Utvärdering Rapport nr 2013:273 LUNDS UNIVERSITET Om studiesociala miljöer vid Lunds universitet Studenters upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö Monica Wendel
2 Utvärdering Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel. vx: 046-222 00 00 Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 40 07 ISBN 978-91-980094-7-7 (Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter, ISSN 1401-775X) Rapporten publiceras också på nätet och hittas via adressen http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter-och-barometrar
3 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning 9 1.1 Studiemiljön i högre utbildning 10 1.1.1 Studiens empiriska utgångspunkter 11 1.1.2 Några tidigare undersökningar om studiemiljön 13 1.2 Studiens genomförande 14 1.2.1 Enkätens innehåll och bearbetning 14 1.2.2 Urval och svarande 15 1.3 De svarande studenterna 16 2. Upplevelser av studiesituationen 20 2.1 Motiv till att vilja studera 20 2.2 Funderingar kring en kommande yrkesroll 22 2.3 Studiekrav 24 2.3.1 Uppskattad arbetsinsats i tid 25 2.3.2 Studiernas svårighetsgrad 27 2.3.3 Studiekravens betydelse för valet att fortsätta utbildningen 29 2.4 Arenor för diskussion 31 2.5 Upplevelser av kontroll och inflytande i studiesituationen 32 2.6 Introduktion till universitetsstudierna 35 3. Det studiesociala stödets källor och struktur 38 3.1 Anhörig- och kamratstöd samt upplevelser av trivsel 38 3.1.1 Stöd och uppmuntran i studierna 39 3.1.2 Trivsel 40 3.2 Lärarstöd, undervisningens organisering och likabehandling 42 3.2.1 Upplevelser av lärarstöd och undervisningens organisering 43 3.2.2 Handledningssituationen 46 3.2.3 Upplevelser av acceptans och likabehandling 48 3.3 Om studentkårerna, kursombud och skyddsombud 50 3.4 Universitetets stöd- och serviceverksamheter 53 3.4 1 Studenternas kännedom om universitetets stöd och serviceverksamheter 54 3.4.2 Upplevelser av hjälp från verksamheterna 57 3.5 Stöd, motivation och personlig utveckling 58 Referenser 62 Bilaga: Enkät 64
4
5 Sammanfattning I föreliggande rapport presenteras resultaten från en enkätundersökning om hur studenter vid Lunds universitet upplever sin studiesociala miljö. Undersökningen, som genomfördes under läsåret 2011/12, riktades till ett slumpmässigt urval svenska och internationella studenter inom samtliga fakulteter. Den besvarades av totalt 959 personer. Svarsgruppens fördelning över fakulteterna är representativ för populationen likaså dess könsfördelning. Undersökningen om universitetets studiesociala miljöer är en arbetsmiljöundersökning. En av undersökningens utgångspunkter är därför arbetsmiljölagen som på ett övergripande plan syftar till att förebygga ohälsa. Några centrala kriterier i det förebyggande arbetet är att det ska råda balans mellan de krav individen ställs inför i arbetet och de möjligheter som ges för att kunna hantera dem. Vidare ska det ges utrymme för social kontakt och personlig utveckling. Ytterligare ett led i det förebyggande arbetet är att studentskyddsombud ska utses som företräder kurskamraterna i arbetsmiljöfrågor. En annan utgångspunkt för undersökningen är några av de studier som gjorts med fokus på olika psykosociala aspekters betydelse för studiemotivation, upplevelser av personlig utveckling m.m. Resultaten visar att studenter vid Lunds universitet generellt sett upplever en god studiemiljö kännetecknad av bra balans mellan de krav som förmedlas i undervisningen och det utrymme som ges för att känna kontroll och inflytande i studiesituationen. De flesta bedömer till exempel studiernas svårighetsgrad som lagom hög och tycker att den tidsmässiga arbetsinsats som krävs för att klara den är hanterbar. Scheman, litteraturlistor och annat material som är nödvändigt för att kunna ha framförhållning i studiearbetet, anses kommuniceras ut i tillräckligt god tid. Generellt sett anses också informationen om vilka krav som gäller för att bli godkänd vara tydlig och kraven rimliga ställt mot den tid som står till förfogande. Oavsett kön, ålder, social bakgrund eller annat så kommer de högsta kraven på studieprestationer från individen själv medan krav från lärare och handledare inte bedöms vara mer omfattande än de man upplever att aktörer på arbetsmarknaden ställer. En grupp studenter, motsvarande ungefär var femte individ, anser dock att studiernas svårighetsgrad ligger för högt, oftast inom Lunds tekniska högskola (LTH), Juridiska fakulteten (J) och Naturvetenskapliga fakulteten (N), medan lite fler än var tionde upplever kraven som för låga, främst inom Humaniora och teologi (HT). Individers upplevelser av krav kan få olika konsekvenser. Av samtliga svarande studenter har t.ex. ungefär var fjärde någon gång övervägt att byta kurs/
6 program, eller att göra studieuppehåll och fler än var femte haft funderingar på att hoppa av sina studier. För några har funderingarna också resulterat i beslut om att hoppa av den påbörjade utbildningen. Funderingar kring avhopp på grund av studiekraven är vanligare förekommande bland dem som upplever kraven som för höga än bland dem som upplever för låga krav. Bland de faktorer som kan ha betydelse för individens benägenhet att stanna kvar i utbildningen är de motiv som låg till grund för beslutet att studera. Av tidigare studier och utvärderingar har proaktiva motiv såsom ämnesintresse eller intresse för ett visst yrke visat sig ha större betydelse för individens val att stanna kvar i utbildnigen än reaktiva motiv såsom uppmaningar från familj eller aktörer på arbetsmarknaden. I överensstämmelse med detta framgår av föreliggande undersökning att de studenter som uppger proaktiva motiv för sina studier funderar på byte, uppehåll och avhopp i mindre utsträckning än de som i första hand haft reaktiva motiv. Det torde således vara av intresse för utbildningsanordnare runt om på universitetet att identifiera och följa upp nyrekryterade studenters motiv för att studera. I studiearbetet och i studierelaterade spörsmål har studenterna tillgång till socialt stöd från en rad olika källor, dels inom den privata sfären, t.ex. familj, vänner och kurskamrater, dels från officiella funktioner som lärare, kursombud och personer inom universitetets stöd- och serviceverksamheter. Att stödverksamheterna är strukturerade i en central och en lokal nivå innebär dessutom att alla studenter har tillgång till samtliga former av stöd oavsett hur resursfördelningen ser ut inom fakulteten eller institutionen. Vidare innebär det en möjlighet för individen att söka stöd och vägledning i verksamheter som inte har koppling till den egna institutionens intressen. Av resultaten framgår, precis som i tidigare studier, att det framförallt är till personer inom den privata sfären, och till kurskamrater, som studenten vänder sig för att ventilera sina utbildningsrelaterade funderingar medan personer i de officiella funktionerna ges en annan roll i dessa frågor. Med utbildningstidens gång så avtar stödets betydelse i styrka men förblir under hela tiden den viktigaste källan för stöd. Att få ta del av en introduktion till att studera på universitet kan främja individens möjligheter att hantera övergången från gymnasium eller från arbetsliv till studier. Vidare kan introduktionen ha betydelse för möjligheterna att på ett tidigt stadium få kontakt med den nya sociala miljön. I syfte att utröna hur vanligt det är ute på fakulteterna så fick respondenterna besvara frågan om de hade fått någon form av introduktion till att studera på universitetet. Knappt hälften hade fått möjlighet men erfarenheterna varierar mellan fakulteterna. Introduktioner ser till exempel ut att vara vanligare förekommande inom LTH och EHL medan de inte verkar ha etablerats som rutin i lika stor omfattning inom J och HTfakulteterna. Resultaten pekar dock på en positiv utveckling på så vis att andelen
7 svarande som uppger att de fick någon form av introduktion är större bland nybörjarna än bland dem som läst under några år. Inslaget ökar i särskilt stor omfattning inom just J och HT. Majoriteten bland dem som inte hade fått någon introduktion menar att det hade varit önskvärt. Andra faktorer som kan påverka studenters möjligheter att skapa sociala kontakter under utbildningstiden, vilket arbetsmiljölagen påbjuder, är hur undervisningen organiseras. Olika sätt att organisera undervisningen skapar olika stort utrymme för kommunikation och för möten och samarbeten studenter emellan. Av resultaten framgår att det främst är utrymmet för mångkulturella möten som upplevs vara för litet. I denna fråga tydliggörs skillnader mellan de svenska och de internationella studenterna. De svenska studenterna, som oftast läser på grundnivå, ger inte i lika hög grad som de internationella studenterna, som oftast läser på avancerad nivå, uttryck för att undervisningen gynnar möjligheterna att skapa internationella kontakter. Studenters möjligheter att skapa sociala och mångkulturella kontakter genom undervisningen, på både grund- och avancerad nivå, kan således betraktas som ett särskilt angeläget utvecklingsområde inom ramen för universitetets kvalitets- och internationaliseringsarbete. En särskild aspekt i den studiesociala miljön är hur individen upplever deltagandet i enskild handledning. I enkäten får därför de som har erfarenhet av individuell handledning delge om de kände trygghet i situationen. Då ambitionen i arbetsmiljöarbetet är att samtliga individer absolut ska känna trygghet så är det bekymmersamt att färre än hälften svarar att de upplevde det så. Resultaten visar också att det är vanligare att de internationella studenterna uppger svarsalternativet Absolut inte än de svenska. Studenterna får också ta ställning till om de tycker att deras studiemiljö präglas av acceptans i relation till diskrimineringslagens olika aspekter: kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, politisk uppfattning, religion eller annan trosuppfattning, social bakgrund samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Överlag upplevs universitetets studiemiljöer som goda i dessa hänseenden, även om den juridiska fakulteten ligger något lägre än övriga i dessa frågor. Likabehandling i relation till kön är den aspekt som genomgående får bäst resultat medan aspekterna funktionshinder, politisk uppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck ges något svagare bedömning. De flesta vet inte heller vart de kan vända sig vid förekomst av trakasserier och diskriminering. Minst utbredd är kännedomen bland studerande inom EHL och J. Resultatet är inte kopplat till hur länge individen läst på universitetet utan ser likadant ut oavsett om studenterna läser på sin första termin eller om de har läst under en längre tid. I ljuset av detta ter sig information i frågor kring likabehandling och trakasserier vara ett viktigt arbetsområde för utbildningsansvariga och kårer inom samtliga fakulte-
8 ter. Även resultatet avseende studentskyddsombud visar att informationsarbetet rörande denna aspekt av arbetsmiljölagen behöver följas upp. Totalt sett uppger inte fler än 14 procent att de har ett skyddsombud medan 81 procent svarar att de inte vet. Drygt hälften av de svarande har fått information från någon studentkårsrepresentant om studentkåren och deras arbete. De flesta känner sig också nöjda i detta hänseende. Informationsarbetet ser ut att vara mest intensivt inom LTH och M och likaså bland universitetets nybörjare. Efter nybörjartiden verkar däremot aktiviteterna avta vilket kan få betydelse för studenters kännedom om kårarbetet. En särskild problematik framträder i kårernas relation till universitetets internationella studenter. I sina kommentarer lyfter de internationella studenterna fram språkliga barriärer som hinder för involvering och uttrycker ett mer omfattande missnöje med informationen än sina svenska kurskamrater. Totalt sett uppger fyra av fem individer att de antingen är medlemmar eller har för avsikt att gå med i sin kår. I sina reflektioner kring kårerna ger kvinnorna och männen uttryck för olika förhållningssätt. Medan kvinnorna är mer benägna att ta del av information är männen mer benägna att bli medlemmar. Störst skillnad finner vi inom HT där männen i markant högre utsträckning än kvinnorna är medlemmar i sin kår, eller uttrycker intresse för att bli det. Även inom N är skillnaden mellan männen och kvinnorna större än inom övriga fakulteter. Vad dessa skillnader grundar sig i torde vara av stort intresse för kårerna att ta reda på. Av resultaten framgår att studenterna generellt sett trivs mycket bra i sina studiemiljöer och att de vistas i arbetsklimat där relationen till kurskamraterna präglas av att det är högt i tak i diskussioner, att det känns ok att behöva hjälp med studierna och att individen inte känner utanförskap i gruppen. De känner också en stark motivation för sina studier. Bilden ser, i stort, likadan ut inom samtliga fakulteter, bland männen och kvinnorna och oavsett var man befinner sig i utbildningsresan, dvs oavsett om man läser sin första eller sjunde termin. I motsats till vad tidigare studier visat så framstår däremot motivationen för studierna vara lika stark bland dem som inte läser på sitt förstahandsval som bland dem som läser det de valde i första hand.
9 1. Inledning Lunds universitet innefattar åtta fakulteter: Lunds tekniska högskola (LTH), Naturvetenskapliga fakulteten (N), Juridiska fakulteten (J), Samhällsvetenskapliga fakulteten (S), Ekonomihögskolan (EHL), Medicinska fakulteten (M), Konstnärliga fakulteten i Malmö (K) samt Humanistiska och teologiska fakulteterna (HT). Utöver dessa finns Universitetets särskilda verksamheter (USV) som bland annat innefattar centrum för Mellanösternstudier, centrum för Östoch Sydöstasienstudier och Trafikflyghögskolan. Totalt sett omfattar studieutbudet cirka 280 program och cirka 2250 fristående kurser. De flesta program, drygt 200, leder till examen på avancerad nivå medan majoriteten fristående kurser ges på grundnivå. Universitetet har ungefär 47 000 individer registrerade för studier, de flesta (59%) på heltid och på program (www.lu.se). Studenternas könsfördelning är relativt jämn, 52% är kvinnor och 48 är män. 1 Nästan var fjärde student läser inom LTH, som är den största fakulteten. Diagram 1:1. Studenternas fördelning på fakulteterna. Andel per fakultet. (källa: Årsredovisningen 2011) J 7% USV 1% M 10% LTH 23% HT 14% EHL 14% N 7% K 3% S 21% Universitetet har ungefär 6000 internationella studenter som tillsammans representerar nästan 150 länder. Störst andel kommer från länder inom EU vilket till stor del beror på de studieavgifter som införts för personer utanför EU/EES och Schweiz. I stort sett var tredje person (30%) deltar i ett reguljärt utbytesprogram medan majoriteten (70%) kommer som free movers, dvs som studerande utanför ett utbytesprogram. Drygt 150 av programmen på avancerad nivå ges på engelska 2. 1 Uppgifterna avser helårsstudenter. Källa Årsredovisningen 2011 s. 42-43. 2 Årsredovisningen 2011 s. 34 och 39.
10 1.1 Studiemiljön i högre utbildning Undersökningen om universitetets studiesociala miljöer är en arbetsmiljöundersökning. Arbetsmiljöundersökningar inom universitet och högskolor riktas oftast till anställda men enligt arbetsmiljölagen (1 kapitel 3) är studenter likställda med arbetstagare och ska därför beredas en arbetsmiljö som motsvarar kraven i lagstiftningen 3. Arbetsmiljölagen tar fasta på arbetsplatsens fysiska, psykiska och sociala beskaffenhet. På ett övergripande plan handlar den om att förebygga ohälsa eller olycksfall. Till de psykosociala aspekterna, som står i centrum i föreliggande rapport, hör att det ska råda balans mellan de krav individen ställs inför i sitt arbete och de möjligheter som ges för att kunna hantera dem. Individen ska t.ex. ges utrymme för att planera arbetets upplägg och därmed intensitet. Vidare ska arbetet ge utrymme för social kontakt och personlig utveckling: Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation Arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till.social kontakt och samarbete Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling (Arbetsmiljölagen 2 kap. 1) Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren dokumentera arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. På ett arbetsställe som sysselsätter minst fem arbetstagare/studenter ska skyddsombud utses (Arbetsmiljölagen 6 kap. 2 ) som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verkar för en tillfredsställande arbetsmiljö (kap. 6 4). Som framgår ovan gäller detta således även för studiemiljöer. I december 2008 antog universitetsstyrelsen en s.k. rättighetslista för studenter, "Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter". 4 Flera av de kriterier universitetet upprättat för studiemiljön har sin utgångspunkt i arbetsmiljölagen, däribland att det ska finnas tillgång till arbetsplatser och uppehållsrum, att alla studenter ska få tillräcklig schemalagd tid för att få möj- 3 I ett avseende görs en distinktion mellan arbetstagare och studenter. Medan arbetstagare omfattas av Arbetstidslagen så saknas en definition av arbetstid för studerande. Problemet har uppmärksammats av Högskoleverket som föreslagit en vidare utredning av frågan (HSV 2001:27R s. 7). 4 http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/rattighetslistan2008beslut.pdf Ny lista antagen juni 2013.
11 lighet att lära känna sina studiekamrater och därigenom få ett bra studieklimat och ökad möjlighet till ett bra studieresultat samt att nya studenter ska få en introduktion till studentlivet. För studenters inflytande i studiesituationen påpekas vidare att kursscheman, tider för examination samt information om kurslitteratur och annat studiematerial ska finnas tillgängligt i god tid före kursstart. I universitetets handlingsplan för internationalisering påpekas också att undervisningen ska präglas av social integration mellan studenter från olika länder. 5 1.1.1 Studiens empiriska utgångspunkter Den studiesociala miljöns betydelse för studenters välbefinnande, motivation och personliga och akademiska utveckling är ett sedan länge etablerat forskningsområde. Redan i mitten av 1970-talet pekade Tinto (1975) på att studenters upplevelser av social integration inom universitetets miljöer har betydelse för deras motivation att vara kvar i sin utbildning eller att välja att lämna den. 6 Social integration har många olika källor. En av de mest omdiskuterade i utbildningssammanhang är tillgång till socialt stöd eftersom det antas kunna fungera som buffert mot stress och inverka positivt på individens motivation (Wentzel 1999, Ryan 2000, Eggens et al 2008) 7. Framförallt är det stöd från familj/anhöriga, vänner och kurskamrater som ser ut att ha betydelse men även det som ges av lärare och handledare (Wentzel K, 1999, Ryan 2000, Thomas, 2002, Eggens et al, 2008). Ytterligare en aktör är studentorganisationen eftersom den kan bidra till att skapa ett socialt sammanhang för individen och en känsla av tillhörighet (Thomas, 2002).Tillgång till socialt stöd är av särskild betydelse för nybörjarstudenter eftersom individer i den gruppen inte hunnit bygga upp ett nätverk och därför kan uppleva en svagare förankring i studiemiljön (Ozga & Sukhnandan, 1998, Wilcox et al, 2005). Av, bland andra, dessa skäl är det viktigt att erbjuda studenter en introduktion till studierna och studiemiljön i början av utbildningen (Wilcox et al 2005). Likaså bör undervisning organiseras på sätt som underlättar utvecklingen av relationer i studentgruppen, och mellan student och lärare/per- 5 Universitetets handlingsplan för internationalisering 2010-2011. 6 Tintos arbete bygger på Emile Durkheims analyser som visar att till synes individuella handlingar, som att välja att lämna ett socialt system, eller vara kvar, kan förklaras utifrån individens upplevelser av social integration. Emile Durkheim (1858 1917) var professor i sociologi vid Sorbonne-universitetet i Paris. Han etablerade sociologin som akademiskt ämne och vidareutvecklade kunskaperna om social sammanhållning i moderna samhällen. 7 Socialt stöd utgör en av huvudpelarna inom stressteorin tillsammans med individens upplevelser av krav i arbetet och möjligheterna att känna kontroll och inflytande i sin arbetssituation. En av de mest väletablerade stressteorierna, den s.k. krav-kontroll-stöd modellen, bygger på antagandet att kombinationen av höga krav och låg grad kontroll/inflytande samt brister i socialt stöd orsakar stress och psykisk ohälsa medan hög grad kontroll kombinerat med gott socialt stöd antas kunna balansera upplevelserna av stress och ohälsa.
12 sonal (Yorke & Thomas, 2003). I studier om arbetsliv och högre utbildning har socialt stöd ofta beskrivits inom ramen för psykologiska dimensioner. Ur ett sociologiskt perspektiv är det däremot också av intresse att se till stödets struktur (Wilcox et al, 2005), dvs vilka former av stöd studenter har omkring sig och hur de är strukturerade, då det placerar individen i ett socialt sammanhang. Upplevelser av den studiesociala miljön präglas också av de krav studenter ställs inför och de förutsättningar som ges för att kunna känna kontroll och inflytande i studiesituationen. Information om vad som krävs för att bli godkänd på en kurs ska tydliggöras, kraven som ställs i examinationer ska harmoniera med innehållet i undervisningen, kursmål ska kommuniceras och kännas rimliga, scheman och litteraturlistor distribueras i tillräckligt god tid för att studenten ska kunna planera studiernas upplägg etc. Studentens upplevelser av utbildningen och för valet att stanna kvar, eller välja bort den, påverkas också av individens motiv till att välja högre studier. Studenter som beslutar sig för att stanna kvar uppger oftare proaktiva motiv såsom ämnesintresse eller karriärambitioner medan de som hoppar av oftare uppger reaktiva motiv, dvs att de responderat på andras, t.ex. familjens, uppmuntran eller arbetsmarknadens krav så som de förmedlas i massmedia m.m. Ytterligare en påverkande faktor är hur den förhandsinformation om kursens/utbildningens anpassning till kommande yrkesliv som kommuniceras ut förhåller sig till det studenten möter i utbildningen (Yorke, 1999). I forskning om studiesociala miljöer riktas också särskild uppmärksamhet mot gruppen internationella studenter och deras speciella situation att bedriva studier i en främmande kultur. Uppmärksamheten har intensifierats under senare år i takt med att antalet internationella studenter har ökat på universitet runt om i världen (OECD, 2010). 8 Zhou et al (2008) beskriver en rad sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer som centrala i deras anpassningsprocess i den nya miljön. Bland annat identifierar de lättillgänglig tillgång till vägledande och stödjande insatser inom universitetet som betydelsefull för individens möjlighet att utveckla kvaliteten i sina erfarenheter. Vidare att internationella studenter måste lägga mer vikt vid det sociala livet utanför föreläsningssalen än inhemska studenter eftersom deras familjer och vänner oftast är långt borta (Zhou et al 2008, Russel et al, 2010, Rienties et al, 2011). Av tidigare studier har framgått att internationella studenter som upplever stark stress till följd av sin förändrade 8 Internationell student definieras här som en student som reser till ett annat land för att studera. Samma definition tillämpas av Högskoleverket och av OECD.
13 sociala situation också ägnar sig åt sociala aktiviteter i mindre utsträckning än de som upplever en lägre grad stress (Russell et al 2010, Ward et al 1999). Deltagande i en studentorganisation eller i någon annan aktivitet kan således ha särskild betydelse för denna grupps välbefinnande (Ozga & Sukhnandan 1998, Russell et al 2010). 1.1.2 Några tidigare undersökningar om studiemiljön vid Lunds universitet Sedan slutet av 1990-talet genomför utvärderingsavdelningen inom Lunds universitet undersökningar bland studenter som uppmärksammar en rad olika arbetsmiljöaspekter. Undersökningarna görs på uppdrag av universitetet och är på så vis förenliga med arbetsmiljölagens påbud om att arbetsmiljön ska dokumenteras. Av studierna har framgått att studenterna generellt sett trivs i sin studiemiljö och att de upplevt goda möjligheter att ha kontroll och inflytande i studiesituationen (Utvärderingsenheten 2008:252). I några tematiserade studier har vissa aspekter av arbetsmiljön lyfts ut för att ges särskild uppmärksamhet 9. Av en undersökning om universitetets studiesociala miljöer 2005 (Nilsson-Lindström 2005) framgick att studenterna överlag upplevde studiekraven som hanterbara och att de kände goda möjligheter att utöva kontroll och inflytande i studiesituationen. Några frågor visade dock på ganska stora variationer mellan de olika utbildningarna. Framförallt uttryckte studerande inom juristutbildningen en problematisk situation på så vis att de upplevde ett svagt socialt stöd i relation till de prestationskrav som förmedlades i undervisningen. Även inom Ekonomihögskolans utbildningar gav studenterna, i synnerhet kvinnorna, uttryck för en problematisk studiesocial situation präglad av svagt socialt stöd från lärare och mellan kurskamrater. 10 I undersökningen följdes även dåvarande lagen om likabehandling upp. Resultaten visade att ungefär var femte person, oftast kvinnor inom traditionellt mansdominerade utbildningar och personer med annan etnisk bakgrund, någon gång hade upplevt sig illa bemött. 9 Med särskild relevans för denna studie har de bland annat fokuserat på studenter med funktionshinder (2003:223), nybörjarstudenters första möte med universitetet (Nelsson, 2004:224) samt likabehandling och mångfald (2004:226). Samtliga rapporter finns tillgängliga på http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter och barometrar 10 Den studiesociala miljön inom EHL följs upp i en studentbarometerundersökning under 2012. I undersökningen ges särskild uppmärksamhet åt upplevelser av socialt stöd och sociala relationer mellan studenter och lärare och mellan kurskamrater. Undersökningen avrapporteras under hösten 2013. Ansvarig projektledare är Monica Wendel.
14 De internationella studenternas situation har fått särskild uppmärksamhet genom internationella studentbarometrar. 11 Av de analyser som gjorts för Lunds universitet (Persson, 2011, 2012) framgår att studenterna, överlag, trivs bra men att de upplever små möjligheter till att utveckla sociala relationer med svenska studenter. Vidare framgår att upplevelserna av utanförskap påverkas av hur utbildningen organiseras. 1.2 Studiens genomförande Föreliggande studie genomfördes med en enkät. Arbetet inleddes genom samtal med representanter för bl.a. universitetets olika stöd- och serviceverksamheter, företrädare för Lunds universitets studentkår (LUS), fokusgruppen för jämställdhet och likabehandling och biblioteksverksamheten. I samtalen identifierades vissa sakområden och frågeställningar för enkäten. Ett utkast skickades till samtliga representanter för kommentarer. Efter diskussioner inom utvärderingsavdelningen gjordes, i slutet av höstterminen 2011, ett första utskick till studenterna. Några veckor därefter gjordes ett påminnelseutskick med ny enkät och därefter 5 påminnelser via e-post under tiden december februari 2012. I slutet av februari skickades en redovisning av resultaten för enkätens samtliga frågor till de verksamhetsrepresentanter som deltog i de inledande samtalen. I samband med detta gavs också möjlighet att inkomma med reflektioner och synpunkter inför det fortsatta analysarbetet. Några verksamheter uttryckte önskemål om att få ett urval frågor mer utförligt belysta vilket också gjordes genom muntliga och/eller skriftliga redovisningar 12. I november 2012 skickades ett manusutkast till samtliga kårer och verksamhetsrepresentanter för slutliga kommentarer och synpunkter. I slutet av februari 2013 diskuterades utkastet inom utvärderingsavdelningen. 1.2.1 Enkätens innehåll och bearbetning Med utgångspunkt i arbetsmiljölagen och i de studier och samtal som redovisats ovan utarbetades en enkät som bygger på fem teman, varav två fokuserar på respondenten och tre på studiemiljön. Teman kring respondenten innefattar frågor om vilka faktorer som var viktiga i beslutet att studera på universitet, studentens 11 Den internationella studentbarometern, ISB, är en internatbaserad enkätundersökning som genomförs av företaget International Graduate Insight Group. Inom LU har den genomförts åren 2010 och 2011. Resultaten har sammanställts av Max Persson. Rapporterna är publicerade på http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter-och-barometrar. 12 Under resans gång har särskilda redovisningar gjorts för Konstnärliga fakulteten i Malmö, Studenthälsan, Biblioteksverksamheten och LTH. Vidare har de övergripande resultaten redovisats i universitetets skyddskommitté. LUS och de lokala studentkårerna har fått resultat och rapportutkast och LUS har fått erbjudande om att kommentera resultaten i rapporten.
15 studieerfarenhet och sociala bakgrund. De tre teman om studiemiljön belyser studenternas upplevelser av studiekraven och av sina möjligheter att känna inflytande i studiesituationen. Vidare belyses deras upplevelser av likabehandling och socialt stöd från familj, vänner, kurskamrater, lärare samt från universitetets olika stöd- och serviceverksamheter. Studenternas upplevelser av likabehandling framgår av ett acceptansindex. I detta sammanfattas hur de ser på sin studiemiljö utifrån diskrimineringslagens olika aspekter. 13 1.2.2 Urval och svarande Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval personer som var registrerade för studier under höstterminen 2011 14. Urvalet utgjorde cirka 8% av studenterna inom vardera fakultet samt inom universitetets särskilda verksamheter (USV). Enkäter skickades till totalt 2276 studenter varav 1942 svenska och 334 internationella. Totalt 82 returnerades p.g.a. okänd adress och räknades därför bort från urvalet. Enkäten besvarades av totalt 959 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 44%. Andelen svarande internationella studenter var något högre (48%) än andelen svenska (43%). Svarsbenägenheten inom de olika fakulteterna framgår av tabell1:1 nedan. På grund av den låga svarsfrekvensen inom konstnärliga fakulteten i Malmö och inom universitetets särskilda verksamheter så särredovisas inte dessa i rapporten. Resultaten är dock integrerade när den totala studentgruppen redovisas. 15 13 Acceptansindex skapades av svarsalternativen på fråga 26. Arbetet gjordes i samarbete med Ola Stjärnhagen. Resultateten per enskild fråga och fakultetet redovisades i det utskick som gjordes i slutet av februari 2012. 14 Urvalet inkluderade inte distansstudenter, omregistrerade studenter, studerande på uppdragsutbildningar eller inom lärarlyftet. 15 Studiemiljöerna inom den konstnärliga fakulteten belyses mer utförligt i en studentbarometer som genomförts av avdelningen Utvärdering under 2012. I undersökningen, som huvudsakligen bygger på enkäter, särredovisas de tre högskolorna. Rapporten, Studentbarometern 2012 Konstnärliga fakulteten är publicerad på utvärderingsavdelningens hemsida. Ansvarig för undersökningen är Mattias Renehed.
16 Tabell 1:1. Urval och svarande studenter. Totalt och per fakultet. Fakultet Urval Svarande Svarande antal antal andel svenska internat. svenska internat. svenska internat. LTH 466 60 202 28 43% 47% N 118 43 48 22 41% 51% J 100 20 43 8 43% 40% S 352 41 152 20 43% 49% EHL 245 42 104 24 42% 57% M 204 18 109 13 53% 72% K 98 15 31 7 32% 47% HT 16 269 38 113 13 42% 34% USV 48 17 16 6 33% 35% Totalt 1900 294 818 141 43% 48% 1.3 De svarande studenterna De svarande studenterna fördelar sig över fakulteterna enligt diagram 1:2 nedan. Fördelningen är representativ för universitetet 17. Svarandegruppen är också ganska jämnt fördelad över årskurserna/terminerna, vilket framgår av diagram 1.3 18. Diagram 1.2. Svarsgruppens fördelning per fakultet och USV. USV 2% J 5% M 13% LTH 24% HT 13% EHL 13% N 7% K 5% S 18% 16 Humaniora och Teologi redovisas tillsammans då teologi endast representeras av 7 svarande individer. 17 Jämförelsen är baserad på uppgifter om grundutbildningen hämtade ur årsredovisningen för 2011 (www.lu.se). 18 Antalet studenter som går sin andra termin är markant lägre än övriga terminer. Detta beror till stor del på att de läser på program/kurser som startat på vårterminen vilka är färre till antalet än de program/kurser som startar på höstterminen.
17 Diagram 1:3. Antal terminers studier vid Lunds universitet. Andel studenter per svarskategori 30 25 20 15 10 5. 0 Termin 1 Termin 2 (start vt) Termin 3-4 Termin 5-6 termin 7+ Majoriteten svarande är heltidsstuderande (95%) programstudenter (82%) 19. Nio av tio studerar på sina förstahandsval. De flesta har Lund som studieort men i stort sett var tionde studerar i Helsingborg och 7% i Malmö. Ungefär sex av tio är kvinnor vilket är något högre än andelen kvinnor i populationen. Medelåldern bland de svarande ligger på 25 år. I stort sett var tionde person har barn under 18 år hemma och de flesta anser att föräldraskapet går bra att förena med studierna. Var fjärde svarande (235 personer) är nybörjare. Av dessa är 44% nybörjare totalt sett, dvs utan tidigare erfarenheter av högre utbildning, medan övriga enbart är nybörjare i Lund, dvs de har tidigare erfarenheter av eftergymnasiala studier. Andelen nybörjare utan tidigare erfarenhet är störst inom LTH och M medan nybörjarna inom EHL och N oftast läst på annat lärosäte tidigare. Drygt hälften av studenterna deltar regelbundet i någon form av fritidsaktivitet, oftast upp till 5 timmar per vecka men i flera fall mer än 11 timmar per vecka. Det är också vanligt förekommande att de (46%) arbetar parallellt med sina studier, en del ideellt men de flesta för att bidra till sin försörjning. Arbete parallellt med studierna är olika utbrett inom de olika fakulteterna. Vanligast förekommande är det inom S, EHL och J. 19 Programstudenterna är något överrepresenterade jämfört med andelen bland universitetets helårsstudenter. Det är dock vanligt att programstudenter deltar i undersökningssammanhang i större utsträckning.
18 Liksom de flesta universitetsstuderande i landet så har majoriteten bakgrund i akademikerhem. Två av tre har åtminstone en förälder som genomgått högskole- /universitetsutbildning och 7% minst en förälder med forskarutbildning. Som framgår av diagrammen 1:4 och 1:5 nedan så är den sociala snedrekryteringen lika påfallande bland de svenska och bland de internationella studenterna. Diagram 1:4. Andel svenska respektive internationella studenter som har/inte har föräldrar med akademisk utbildning. Totalt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Högre utbildning Ej högre utbildning Svenska studenter Internationella studenter Diagram 1.5. Andel svenska respektive internationella studenter som har föräldrar med akademisk utbildning. Fördelat på fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Svensk Internat Jämfört med den förra undersökningen om universitetets studiesociala miljöer (2005) så har andelen studenter från icke studievana hem ökat inom N. Inom S är det tvärtom andelen studenter med bakgrund i akademikerhem som har ökat.
19 Gruppen svenska studenter kännetecknas också av att majoriteten, 90%, har svenska som modersmål. Andelen varierar något mellan fakulteterna vilket framgår av diagram 1.6 nedan. Diagram 1.6. Svenska studenter med svenska som modersmål. Andel per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Av undersökningens 150 svarande internationella studenter har 72% kommit till Lunds universitet som free movers och 28% som utbytesstudenter. Fördelningen är representativ för populationen (internationella studenter). Störst andel (53%) bland de svarande kommer från länder i Norden och i Europa. De studenter som kommer till Lund från länder utanför Europa (47%) är något överrepresenterade i svarsgruppen jämfört med andelen totalt vid universitetet. 20 20 Jämförelsen är baserad på uppgifter hämtade LU:s årsredovisning 2011.
2. Upplevelser av studiesituationen 20 I detta kapitel speglas inledningsvis studenternas motiv till att studera på eftergymnasial nivå. Därefter ägnas uppmärksamhet åt hur de upplever kopplingen mellan sina föreställningar kring en framtida yrkesroll och mötet med utbildningen. I det avslutande avsnittet speglas deras upplevelser av studiesituationen utifrån de krav som förmedlas i undervisningen och det utrymme som ges för att känna kontroll och inflytande. 2.1 Motiv till att vilja studera Studenter har olika motiv för att söka sig till universitet och högskolor. Några är proaktiva, dvs de signalerar att det är individens intresse, framtidsvisioner etc. som ligger till grund för beslutet. Andra är reaktiva och uttrycker således att beslutet snarare är en respons på något, t.ex. på uppmuntran från personer i individens sociala nätverk, arbetsgivares önskemål eller rent av på samhällsdebatten om ökade krav på högre utbildning i arbetslivet. I denna undersökning speglas motiv som med mycket breda penseldrag kan kategoriseras i bildning, arbetsliv och sociala faktorer. Bildning innefattar motiv som ämnesintresse och intresse för att gå vidare till forskarutbildningen, arbetsliv inrymmer tankar kring yrkesval, möjlighet att stärka sin position på arbetsmarknaden samt vidareutbildning medan kategorin sociala faktorer speglar att motivet i första hand är en respons på uppmaningar från personer i individens omgivning, i detta fall familj och anhöriga. På frågan om vad som var viktigt för studenterna i deras beslut att studera på högskola/universitet så är det i första hand arbetslivsrelaterade faktorer som får genomslag (se diagram 2:1). Dessa kan avse individens tankar kring ett framtida yrkesval men också en fortsättning på en yrkesbana som redan påbörjats. På så vis är motiven av både proaktiv och reaktiv karaktär. Motiven varierar inte över fakulteterna i särskilt stor utsträckning. Det är främst studerande inom N som avviker från det mönster som framkommer i diagram 2.1 genom att intresset för forskarutbildning är mycket mer utbrett än bland studenterna inom de andra fakulteterna (diagram 2.2). Samma resultat framkom i Studentbarometern 2000.
21 Diagram 2:1. Faktorer som påverkar beslutet att studera på högskola/ universitet. Andel studenter som uppgett svarsalternativen mycket respektive ganska viktigt. 21 80 70 60 50 40 30 Mycket/ganska viktigt (%) 20 10 0 Ämne/FU Yrkesval, position, vidareutb. Familj Diagram 2:2. Faktorer som påverkar beslutet att studera på högskola/ universitet. Medelvärde 1-4 (1= Inte alls viktigt och 4= mycket viktigt). Fördelat på fakultet och totalt 22. 4 3,5 3 2,5 2 Bildning Arbetsliv Socialt 1,5 1 LTH S N EHL HT J M Total Sedan Studentbarometern 2000 har de arbetslivsrelaterade motiven till att bedriva högre studier fått ökad genomslagskraft bland studenterna. Tendensen har 21 Frågan om vilka faktorer som bedömdes vara viktiga i valet att studera kunde besvaras med mer än ett svarsalternativ. Därför summeras inte andelarna i diagrammet till 100%. 22 Kategorin Bildning är en sammanslagning av svarsalternativen Intresse för ämnes-/utbildningsområdet och att Gå vidare till forskarutbildningen. Kategorin Arbetsliv är en sammanslagning av Studierna leder till ett yrke jag vill ha, Stärka min position på arbetsmarknaden samt Vidareutbildning för mitt yrke. Kategorin Socialt innehåller svarsalternativet Jag blev uppmanad av min familj/anhöriga.
22 lyfts fram i en av utvärderingsenhetens rapporter 2002 (2002:214 s.5). Påpekas bör dock att ämnesintresset fortfarande utgör ett mycket starkt proaktivt motiv för studenter inom samtliga fakulteter. Inom kategorin Bildning är det snarare intresset för forskarutbildning som får ett svagare genomslag. Utvecklingen kan sannolikt förklaras bland annat utifrån att samhällsdebatten om utbildning kommit att fokusera allt mer på frågor kring anställningsbarhet och karriär. Forskarutbildning utgör generellt sett ett starkt motiv bland männen och bland de internationella studenterna, som ofta söker sig till N. För de svenska studenterna är däremot yrkeslivet ett starkare motiv till att välja högre utbildning. Motivet att studera för att vidareutbilda sig inom yrket är vanligast bland kvinnorna, de internationella studenterna och bland de svenska studenterna med utomnordisk bakgrund. Resultaten antyder på så vis att det kan finnas erfarenheter av selekterande mekanismer på arbetsmarknaden, relaterade till kön och etnicitet. Det reaktiva motivet att söka sig till högre studier till följd av anhörigas uppmaningar är mest omfattande bland dem som kommer från akademikerhem. Resultatet speglar såldes ett led i reproduktionen av en traditionell studentstruktur, dvs att det oftast är barn till högutbildade som väljer/uppmanas att söka sig till akademiska studier. 2.2 Funderingar kring en kommande yrkesroll Tankar kring det kommande arbetslivet är, som vi sett, ett av de primära motiven för att välja högre utbildning. Av tidigare studier har också framgått att det är en betydelsefull faktor för beslutet att stanna kvar i utbildningen, inte minst bland nybörjare (Ozga & Sukhnandan, 1998, Nelsson, 2004). Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv är det således av betydelse att individen får information om hur utbildningen förhåller sig till arbetsmarknaden och att utbildningen kan stimulera till tankar och idéer kring det kommande arbetslivet eftersom det kan bidra till att stärka individens känsla av kontroll i studiesituationen. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är ett mångfacetterat område som ofta studeras utifrån alumners, dvs tidigare studenters, erfarenheter. Arbetslivets betydelse för valet att studera, och för att stanna kvar i utbildningen, aktualiserar dock frågor om studenters funderingar kring en kommande yrkesroll när de väljer en viss utbildning och hur de, efter sina första möten med utbildningen, tycker att den förhåller sig till deras funderingar. I ett försök att fånga några sådana reflektioner inkluderades frågan huruvida studenterna hade några föreställningar om en kommande yrkesroll när de sökte in och om utbildningen, i detta första
23 skede, upplevs stämma överens med den. Vidare fick de ta ställning till om de någon gång tvivlat på sitt utbildningsval p.g.a. osäkerhet om just yrkesrollen? Som kan förväntas av arbetslivsfrågornas betydelse för beslutet att studera så uppger majoriteten (70%) att de hade någon form av föreställning om den kommande yrkesrollen när de sökte till sin utbildning. Andelen varierar mellan fakulteterna men utgör mer än hälften inom samtliga. Vanligast är det bland programstudenter och bland dem som söker sig till M eller J. Inom några andra programdominerade fakulteter, främst LTH, är bilden, eller föreställningen, svagare vilket indikerar att andra faktorer än att utbildningen är en yrkesutbildning har relevans i dessa sammanhang. Mot bakgrund av den betydelse arbetslivet tillskrivs bland studenter och presumtiva studenter så torde det vara av intresse för utbildningsanordnare och kårer att identifiera sådana faktorer bland sina nybörjarstudenter och följa upp dem bland fortsättarna. De flesta (68%) tycker att utbildningen svarar väl mot föreställningarna, oavsett om de läser på fristående kurser eller på program. Likaså tycker majoriteten av dem som inte bar på någon särskild idé att en sådan börjar växa fram. Tydligast kommer det till uttryck inom LTH och S: I never considered choosing a certain study because of job perspectives but studying has set me on a certain trail and made me think about possible jobs. (S) Svarande som uppger att de inte hade, eller har, några särskilda idéer lyfter istället fram upptäckarandan som positiv faktor: Jag läser fristående kurser för att komma in i studielivet och prova på olika ämnen och se vad jag fastnar för. (S) Jag trivs med att studera, då jag inte vet riktigt vad för jobb jag vill ha passar ett allmänvetenskapligt program mig bra. (S) Jag var inriktad på att läsa vidare till psykoterapeut när jag började på socionomprogrammet. Men nu kan jag tänka mig jobba inom massor av andra områden också. (S) Bland andra studenter kan oklarheten istället upplevas som en otrygghet i studiesituationen. Sådana upplevelser kan prägla vardagen även om man studerar inom en fakultet med omfattande arbetslivskontakter: Jag läser en väldigt bred utbildning vet att det leder till ett bra jobb men inte vad för slags jobb. Den osäkerheten har varit jobbig. (EHL)
24 Upplevda brister i kopplingen mellan utbildning och den förväntade yrkesrollen kan få konsekvenser för studentens syn på sitt utbildningsval. Fyra av tio svarande förmedlar t.ex. att de någon gång har tvivlat på sitt val, funderat på att göra studieuppehåll eller t.o.m. att hoppa av sina studier p.g.a. osäkerhet i dessa frågor. Funderingarna är vanligare bland kvinnorna (45%) än bland männen (36%). Däremot framkommer inte någon större skillnad mellan programstudenter och studerande på fristående kurser. Tvivlen är minst utbredda inom J medan nästan hälften av de svarande inom S någon gång känt anledning att kritiskt reflektera över sitt val av studier: I am very much in doubts if the studies are taking me where I want to go but my idea of where I want to go remains very blurry. (S, har haft funderingar på att välja något annat) Andra delar upplevelsen av osäkerhet men tillskriver den inte samma betydelse i relation till utbildningen: Jag är fortfarande osäker på vad utbildningen kommer leda till men aldrig att hoppa av. (S) Diagram 2.3. Andel studenter som någon gång tvivlat på sitt val av studier/ funderat på att göra studieuppehåll eller att hoppa av studierna p.g.a. osäkerhet kring den blivande yrkesrollen. Per fakultet och totalt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt 2.3 Studiekrav I undersökningen får studenterna uppskatta omfattningen av några av de krav de möter i utbildningen. Skattningen görs utifrån två aspekter, dels hur mycket tid de lägger ner på sina studier under en normal studievecka, dels hur de bedö-
25 mer studiernas svårighetsgrad. Den tidsmässiga insatsen uppskattas genom antalet timmar med schemalagda aktiviteter samt genom antalet timmar med självstudier. Utöver detta får de ta ställning i frågan om de någon gång tänkt på, eller rent av beslutat sig för, att byta kurs/utbildning, göra studieuppehåll eller att hoppa av sin utbildning p.g.a. studiekraven. 2.3.1 Uppskattad arbetsinsats i tid Totalt sett ligger studenternas uppskattade arbetsinsats på 33 timmar i veckan, jämnt fördelat på schemalagd tid och tid för självstudier. Arbetsinsatsen spänner dock mellan 25 och 39 timmar beroende på fakultet där de med mest schemalagd tid också är de som anger den mest omfattande arbetstiden, däribland LTH och M 23. Diagram 2:4. Totalt antal studietimmar och antal timmar med schemalagda aktiviteter. Per fakultet. 40 35 30 25 20 15 Studietimmar varav schemabunden 10 5 0 LTH N J S M HT EHL Sedan undersökningen av universitetets studiesociala miljöer 2005 har den totala studietiden ökat något, främst inom S, HT-fakulteterna och EHL som alla fått ökad tilldelning av resurser för detta syfte. Jämfört med 2005 skattar studenterna inom S och HT att de får 2 timmar mer per vecka och studerande inom J att de får 3 timmar mer per vecka med schemabundna aktiviteter. För studerande inom J ser däremot inte ökningen ut att ha lett till att det totala antalet arbetstimmar per vecka upplevs mer omfattande. 23 Även i tidigare studier har framgått att fluktuationen i arbetstid i första hand är kopplad till antalet schemalagda timmar medan antalet timmar med självstudier är tämligen konstant (se bl.a. Utvärderingsenheten 2008:252 s. 17).
26 Diagram 2:5. Uppskattat antal timmar i veckan (schemalagd tid och tid för självstudier). Totalt per fakultet. 2005 och 2011. 40 35 30 25 20 15 2005 2011 10 5 0 LTH N J S M HT EHL Majoriteten studenter (91%) upplever den tidsmässiga arbetsinsats som krävs för att klara av studierna som hanterbar. Bedömningen varierar inte nämnvärt över fakulteterna. Även de uppoffringar som ibland måste göras för att få tiden att räcka till, upplevs som hanterbara: Krävs mkt att plugga på LTH. Men genom god planering och mkt hemmastudier behöver man inte vara något snille. Man kommer långt genom hårt arbete. (LTH) Hanterbar, men kräver uppoffringar! (i termer av tid&energi). (S) En mindre grupp studenter (9%) ger dock uttryck för att situationen kan kännas problematisk. Uppfattningen finns bland studerande inom samtliga fakulteter, om än i olika stor omfattning, vilket framgår av diagram 2:6 nedan. Vi har ingen tid alls till självstudier och går långa dagar varje dag. Det är stressande. (M) Huge workload for a very small period of time! (EHL) Känslan av att studierna kräver större tidsmässig arbetsinsats än vad man mäktar med är mest utbredd bland kvinnorna, bland de internationella studenterna och bland de svenska studenter som har utomnordisk bakgrund.
27 Diagram 2:6. Andel studenter som inte upplever den tidsmässiga arbetsinsatsen som hanterbar. Andel per fakultet. 14 12 10 8 6 4 2 0 LTH S N EHL HT J M 2.3.2 Studiernas svårighetsgrad Vid sidan av den tidsmässiga arbetsinsatsen så bedöms studiernas svårighetsgrad. De flesta, totalt sett 7 av 10, upplever den som lagom, dvs inte för hög men inte heller för låg. Var femte individ menar dock att de konfronteras med svårigheter som ligger på en för hög nivå medan en mindre grupp (12%) anser att svårighetsgraden ligger för lågt. Vid jämförelse mellan fakulteterna framtonar vissa skillnader i denna fråga. Upplevelser av att studiernas svårighetsgrad ligger för högt är till exempel mer utbredd inom LTH, J och N än inom övriga fakulteter medan upplevelser av understimulans, dvs för låga krav, är vanligare förekommande inom S och HTfakulteterna (diagram 2.7). Svårighetsgraden varierar väldigt mycket beroende på fakultet. N-fak för hög, EHL för låg. (N) Personligen skulle jag önska högre svårighetsgrad.. (H) Läkarutbildningen håller hög standard men kraven till tentamen är oroväckande låga. (M) Svårighetsgraden på V-programmet kan gott höjas ett snäpp. (LTH) The amount of self-study without teacher guidance is perhaps a bit too high, making it difficult to know what and how to study for tests. (H)
28 Diagram 2:7. Bedömning av studiernas svårighetsgrad. (För hög = Något/alldeles för hög, För låg = Något eller alldeles för låg). Andel per svarskategori och fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M För låg Lagom För hög Upplevelsen av att studierna är för svåra är mest utbredd bland kvinnorna och programstudenterna. Det finns också en svag indikation på att studerande från studieovana hem och svenska studenter med utomnordisk bakgrund är något överrepresenterade jämfört med kurskamraterna från akademikerhem och med nordisk bakgrund. Bland nybörjarna finner vi det intressanta resultatet att de som har erfarenheter av studier på annat lärosäte upplever svårighetsgraden i sina studier som för hög i större utsträckning än de nybörjare som inte har tidigare erfarenheter av akademiska studier. Bland de internationella studenterna är det framförallt free movers som anser att svårighetsgraden ligger för högt medan utbytesstudenterna oftare tycker att kraven är för låga: The courses for exchange students are of course easier than regular swedish courses I don t have to spend a lot of time studying to keep up with the courses. (S, utbytesstudent) Liknande resultat framtonar i de Internationella Studentbarometrarna (Persson, 2010, 2011) där studenter, främst inom S och EHL, lyfter fram att studiernas svårighetsgrad ligger något för lågt. Oavsett kön, ålder eller social bakgrund så kommer de högsta kraven på studieprestationer från studenten själv medan knappt en tredjedel upplever kraven från lärarna som särskilt omfattande. Frågan är vilken betydelse detta kan ha för universitetets studenter?
29 Diagram 2.8. Högsta kraven på studieprestationer. Andel per svarsalternativ (flera svarsalternativ möjliga). Totalt. Vänner Handledare Föräldrar/anhöriga Kurskamrater CSN Arbetsmarknaden Lärare/kursansvariga Mig själv 0 20 40 60 80 100 2.3.3 Studiekravens betydelse för valet att fortsätta utbildningen I enkäten får studenterna ta ställning i frågan om studiekraven någon gång fått dem att fundera på att byta kurs, göra studieuppehåll eller rent av att hoppa av studierna. Som framgått tidigare är frågan av betydelse i en arbetsmiljöundersökning då sådana funderingar, och kanske t.o.m. beslut, kan tolkas som indikatorer på att arbetskraven inte balanseras av ett tillräckligt stort utrymme för kontroll och inflytande i studiesituationen. Besluten kan också få konsekvenser för individens fortsatta personliga och akademiska utveckling. Av resultaten framgår att lite fler än var fjärde individ någon gång övervägt att byta kurs/utbildning eller att göra studieuppehåll på grund av studiekraven medan något fler än var femte funderat på att hoppa av. För en mindre grupp studenter har funderingarna dessutom lett fram till beslutet att byta, göra uppehåll eller hoppa av.
30 Diagram 2.9. Andel studenter som någon gång tänkt på, eller beslutat sig för, att byta kurs, göra studieuppehåll eller hoppa av sin utbildning p.g.a. studiekraven. Totalt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Byta kurs/utb. Studieuppehåll Hoppa av Tänkt på Beslutat att Benägenheten att fundera i dessa banor har olika stor utbredning över fakulteterna. Generellt sett är det dock så att funderingarna, eller besluten, är vanligare förekommande bland dem som upplever studiekraven som för höga, än bland dem som upplever kraven som för låga. Diagram 2.10. Andel studenter som någon gång funderat på, eller beslutat sig för, att byta kurs, göra studieuppehåll eller hoppa av sin utbildning p.g.a. studiekraven. Per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Byta kurs/utb. Göra studieuppehåll Hoppa av Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att Tänkt på Beslutat att LTH S N EHL HT J M Funderingar kring eller beslut om att byta kurs eller göra studieuppehåll är något vanligare bland kvinnor, bland programstudenter och i gruppen med högutbildade föräldrar. Däremot förekommer det sällan bland de internationella studenterna som bedriver sina studier under andra villkor. Även funderingar kring den
31 mest drastiska förändringen, att hoppa av sina studier, är vanligare bland kvinnorna än bland männen. Däremot är det endast ett fåtal som också beslutar sig för det. Vid sidan av studiekraven så ser funderingar och beslut om avhopp ut att ha koppling till individens sociala situation på så vis att det oftare är studerande med barn hemma än de som inte har det, som bär på sådana tankar. Studenter som också är föräldrar ser alltså inte ut att i första hand överväga kursbyte eller studieuppehåll utan om utbildningssatsningen var rätt överhuvudtaget. Tankar på kurs- eller programbyte är markant vanligare bland de studenter som inte läser på sitt förstahandsval. Däremot funderar de inte i särskilt högre utsträckning än andra på att göra studieuppehåll eller på att hoppa av sina studier. Inte heller tycks programstudenter fundera på att hoppa av i större utsträckning än studerande på fristående kurser trots att de ser ut att reflektera mer över kursbyte och studieuppehåll. Sannolikt beror detta till viss del på att programstudenterna upplever en starkare social förankring med sina kurskamrater och således en starkare drivkraft för att gå kvar. Ett studieklimat som präglas av god trivsel kan bidra till att individen väljer att vara kvar i sin utbildning även om det råder osäkerhet i andra frågor: Det är ganska dålig anknytning till yrkesvärlden på utbildningen & jag är nog inte den enda som är förvirrad över vad man kommer att kunna syssla med efter examen (men det är ju också en mycket bred utbildning). Har väl funderat mkt på om huruvida jag valt rätt och om man borde valt ngt annat men trivs samtidigt mkt bra på pol kand. (S) 2.4 Arenor för diskussion Studenter som bär på tankar kring kursbyte, studieuppehåll eller avhopp kan vända sig till personer inom olika sfärer för att diskutera problematiken och beslutsfattandet. Bortsett från personer inom den privata sfären, dvs föräldrar/anhöriga och vänner, kan de vända sig till personer i olika funktioner inom den offentliga arenan, däribland lärare, studentkår, studieadministrativ personal och studievägledare. I överensstämmelse med tidigare studier framgår att studenterna i första hand vänder sig till personer inom den privata sfären och till kurskamrater för att diskutera sina funderingar, vilket framgår av diagram 2.11 nedan, medan personer i de offentliga funktionerna inte tillskrivs samma roll i dessa frågor. Mönstret ser likadant ut över fakulteterna.
32 Diagram 2.11. Personer/funktioner som studenter har, eller har övervägt, att kontakta för att diskutera kursbyte/studieuppehåll/avhopp. Andel totalt. Studievägledare inom utbildningen Universitetets allmänna Lärare/kursansvriga Kurskamrater Studentombud (ombud/kår eller Föräldrar/anhöriga Vänner Studenthälsan Studentprästerna Ja/har övervägt Nej 0 25 50 75 100 Betydelsen av att ha erfarenhet av akademisk miljö, och således kännedom om vilka former av stöd som kan finnas att tillgå, får genomslag i nybörjargruppen. Nybörjare med erfarenhet av studier på annat lärosäte uppsöker t.ex. studievägledningen för att diskutera frågor kring kursbyte, studieuppehåll och avhopp i markant högre utstäckning än nybörjarna utan tidigare erfarenhet. Som framgått av tidigare studier vänder sig också de svenska studenterna oftare än de internationella till sina kurskamrater och till sina anhöriga för att ventilera sina funderingar och sitt beslutsfattande i dessa frågor. 2.5 Upplevelser av kontroll och inflytande i studiesituationen En central aspekt i en god studiemiljö är att individen ges möjlighet att känna inflytande och kontroll i sin studiesituation. Kontroll är ett multifaktoriellt begrepp. Bland de faktorer som vanligtvis relateras till upplevelser av studiesocial miljö (se sid. 7-8) är dock att den enskilde studenten ska få tillgång till scheman och litteraturlistor i tillräckligt god tid för att kunna ha framförhållning i arbetet och reducera risken för akututryckningar. Andra faktorer tar fasta på att studenten ska få information om vilka målsättningar som gäller för kurserna och vilka krav som gäller för att bli godkänd så att man kan gå vidare i utbildningen och således i sin akademiska utveckling. Ytterligare en faktor som brukar uppmärksammas är att kursernas kunskapsinnehåll ska harmoniera med de uppgifter studenten förmodas klara av i examinationerna. Samtliga dessa aspekter är förenliga med arbetsmiljölagens krav på att arbetstagaren, i detta fall studenten, ska ges möjlighet att kunna påverka arbetets upplägg så att risken för ohälsa minskar.
33 Resultaten av föreliggande undersökning visar att de svarande studenterna i stor utsträckning anser sig ha mycket goda möjligheter att känna kontroll och inflytande i sitt studiearbete. Majoriteten (84%) menar att scheman, litteraturlistor och annat material som är nödvändigt för att kunna ha framförhållning i studiearbetet kommuniceras ut i tillräckligt god tid. Viss variation mellan fakulteterna framkommer dock. Av diagram 2:12 nedan framgår till exempel att nio av tio studenter inom HT menar att de vanligtvis har möjligheter att påverka sin studiesituation medan andelen inom J är mindre. Resultatet i frågan om kontroll och påverkansmöjligheter har inte förändrats nämnvärt sedan undersökningen om studiesociala miljöer 2005. Även då var resultatet för den juridiska fakulteten sämre än för övriga fakulteter i denna arbetsmiljöfråga. Andelen studenter inom J som ansåg sig ha tillräckliga möjligheter att kunna planera sitt arbete var t.o.m. något högre år 2005 (80%) än idag (77%). Denna studiesociala aspekt förefaller således fortsatt vara en angelägenhet för såväl utbildningsansvariga som studentkår inom fakulteten. Diagram 2:12. Andel studenter som anser sig ha goda möjligheter att påverka studiesituationen. Per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt sett upplever 16% av de svarande att deras möjligheter att påverka studiesituationen brister. Kännetecknande för denna grupp är att det oftare är kvinnor än män och oftare studenter med bakgrund i akademikerhem än i studieovana hem. Uppfattningen är också något mer utbredd bland de svenska studenterna än bland de internationella. Skillnaderna mellan männen och kvinnorna är tydligast inom LTH och HT, vilket framgår av diagram 2:13 nedan.
34 Diagram 2:13. Andelen män och kvinnor som anser att de har goda möjligheter att påverka sin studiesituation. Fördelat på fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Kvinnor Män Studenters möjligheter att kunna påverka sin studiesituation är relaterade till hur information kring kunskapskrav, examinationer och målsättningar hanteras ute på institutionerna, inom programmen och kurserna. Att ha kännedom om vilka krav som gäller för att bli godkänd, att ställas inför krav som upplevs rimliga för den tid man har på sig och att mötas av examinationsuppgifter som harmonierar med kursens kunskapsinnehåll är några av de aspekter som har betydelse för den psykosociala studiemiljön. Av resultaten framgår att studenterna, generellt sett, tycker att de får tydlig information om vilka krav som gäller för att bli godkänd och att kraven känns rimliga ställt mot kurstiden. På en övergripande nivå anser de också att kursernas målsättningar tydliggörs och att de i stor utsträckning är rimliga ställt mot kursernas kunskapsinnehåll. Ungefär var tionde person menar dock att informationen om vilka krav som gäller för att bli godkänd brister. Bland dem är nybörjare utan tidigare studieerfarenhet något överrepresenterade jämfört med de nybörjare som läst på annat lärosäte tidigare. Av resultatet kan vi förstå att erfarenheter från akademisk utbildning ger kännedom och förståelse för vilka krav som gäller i en akademisk miljö även om utbildningen skett på annat lärosäte och kanske t.o.m. inom en annan inriktning. Även om studenterna generellt sett bedömer prestationskraven som rimliga ställt mot den tid som står till förfogande så upplevs de på några håll som hanterbara i lägre utsträckning. Denna uppfattning är mer utbredd bland universitetets internationella studenter än bland de svenska studenterna. Den är också vanligare förekommande bland studenter på fristående kurser än bland programstudenter.
35 Den aspekt av studiemiljön som får svagast genklang i svarandegruppen är den som tar fasta på om målsättningarna upplevs som tydliga. Totalt sett menar var femte student att målsättningarna inte tydliggörs för dem i tillräckligt hög grad. Särskilt bekymmersamt är det inom J där 30% av de svarande menar att målsättningarna inte kommuniceras alls eller endast i ganska låg grad. Diagram 2:14. Andel studenter som upplever kursens målsättningar som tydliga. Per fakultet. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Inte alls/i ganska låg grad I ganska/mkt hög grad Totalt sett visar resultaten att studenterna upplever goda möjligheter att ha inflytande och påverkansmöjligheter i studiesituationen. En analys på fakultetsnivå visar dock att värdena ligger något lägre inom J och M i dessa frågor och att det således kan finnas särskild anledning för utbildningsansvariga och kårer inom de fakulteterna att följa upp resultaten. Av tidigare studier har framgått att en introduktion till universitetsstudierna kan ha betydelse för individens möjligheter att förstå vad som utmärker studier på universitetsnivå och för möjligheterna att från ett tidigt skede kunna skapa sociala kontakter. I syfte att utröna hur pass vanligt det är att fakulteterna ger introduktioner till sina nybörjare integrerades därför en fråga i enkäten: Fick studenten någon form av introduktion till att studera på universitetet? Om inte, tycker de att det hade varit önskvärt? 2.6 Introduktion till universitetsstudierna Totalt sett uppger knappt hälften (45%) att de fick någon form av introduktion till universitetsstudierna när de började läsa i Lund. Erfarenheterna varierar dock mellan fakulteterna. Vanligast förekommande ser aktiviteten ut att vara
36 inom LTH och EHL, där ungefär varannan student menar att de fick någon form av introduktion, medan den ser ut att vara mindre vanligt inom främst J och HTfakulteterna. En tendens till positiv utveckling kan utläsas av resultaten på så vis att andelen svarande som uppger att de fick någon form av introduktion är markant större bland nybörjarna än bland dem som läser på sin sjunde termin eller mer. Totalt sett ligger ökningen på 33%. Vid några fakulteter ökar inslaget i särskilt stor omfattning, främst inom J och HT. Studenternas reflektioner kring introduktion visar att behovet av information kan se olika ut bland annat beroende på om man läser på program eller på fristående kurs. Medan programstudenter framhäver studietekniska frågor i sina öppna kommentarer så lyfter studerande på fristående kurser fram information om universitetets stödverksamheter: Vi fick dålig information om studieteknik. Det tror jag hade varit givande. (EHL, programstuderande) Gärna info om studentservice = hälsa, studieverkstad mm. (HT, studerande på fristående kurs) En introduktion till att studera på universitet kan främja individens möjlighet att hantera övergången från gymnasium eller från arbetsliv till studier. En bit in i studierna, och således med facit i hand vad gäller förväntningar på prestationer, förhållningssätt till universitetsstudier m.m., menar därför majoriteten av dem som inte fick någon introduktion att det hade varit önskvärt: Det hade inte varit så dumt att erbjuda typ en vecka där man introduceras i hur man läser och vad som förväntas av en på universitetet. (M) Det hade varit trevligt med bättre info inför programmet. Hur det fungerar på högskola/universitet samt info om hur LUVIT fungerar etc. (S) Skulle mycket gärna ha en mentor/handledare att kunna byta tankar och upplevelser med. Mkt nytt att börja studera på nytt universitet (LTH) Inom några fakulteter finner vi en märkbar skillnad mellan kvinnornas och männens förhållningssätt i frågan. Vad denna skillnad bottnar i torde vara av intresse att utröna.
37 Diagram 2:15. Andel studenter som anser att en introduktion hade varit önskvärd. Fördelat på kön och fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Kvinnor Män : Med dessa resultat redovisade går vi vidare till de frågor i enkäten som belyser vilka former av stöd som står till studentens förfogande. Följande frågor står i centrum: Vilka former av stöd har studenterna tillgång till och hur de är strukturerade kring individen? Vilka källor för stöd har särskilt stor betydelse i studiearbetet? Vilken kännedom har studenterna om universitetets olika stöd- och serviceverksamheter och hur används de?
38 3. Det studiesociala stödets källor och struktur I detta kapitel redovisas resultaten av de enkätfrågor som berör studenternas studiesociala stöd. Inledningsvis presenteras en bild över den stödstruktur som omger individen. Strukturen kan i grova drag beskrivas enligt figur 3.1 nedan. Den är uppbyggd på den privata sfären, funktioner i undervisningen, funktioner som kårer, kursombud och studentskyddsombud samt universitetets stöd- och serviceverksamheter. Av resultaten framgår att studenterna, i överensstämmelse med tidigare studier (Wentzel K, 1999, Ryan 2000, Thomas, 2002, Eggens et al, 2008), beskriver sin privata sfär, dvs familj, anhöriga, vänner och kurskamrater, som den källa med starkast betydelse för stöd i studiesituationen. Lärare och handledare är de offentliga funktioner som anses ha störst betydelse medan stöd från studieadministrativ personal, universitetets stöd- och serviceverksamheter, studentombud m.fl. tillskrivs en annan funktion i studievardagen. Figur 3.1. Det sociala stödets struktur. skyddsombud /kursombud/ kårer/ stöd- och service verksamheter Lärare, handledare Privat sfär, kurskamrater Individen 3.1 Anhörig- och kamratstöd samt upplevelser av trivsel I detta avsnitt redovisas först resultaten på frågan vilket stöd och uppmuntran individen får från föräldrar/anhöriga, vänner och kurskamrater. Därefter redogörs kort för hur de upplever trivseln i sin studiemiljö.
39 3.1.1 Stöd och uppmuntran i studierna Det är personer inom den privata sfären och kurskamrater som har störst betydelse som källa för stöd i studiesituationen. Som framgår av diagram 3.1 nedan menar fyra av fem individer att deras stöd är av ganska eller mycket stor betydelse. Diagram 3.1. Stöd och uppmuntran i studierna från familj/anhöriga, vänner och kurskamrater. Andel per svarskategori. Totalt. Kurskamrater Föräldrar/anhöriga Ganska/mycket stort Inget alls/inte särskilt stort Vänner 0 20 40 60 80 100 Synen på anhörig- och kamratstödets betydelse varierar inte nämnvärt mellan de olika fakulteterna. Här framtonar istället en allmän syn på föräldrar/anhöriga, vänner och kurskamrater som det starkaste sociala stödet i utbildningen. Diagram 3.2. Stöd och uppmuntran i studierna från familj/anhöriga, vänner och kurskamrater. Värde per svarsalternativ (1-4 där 1= Inget alls och 4 = Mycket stort). Per fakultet och totalt. 4 3,5 3 2,5 2 Kurskamrater Föräldrar/anhöriga Vänner 1,5 1 LTH S N EHL HT J M Total
40 Med utbildningstidens gång och i takt med individens utveckling så avtar stödets betydelse i styrka men förblir under hela perioden den viktigaste källan. Överlag upplever kvinnor ett starkare socialt stöd än männen från personer i den privata sfären. De största skillnaderna finner vi dock mellan de svenska och internationella studenterna, vilket är förenligt med vad tidigare studier visat på gällande internationella studenters särskilt utsatta sociala situation och dess risker för både välbefinnande och studieresultat. Mot bakgrund av detta så måste deras sociala situation betraktas som särskilt angelägen att arbeta vidare med för alla involverade parter inom universitetet: I have a pretty supportive family but they are not here with me..i have felt confused and uprooted during my time here. I feel silly saying these things because I am an adult and Lund is a very nice place. I have just felt very lost and I do not know how to correct the problem and unfortunately it is affecting my studies. (N) Diagram 3.3. Stöd och uppmuntran i studierna från familj/anhöriga, vänner och kurskamrater. Andel per svarsalternativ. Fördelat på svenska och internationella studenter. Totalt. 100 80 60 40 20 0 Inget alls/inte särskilt stort Ganska/Mycket stort Inget alls/inte särskilt stort Ganska/Mycket stort Inget alls/inte särskilt stort Ganska/Mycket stort Svenska Internationella Familj/anhöriga Vänner Kurskamrater 3.1.2 Trivsel Upplevelser av trivsel på en arbetsplats påverkas av flera olika faktorer. Till de centrala aspekterna hör att individen vistas i ett arbetsklimat där relationerna till arbetskamrater, i detta fall kurskamrater, präglas av att det är högt i tak i diskussioner, att det känns ok att behöva hjälp med studierna och att individen inte känner utanförskap i gruppen. Kort sagt kan vi säga att en tillåtande studiemiljö bidrar till att skapa god trivsel. Båda dessa aspekter är relaterade till arbetsmiljölagen och kan på så vis bidra till att förebygga psykisk ohälsa.
41 Resultaten av den studiesociala undersökningen ger en god bild över trivsel och studieklimat. Som framgår av diagrammen 3.4 och 3.5 nedan trivs studenterna mycket bra på Lunds universitet, oavsett var de läser. Inga större skillnader framkommer mellan fakulteterna i denna fråga. Resultaten avseende vissa aspekter av studieklimatet inom den juridiska fakulteten ser dock ut att behöva studeras närmre. Diagram 3.4. Upplevelser av trivsel. Medelvärden 1-5 (1=mycket dåligt och 5= mycket bra). Per fakultet och totalt. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 LTH S K N EHL HT J M Total Diagram 3.5. Upplevelser av studieklimat. Andel studenter som svarat i ganska eller mycket hög grad i ett urval aspekter. Per fakultet och totalt 100 75 50 25 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Positiva gruppdiskussioner (Inte alls/låg grad)utanförskap Bra respons i grupparbeten Högt i tak OK att behöva hjälp Delaspekten Utanförskap inverterades i databearbetningen, dvs Inte alls= I mycket hög grad och I låg grad = I ganska hög grad.
42 I like the study in Lund university I like the work in group it makes me contact with the other students to discuss different things that give us more idea about different things. (LTH) Except for the housing problem everything is fantastic here... I enjoy studying here. (LTH) Några nyanser i resultaten kan urskiljas. Totalt sett finns det t.ex. en svag indikation på att personer med utomnordisk bakgrund (bland de svenska studenterna) är något svalare i sin bedömning av trivseln. Ett resultat som bör uppmärksammas är att det finns risk för att internationella studenter individualiserar de sociala och organisatoriska faktorer i studiemiljön som kan bidra till att de upplever utanförskap. Till dessa faktorer hör språkliga barriärer: One problem I face is that my English is poor and I don t know Swedish. Actually I am enthusiastic about socializing more with my peers here but the language barrier hinders me to do so. I feel somewhat isolated sometime. But I know it is my own fault. Av tidigare studier och av de internationella studentbarometrarna framgår att internationella studenters sociala situation och upplevelser av integration i studiemiljön är ett utvecklingsområde som bör ges ökad uppmärksamhet i internationaliseringsarbetet inom högre utbildning. Av denna undersökning framgår alltså att det kan vara angeläget att identifiera vilka organisatoriska, psykologiska och pedagogiska faktorer som kan bidra till att upprätthålla, respektive demontera, språkliga barriärer. I nästa avsnitt fokuseras på några organisatoriska faktorer som kan vara av betydelse, nämligen undervisningens organisering. 3.2 Lärarstöd, undervisningens organisering och likabehandling I detta avsnitt fokuseras på det stöd studenterna upplever från sina lärare och handledare och vilket utrymme deras sätt att organisera undervisningen ger åt studenternas möjligheter att skapa sociala kontakter. Vidare belyses hur de ser på sin studiemiljö utifrån de olika aspekterna av likabehandling. Några frågor ska besvaras: Hur upplevs stödet från lärarna? Organiseras undervisningen på sätt som gynnar mötet mellan studenter? Upplever studenterna trygghet i den individuella handledningssituationen? Tycker de att studiemiljön präglas av likabehandling?
43 Inledningsvis redovisas resultaten för de frågor som belyser relationen mellan student och lärare/handledare. Därefter fokuseras på frågan om likabehandling. 3.2.1 Upplevelser av lärarstöd och undervisningens organisering Precis som tidigare studier visat så upplevs stödet och uppmuntran i studierna som något svagare från lärare och handledare än från anhöriga, vänner och kurskamrater. Här ska vi dock komma ihåg att stöd från lärare och handledare ges inom ramen för snävare tidsmässiga villkor och andra gränssättningar som präglar lärares arbetsförhållanden. Villkor och gränser till trots framgår av diagrammen 3.6 a och b nedan att de flesta studenter inom samtliga fakulteter upplever ett ganska eller mycket stort stöd från sina lärare och handledare. För studerande inom två av fakulteterna, EHL och J, ser situationen dock lite mer bekymmersam ut. Överensstämmande resultat framkom för J även i den studentbarometer som genomfördes där under 2011 24. Diagram 3.6a. Andel studenter som upplever ganska eller mycket stort stöd och uppmuntran i studierna från sina lärare. Per fakultet och totalt. 100 80 60 40 Ganska stort Mycket stort 20 0 LTH S N EHL HT J M Totalt 24 Studentbarometern inom J finns publicerad på Utvärderingsavdelningens hemsidor (Rapport 2012:268) http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter och barometrar. Resultaten för EHL har följts upp genom en intervjuundersökning inom ramen för en studentbarometerundersökning höstterminen 2012. Rapporten publiceras på Utvärderingsavdelningens hemsidor under 2013. Ansvarig för studien: Monica Wendel.
44 Diagram 3.6b. Andel studenter som upplever ganska eller mycket stort stöd och uppmuntran i stud ierna från sina handledare. Per fakultet och totalt. 100 80 60 40 Ganska stort Mycket stort 20 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Generellt sett är det två grupper som upplever särskilt stort stöd, dels studerande på fristående kurser dels de internationella studenterna. Att den senare gruppen är mer benägen att söka stöd hos sina lärare och handledare är sannolikt ett uttryck för att de har en svagare koppling till sina kurskamrater än de svenska studenterna. Av resultaten framgår t.ex. att de internationella studenterna i större utsträckning än de svenska betraktar sina lärare som en viktig del i sin studiesociala situation, vilket också framgått såväl av tidigare studier som av de internationella studentbarometrarna (Persson, 2010, 2011). Till de faktorer som kan gynna studenters möjligheter att skapa sociala kontakter, vilket arbetsmiljölagen påbjuder, hör hur undervisningen organiseras. Olika sätt att organisera undervisningssituationen skapar olika stort utrymme för stödjande kommunikation och för möten och samarbeten studenter emellan. Resultaten på de frågor som speglar undervisningens organisering uppvisar ett mönster över fakulteterna som visar att kontaktskapande mellan studenter från olika länder är den, av de undersökta aspekterna, som upplevs få minst utrymme, vilket framgår av diagram 3.7a nedan. I denna fråga finner vi också markanta skillnader mellan de svenska och de internationella studenternas erfarenheter (diagram 3.7b).
45 Diagram 3.7a. Andel studenter som tycker att undervisningen organiseras på sätt som gynnar kontakten mellan studenter. Andel per svarsalternativ. Per fakultet och totalt 25. 4 3 Studenter får kontakt 2 Gynnar kontakt mellan studenter från olika länder Samarbete uppmuntras 1 LTH S N EHL HT J M Totalt Diagram 3.7b. Andel internationella respektive svenska studenter som tycker att undervisningen organiseras på sätt som gynnar kontakten mellan studenter från olika länder. Andel per svarsalternativ. Totalt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inte alls/i ganska låg grad I ganska/mkt hög grad Internationella studenter Svenska studenter Resultaten är i linje med de internationella studentbrometrarna som hänvisas till ovan och som visar att undervisningens organisering har sociala konsekvenser. Inte minst framstår möjligheter till att skapa mångkulturella kontakter, viket är 25 Diagrammet speglar frågorna 29 i, j och k: Lärarna organiserar undervisningen så att vi studenter får kontakt med varandra, Lärarna organiserar undervisningen på ett sätt som gynnar kontakten mellan studenter från olika länder och Lärarna uppmuntrar oss till att samarbeta.
46 en viktig del i internationaliseringsarbetet, att vara ett angeläget utvecklingsområde inom ramen för universitetets kvalitets- och internationaliseringsarbete. Endast var tredje svensk student anser till exempel att undervisningen gynnar deras möjligheter att skapa internationella kontakter. Skillnaderna mellan de svenska och internationella studenternas erfarenheter är kopplade till deras utbildningar. De internationella studenterna läser oftast tillsammans med andra internationella studenter på universitetets olika masterprogram. Detta sätt att organisera utbildningen påverkar utrymmet för kontakt mellan de internationella och de svenska studenterna och inverkar således på möjligheterna för social integration grupperna emellan. 3.2.2 Handledningssituationen En särskild aspekt i studenters studiesituation berör hur de upplever den enskilda handledningssituationen. I enkäten efterfrågas därför om de studenter som har erfarenhet av att delta i enskild handledning upplever, alternativt upplevde, trygghet i situationen. Då ambitionen i arbetsmiljöarbete måste vara att samtliga individer absolut ska känna trygghet i en sådan situation så är det bekymmersamt att färre än hälften (48%), totalt sett, svarar att de upplever det på det viset. Analyserat på svarsalternativ framgår, av diagram 3.8 nedan, att majoriteten upplevde trygghet i den enskilda handledningssituationen men att 12% uppger att de inte alltid, eller inte alls, upplevde situationen på det viset. Diagram 3.8. Upplevs trygghet i enskild handledning? Andel svarande per svarsalternativ (n=353). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja, absolut Ja, överlag Nej, inte alltid Nej, absolut inte Andelen studenter som svarar att de inte alltid eller absolut inte känner, eller kände, trygghet i situationen varierar mellan fakulteterna. Uppfattningen är mest utbredd bland de svarande inom EHL och J, vilket framgår av diagram 3.9 nedan.
47 Diagram 3.9. Upplevs trygghet i enskild handledning? Andel studenter som svarar Inte alltid/absolut inte. Per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Upplevelser av handledningssituationen är kopplade till flertalet faktorer varav en är hur studenterna i övrigt ser på det stöd de får från sina lärare. Studenter som känner låg grad lärarstöd upplever således i mindre utsträckning (14%) än studenter som upplever starkt stöd (73%) att handledningssituationen absolut präglas av trygghet. Totalt sett ser alltså stöd och uppmuntran ut att ha betydelse för upplevelser av trygghet. Om vi isolerar gruppen internationella studenter, som upplever lärarstödet som mer betydelsefullt än studenter totalt, ser det dock inte ut på detta vis. Istället känner de svenska studenterna oftare (49%) än de internationella (43%) att handledningssituationen absolut präglas av trygghetskänsla. Vidare är det vanligare att de internationella studenterna uppger svarsalternativet Absolut inte (9%) än de svenska (2%). Dessa resultat bör studeras närmre av utbildningsanordnare. Totalt sett finner vi inte några större skillnader mellan männens och kvinnornas sätt att beskriva sina erfarenheter av handledningssituationen. Däremot finns en indikation på att de internationella studenterna i lägre utsträckning än de svenska upplever att handledningssituationen absolut präglas av trygghet. I denna grupp är skillnaden störst bland kvinnorna.
48 Diagram 3.10. Andel internationella och svenska kvinnor och män som svarar att de absolut upplever trygghet i handledningen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Internationella studenter Svenska studenter 3.2.3 Upplevelser av acceptans och likabehandling I enkäten tillfrågas studenterna om de tycker att deras studiemiljö präglas av acceptans i relation till diskrimineringslagens olika aspekter: kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, politisk uppfattning, religion eller annan trosuppfattning, social bakgrund samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Överlag upplevs universitetets studiemiljöer som goda i dessa hänseenden. Totalt sett ligger dock den juridiska fakulteten lite lägre än övriga i dessa frågor. Diagram 3.11. Acceptans. Index (värden 1-4 där 1= Nej, absolut inte och 4 = Ja, absolut). Värden totalt och per fakultet. 26 4 3 2 1 LTH S N EHL HT J M Total 26 Som tidigare påpekats skapades ett Acceptansindex av svarsalternativen på enkätfråga 26.
49 Likabehandling i relation till kön är den aspekt som genomgående visar på bäst resultat. För personer med funktionshinder, i frågor av politisk karaktär och i frågor avseende acceptans för sexuell identitet/könsöverskridande identitet eller uttryck ser situationen däremot något mer bekymmersam ut: Acceptansen för sexuell läggning är hög bland eleverna men jag upplever undervisningen som mycket heteronormativ och ibland kränkande. (S) Fråga 26 om funktionshinder: på socialhögskolan är det stora tunga dörrar överallt som alltid är stängda. Dessutom är det allt för många elever än vad byggnaden är dimensionerad för..det är inte oproblematiskt med rullstol eller dyl! (S) Vad gäller öppenhet och mångfald är såväl genus som mångfaldsperspektiv undantagna i utbildningen. I princip samtliga exempel i case och undervisning centrerar kring en vit medelålders heterosexuell man. (EHL) Jag kan uppleva att det är väldigt lite mångfald i min studiesociala miljö. Det är många som kommer från svenska akademikerfamiljer med liknande åsikter och värderingar. Mål att utföra med hänsyn tagen till kön, etnicitet och mångfald finns men bara på pappret. Mångfalden syns aldrig och genusfrågan är död! (M) Diagram 3.12. Andel studenter som uppger att de har kännedom om vart man vänder sig vid trakasserier och diskriminering. Totalt och per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Ja Nej Enbart var femte svarande student, totalt sett, vet vart de ska vända sig vid förekomst av trakasserier och diskriminering. Minst utbredd är kännedomen bland studerande inom EHL och J. Resultatet ser likadant ut oavsett om studenterna lä-
50 ser på sin första termin eller om de har läst under en längre tid. I ljuset av detta ter sig information i dessa frågor vara ett angeläget utvecklingsområde för utbildningsansvariga och kårer inom samtliga fakulteter. 3.3 Om studentkårerna, kursombud och skyddsombud Genom enkäten ges studenterna möjlighet att uppmärksamma sina kårer och andra ombud på hur de uppfattar några aspekter av deras arbete. Frågorna tar upp om studenterna har fått information om studentkårernas arbete och om de i så fall känner sig nöjda med den. Vidare får de besvara frågan om de har något studentskyddsombud där de läser och om de valt kursombud för kursen, terminen alternativt för läsåret. Frågan om kursombud har sin utgångspunkt i de Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och dess studenter som antagits i universitetsstyrelsen medan frågan om studentskyddsombud har sin utgångspunkt i arbetsmiljölagen. Av resultaten framgår att lite drygt hälften bland de svarande har fått information från någon studentkårsrepresentant om studentkåren och deras arbete. Överlag uppger kvinnorna i större utsträckning än männen att de fått information. De flesta känner sig också nöjda i detta hänseende. Informationsarbetet ser ut att vara mest intensivt inom LTH och M. Diagram 3.13. Andel studenter som fått information från kårrepresentant om kårens arbete. Andel per fakultet. 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Kårernas informationsarbete ser ut att vara mest intensivt bland nybörjarna. Bland dem som fått information är i stort sett var tredje nybörjare, antingen helt
51 och hållet eller enbart i Lund. Därefter verkar aktiviteterna avta, vilket kan ha en begränsande inverkan på studenters kännedom om kårarbetet: Jag hade gärna varit engagerad i kåren men vet inget om deras arbete. (S/Campus) Jag vet vad kåren gör/arbetar för men.andra i min klass vet inte ens att det finns en kår.det är synd. (HT) I would like more information on my student union and its role. (HT) En särskild problematik framträder i relationen till universitetets internationella studenter som i sina kommentarer lyfter fram språkliga barriärer som hinder för involvering. De uttrycker därför i lägre utsträckning (71%) än sina svenska kurskamrater (92%) att de är nöjda med kårernas informationsarbete: I didn t like that student union s information was in Swedish. (EHL) I have received no information In English. Eftersom internationella studenter har sina familjer, anhöriga och vänner långt borta så är det rimligt att anta att deras behov av socialt stöd och sociala kontakter är av särskild betydelse i studiesituationen. I detta hänseende kan, som framgått av tidigare studier, kårernas engagemang ha en central betydelse eftersom de kan bidra till att skapa ett socialt sammanhang för individen. Av resultaten framgår dock att de internationella studenterna är medlemmar i en kår i lägre utsträckning (60%) än de svenska (75%). Det torde således finnas anledning för kårerna runt om på universitetet att fortsätta sitt arbete på att involvera dessa studenter i sina aktiviteter. Totalt sett uppger fyra av fem individer att de antingen är medlemmar eller har för avsikt att gå med i en kår. I sina reflektioner kring kårerna ger kvinnorna och männen däremot uttryck för olika förhållningssätt. Medan kvinnorna är mer benägna att ta del av information är männen mer benägna att bli medlemmar. Störst skillnad finner vi inom HT där männen i markant högre utsträckning (82%) än kvinnorna (64%) är medlemmar i sin kår, eller uttrycker intresse för att bli det. Även inom N är skillnaden mellan männen (81%) och kvinnorna (74%) större än inom övriga fakulteter. Vad dessa skillnader grundar sig i torde vara av stort intresse för kårerna att ta reda på. Enkätfrågan om studentskyddsombud visar med tydlighet att denna aspekt av arbetsmiljölagen behöver följas upp. Totalt sett uppger inte fler än 14% att de har ett skyddsombud medan 81% svarar att det inte vet. Detta resultat bör skapa engagemang bland universitetets kårer och följas upp av utbildningsansvariga inom de olika fakulteterna.
52 Diagram 3.14. Finns studentskyddsombud? Totalt och per fakultet. Andel per svarsalternativ. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Ja Nej Vet ej Kännedomen om skyddsombud ökar dock en aning under studiernas gång. Bland de studenter som går sin första termin är det totalt sett enbart 6% som svarar att det finns skyddsombud där de läser medan 17% bland dem som läser på sin femte termin eller mer svarar att det finns. Kännedomen är mer utbredd bland programstudenter (15%) än bland studerande på fristående kurser (8%). Således är det också vanligare att studerande inom s.k. programtunga fakulteter uppger att de har ombud. Resultaten skiljer sig också åt mellan svenska och internationella studenter på så sätt att de svenska studenterna i större utsträckning (15%) än de internationella (9%) svarar att de har skyddsombud där de studerar. Mot bakgrund av att tidigare undersökningar visat på ökade risker för ensamhet och isolering bland internationella studenter så ter sig frågan vara särskilt viktig att uppmärksamma i det fortsatta arbetet med universitetets studiesociala miljöer. Även frågan om studenterna har valt kursombud ger underlag för vidare diskussion. Ungefär hälften (47%) uppger att de inte vet om de fått göra något val medan ytterligare 22% menar att de inte fått välja: Vi har kursombud men har ej fått vara med och välja dem. (LTH) Vi har ett studieråd inom kårverksamheten. (LTH) Vet inte vad ett kursombud är. (S) Även i denna aspekt av studiemiljön ser resultaten något olika ut mellan fakulteterna vilket sannolikt speglar olika traditioner och rutiner kring funktionen kursombud. Medan denna punkt i den s.k. rättighetslistan verkar ha en stark förank-
53 ring inom den medicinska och juridiska fakulteten så ser funktionen kursombud, och dess syfte, ut att kunna förtydligas inom övriga fakulteter. Diagram 3.15. Valt kursombud? Andel svarande per svarsalternativ. Totalt och per fakultet. 70 60 50 40 30 20 Ja Nej Vet ej 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Även vad gäller kännedom om kursombud sker en viss ökning under studietiden. Precis som i frågan om skyddsombud är den dock fortsatt mindre omfattande bland studerande på fristående kurser (15%) än bland programstudenter (35%). Däremot framkommer inte samma skillnad mellan de internationella och de svenska studenterna. 3.4 Universitetets stöd- och serviceverksamheter Med detta avsnitt har vi kommit till den sista komponenten i den stödstruktur som omger studenterna, dvs till universitetets olika stöd- och serviceverksamheter. Dessa verksamheter finns på både central nivå och lokalt inom fakulteten. På central nivå finns funktionerna studievägledning, Studenthälsan, avdelningen Pedagogiska stödåtgärder 27, Studentservicereceptionen 28, Studieverkstaden, International Housing Office, International office samt Studentprästerna. På lokal nivå finns studievägledning och bibliotek. Utöver dessa finns karriärservice inom LTH, EHL, HT och inom Musikhögskolan i Malmö, mentorsverksamhet inom LTH och HT samt kuratorer och internationell avdelning eller liknande inom bland andra LTH. Att stödverksamheterna är strukturerade i en central och 27 Avdelningen Pedagogiska stödåtgärder arbetar med studenter som har någon form av funktionsnedsättning. Arbetet syftar till att ge dem samma rätt som andra studenter till undervisning av hög kvalitet och en bra studiemiljö (www.lu.se). 28 Receptionen ( desken ) innefattar representanter för StiL- studentdatorsupport, studieinformation, central karriärservice samt International Desk.
54 en lokal nivå innebär att alla studenter har tillgång till samtliga former av stöd oavsett hur resursfördelningen ser ut inom fakulteten eller institutionen. Vidare innebär det en möjlighet för individen att söka stöd och vägledning i verksamheter som inte har koppling till den egna institutionens intressen, vilket kan betraktas som ett led i rättsäkerheten: Studievägledningen upplevs ibland som för partisk. De ger info för att leda studenten mot vad institutionen önskar snarare än vad som är bra för studenten. (N) 3.4 1 Studenternas kännedom om universitetets stöd och serviceverksamheter I enkätens riktas två frågor till studenterna: Vilka verksamheter känner de till? Och, om respondenten haft kontakt med någon verksamhet: I vilken utsträckning fick du den hjälp du behövde? Tre verksamheter dominerar studenternas kännedom om vilken hjälp som finns att tillgå. Två av dem är lokala, institutionsbiblioteken och den institutionsvisa studievägledningen, medan en, Studenthälsan, är central. Bortsett från Studenthälsan så ser de centrala verksamheterna ut att vara tämligen obekanta för många: Bättre info om verksamheterna behövs tydligen eftersom jag läst här i 7 terminer men ändå inte känner till de flesta av dem. ( Annat ) Diagram 3:16. Andel studenter som känner till de centrala verksamheterna. Totalt. Allmänna studievägledningen Central karriärservice Studentservice receptionen Internat. Desk Internat. Housing office Avd. pedagogiskt stöd Studieverkstaden Studenthälsan Studentprästerna 0 10 20 30 40 50 60 70 80 De centrala verksamheterna är överlag mer kända bland de nybörjare som inte läst någon annanstans tidigare, än bland de nybörjare som har erfarenheter från annat lärosäte. Detta beror sannolikt till viss del på att många i den förra grup-
55 pen kommer från regionen och därför har haft någon form av kontakt med universitetets stödverksamheter under gymnasietiden, t.ex. i form av studiebesök på universitetet och besök på gymnasiemässor. Generellt sett ökar dock studenternas kännedom om verksamheterna under studietidens gång. Med undantag för Studenthälsan och Studentprästerna så är det vanligast att studenter inom de fakulteter som ligger närmst de centrala stödverksamheternas placering i Gamla kirurgen, S, J och HT, känner till dem 29. Kännedomen är mindre inom LTH, M och N: Allt som ligger vid gamla kirurgen är för långt bort för oss som går på HSC vilket leder till att man aldrig går dit. (M) I had no idea such services actually exist (N) Verksamheterna är också mer bekanta för de svenska studenterna än för de internationella vilket kan te sig märkligt med tanke på att de under en längre period var placerade i samma korridor i Gamla kirurgen. Mot bakgrund av att tidigare studier om internationella studenter visat att lättillgängliga, vägledande och stödjande insatser inom universitetet är av betydelse för deras möjligheter att utveckla kvaliteten i sina erfarenheter så torde det alltså vara angeläget att utveckla det informativa arbetet bland våra internationella studenter och sprida kännedom om de centrala verksamheterna till studenter runt om på universitet. Kanske blir det en effekt av att den allmänna studentservicen under hösten 2012 flyttade till Genetikhuset som ligger närmre de hårda områdena. Konsekvenserna av flytten verkar vara av intresse för studentkårerna att bevaka. Bland de lokala verksamheterna är det biblioteken och studievägledningen som har starkast förankring i studentgrupperna. Likaså verkar EHL:s karriärcenter lyckas särskilt väl med sin marknadsföring! 29 Under hösten 2012 flyttade Studentservice från Gamla Kirurgen till Genetikhuset
56 Diagram 3:17. Andel studenter som har kännedom om de lokala stöd- och serviceverksamheterna. Per fakultet 30. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Studievägledning Karriärcenter Bibliotek Mentorsverksamhet Internationell avd. Kuratorsverksamhet På lokal nivå framträder inte samma skillnad mellan de svenska och de internationella studenterna. Här ser istället kännedomen om stödverksamheterna ut att vara lika god. Ett undantag finner vi dock avseende den institutionsvisa studievägledningen som de svenska studenterna är bekanta med i markant högre utsträckning än de internationella. Även här identifierar vi således ett angeläget område att titta närmre på. De flesta studenter vistas regelbundet i sina bibliotek och upplever bemötandet från personalen som positivt. Särskild tonvikt lägger de vid bibliotekens funktion som arbetsplats och vid möjligheten att få personlig hjälp av bibliotekarier. Det är främst i frågan om öppettiderna som uppfattningarna varierar mellan fakulteterna. Studenterna inom M och J är t.ex. mer nöjda i detta avseende än studerande inom EHL. Universitetets internationella studenter är mycket flitiga användare men uttrycker också ett starkare missnöje med öppettiderna än sina svenska kurskamrater: The library should be open until at least 21.00 (if not all at least the main library) (H) I would like to spend longer time at night in the library but most of them (study center in LTH) usually close at 8. (LTH). Great library conditions! Only a bit longer opening hours would be nice. (S) Kanske bottnar deras önskan om mycket långa öppettider till viss del i att deras sociala situation lämnar något att önska. 30 Observera att utbudet av verksamheter skiljer sig åt fakulteterna emellan.
57 3.4.2 Upplevelser av hjälp från verksamheterna De studenter som varit i kontakt med någon eller några av verksamheterna ombeds också bedöma i vilken utsträckning de anser att de fick den hjälp de behövde. I denna fråga är det främst inom biblioteksverksamheten som studenterna upplever starkast koppling mellan sina behov av hjälp och den hjälp som ges. Bedömningar av denna art påverkas dock av flertalet faktorer varav en är de föreställningar individen har om vad man kan förvänta sig att få hjälp med. Om föreställningarna inte harmonierar med verksamhetens faktiska uppdrag så kan individen uppleva, och därför beskriva, hjälpen som bristfällig 31. Studenters föreställningar om stöd- och serviceverksamheternas uppdrag framstår därför som synnerligen viktiga att kartlägga 32. Av diagram 3.18 a och b nedan framgår hur de svarande har upplevt relationen mellan sina behov av hjälp och den hjälp som erhölls inom de olika centrala verksamheterna (a) och inom några lokala verksamheter (b). Diagram 3.18 a. I vilken utsträckning fick du den hjälp du behövde? Medelvärden 1-4 (1= inte alls och 4 = i mkt hög utsträckning). Totalt. Allmänna studievägledningen Central karriärservice Studentservice reception International desk International housing office Avd. pedagogiskt stöd Studieverkstaden Studenthälsan Studentprästerna 1 2 3 4 31 Personal inom Studenthälsan påpekar t.ex. att många studenter kontaktar dem för hjälp i frågor som ligger utanför verksamhetens uppdrag och att de därför måste hänvisa dem till andra, externa, vårdaktörer. Detta kan ge upphov till att Studenthälsans service upplevs adekvat i låg utsträckning. Ett liknande påpekande gör Studieverkstadens personal. Av de studenter som svarat att de varit i kontakt med Studieverkstaden är 36 % LTH-studenter vars önskemål oftast inte har rymts inom verksamhetens ram, t.ex. korrekturläsning av hela examensarbeten, stöd i matematik eller hjälp med engelsk text. Detta kan, tillsammans med att antalet svarande som varit i kontakt med verksamheten är litet, förklara en del av resultatet. 32 Enligt uppdrag i Handlingsplanen 2009-2010 utarbetade Avdelning utvärdering (M Wendel) verktyg för kvalitetssäkring av universitetets studie- och karriärvägledande verksamheter. På inrådan av företrädare för både de centrala och de lokala verksamheterna ingick frågor kring studenters föreställningar om deras uppdrag. Studien skulle sedan genomföras av sektion Student och utbildning men har inte gjorts.
58 Diagram 3.18 b. I vilken utsträckning fick du den hjälp du behövde? Medelvärden 1-4 (1= inte alls och 4 = i mkt hög utsträckning). Några lokala verksamheter per fakultet. LTH S N EHL HT Bibliotek Karriärfunktion Studievägledning J M 1 2 3 4 Generellt är universitetets internationella studenter mer nöjda med hjälpen de får än sina svenska studiekamrater. Likaså är programstudenter och heltidsstuderande överlag mer nöjda än studerande på fristående kurser och deltidsstudenter. Däremot är nybörjarna utan tidigare erfarenheter genomgående mindre nöjda än nybörjarna med erfarenhet från annan akademisk miljö. Resultaten indikerar således att verksamheterna är mer välkända bland nybörjarna utan tidigare erfarenhet men att deras förväntningar på verksamheterna ser ut att avvika något från uppdragen. Här ser alltså ut att finnas ytterligare utvecklingsområden vad gäller informationen om verksamheterna bland presumtiva studenter. 3.5 Stöd, motivation och personlig utveckling I detta sista avsnitt står frågor kring upplevelser av motivation och personlig utveckling i centrum. Resultaten analyseras mot bakgrund av den kunskapstradition som redovisades inledningsvis och som lyfter fram den studiesociala miljöns och det sociala stödets betydelse för studenters motivation och personliga utveckling (Tinto, 1975, Wentzel 1999, Ryan 2000, Eggens et al 2008). 33 Av 33 Frågor kring studenters motiv för att söka sig till ett lärosäte och en utbildning, deras behov av studieteknisk hjälp, upplevelser av tillgången till socialt stöd, kunskapsstöd etc., upplevelser av motivation och personlig utveckling, motiv för att välja, alternativt att välj bort, att förlägga en del sin utbildning utomlands är, tillsammans med nybörjares upplevelser av relationen mellan sitt kunskapsbagare och de kunskapskrav som förmedlas i utbildningar, några av de teman som kommer att fokuseras i de enkäter, verktyg, för systematisk uppföljning av universitetets studenter, Trackit, som utarbetas inom utvärderingsavdelningen under 2013. Systematiken ska bygga på fyra enkäter; rekryterings-, nybörjar-, examens- och alumnenkät.
59 resultaten i föreliggande undersökning har framgått att studenterna överlag upplever ett gott stöd från personer i sin privata sfär och från aktörer i den officiella utbildningssfären, även om stödet tillskrivs varierande styrka och betydelse. Vidare har framgått att studenterna upplever god trivsel i sin studiemiljö. Med utgångspunkt i tidigare studier kan vi alltså tänka oss att de också upplever en god motivation och personlig utveckling i sina studier, även om vi kan förstå att detta beror på fler faktorer. Av resultaten framgår att studenterna upplever en stark motivation för sina studier. Bilden ser i stort sett likadan ut bland männen och kvinnorna och oavsett var man befinner sig i utbildningsresan, dvs oavsett om man läser sin första eller sjunde termin. Bilden ser också likadan ut inom samtliga fakulteter, vilket framgår av diagram 3.19 nedan. Diagram 3.19. Studenternas bedömning av sin motivation för studierna. Medelvärde (1-5 där 1= mycket svag och 5= mycket stark). Totalt och per fakultet. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 LTH S N EHL HT J M Total Gott stöd från kurskamraterna, positiva upplevelser av gruppdiskussioner och låg grad upplevelser av utanförskap bland kurskamraterna är kopplade till stark motivation. På andra hållet indikerar resultaten att studiemotivationen är något svagare i de studentgrupper där vi också sett att stödet från kurskamrater upplevs som svagare och upplevelser av utanförskap är mer utbrett. Till exempel uppger (svenska) studenter med utomnordisk bakgrund, internationella studenter och studerande från icke akademiska hem i något lägre utsträckning än övriga att de känner stark motivation. Skillnaden är något mer framträdande bland de svenska studenterna med utomnordisk bakgrund och bland de internationella studenter-
60 na. I motsats till vad tidigare studier visat så är däremot motivationen för studierna lika stark bland dem som inte läser på sitt förstahandsval som bland dem som läser det de valde i första hand. Majoriteten (90%) anser också att de utvecklas personligt i sina studier i hög grad. Som framgår av diagram 3.20 nedan är upplevelserna i stort sett de samma över fakulteterna även om vi kan se att några särskiljer sig i viss utsträckning. Diagram 3.20. Andel studenter som anser att de utvecklas i sina studier i ganska eller mycket hög grad. Totalt och per fakultet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH S N EHL HT J M Totalt Upplevelsen av personlig utveckling förstärks under utbildningstiden, vilket är en viktig arbetsmiljöaspekt och en viktig aspekt av kvalitetsarbetet. Avslutningsvis framgår att studenter som i sin utbildning stimuleras till att känna stark motivation för sina studier också upplever en mer påtaglig personlig utveckling än de som upplever motivationen som svag 34. 34 Resultat för frågorna kring stöd, motivation och personlig utveckling redovisades per fakultet i det utskick som gjordes i slutet av februari 2012.
61 Diagram 3.21. Studenternas upplevelser av motivation och personlig utveckling. Totalt. 4 3,5 3 2,5 2 Personlig utveckling 1,5 1 Mkt/ganska svag ganska/mkt stark Motivation Av tidigare studier har framgått att studenter som upplever social integration, socialt stöd och personlig och akademisk utveckling också är mer benägna att stanna kvar i utbildningen. Med utgångspunkt i de studierna och i resultaten av föreliggande studie kan vi sluta oss till att ett angeläget utvecklingsområde inom ramen för universitetets kvalitetsarbete är att vidareutveckla och precisera frågor kring relationen mellan dessa kunskapsområden. Hur definierar studenter begrepp som social integration och hur förhåller sig definitionerna till de vi möter i litteraturen? Hur kan vi precisera begreppet socialt stöd och vilka andra former av stöd upplever studenter som viktiga i, och för, deras personliga och akademiska utveckling? Dessa frågeställningar är några av dem som tillsammans med frågor kring motiv och drivkrafter i studierna och tillsammans med frågor kring motiv för att välja, eller välja bort, möjligheten att förlägga en del av sin utbildning utomlands, kan stå i centrum i uppföljande undersökningar.
62 Referenser Arbetsmiljölagen 1977:1160 Eggens, L, vad der Werf, MPC, Bosker RJ, The influence of personal networks and social support on study attainment of students in university education, Higher Education, 2008, Vol. 55, 553-573 HSV 2001:27R, 20 åtgärder för att stärka studenternas rättsäkerhet Nelsson, O, Första året Nybörjarna och deras erfarenheter av Lunds universitet, Utvärderingsenheten, Rapport 2004:224, Lunds universitet Nilsson-Lindström, M, 2005, Studiemiljöer vid Lunds universitet en undersökning ur ett psykosocialt perspektiv, Utvärderingsenheten, Rapport nr 2005:236 OECD, 2010, Education at a glance 2010, http://learningonlineinfo.org/oecdeducation-at-a-glance-2010/ Ozga, J.& Sukhnandan, L. (1998) Undergraduate non-completion: Developing an explanatory model. Higher Education Quarterly, 52, pp.316-333. Persson, M, 2012, ISB- en resultatsammanställning http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter och barometrar Persson, M, 2011, ISB- en resultatsammanställning http://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter och barometrar Renehed, M, 2011, Student- och lärarbarometern Naturvetenskap, Utvärdering, Rapport 2011:262, Lunds universitet. Renehed, M, 2012 Studentbarometern 2012 Konstnärliga fakulteten, Utvärdering, Rapport 2013:269, Lunds universitet Rienties, B, Beausaert, S, Grohnert, T, Niemantsverdriet, S, Kommers, P, Understanding academic performance of international students: the role of ethnicity, academic and social integration, Higher Education - The International Journal of Higher Education Research, 2011 "Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter, http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/rattighetslistan2008beslut.pdf Russell, J, Rosenthal, D, Thomson, G, The international student experience: three styles of adaptation, Higher Education 2010, 60:235-249 Ryan, A M, Peer groups as a context for the socialization of adolescent s motivation, engagement, and achievement in school, Educational Psychologist, 2000, Vol. 35, 101-111
63 Utvärderingsenheten, Studentbarometern 2000 (The Student Barometer), Rapport 2000:209, Lunds universitet Thomas, L, Student retention in higher education: the role of institutional habitus, Journal of Education Policy, 2002, Vol. 17:4, 423-442 Tinto, V, Dropout from Higher Education: A Theoretical Synthesis of Recent Research, Review of Educational Research, 1975, Vol. 45. Nr. 1, 89-125 Universitetets handlingsplan för internationalisering 2010-2011. Utvärdering, Student- och alumnbarometern Juridik 2011, Rapport 2012:268, Lunds universitet Utvärderingsenheten (2008:252) Studenters erfarenheter av grundutbildningen inom Lunds universitet Utvärderingsenheten (2002:214), Vägar till Lunds universitet. Resultat från tre rekryteringsundersökningar. Sammanställd av Olof Nelsson och Karl-Axel Nilsson. Ward, C & Kennedy, A, The measurement of sociocultural adaptation, International Journal of Intercultural Relations 1999, 23(4), 659-677 Wendel, M, 2013, Studentbarometern 2012 Ekonomihögskolan, Utvärdering, Rapport 2013:272 Wentzel, K R, Social-Motivational Processes and Interpersonal Relationships: Implications for Understanding Motivation at School, Journal of Educational Psychology, 1999, Vol. 91 Nr. 1, 76-97 Wilcox, P, Winn, S, Fyvie-Gauld, M, It was nothing to do with the university, it was just the people: the role of social support in the first-year experience of higher education, Studies in Higher Education, 2005, Vol. 30:6, 707-722 Yorke, M & Thomas, L, Improving the retention of students from lower socioeconomic groups, Journal of Higher Education Policy and Management, 2003, Vol. 25 (1), 63-74 Zhou, Jindal-Snape, D, Topping, K, Todman, J, Theoretical models of culture shock and adaptation in international students in higher education, Studies in Higher Education, Vol. 33, No. 1, 2008, 63-75 Årsredovisning 2011, Det internationella universitetet, Lunds universitet
OBS! Skriv tydligt och sätt kryss i rutorna. Använd kulspetspenna eftersom enkäten ska scannas! 1 Bilaga Studiemiljön inom Lunds universitet Bakgrundsfrågor 1. Vad läser du denna termin? Jag läser på ett program - vilket program? Jag läser en fristående kurs - vilket ämne? 2. Var läser du huvudsakligen denna termin? (ange ett svarsalternativ) Inom: LTH Samhällsvetenskap De konstnärliga högskolorna Naturvetenskap Ekonomihögskolan Humaniora Juridik Medicin/Vård Teologi Annat Läser du på heltid eller deltid? Heltid Deltid Läser du i Lund Malmö Helsingborg Annan ort 3. Läser du på den kurs/det program du valde i första hand? Ja, det var mitt förstahandsval Nej, jag valde något annat i första hand 4. Hur många terminer har du studerat vid Lunds universitet (inklusive ht-11)? 1 2 3-4 5-6 7-8 9-10 11-12 13 eller fler 5. Du som studerar första terminen: Har du läst på något annat universitet/högskola tidigare? (Flera svarsalternativ möjliga.) Om du studerat mer än en termin, gå vidare till fråga 6. Ja, vid universitet/högskola i Sverige Ja, vid universitet/högskola i annat land Nej 6. Hur viktiga var faktorerna nedan för ditt beslut att studera på högskola/universitet? Inte alls Inte ssk Ganska Mycket viktigt viktigt viktigt viktigt Intresse för ämnes-/utbildningsområdet Studierna leder till ett yrke jag vill ha Gå vidare till forskarutbildningen Stärka min position på arbetsmarknaden Vidareutbildning för mitt yrke Jag blev uppmanad av min familj/anhöriga Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
2 7. Hur bedömer du din motivation för dina studier? Mycket svag Ganska svag Varken svag eller stark Ganska stark Mycket stark Kommentarer till frågorna 1-7 Dina studier 8. Ungefär hur många timmar i veckan lägger du ner på dina studier? (i snitt) Schemalagda aktiviteter (föreläsningar/lektioner, övningar, laborationer, workshops m.m.): tim/vecka Självstudier/egen övning: tim/vecka 9. Upplever du överlag att den arbetsinsats (i tid) som krävs för att klara studierna är hanterbar? Ja Nej Har du vanligtvis goda möjlighet att påverka din studiesituation? (får du t.ex. scheman,/litteraturlistor/ manus/noter i tillräckligt god tid för att kunna planera arbetet ). Ja Nej 10. Hur bedömer du överlag dina studiers svårighetsgrad? (teoretiska krav, färdighetskrav m.m). Alldeles för låg Något för låg Lagom Något för hög Alldeles för hög Kommentarer till frågorna 8-10 11. Generellt sett, hur väl stämmer följande påståenden? Inte I ganska I ganska I mycket Ej erfarenalls låg grad hög grad hög grad het/vet ej Jag får tydlig information om vad som krävs för att bli godkänd på en kurs Prestationskraven känns rimliga att uppnå under den tid kursen pågår Examinationsuppgifterna stämmer väl överens med kursens innehåll Jag utvecklas personligt i mina studier Jag har klart för mig vilka målsättningar som finns för kursen Målsättningarna känns rimliga jämfört med kursens innehåll Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
12. Vilket stöd/uppmuntran i dina studier får du från: Inget Inte sär- Ganska Mycket Ej alls skilt stort stort stort aktuellt Kurskamrater Lärare Handledare Föräldrar/anhöriga Vänner Kursombud/studentkår/nation Studieadministrativ personal på institutionen 3 13. Fick du någon form av introduktion till universitetsstudier/till att studera när du började läsa i Lund? Ja Nej Kommer inte ihåg Om Nej, tycker du att det hade varit önskvärt? Ja Nej Vet ej Kommentarer till frågorna 11-13 14. Har studiekraven (tid, kunskaps- och prestationskrav) lett till att du någon gång tänkt på eller beslutat dig för att: Inte tänkt på Tänkt på Beslutat att byta kurs/utbildning göra studieuppehåll hoppa av studierna 15. Du som i fråga 14 uppgav att du tänkt på, eller beslutat dig för, att byta kurs, göra studieuppehåll eller avbryta studierna - har du någon gång diskuterat det med: Ja Nej Nej, men har övervägt att göra det Studievägledare inom utbildningen/ämnet Universitetets allmänna studievägledare Lärare/kursansvariga Kurskamrater Studentombud (kursombud, studentkår eller annan) Föräldrar/anhöriga Vänner Studenthälsan Studentpräster 16. Varifrån upplever du de högsta kraven på studieprestationer? (flera kryss möjliga) Mig själv Handledare Föräldrar/anhöriga Kurskamrater Vänner Lärare/kursansvariga Arbetsmarknaden CSN (studiemedelssystemet) Annan: Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
4 17. Hade du någon föreställning om en blivande yrkesroll innan du sökte till din utbildning/kurs? Ja Nej Kommer inte ihåg/vet ej Om Ja, tycker du att kursen/utbildningen motsvarar dina föreställningar? Ja Nej Vet ej Om Nej, har du under kursens/utbildningens gång fått en uppfattning om tänkbar yrkesroll? Ja Nej Vet ej 18. Har du någon gång tvivlat på ditt val av studier, funderat på att hoppa av studierna eller göra studieuppehåll p.g.a. osäkerhet om din blivande yrkesroll? Ja, det har hänt Nej, det har inte hänt Kommentarer till frågorna 14-18 Stöd och service 19. Vilken/vilka av följande verksamheter känner du till? Känner till Känner inte Finns ingen såtill dan verksamhet Allmänna studievägledningen (i Gamla kirurgen ) Studievägledning på din institution Central karriärservice (i Gamla kirurgen ) Karriärfunktionen på din fakultet/din institution Studentservice receptionen (i Gamla kirurgen ) International Desk (i Gamla kirurgen ) International Housing Office (i Gamla kirurgen ) Internationell avd. på din fakultet/institution Universitetets avdelning för pedagogiskt stöd (bl.a. för dyslektiker. I Gamla kirurgen ) Universitetets studieverkstad (i Gamla kirurgen ) Mentorsverksamhet (t.ex. SI mentorer) inom din fakultet/ institution Studenthälsan Studentprästerna Kuratorsmottagning på din fakultet/institution Mitt institutionsbibliotek Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
5 20. Om du haft kontakt med någon av verksamheterna, i vilken utsträckning fick du den hjälp du behövde? (Ta ställning till de verksamheter du haft kontakt med.) Inte I ganska låg I ganska hög I mycket hög alls utsträckning utsträckning utsträckning Allmänna studievägledningen (i Gamla kirurgen ) Studievägledning på din institution Central karriärservice (i Gamla kirurgen ) Karriärfunktionen på din fakultet/din institution Studentservice receptionen (i Gamla kirurgen ) International Desk (i Gamla kirurgen ) International Housing Office (i Gamla kirurgen ) Internationell avd. på din fakultet/institution Universitetets avdelning för pedagogiskt stöd (bl.a. för dyslektiker. I Gamla kirurgen ) Universitetets studieverkstad (i Gamla kirurgen ) Mentorsverksamhet (t.ex. SI mentorer) inom din fakultet/ institution Studenthälsan Studentprästerna Kuratorsmottagning på din fakultet/institution Mitt institutionsbibliotek 21. Har du, under hösten 2011, fått information från någon studentkårsrepresentant om studentkåren och deras arbete? Ja Nej Om Ja, är du nöjd med den informationen? Ja Nej 22. Är du medlem i någon studentkår? Ja Nej, men jag tänker gå med Nej, jag är inte intresserad 23. Har ni något studentskyddsombud där du studerar? Ja Nej Vet ej 24. Har ni valt kursombud för denna kurs/termin/detta läsår? Ja Nej Vet ej Kommentarer till frågorna 19-24 Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
6 Trivsel och studiemiljö 25. Hur trivs du på Lunds universitet? Mycket dåligt Mycket bra 26. Tycker du att studiemiljön på din institution präglas av acceptans för alla personer oavsett: Nej, Nej, inte Ja, Ja, Vet ej absolut i särskilt i stort absolut inte hög grad sett Kön Ålder Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Politisk uppfattning Religion eller annan trosuppfattning Social bakgrund Könsöverskridande identitet eller uttryck 27. Känner du till vart du ska vända dig vid förekomst av trakasserier och diskriminering? Ja Nej 28. Du som deltar/har deltagit i enskild handledning, upplever/upplevde du trygghet i den situationen? Ja, absolut Ja, överlag Nej, inte alltid Nej, absolut inte 29. Hur väl stämmer följande påståenden om din sociala situation: Inte I ganska I ganska I mycket Ej erf./ alls låg grad hög grad hög grad Vet ej Kurskamraterna: Jag skulle vilja att vi umgicks mer vid sidan av studierna Det är svårt att få nya vänner på min kurs/utb. Våra gruppdiskussioner känns positiva och utvecklande Det finns bra mötesplatser för oss på vår institution Jag känner mig ofta utanför Vi ger varandra bra respons under grupparbetena Det är högt i tak åsiktsmässigt Det känns som att det är OK att behöva stöd och hjälp i studierna Lärarna: Lärarna organiserar undervisningen så att vi studenter får kontakt med varandra Lärarna organiserar undervisningen på ett sätt som gynnar kontakterna mellan studenter från olika länder Lärarna uppmuntrar oss till att samarbeta Lärarna är en viktig del i min studiesociala situation Det är högt i tak åsiktsmässigt Jag får bra respons på mina prestationer 30. Brukar du vistas i biblioteken? Ja, ofta Ja, men sällan Nej, aldrig Om Ja, hur upplever du bemötandet från bibliotekspersonalen? Inte alls positivt Inte särskilt positivt Ganska positivt Mycket positivt Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
31. Hur viktigt är följande för att biblioteket ska kunna fungera som social mötesplats och studiecentrum? 7 Inte Inte Ganska Mycket Vet alls särskilt viktigt viktigt ej viktigt viktigt Arbetsplats/grupprum Plats för social samvaro, t.ex. samtalshörnor Café Möjlighet att kunna äta medhavd mat Möjlighet att få hjälp av bibliotekarier Tycker du att bibliotekens öppettider är tillräckliga för att kunna använda lokalerna som social mötesplats och studiecentrum? Ja, absolut Ja, i viss mån Nej, inte riktigt Nej, absolut inte Kommentarer till frågorna 25-31 Några frågor om dig själv 32. Har du rest hit från något annat land för att studera? Ja Nej (-> gå vidare till fråga 34) Om Ja, är du: utbytesstudent freemover 33. Är du student från Norden Europa Övriga världen 34. a. Vilket år är du född? 19 b. Kön? 35. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 36. Har du barn under 18 år hemma? Ja Nej Om Ja, hur tycker du överlag att det fungerar att vara förälder och studera? Inte alls bra Inte särskilt bra Ganska bra Mycket bra 37. Deltar du regelbundet i någon form av fritidsaktivitet? (spex/körsång, radio/tidning, idrott etc.) Ja Nej, jag är inte intresserad Nej, jag hinner inte pga studierna Nej, men jag tänker börja Om Ja, ungefär hur många timmar i veckan ägnar du dig åt den/dem? Ca timmar 38. Arbetar du parallellt med dina studier? (avlönat arbete, ideellt arbete m.m.) Ja Nej Om Ja, ungefär hur många timmar i veckan? Ca timmar Vilket är det huvudsakliga skälet till att du arbetar parallellt med studierna? (ange ett alternativ) Min försörjning Få arbetslivserfarenhet Sociala skäl Arbetet är kopplat till min utbildning/mina yrkesplaner Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011
39. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildning, ange den högsta) Grundskola/motsv. Högskole-/universitetsutbildning Gymnasieskola/motsv. Forskarutbildning 40. Är någon av dina föräldrar född i ett utomnordiskt land? Ja Nej 8 Här får du gärna lämna fler synpunkter på din studiesociala miljö. Du får också gärna kommentera enkäten Tack för din medverkan! Studiemiljön inom Lunds universitet. Oktober/November 2011