Smittskydd Vårdhygien Enheten, SmVE. Verksamhetsplan

1(12) Landstingets kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2011-09-19 Smittskydd Vårdhygien Enheten, SmVE. Verksamhetsplan 2011-2012. Vision. Ett bra liv i ett attraktivt län, fritt från smittspridning i vården och i länet. Uppdraget. Smittskydd Vårdhygien enheten har sitt uppdrag reglerat i smittskyddslagen, hälso- och sjukvårdslagen och nu senast i patentsäkerhetslagen. 1 Landstinget i Jönköpings län har gett genomförande uppdraget till SmVE som organisatoriskt sorterar under Hälso o Sjukvårdsavdelngen på Landstinget Kansli. Förutom smittskyddsläkaren/ verksamhetschefen består enheten av en hygiendoktor, tre hygiensköterskor, en smittsskyddsköterska, en STRAMA projektledare och en sekreterare. SmVE övergripande mål Verksamhetens huvudsyfte är att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland befolkningen, vilket är en av de viktigaste och mest basala grundpelarna för en god folkhälsa. Smittskyddet ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (SFS 2004:168). Inom Landstinget i Jönköpings Län är Smittskyddsläkaren den 1 Smittskyddslagen (SML) SFS 2004:168, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) - SFS 1982:763, Basal Hygien inom hälso- och sjukvården SOSFS 2007:19, Ledningssystem för kvalitet och patient säkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12, Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. Landstingets kansli Telefon: 036-32 10 00 Postgiro: 10 50 00-4 Enheten för smittskydd/vårdhygien Fax: 036-32 23 95 Bankgiro: 5216-2849 Länssjukhuset Ryhov E-post: smittskydd.vardhygien@lj.se Orgnr: 232100-0057 551 85 Jönköping

2(12) myndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland befolkningen. Smittskyddsläkaren har det övergripande ansvaret för smittskyddet inom Landstinget i Jönköpings Län och ska planera, organisera och leda smittskyddet, samt verka för effektivitet, samordning och likformighet. Vidare ska Smittskyddsläkaren se till att allmänheten har tillgång till den information och de råd som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv eller hälsa. SmVE har också ansvar för det vårdhygieniska området och ska följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning, (Hälso o Sjukvårdslagen SFS 1982:763 ) samt skyndsamt underrätta vårdgivare om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren ansvarar för. SmVE är en myndighet med övergripande mål att minska spridning av smittsamma sjukdomar. Detta arbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att: Se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar. Ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk. Se till att förebyggande åtgärder vidtas. Stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder. Följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att ändamålsenliga råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats. Bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken. Fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Vara uppmärksam på brister i smittskyddet, bl.a. genom att följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning, och om sådana upptäcks, påpeka detta för den myndighet eller annan som har att avhjälpa bristerna. Vid iakttagelser som är av betydelse för det objektsinriktade smittskyddet skyndsamtunderrätta, samt i ärendet samråda med de myndigheter eller den kommun som ansvarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur eller objekt som sprider eller misstänks sprida smittsam sjukdom.

3(12) Metoder. Bevakning/registrering Rådgivning/kunskapscentrum Utbrottsberedskap Smittspårning Regionalt/nationellt samarbete Utbildning/information Regelbunden registrering och uppföljning Screeningprovtagning Omvärldsanalys Sedan flera år tillbaka finns ett ökat behov av beredskap och övervakning inom smittskyddets verksamhetsområde. Orsaken till detta står att finna i 5 starka omgivningstrender: Ökad migration med invandring och asylsökande till länet Ökat globalt resande. Ökande antibiotikaaresistens och nya resistensmekanismer. Ökande krav på bättre patientsäkerhet. Nya pandemi risker av typen SARS och fågelinfluensa. Medborgare och kund HIV, tuberkulos och MRSA är exempel på sjukdomar med ökad förekomst i vårt upptagningsområde såväl som nationellt. Orsaken står ofta att finna i ökad rörlighet mellan befolkningsgrupper och invandring till Sverige. Ökat internationellt resande och långväga charter från Sverige kräver en stark epidemiologisk bevakning framför allt inom området smittsamma tarmsjukdomar. Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar oroväckande i omgivande länder, inom Sverige, samt även inom länets sjukvård. Flera sjukhus i Sverige har redan drabbats av svåra, kostnadskrävande utbrott. Bristande rutiner och otillräcklig isoleringskapacitet har bidragit. Vårdrelaterade infektioner, VRI, drabbar tio procent av alla inneliggande på våra sjukhus. Tarmbakterien Clostridium difficile och vinterkräksjukan är exempel på smittämnen som snabbt kan spridas på våra avdelningar om inte strikta vårhygieniska program och rutiner finns på plats. Screening program för att identifiera multiresistenta bakterier, MRB, är en del i det förebyggande programmet mot VRI. Pandemin 2009-2010 med den nya influensan H1;N1 drabbade Sverige och länet i mindre omfattning än omvärlden med lägre

4(12) dödlighet och sjuklighet. Orsaken till detta var att Socialstyrelsen valde att vaccinera hela befolkningen och närmare 70% nåddes med pandemi vaccinet. Även under årets influensa säsong cirkulerade H1;N1 men fjolårets pandemi vaccination gav gott skydd för den nya influensan även i år. Process och produktion I regeringens satsning år 2010 på patientsäkerhet ingår att smittspridningen på sjukhus måste minska och antalet vårdrelaterade infektioner minimeras. Enheten startar under 2011 ett STRAMA projekt med fokus på vårdhygeniska riktlinjer, VRI och rationell antibiotika användning. Projektet är treårigt och vänder sig till de enskilda klinikerna för att gemensamt arbeta med dessa frågor. Styrgrupp för STRAMA arbetet utgörs av referensgruppen för patientsäkerhet i landstinget. SmVE mäter sedan sex år tillbaka regelbundet följsamheten till basala hygienrutiner i landstinget verksamhetsområde. Särskilt utsedda hygienombud gör observationer av följsamheten på den egna kliniken men även självskatting är en del av mätmetoden. Hygienombuden utbildas regelbundet av enheten. Landstinget var under fjolåret bäst i Sverige på att följa satta hygienrutiner. Patienter med riskfaktorer screenas för MRB enligt ett särskilt program. Närmare 19 tusen sådana prover togs under 2010 och ca 500 patienter med MRB identifierades. Detta är en viktig del i övervakningen av resistensläget det förebyggande arbetet mot smittspridning i vården. Flera smittspridnings utbrott i vården och kommunala omsorgen har hanterats av SmVE. Lindgårdens äldreboende och akutvårds avdelningen inom psykiatrin har haft MRSA utbrott. Neonatalavdelningen på Ryhov har haft en besvärlig spridning av en MRSA liknande bakterie och höglandets sjukvårdsområde har ett långvarigt utbrott av clostridium difficile. För båda dessa sjukhus utbrott har särskilda åtgärds program fått inrättas för att komma tillrätta med problemen. SmVE har kontinuerlig övervakning av rapporteringen av alla sjukdomar enligt smittskyddslagen. Behandlande läkare har smittspårnings och anmälningsplikt när det gäller dessa sjukdomar. All rapportering sker till Smittskyddsinstitutet, SMI och i samarbete görs lokala och nationella analyser av det epidemiologiska läget. Smittspårning av HIV, hepatit B och C, och tuberkulos sköts av länets infektionsklinik. SmVE har för närvarande ansvar för Tb smittspårning i samhället. Infektionskliniken hanterar också smitt

5(12) spårningen för MRSA. Länet har tre kuratorer som hanterar smitt spårningen för övriga sexuellt överförbara infektioner, STI, som klamydia, gonorré och syfilis i samarbete med ungdoms och STI mottagningarna. De flesta tarminfektionerna har patienten med sig från utlandet och sekundär spridning är ovanlig om lokala hygien föreskrifter följs. Flera utbrott av tarmsmitta i samhället har hanterats av SmVE i samarbete med de lokala miljökontoren och vårdcentralerna. Lokal inspektion av butiker och restauranger samt provtagning av mat och patienter hör till den normala utrednings gången. Flera restaurangkök har varit inblandade i att sprida calici smitta till sina gäster och salmonella har spridits från en livsmedelsaffär. EHEC smittan som sprids med mat och vatten kan även komma från nötkreatur och här har SmVE nära samarbete med länsveterinärerna i utrednings arbetet. Större utbrottsutredningar av smittor som är nationella eller internationella görs i samarbete med SMI. SmVE i samarbete med vårdcentralerna planerar och organiserar influensa säsongs vaccination av riskpopulationer. Lärande och förnyelse Enheten är välbemannad med erfarna specialister i de för SmVE viktiga områden. Hygienläkaren kommer under 2011 att gå en utbildning i forskning och metodik via Qulturum. Smittskydds sjuksköterskan går på utbildning vid Nordiska Hälsovårds Högskolan och räknar med att skriva sin mastersuppsats under det kommande året. Hygiensjuksköterskorna kommer under året att publicera validerings studien om självskattning av basala hygienruiner. SmVE har ett starkt samarbete med Qulturum när det gäller patientsäkerhetsarbetet och införandet av säker vård alla gånger. Enheten sitter med i referensgruppen för patientsäkerhet som nu också har fått ansvar för implementeringen av det nya STRAMA projektet som ska starta upp hösten 2011. Vårdhygien har traditionellt ett långvarigt samarbete med mikrobiologen och laboratoriet. Hygienläkaren har också traditionellt en fast förankring i laboratoriemedicin och är laboratorieläkare i botten. Forsknings och utvecklings samarbetet med laboratoriet har fokuserat kring två stora profilområden för att utveckla den vårdhygiensika kompetensen. Det ena området är mikrobiell epidemiologi för att utreda vårdrelaterad smitta förekomst och transmission av smittämnen och resistensfaktorer i samhället och i

6(12) vården. Det andra området är kunskap om och mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och dess betydelse för vårdrelaterad smitta. Hur höjer vi följsamheten, hur mäter vi den och vilken effekt ger det. Ekonomi Organisatoriskt hör Smittskydd Vårdhygien Enheten, SmVE, hemma under HS avdelningen på Landstinget Kansli och därför bör budget och kostnaderna också ligga under den avdelningen. Överföringen kommer att ske under 2011. I dagsläget betalar SmVE alla läkemedel som hamnar under smittskyddslagen (SML) där förskrivande läkare noterar detta på receptet medan de enskilda klinikerna betalar all provtagning som sammanfaller med dessa sjukdomar. Rimligtvis bör provtagning för dessa sjukdomar och förskrivning av läkemedel för sjukdomen ligga samlade under en ansvarig klinik eller enhet. Enhetens läkemedels kostnader för SML läkemedel kommer under 2011 att flyttas till förskrivande klinik som i huvudsak är infektionskliniken och i viss mån STI klinikerna. När det gäller laboratorieprover så betalar SmVE alla screening prover avseende multiresistenta bakterier MRB och EHEC ca 20 000 prover till en kostnad av ca 4,5 miljoner. Enheten ska också betala utbrottsprover och däri innefattas även vissa smittspårningsprover och kampanjer. Här avses prover för salmonella, vinterkräksjukan, hepatit A, B och C, legionella, TB, GC, EHEC och MRB. Denna grupp av prover har ej registrerats eller debiterats separat av laboratoriet även om många av proverna ordinerade av SmVE av smittspårningssynpunkt så har de debiterats utförande klinik. Om det blir fråga om ett större utbrott kan enskilda kliniker inte bära dessa kostnader utan SmVE måste bli betalningsansvarig. Ett nytt avtal mellan Laboratorie förvaltningen och SmVE ska utarbetas för att bättre spegla de verkliga kostnaderna. Tjänsten som biträdande smittskyddsläkare har tidigare kunnat rymmas inom ramen för hygienläkartjänsten. Med nuvarande arbetsbelastning ryms inte dessa tjänster i hygienläkarens arbetsområde. Tjänsten som biträdande smittskyddsläkare på 20% passar bäst för en infektionsspecialist och bör kunna till handa hållas av infektionskliniken. Ett avtal med infektionskliniken ska upprättas under 2011. Smittspårning kring lungtuberkulosfallen har traditionellt utförts av de lungmedicinska klinikerna i länet. När ansvaret för behandling av smittsam lungtuberkulos togs över av infektionskliniken hamnade ansvaret för den externa (samhället) smittspårningen på SmVE medan smittspårning i familjen hanteras av infektionskliniken. Det

7(12) delade ansvaret är inte bra ur smittspårnings synpunkt. SmVE ansvar är övervakning och utbrottsutredning och bör inte ha direkt smittspårningsansvar. Allt fler unga personer har aktiv Tuberkulos idag så detta arbete har blivit omfattande. Planeringen är att infektionskliniken tar över hela ansvaret för smittspårningen av smittsam tuberkulos. Kommande förändringar och prioriteringar. Vårdhygien och den kommunala servicen. Kommunerna behöver allt mer hjälp med kompetens från vårdhygien, det är 13 kommuner och 100 särskilda boende. Idag erbjuds kommunerna gratis service av SmVE och kapaciteten räcker inte till. Det kommunala vårdhygien arbetet kräver egentligen en heltidstjänst. Hemsjukvården ska 2013 gå över till kommunen, i samband med detta bör förhandlas om en hygientjänst på landstinget som enbart ska ge service åt kommunen. Tuberkulos, Hepatit B och C. Antalet fall av såväl tuberkulos som hepatit B har nära nog fördubblats i länet under 2010. Totalt har 21 fall av tuberkulos och 80 fall av hepatit B konstaterats. Patientkategorierna i båda dessa grupper har ändrat karaktär över tiden. Tuberkulosfallen är i dag unga aktiva människor i samhället med en mycket större kontaktyta och risken för smittspridning har därmed ökat. Under året har exempelvis smittspårning skett i såväl förskola som skola. Hepatit B fallen hittar vi i dag i gruppen nysvenskar som kommer från andra länder med högre förekomst av denna sjukdom. Men vi har även haft ett mindre utbrott av hepatit B bland intravenösa missbrukare i länet. Antalet nysmittade hepatit C fall ligger konstant på ca 60 personer per år. Infektionskliniken har behandlingsansvaret och smittspårnings ansvaret för dessa patientgrupper. Hela Tb smittspårningen, alltså även den ute i samhället bör handläggas av infektionskliniken och tas över från SmVE. De kroniska hepatit patienterna följs upp regelbundet varje år av infektionskliniken. De nya behandlings indikationerna där hepatit C patienter kan botas och även hepatit B patienterna ska erbjudas behandling kommer att ställa högre krav ur smittsamhets synpunkt på registrering och rapportering till SmVE. Multiresistenta bakterier, MRB. SmVE har ett omfattande screening program för bevakning och påvisande av MRB. 2010 screenades ca 5000 patienter med närmare 19 tusen MRB prover och ca 500 patienter identifierades

8(12) som bärare av MRB. I länet har vi haft få och relativt små utbrott med MRB och detta ser vi som ett resultat av vårt screening program. Under de kommande åren ska SmVE göra en mera djupgående analys av screening programmet. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikabehandling. Strama är en del av patientsäkerhetsarbetet vilket har blivit ett alltmer prioriterat område i hälso- och sjukvården. En ny lagstiftning 2011 och nya (2011-2014) stimulansmedel från regeringen för att öka patientsäkerheten är uttryck för denna högre ambition. Landstinget i Jönköping har en ledande roll i utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet i Sverige. För Strama Jönköpings län innebär arbetet att sammanställa och aktivt förmedla kunskap och främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens, antibiotikaanvändning, vårdrelaterade infektioner och vårdhygien i syfte att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor. Strama organisationen ska ansluta till Landstingets befintliga patientsäkerhetsorganisation. Landstinget har gett Referensgruppen för patientsäkerhet uppdraget att bedriva patientsäkerhetsarbetet i länet och flera av Stramas arbetsområden ingår redan i detta. SmVE skall leda uppbyggandet av Strama sjukhusvård för att genomföra STRAMAs 10- punktsprogram med stöd av Strama-eportalen och leda utvecklingen av e-portalen. SmVE skall vidare koordinera utvecklingen av informationsarbetet och opinions bildningen i Strama frågor. En viktig uppgift för projektet blir att integrera primärvårds STRAMA med slutenvårds STRAMA för att bättre uppnå uppsatta mål. SmVE ska också bana väg för införandet av Infektionsverktyget i landstinget. Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet. Alla nyanlända personer som kommer till Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning med syftet att tidigt upptäcka allvarliga medicinska sjukdomar som är i behov av åtgärd samt att tidigt finna smittfarliga sjukdomar då det är av stor vikt att snabbt upptäcka sjukdomar som faller under Smittskyddslagen 2004:168. Med nyanländ i detta sammanhang menas asylsökande men även kvotflyktingar och anknytningar som vistas i landet. Landstinget i Jönköping län har ett utfall mellan 27-45 % i genomförda hälsoundersökningar, vilket inte är tillräckligt och som innehar stor förbättringsmöjlighet. Orsakerna till den låga andelen genomförda hälsoundersökningar är troligtvis flera, såsom strukturella men även enskilda för individen (den nyanlända) som påverkas av både kulturella och sociala skäl.

9(12) Landstinget i Jönköpings län har blivit beviljade 100 000 kr/år under perioden 2011-2013 från SMI för att arbeta med strukturen kring hälsosamtal/hälsoundersökningarna för målgruppen migranter, finna nya vägar att nå dem samt kartlägga bästa sätt att kommunicera kring sexuell hälsa med målgruppen. SmVE har tillsammans med Folkhälsosektionen åtagit sig uppdraget är att förbättra rutinerna kring hälsoundersökningar i länet för att öka andelen genomförda hälsounderökningar hos nyanlända. Syftet är också att nå ut med information om smittfarliga sjukdomar och sexuell hälsa samt öka personalen kompetens på området. SmVE nätverk, samarbetskliniker och informationsspridning. SmVE har sedan flera år tillbaka ett väletablerat nätverk med hygienombud på de flesta kliniker och avdelningar vidare har SmVE också byggt upp ett nära samarbete med primärvården med sjuksköterskor ansvariga för vaccination och smittspårning. Dessa grupper bjuds in två gånger årligen för utbildning och information. STRAMA projektet kommer att knyta till sig engagerade STRAMA doktorer från klinikerna för samarbete kring VRI och antibiotika frågor. När det gäller smittspårning och rådgivning är infektionskliniken bästa samarbetspartner och detsamma gäller för hud och STI mottagningarna när det gäller STI sjukdomarna. SmVE samarbetar med informationsavdelningen kring informations kampanjer och pressmedelanden och under en lång rad år har SmVE publicerat Smittnytt med ett par nummer årligen. Hemsidan för SmVE både den interna och den externa är svåröverskådlig och behöver förbättras. SmVE behöver utveckla en klar informations strategi för att utnyttja sina nätverk och partners på bästa sätt. STRAMA utbildning på BVC. Nästan alla små barn är inskrivna på BVC och i BVC:s uppdrag ligger att hålla föräldrautbildningar kring olika teman. Ämnet infektioner och antibiotika finns inte med som ett sådant tema. Tanken är att utnyttja den strukturen och introducera ett ändamålsenligt material för gruppen småbarnsföräldrar. Det skulle underlätta att etablera en god kontinuitet i Strama-budskapet. I strama Halland fick man 2008 medel från nationella Strama för framtagandet av ett utbildningspaket anpassat för BVC:s föräldrautbildning. I Halland har man drivit detta projektet två år med gott resultat och bra respons från föräldrar. Projektet innebar att producera, distribuera och implementera föräldrautbildningen Barn, infektioner och antibiotika på BVC. SmVE i samarbete med Barnhälsovården planerar att introducera detta program som ett pilot projekt ett i varje sjukvårdsområde och planera för en utvärdering efter ett år för en eventuell fortsättning i större skala.

10(12) Strategiska mål för SmVE. God service och tillgänglighet gentemot vården Klar och tydlig information som är lätt att hitta. Bättre samarbete i nätverk och med partners. Snabba och adekvata smittskyddsåtgärder. Kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna Planerade åtgärder. Skapa en enhet i ekonomisk balans. Genomföra den ekonomiska handlingsplanen. Bred satsning att förhindra spridningen av multiresistenta bakterier på länets sjukhus, utbrott av MRB är mycket kostsamma. Förbättra informations spridningen. Utveckla enhetens hemsida och formulera en utbildnings och informationsstrategi. Utveckla samarbetet med SMI och laboratoriet. SMI har genomgått en dramatisk omorganisation och har ett tydligare uppdrag att ge service till de enskilda regionerna. SmVE ska bättre ta till vara på dessa resurser och utveckla ett tätare samarbete med den epidemiologiska avdelningen på SMI i frågor rörande smittspårning, vårdhygien och STRAMA arbetet. SmVE ska vidareutveckla det goda samarbetet med mikrobiologen för att stärka den vårdygieniska kompetensen på laboratoriet och enheten för snabb diagnostik och smittspårning. Kompetensutveckling av medarbetarna. Enheten ska upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan. Stimulera till forskning inom enheten genom att dra nytta av samarbetet med laboratoriemedicin och den breda forsknings kunskap som finns där. Planera för kommande generationsskifte inom enheten. Stärka samarbetet infektion-/smittskydd vårdhygien. Skapa resurser som möjliggör nära samarbete inom ramen för plattformen "sjukhus-strama". Stötta infektionskliniken med att tillföra tjänsteutrymme för att hantera länets samlade tuberkulosverksamhet samt klara ökat vårdbehov avseende MRSA och kommande hepatitbehandlingar. Bidra till att skapa utrymme för att en infektionsspecialist kan bli biträdande smittskyddsläkare.

11(12) Balanserat styrkort - redovisning och kommentarer till styrkort. Patient/kund 2007 2008 2009 2010 Mål Kundtillfredsställelse (enkät?)??% >90% Service/svar givet samma dag % % %??% 100% Träffar på hemsidan???? Process/produktion PPM VRI Antal???? 9% 10% <10% MRB % av antalet screenade 10% 10% AB recept/1000/inv/år 339 250 Följsamhet BHR % % % 92% 100% Antal MRB/VRI utbrott 4 0 Avskrivna smittspårningar STI 26% 24% 26% 17% 10% Cl diff andel av VRI 2% <0,5% Influensa % av riskgr. Vacc. 65% 70% 60% 75% Smittspårning <1 dygn från anm.??% 90% Antal utbildningstillfällen 50 75 Lärande/förnyelse Andel kompetens utv. plan 40% 100% Andel medarbetarsamtal 90% 100% Antal nationella presentationer 3 >1 Andel personal adekvat komp 100% 100% Antal utvecklingsprojekt 4 >1 Antal forskningsarbeten 3 >1 Ekonomi Årsprognos mot ram milj kr 6 >0 Personalkostnadsförändring mot föregående år Läkemedelskostnadsförändring mot föregående år Lab-kostnadsförändring mot föregående år 2% avtalen 20% <5% 20% <5% Andel sjukskrivna medarbetare 0% 0%

12(12) Patient/kund. SmVE planerar att genomföra en kund undersökning hos vårdgivarna som är beställare av servicen från smittskydd vårdhygien. Dels för att utröna om vården är tillfredsställd med den service som erbjuds och dels för att kunna identifiera eventuella luckor och brister i den service som erbjuds idag. Snabbheten och tillgängligheten på servicen är också ett viktigt kvalitetsmått som ska tas fram. SmVE arbetar med att förbättra tillgängligheten på hemsidan och det ska också kunna mätas i statistiken. Process/produktion. Många av dessa mått är till sin karaktär mera av resultat mått för SmVE s verksamhet. Det kan därför vara svårt att se tydliga förändringar på kort sikt men om programmen är de rätta ska det kunna avspegla sig i förbättringar av dessa mått. Andra mått är att betraktas som processmått av de aktiviteter som ska leda till bättre resultat av verksamheten. Lärande/förnyelse. Utan en kontinuerlig kompetensutveckling kommer enhetens verksamhet inte kunna leverera en god service till vården. Utbildning och kvalificerad utvärdering av SmVE s verksamhet är hörnstenarna i ett kontinuerligt utvecklingsarbete på enheten. Ekonomi. SmVE har under flera år haft ett budgetunderskott. Huvudsakligen har det berott på kraftigt ökande kostnader för de läkemedel enl SML som enheten betalar för. Dessa läkemedel förskrivs huvudsakligen av infektionskliniken och ett budgetarbete pågår att överföra dessa läkemedelskostnader till de behandlande kliniker där de hör hemma. Den andra stora posten är screening prover och här pågår ett arbete att omförhandla avtalet med laboratoriet för att få en mer rättvisande bild av dessa kostnader. Personal kostanden är den tredje största posten och i tillägg har enheten fått en treårig projektanställning för vårt STRAMA arbete. Dessutom äskar enheten en 20% tjänst från infektionskliniken för en biträdande smittskyddsläkare.