tillgång till myndigheternas samlade resurser. När lagen om finansiell samordning 1 utformades bedömdes nära fem procent av befolkningen i arbetsför ålder vara i behov av omfattande stöd från flera aktörer för att komma i arbete och egen försörjning. Enligt uppgifter från 2013 2 har 25 procent av den svenska befolkningen två eller flera välfärdsproblem som till exempel ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, ohälsa eller trångboddhet. Sedan lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft 2004 har staten tilldelat medel för finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet. Den finansiella samverkan syftar till att öka möjligheterna och förbättra förutsättningarna för aktörerna att tillsammans identifiera och tillgodose fler individers unika behov av stöd och specifika insatser, i situationer som kräver ett gemensamt engagemang vid sjukdom och funktionsnedsättning. Finansiell samordning ska bidra till att fler människor kan delta i samhälls- och arbetsliv utifrån sina egna förutsättningar. Figur 1. Individen i fokus när myndigheterna har en etablerad struktur för samverkan 1 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 2 SOU 2013:74 Unga som varken arbetar eller studerar - statistik, stöd och samverkan
9 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Lagen om finansiell samordning genom samordningsförbund gör det möjligt för kommun, landsting och stat (Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) att lokalt samordna sina rehabiliteringsinsatser till enskilda genom att bilda samordningsförbund, så kallad fyrpartsfinsam. Även Försäkringskassan och landstingen har möjlighet till sådant utvecklat samarbete, så kallad tvåpartsfinsam. Denna rapport följer upp den finansiella samordningen utifrån ett nationellt perspektiv och i enlighet med Försäkringskassans regleringsbrev för 2015. 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet Försäkringskassan ska redovisa hur medel avsatta för finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården har använts. Försäkringskassan ska redovisa målgrupper, insatser och resultat av respektive verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 29 februari 2016. 1.2 Om uppföljning, utvärdering och att uppmärksamma förbundens verksamhet Uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen är en aktuell fråga på både lokal och nationell nivå. Enligt prop.2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, ska det ske kontinuerligt 3. Samordningsförbunden ansvarar själva för att lokalt följa upp och utvärdera den verksamhet de finansierar. I vanliga fall sker den nationella uppföljningen främst i samband med Försäkringskassans återrapportering till regeringen. Under 2015 har dock även Riksdagens socialförsäkringsutskott presenterat en uppföljning utifrån lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 4. Det pågår också kontinuerligt gemensamma nationella insatser för att uppmärksamma resultat av förbundens verksamhet i ett bredare perspektiv, främst via Nationella rådet 5. 1.3 SUS - Uppföljningssystem för finansiell samordning Resultatet som redovisas i denna rapport bygger på statistik från SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). SUS är ett riksomfattande system för både lokal uppföljning hos samordningsförbunden och samlad nationell 3 http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/16/5b7c7b6e.pdf 4 Rapport från riksdagen 20014/15:RFR13 "Finsam -en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser" 5 Se avsnitt 7, Nationella rådet - de nationella aktörernas stöd
10 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG resultatredovisning av de insatser som finansieras genom ramanslaget "Bidrag för sjukskrivningsprocessen". Möjligheten till redovisning av såväl insatser som deltagaruppgifter är beroende av registreringar i SUS. Uppföljning av samordningsförbundens verksamhet i uppföljningssystemet SUS har funnits sedan 2005. Den version av SUS som finns idag driftsattes under hösten 2010 och innehåller möjligheter att via så kallade SUSrapporter följa upp samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Det finns osäkerhet kring kvaliteten på SUS-data bland annat med anledning av eftersläpningar i registreringar samt begreppsproblematik. Resultaten i denna rapport ska ses mot bakgrund av detta, men vi bedömer att uppgifterna ger en ungefärlig bild av hur medel avsatta för finansiell samordning har använts. Respektive förbund registrerar vilka samverkansmedel de har, vilka insatser som finansieras samt hur det går för deltagare i insatserna. Samordningsförbunden har möjlighet att välja om insatser som riktar sig till individer ska registreras med personuppgifter eller endast med antalsuppgifter i så kallade volyminsatser. För registrering av personuppgifter krävs att deltagaren lämnar sitt samtycke. Från nationell nivå betonas vikten av att så många deltagare som möjligt registreras med personuppgifter för att möjliggöra jämförelse av deltagarnas status före och efter Finsaminsats. Deltagare som inte lämnar samtycke kan registreras anonymt och registreras då enbart som antal nya kvinnor och män som kommit till insatsen under året. Deltagare med skyddad identitet registreras alltid anonymt. När det handlar om volyminsatser registreras deltagare i en insats enbart med uppgift om antal. Det kan röra sig om konsultativa insatser eller förebyggande insatser där det inte är relevant att tillfråga deltagaren om personuppgifter. Några deltagare registreras flera gånger i SUS. Både genom att en deltagare kan ha behov av olika Finsaminsatser parallellt eller i anslutning till varandra om en insats inte innefattar alla delar i en rehabilitering. En annan anledning är att deltagaren av någon anledning avbryter en insats men sedan kommer tillbaka.
11 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2. Finansiell samordning genom samordningsförbund Lagen om finansiell samordning har funnits sedan den 1 januari 2004. Samordningsförbund bildas lokalt i landet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting, och är en frivillig form av samverkan. Ett samordningsförbund är ett fristående organ som möjliggör samordnade rehabiliteringsinsatser både operativt och strukturellt. Den finansiella samordningen syftar till att ge individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser stöd, så att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Behovet av samordning är ofta tydligt för personer med en sammansatt problematik som till exempel olika former av fysiska eller psykiska besvär i kombination med arbetsmarknadsmässiga eller sociala problem. Samordningsförbundet leds av en styrelse. Den beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, hur samordningsförbundet ska ledas och organiseras samt finansiera olika åtgärder som ska underlätta för personer i målgruppen att uppnå förmåga till eget förvärvsarbete. Med en egen budget kan förbundet stimulera parterna att svara för insatser som riktar sig till personer som uppfattas befinna sig i en gråzon mellan de samverkande parterna. Försäkringskassan bidrar med statens andel, motsvarande hälften av resurserna, till den finansiella samordningen. Landsting och kommun/kommuner bidrar med var sin fjärdedel. 2.1 Antal samordningsförbund Figur 2 Samordningsförbundens spridning Vid utgången av 2015 fanns det 80 samordningsförbund i landet vilket är fem förbund färre än vid utgången av 2014. Det beror på sammanslagningar av förbund som ägde rum den 1 januari 2015. Vid utgången av 2015 ingår totalt 241 av Sveriges 290 kommuner och samtliga landsting i samordningsförbund. Endast en kommun har tillkommit under året, Säter, som ingår i Södra Dalarnas samordningsförbund från och med april. Av kartan bredvid framgår förbundens spridning över landet. I Norrland och i Stockholmsregionen finns de största luckorna vad gäller samordningsförbundens utbredning.
12 (41) Under 2015 har förberedelser pågått på många håll i landet för att bilda nya förbund eller för att nya kommuner ansluter sig till befintliga förbund. Förbunden varierar i storlek, från enkommuns-förbund till förbund på länsnivå. En förteckning av samordningsförbunden återfinns i Bilaga 1, längst bak i rapporten. Diagram 1. Utvecklingen av antalet samordningsförbund och deltagande kommuner 2008-2015. Källa: Försäkringskassan Nationella rådet 6 verkar för att alla kommuner ingår i samordningsförbund. Det möjliggör att individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser får tillgång till kompletterande insatser på lika villkor. 6 Se avsnitt 7 Nationella rådet - de nationella aktörernas stöd
13 (41) 3. Målgrupp 3.1 Definition av målgrupp I proposition om finansiell samordning 7 anges att målgruppen för samordnade rehabiliteringsinsatser inkluderar såväl personer med psykiska som fysiska besvär liksom personer med sociala och arbetsmarknadsrelaterade behov. Målgrupperna för den finansiella samordningen kan därför vara kunder, arbetssökande, brukare eller patienter från såväl Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen eller hälso- och sjukvården. Behovet av stöd beror ofta på olika former av långvarig, komplex och sammansatt problematik såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, sociala problem eller behov av särskilda insatser på grund av arbetslöshet. 3.2 Målgruppen unga dominerar Unga personer mellan 16-29 år är sedan länge en prioriterad målgrupp för den finansiella samordningen. 8 Under 2015 har 8 187 deltagare i samordningsförbundens insatser varit unga, 56 procent, vilket är ungefär samma andel som föregående år. 28 procent av de individinriktade insatserna vänder sig direkt till målgruppen unga. Bland nya insatser som samordningsförbunden finansierar 2015 riktar sig 23 procent specifikt till målgruppen unga, vilket ligger i linje med föregående år. Unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är en uppmärksammad målgrupp för finansiell samordning. 9 Bland de unga deltagarna har 20 procent haft aktivitetsersättning vid start, vilket är överensstämmande med föregående år. Totalt 1674 deltagare med aktivitetsersättning har under året fått del av en Finsaminsats. Det motsvarar 5 procent av samtliga individer med beviljad aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 2015 10 Under 2014 var det 1861 unga med aktivitetsersättning som var föremål för Finsaminsatser. Att antalet minskat kan vara en följd av det pågående regeringsuppdraget 11 som omhändertar många unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan ser positivt på att samordningsförbund används för att samordna de lokala parternas stöd till målgruppen unga med aktivitetsersättning. Möjligheterna att arbeta förebyggande och på olika sätt ge stöd under övergången från skola till arbetsliv gör att samordningsförbunden kan vara en verksam arena för det lokala samarbetet. 7 Prop.2002/03:132, Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 8 Statskontoret, Den första tiden med Finsam, finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2005:10 9 Unga med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång tillhör inte finsams målgrupper och avses därför inte i denna rapport. 10 Totalt 31 806 personer har haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 2015 enligt registeruttag ur MiDAS, mejl från Avdelningen för funktionsnedsättning 2016-01-22 11 Regeringsbeslut 2013-09-26, Dnr S2013/6630/SF (delvis) Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser
14 (41) Mer om Finsams målgrupper presenteras i kapitel 5, deltagare i samordningsförbundens insatser.
15 (41) 4. Insatser Individens behov och den samhälleliga nyttan ska vara vägledande vid utformningen av de insatser som finansieras genom samordningsförbunden. I förbundens uppdrag ingår att finansiera både individinriktade och strukturövergripande insatser, vilket Nationella Rådet har lyft fram i en rekommendation under 2015 12. Uppgifter ur uppföljningssystemet SUS visar att samordningsförbunden finansierat totalt 996 olika insatser under 2015. Den övervägande delen, 57 procent, är rehabiliteringsinsatser till individer, och 43 procent är strukturövergripande insatser. Andelen strukturövergripande insatser har ökat fyra procentenhet och de individinriktade insatserna har minskat motsvarande jämfört med föregående år. 4.1 Individinriktade insatser De individinriktade insatserna syftar till att deltagaren ska förbättra sin förmåga till egen försörjning. Inriktningen på insatserna kan vara arbetslivsinriktade, aktiverande och motiverande, behandlande eller förebyggande. Ett vanligt sätt att få del av en insats är att personen har kontakt med någon av de samverkande myndigheterna. Personens behov av stöd uppmärksammas och personen erbjuds möjlighet att delta i en insats. Det finns även insatser där individen själv kan ta kontakt och anmäla intresse att delta i insatsen. Majoriteten av insatserna som finansieras av samordningsförbunden är rehabilitering mot arbete eller utbildning. Andelen sådana insatser har ökat 15 procentenheter jämfört med föregående år. Näst vanligast är förberedande insatser. Lagstiftningen möjliggör att arbeta med förebyggande insatser men dessa utgör en låg andel av det totala antalet insatser, 4 procent. 78 förbund av 80 har registrerat att de finansierar sammanlagt 565 individinriktade insatser under 2015. I bilaga 2 finns en tabell som visar andel deltagare per inriktning. Beskrivning och fördelning av de individinriktade insatserna: Rehabilitering mot arbete/utbildning, 71 % av insatserna. (Inriktningen har ökat 15 procentenheter sedan förra året). Syftar till att föra eller återföra individen i arbete eller utbildning. Insatserna kan till exempel innehålla individuell coachning/handledning, gruppaktiviteter, friskvård, arbetsträning/-prövning/-praktik utifrån individens individuella behov i syfte att förbättra dennes funktions- och/eller arbetsförmåga. Här återfinns också insatser med utbildade SE-coacher som arbetar med personer med fysisk/psykisk funktionsnedsättning och som bedöms behöva stöd enligt metoden Supported Employment för att komma ut i arbete eller studier. 12 www.finsam.se
16 (41) Förberedande insats, 20 % av insatserna. (Inriktningen har minskat tre procentenheter sedan föregående år). Syftar till att förbereda individen för nästa steg i återgången mot arbete. De förberedande insatserna kan innehålla aktiverande hälsostimulerande verksamhet som inkluderar motion och sociala aktiviteter individuellt eller i grupp. Insatserna kan också innehålla inslag av arbetsträning för att rusta deltagaren till mer arbetsinriktad rehabilitering. Kartläggning av individer, 4 % av insatserna. (Inriktningen har minskat sex procentenheter sedan förra året). Syftar till att identifiera det individuella behovet av fortsatt stöd. Insatserna syftar till att erbjuda fördjupade kartläggningar för att identifiera stödbehov och förutsättningar att komma vidare. Ett resultat kan vara en individuellt utformad handlingsplan och rekommenderad fortsatt planering mot arbete. Annan inriktning, 1 % av insatserna. (Inriktningen har minskat fem procentenheter sedan föregående år). Som exempel på insatser som har registrerats som annan inriktning kan nämnas myndighetsövergripande rehabiliteringsplanering, kundvärdar vid medborgarkontor, ackvirering av arbete genom efterfrågan hos arbetsgivare för en specifik arbetssökande. Förebyggande insats, 4 % av insatserna. (Inriktningen har minskat med två procentenheter sedan förra året). Syftar till att förhindra att individer hamnar i utanförskap, arbetslöshet, ohälsa etc. Bland de förebyggande insatserna återfinns bland annat tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentraler och samarbeten med skolan för att undvika avhopp. Här återfinns även öppna verksamheter dit personer som är arbetslösa och isolerade eller som har eller har haft problem med alkohol och droger kan söka sig. 4.2 Strukturövergripande insatser Samordningsförbunden finansierar strukturövergripande insatser för att stärka samverkan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. De strukturövergripande insatserna kan innehålla förstudier, projektstöd, kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom de samverkande myndigheterna, insatser för att förbättra samverkan mellan parterna på förbundsnivå och generella stöd till individinriktade insatser som exempelvis lotsar som stöd till handläggare. Här återfinns också anställning av en EU-strateg gemensamt för några förbund. 74 av förbunden har registrerat att de finansierar sammanlagt 431 strukturövergripande insatser under 2015. Förbunden hade budgeterat att nå drygt 15 500 deltagande med
17 (41) information, dialog, frukostmöten, utbildning med mera under helåret 2015. Det verkliga antalet blev dock nästan 26 600 deltagare i volyminsatser. Insatserna riktar sig till såväl personal hos myndigheterna som till exempel det privata näringslivet. Beskrivning och fördelning av de strukturövergripande insatserna: Dialog och kommunikation, 42 % av insatserna. (Inriktningen har minskat fyra procentenheter sedan förra året). Fördjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, förenkla processer, gemensam kompetenshöjning, underlätta det gemensamma arbetet etc. Utbildning, 28 % av insatserna. (Inriktningen har minskat en procentenhet sedan förra året). Utbildningsinsatser som exempelvis konferenser, utbildning om nya sjukförsäkringsregler etc. Kartläggning, 15 % av insatserna. (Inriktningen har ökat fem procentenheter sedan föregående år). Exempelvis kartläggning av individer som uppbär en viss form av ersättning från sjukförsäkringen och/eller utredning kring vilka rehabiliteringsinsatser som framöver är behövliga för grupper av individer. Även kartläggning av personalens behov av utbildning och kompetensutveckling kan vara aktuell. etc. Syftet är att identifiera samverkansorganisationernas/personalens behov av eventuella kommande insatser. Annan inriktning, 15 % av insatserna. (Inriktningen utgör samma andel som förra året). Används om ingen av de preciserade inriktningarna stämmer överens med insatsens syfte och mål. Som exempel kan nämnas rekrytering och finansiering av en EUstrateg vars uppdrag är att vara med och genomföra EU-finansierade projekt inom samordningsförbunden, förstärkning av pågående projekt och insatser med kompetens, handledarstöd med mera.
18 (41) 5. Resultat Samordningsförbunden bedriver en omfattande verksamhet och i avsnittet nedan redovisas ett antal resultat som bygger på registreringar i SUS perioden 1 januari till och med 31 december 2015. 13 En tabell med basdata återfinns i bilaga 2. 5.1 Deltagare i samordningsförbundens insatser Diagram 2. Antal deltagande i individinriktade insatser 2015 Totalt antal: 33 459 Antalet registreringar i individinsatser är totalt 33 459. Deltagandet har minskat sedan föregående år, då 39 009 deltagare registrerades. Hur deltagaruppgifter är registrerade 2015 fördelar sig enligt nedan: - 14 712 deltagare är registrerade med personuppgifter (44 procent) - 3 027 anonymt registrerade deltagare (9 procent) - 15 720 är registrerade som deltagande i så kallade volyminsatser (47 procent) Antal deltagare med personuppgifter och antal anonyma deltagare som har varit aktuella under året är totalt 17 739. Fördelningen är 52 procent kvinnor och 48 procent män. Det finns dock ett mörkertal vad avser antalet anonyma deltagare som deltagit i insats under 2015. Anonymt registrerade deltagare syns i statistiken endast det år de startade i insatsen. 13 Datauttaget gjort i SUS 160116
19 (41) Deltagandet i så kallade volyminsatser kan röra sig om konsultativa insatser eller förebyggande insatser där det inte har bedömts relevant att tillfråga deltagaren om personuppgifter. Volyminsatser registreras inte uppdelat på kvinnor och män. Nedan visas ett antal resultat utifrån deltagare registrerade med personuppgifter. 5.1.1 Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla Av samtliga deltagare registrerade med personuppgifter dominerar målgruppen unga under 30 år och utgör 56 procent, vilket är i linje med föregående år. Den allra största gruppen består av unga män, vilka utgör 30 procent av alla deltagare med personuppgifter. 25 procent av deltagarna består av unga kvinnor. Ytterligare en stor målgrupp för Finsaminsatser, 26 procent, är medelålders kvinnor från 30 till 59 år. Motsvarande siffra för de medelålders männen är 17 procent. En liten grupp deltagare, 2 procent, är 60 år eller äldre. Totalt 39 procent av samtliga deltagare har som högst slutfört grundskolan, vilket innebär att utbildningsnivån generellt kan betraktas som låg. Andelen med högst slutförd gymnasieutbildning är 40 procent och andelen med någon form av eftergymnasial utbildning är 14 procent. För resterande deltagare saknas uppgift om utbildning. Männen har totalt sett lägre utbildningsnivå än kvinnorna. Utbildningsnivån är i stort sett lika som föregående år. Av deltagarna har 88 procent haft offentlig försörjning 14 före start i en insats. Det vanligaste är att deltagaren har varit i behov av offentlig försörjning upp till ett år, så är fallet i 33 procent. Förhållandet gäller för en större andel män än kvinnor, precis som förra året. Motsatt har en större andel kvinnor haft offentlig försörjning under längre tid före start. 14 procent av deltagarna har haft offentig försörjning före insatsstarten i mer är fem år, 17 procent av kvinnorna och 12 procent av männen. 8 procent av deltagarna har haft offentlig försörjning under 10 års tid eller längre, 10 procent av kvinnorna och 6 procent av männen. Försörjningsstöd dominerar bland offentlig försörjning och är vanligare bland män än kvinnor. Totalt har 39 procent av deltagarna försörjningsstöd i någon grad vid start, 36 procent av kvinnorna och 42 procent av männen. Ett stort antal deltagare har ersättning från Försäkringskassan, antingen i form av sjuk- eller rehabiliteringspenning eller sjukeller aktivitetsersättning. Ersättning från Försäkringskassan är vanligare bland kvinnor än män. Många deltagare, både kvinnor och män, har aktivitetsstöd vid start medan en mindre andel inte har någon offentlig försörjning vid start. I bilaga 2 längst bak i rapporten återfinns tabeller sammanställda med data om deltagare registrerade med personuppgifter. 14 Med offentlig försörjning menas att man får ersättning från arbetslöshetskassa, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen.
20 (41) 5.2 Fler i arbete eller studier 5.2.1 Sysselsättning (arbete eller studier) före och efter genomförd insats Totalt har 7 832 deltagare avslutat en insats under året, 4 127 kvinnor och 3 705 män. Av deltagarna arbetade eller studerade 14 procent i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 2 599 deltagare, vilket motsvarar 33 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har alltså ökat med 19 procentenheter efter genomförd insats. Förhållandet är i stort sett detsamma som under 2014, då 34 procent gick till arbete eller studier direkt efter avslutad insats. Sysselsättningen i samtliga typer av arbeten och studier ökar efter genomförd insats. Diagram 3a. Antal deltagande som arbetar eller studerar efter avslutad insats 3000 2500 2599 2000 1500 1000 1096 1016 768 615 842 Före insats Efter insats 500 0 Deltagare i förvärvsarbete och/eller studier 367 Varav ej subventionerat arbete 137 Varav subventionerat arbete 7 14 Varav eget företag Varav studier 30 41 Deltagare som både förvärvsarbetar och studerar Den vänstra stapeln visar det totala antalet personer i förvärvsarbete och/eller studier före start i insats respektive efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier.
21 (41) Diagram 3b. Antal kvinnor och män som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats 1400 1322 1277 1200 1000 800 600 400 200 0 629 467 Deltagare i förvärvsarbete och/eller studier 226 504 141 512 Varav ej subventionerat arbete 68 340 69 428 Varav subventionerat arbete 3 7 4 7 Varav eget företag 445 397 348 267 Varav studier 16 19 14 22 Deltagare som både förvärvsarbetar och studerar Före insats kvinnor Efter insats kvinnor Före insats män Efter insats män Den vänstra stapeln visar det totala antalet kvinnor och män i förvärvsarbete och/eller studier före start i insats respektive efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier. En större andel män än kvinnor har gått till arbete eller studier direkt efter avslutad insats, 36 procent jämfört med 31 procent. Samtidigt är kvinnor i majoritet bland deltagarna. Förhållandet är i princip detsamma som 2014. Det skiljer sig markant i vilken utsträckning deltagarna arbetar eller studerar efter insatsen mellan åldersgruppen unga under 30 år och för äldre deltagare. I gruppen under 30 år har 38 procent av deltagarna gått vidare till arbete eller studier. I gruppen 30 år och äldre är motsvarande siffra 25 procent. För gruppen unga med aktivitetsersättning som avslutat en insats under året gick 25 procent vidare till arbete eller studier direkt efter insatsen, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. Utöver de personer som arbetar eller studerar är cirka 19 procent registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt när insatsen avslutats. Här syns det ingen egentlig skillnad för gruppen unga jämfört med utfallet för samtliga deltagare, och inte heller för deltagare 30 år och äldre. Procentsiffrorna är 18 respektive 21 procent. För gruppen unga med aktivitetsersättning är resultatet lägre, 11 procent registrerades som aktivt arbetssökande efter avslutad insats.
22 (41) 5.2.2 Utbildningsnivåns betydelse för sysselsättningen efter avslutad insats En fördjupad granskning 15 med kompletterande datauttag ur SUS ger tydliga indikationer på att utbildningsnivå inte verkar ha någon större betydelse för i vilken utsträckning deltagaren till någon del går direkt till arbete, studier eller registreras som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen efter avslutad Finsaminsats. Tabell 1. Andel deltagare per utbildningsnivå som till någon del gått vidare till förvärvsarbete, studier eller blivit arbetssökande efter avslutad insats Grundskola Gymnasium Högskola upp till 1 år Annan eftergymnasial utbildning Saknas/ Okänt Samtliga avslutade 58% 62% 61% 55% 56% Under 30 år 63% 70% 69% 62% 57% - varav med aktivitetsersättning 37% 47% 43% 36% 50% 30 år och äldre 48% 49% 51% 50% 53% Det är ungefär lika stora andelar som går till arbete, studier eller blir registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen oavsett om högsta avslutade utbildningsnivå är grundskola, gymnasieutbildning högskola/universitet eller annan eftergymnasial utbildning. Skillnaden för samtliga avslutade deltagare mellan den grupp som i högst utsträckning går till arbete, studier eller blir arbetssökande (gymnasieutbildade) och dem som i lägst utsträckning går till dessa sysselsättningar (annan eftergymnasial utbildning) är 7 procentenheter. Jämfört med utbildningsnivå har åldersgrupp en större betydelse för sysselsättningen efter avslutad insats. Deltagare under 30 år går i högre utsträckning till arbete, studier eller blir arbetssökande, än dem 30 år och äldre. För gruppen unga med aktivitetsersättning är resultatet till arbete, studier eller arbetssökande ännu lägre än för gruppen 30 år och äldre. Det är egentligen inte så överraskande eftersom aktivitetsersättning är kopplad till nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, vilket ju inte ålder nödvändigtvis behöver vara. Utifrån detta resonemang så har troligen hälsotillståndet en större betydelse för sysselsättning efter avslutad Finsaminsats än utbildningsnivå och ålder. Utbildningsnivå är dock inte ointressant att studera i sammanhanget. Den fördjupade granskningen visar att de som har mer än ett års högskoleutbildning inte ens återfinns i statistiken. Utifrån ett utbildningsperspektiv är det också intressant att de med annan eftergymnasial utbildning är dem som i lägst utsträckning går vidare till arbete, studier eller blir arbetssökande efter en Finsaminsats, i de flesta fall. De har ett något lägre resultat än dem som bara har utbildningsnivå grundskola. 15 Datauttag gjort i SUS 160215 angående utbildningsnivå på deltagare som avslutat en insats 2015 och direkt gått vidare på någon del till sysselsättningarna arbete, studier eller blivit registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. I datauttaget kan en individ ha flera sysselsättningar, dvs. synas i statistiken på flera ställen.
23 (41) 5.3 Fortsatt rehabilitering - också ett resultat Det finns ytterligare avslutningsanledningar för deltagarna som är relativt vanligt förekommande. 27 procent av deltagarna avslutar insatsen på grund av fortsatt rehabilitering, 29 procent av kvinnorna och 24 procent av männen. Det innebär att deltagaren går vidare till annan rehabiliteringsinsats efter avslutad Finsaminsats, till exempel fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering i den ordinarie myndigheten eller i fortsatt samverkan. Beroende på Finsaminsatsens syfte och de enskilda deltagarnas personliga målsättningar, kan fortsatt rehabilitering i många fall ses som ett positivt resultat. Det innebär att det finns en potential att arbeta vidare med. Sjukdom är avslutningsanledning i totalt 11 procent av fallen, även här är procentandelen högre för kvinnor än män. Flytt och föräldraledighet är ytterligare exempel på anledningar till att insatsen avslutas. 5.4 Behovet av offentlig försörjning minskar Om man tittar närmare på de deltagare som har avslutat en insats under 2015 visar resultatet att deltagare i högre grad försörjer sig utan offentlig försörjning 16 efter insats än före start i insats. Detta gäller för såväl män som kvinnor. Försörjningskällorna sjukersättning och studiestöd/studiemedel ökar med ett fåtal procentenheter efter avslutad insats, annan offentlig försörjning och aktivitetsersättning är detsamma, medan övriga offentliga försörjningskällor minskar. Resultatet åskådliggörs i tabellen nedan. Det är en ögonblicksbild och säger ingenting om hållbarheten. 16 Utan offentlig försörjning innefattar personer som försörjer sig genom arbete, men också personer som blir försörjd av förälder, maka eller make eller försörjer sig från egen förmögenhet.
24 (41) Diagram 4. Försörjningsförändring Ingen offentlig försörjning 11% 22% Annan offentlig försörjning 3% 3% Studiestöd/Studiemedel 3% 5% Försörjningsstöd 23% 38% Aktivitetsstöd A-kassa 3% 2% 16% 14% Andel före Andel efter Sjukersättning 2% 3% Aktivitetsersättning 10% 10% Sjukpenning/Rehabpenning 15% 13% Uppgift saknas 0% 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Deltagare kan ha flera försörjningskällor såväl vid start- som sluttillfället och därmed ingå i flera av staplarna ovan. Som nämnts i stycket ovanför diagrammet varierar utvecklingen för offentliga försörjningskällor. Mest markant är minskningen för försörjningsstöd som minskar med 15 procentenheter. Försörjningsstöd har förekommit i 38 procent av deltagarnas försörjningskällor före insatsen. Efter avslutad insats är motsvarande andel 23 procent. För aktivitetsstöd som är den näst vanligaste försörjningskällan minskar andelen från 16 till 14 procent. Även andelen A-kassa och sjukpenning/rehabiliteringspenning minskar. För ersättningar inom sjukförsäkringen som betalas ut av Försäkringskassan minskar andelen sjuk-och rehabiliteringspenning med 2 procentenheter, medan sjukersättning ökar en procentenhet. Aktivitetsersättningen varken ökar eller minskar efter avslutad insats. Andelen deltagare som inte har någon offentlig försörjning ökar med totalt 11 procentenheter efter insatsen, från 11 till 22 procent. Motsvarande ökade antalet som inte hade någon offentlig försörjning efter insatsen med 12 procentenheter föregående år. Tittar man på utvecklingen hos kvinnor och män var för sig, så ökar andelen som inte har någon offentlig försörjning efter insatsen med 8 procentenheter för kvinnorna (från 10 till 18 procent) och för männen med 14 procentenheter (från 12 till 26 procent). 5.4 Reflektioner kring framkomna resultat Fokus för de årliga återrapporteringarna kring den finansiella samordningen är av förklarliga skäl resultatet för deltagare som har registrerats med personuppgifter. Det är för dessa deltagare som det går att avläsa och analysera resultat för de medel som tillförs den finansiella samordningen genom samordningsförbund. Finsamdeltagarna ser förhållandevis lika ut genom åren sett till åldersfördelning, utbildningsbakgrund,
25 (41) försörjning före/efter insats samt resultat efter avslutad insats (arbete/studier/ arbetssökande). Mot bakgrund av Finsam-målgruppens ofta komplexa och sammansatta problematik och stödbehov, ser Försäkringskassan generellt positivt på resultaten. Det finns dock områden som behöver belysas, analyseras och utvecklas ytterligare framöver. Exempel på sådana områden är jämställdhetsperspektivet, relationen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser, antalet individer som får del av Finsaminsatser, samt Finsams roll i den framtida välfärden. Med hänsyn till kvinnors generellt högre ohälsotal samt att kvinnor är i majoritet bland deltagarna, väcks frågan varför resultatet till arbete och utbildning blir bättre för männen. Männen går också i högre utsträckning än kvinnor från offentlig till egen försörjning efter deltagande i insatser. Frågan om jämställdhetsperspektivet är bland annat aktuell när Nationella rådets arbetsgrupp utarbetar ett stödmaterial för behovsinventering. Kanske finns det något som samordningsförbunden eller dess parter kan göra för att resultaten ska bli mer jämlika mellan könen och även mellan olika åldersgrupper. En utvärdering av finansiell samordning är på gång med Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som utförare. Försäkringskassan välkomnar utvärderingen eftersom den kommer att ge ytterligare information som kan ligga till grund för diskussioner om utveckling av den finansiella samordningen. Även den pågående nationella ESF-förstudien som Sveriges Kommuner och Landsting är projektägare för väntas ge underlag för diskussion om Finsams roll i välfärden. Vidare kommer en rapport från Försäkringskassan i maj, som fokuserar på frågor om det går att se någon skillnad på i vilken utsträckning unga med aktivitetsersättning som deltagit i någon Finsaminsats närmar sig arbetsmarknaden jämfört med unga med aktivitetsersättning som inte deltagit i åtgärder i samordningsförbundens regi. Undersökningen jämför unga i Gävleborgs län (där inget samordningsförbund funnits) med en kontrollgrupp från län där det funnits samordningsförbund. I april väntas också Försäkringskassans internrevisionsrapport Samverkan i samordningsförbund beslutas. Granskningen syftar till att bedöma Försäkringskassans interna styrning och kontroll över användningen av de medel som Försäkringskassan förmedlar till samordningsförbunden enligt lagen om finansiell samordning. Det nationella arbetet för att få en heltäckande registrering av deltagare i insatserna fortsätter. Det nationella SUS-stödet genomgår för närvarande en genomgripande översyn för att ytterligare öka stödet till förbunden. Antal registrerade deltagande i Finsaminsatser har minskat sedan föregående år och det är en fråga som Nationella rådet och dess arbetsgrupp kommer att diskutera i möten med förbunden. Mot bakgrund av att andelen strukturövergripande insatser ökar har Nationell rådet gått ut med ett förtydligande om att finansiering av både individinriktade och strukturövergripande insatser ligger i samordningsförbundens uppdrag. Relationen mellan individ- och strukturövergripande insatser kommer per automatik hållas levande framöver genom de diskussioner som förs kring de lokala behovsinventeringarna och inom ramen för den nationella ESF-förstudien om Finsams roll i välfärden.
26 (41) 6. Ekonomisk redovisning 6.1 Statens medelstilldelning till den finansiella samordningen För 2015 har staten avsatt totalt 310 miljoner kronor för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser genom samordningsförbund och finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (tvåpartsfinsam). Medlen som är i samma storleksordning som för 2014 har fördelats i enlighet med regleringsbrevet. Det innebär att 280 miljoner kronor har fördelats till finansiell samordning genom samordningsförbund och 30 miljoner kronor till tvåpartsfinsam. Tabell 2. Tilldelade och förbrukade medel 2015 Samverkansform Tilldelade medel 2015 Förbrukade medel 2015 Samordningsförbund 280 mkr 279,5 mkr Tvåpartsfinsam 30 mkr 29,3 mkr Totalt 310 mkr 308,8 mkr Oförbrukade medel för samordningsförbund beror på att ett förbund inte startat som planerat under 2015. Oförbrukade medel för tvåpartsfinsam beror bland annat på medarbetares långtidsfrånvaro i ett par projekt som ej kunnat återbesättas. 6.2 Medelstilldelning till samordningsförbunden, egna sparade medel samt ESF-medel Utöver statens medelstilldelning till samordningsförbunden tillförs lika mycket medel från de kommuner och landsting som är med och bildar förbund. Kommun/kommuner respektive landsting som är medlemmar bidrar med en fjärdedel per part. Samordningsförbunden har rapporterat in nära 144 miljoner kronor totalt i eget kapital vid ingången till 2016 17. Som jämförelse kan nämnas att förbunden hade totalt ca 194 miljoner kronor i eget kapital vid föregående årsskifte. Uppskattningsvis har alltså det egna kapitalet minskat med cirka 50 miljoner kronor under året. Europeiska socialfonden har målgrupper som överensstämmer med samordningsförbundens och det är därför naturligt att samordningsförbunden kan vara ett stöd i samverkan inom ramen för myndigheternas ESF-samarbete. Nationella rådet är mycket positiv till att samordningsförbund blir projektägare för ESF-projekt och verkar 17 77 samordningsförbund har rapporterat in uppgifter om eget kapital, uppgiften saknas från tre förbund. Uppgiften om eget kapital är preliminär tills årsredovisningarna inkommer i början av april 2016.
27 (41) för att lyfta fram samordningsförbundens roll och betydelse för att bidra till genomförande av EU:s 2020 strategi i Sverige. Frågan ingår också som en del i nationella rådets strategi för samordningsförbunden. Samordningsförbunden ombads "tagga" sitt engagemang i ESF-projekt som medfinansiär och projektägare, genom att låta specifika förkortningar ingå i insatsbeskrivningen. Av taggningen framgår att fyra samordningsförbund är medfinansiärer i ESF-projekt, och ett samordningsförbund är projektägare under 2015. Uppgiften om förbundens engagemang i ESF-projekt kan bara fångas genom taggningen och kvaliteten i uppgiften är beroende av att registrering gjorts. De första ESF-projekten inom nuvarande programperiod startade hösten 2015, vilket kan vara en förklaring till att så få taggningar gjorts. 6.3 Budgeterade kostnader samt utfall Diagram 5. Budgeterade kostnader samt utfall, miljoner kronor 18 Enligt diagrammet ovan framgår att det budgeterade beloppet för insatskostnader uppgår till 503 miljoner kronor och de administrativa kostnaderna till 102 miljoner kronor. Det är högre än det faktiska utfallet som har rapporterats in i SUS, 425 miljoner kronor för insatskostnaderna samt 85 miljoner kronor för de administrativa kostnaderna. För insatskostnaderna motsvarar utfallet drygt 84 procent av den budgeterade kostnaden. Utfallet för de administrativa kostnaderna som avser bland annat löner, arvoden, revision, lokalkostnader och köp av utvärderingar, motsvarar 83 procent av det budgeterade beloppet. De administrativa kostnaderna utgör cirka 20 procent av totalt redovisat utfall. Uppgifterna ger en ögonblicksbild över vad förbunden har rapporterat in i SUS hittills. Vi vet av erfarenhet att det förekommer underrapportering och eftersläpningar i registreringen. Att utfallet är lägre än budgeterat belopp kan också bero på att det har tagit längre tid än planerat att starta upp en insats. Det går inte att utläsa uppgifter om ESF-medel utifrån tillgängliga underlag, då aktuella registreringar saknas i SUS. Svenska 18 Uppgift om budgeterade insatskostnader föreligger från 78 förbund och utfall från 68 förbund, uppgifter om budgeterade administrativa kostnader föreligger från 73 förbund och utfall från 61 förbund.
28 (41) ESF-rådets system för uppföljning och redovisning av ESF-projekt (EBS) som är en alternativ datakälla, är inte färdigutvecklat och det går därför inte att ta ut rapporter från systemet ännu. 6.4 Samordningsförbunden finansierar till största delen individinriktade insatser Samordningsförbunden finansierar insatser som syftar till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga, men ligger inom ramen för de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Insatserna kan ha olika inriktning, dels individinriktade och dels strukturövergripande. En beskrivning av de olika inriktningarna framgår i avsnitt 4.1 och 4.2. Det varierar hur stor del av insatsen som förbunden finansierar. I vissa insatser finansieras hela kostnaden, i andra insatser endast en del av kostnaden (till exempel gemensamma lokaler) och de samverkande myndigheterna bedriver de samverkande aktiviteterna inom sin ordinarie verksamhet. De individinriktade insatserna där syftet är att stödja enskilda individer att få eller återfå en arbetsförmåga, står för 83 procent av de budgeterade insatskostnaderna. De strukturella insatserna som syftar till att förbättra samverkan mellan myndigheterna står för resterande del, 17 procent av de budgeterade insatskostnaderna. 6.5 Revisionsrapporter Alla fyra parter ska var för sig pröva frågan om styrelsen för ett samordningsförbund ska beviljas ansvarsfrihet. För statens räkning granskas samordningsförbunden av revisionsfirman Deloitte AB, övriga förbundsmedlemmar utser egna revisorer. Revisorerna lämnar årligen revisionsberättelser för samtliga samordningsförbund som upprättat årsredovisningar/verksamhetsberättelser. Revisorerna har föreslagit att styrelserna för samtliga förbund ska beviljas ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning och räkenskaper. Försäkringskassan beslutade den 27 november 2015 att bevilja styrelserna för samtliga samordningsförbund ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014 19. I beslutet uppmanas också samordningsförbund där revisorerna pekat på brister, att undanröja dessa samt att följa de rekommendationer och förbättringsförslag som revisorerna lämnat i revisionsrapporter eller motsvarande. 19 Försäkringskassan, Beslutsprotokoll 151127, Diarienummer 056318-2015