PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK



Relevanta dokument
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

Dag- och dräneringsvatten

Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

DAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen

Säfsen 2:78, utredningar

Dagvattenutredning Skomakartorp södra

Hållbar dagvattenhantering

Dagvattenutredning, Borås Stad

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Översiktligt VA för Triangeln

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

PM DAGVATTENHANTERING

Jakobslund Stormtacberäkning

UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.

Datum På uppdrag av Klövern AB har ÅF utfört en dagvattenutredning inklusive LOD.

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Dagvattenutredning Sparven 6

Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Avledning av vatten med diken

DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET

Vist Energi- och Miljöcenter Dagvattenutredning

Genom att utnyttja markens egenskaper för avledning av dagvatten uppnås både ekonomiska såväl som miljömässiga vinster

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Dagvatten-PM, Klockstapeln

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening

PM Dagvattenutredning

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1

VA och dagvattenutredning

Dagvattenutredning. Kv Fikonet 2-3, Eskilstuna

Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar

Dagvattenutredning Önnestad 112:1

Information om dag- och dräneringsvatten

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Arbetskopia Stina Carlsson

FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö SWECO Infrastructure AB

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ

Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro

Information om dag- och dräneringsvatten

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Om dag- och dräneringsvatten

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

DAGVATTENUTREDNING, GAMLA STADEN 7:1, HELSINGBORG

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Planbestämmelser för dagvatten

Skanska Fastigheter Göteborg AB. Bålsta entré. Dagvattenutredning. Uppdragsnr: Version: GH

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum

Kompletterande dagvatten-pm

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

TOLG, VA-LÖSNINGAR

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP

Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Vi riskerar att dränkas nerifrån

PM DAGVATTENHANTERING MÖRVIKEN 2:91

VA och dagvattenutredning

Särsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Dagvattenutredningar i Täby kommun

Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Transkript:

PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK 8 1 7 2 6 5 3 4 2013-04-22

1 Dikeslo sningar Dikeslösningar används här som samlingsnamn för ett antal lösningstyper. De har alla fördelen att de enkelt platsanpassas både till storlek och form och därför är enkla att anlägga i områden där andra lösningar kan vara svåra att få in. Svackdiken Ett enkelt och yteffektivt sätt att omhänderta dagvatten inom industrifastigheter och andra större fastigheter är att samla upp dagvattnet i ett grunt dikessystem, ett svackdike. Detta brukar normalt vara gräsbeklätt och fungerar som kombinerad infiltrationsyta och öppet avledningsssytem. Svackdiket bör ha en svag lutning i vattnets rinnriktning. För att undvika erosionsskador ska dock fallet i dikets längdriktning inte överstiga 2 %. Vid större lutning krävs erosionssäkring, särskilt i etableringsfasen. Gräsbeklädda svackdiken bör inte ha brantare sidolutningar än att gräset kan slås maskinellt. Avgränsande hårdgjorda ytor avleds med självfall direkt till svackdiket. Svackdiken bör underkastas regelbunden skötsel, som bl a omfattar gräsklippning och skräpplockning. På bilderna är dikena utförda med bräddning i kupolbrunn med upphöjd inloppsnivå för att inte riskera att vatten står ut på parkeringarna när diket går fullt. Om den här typen av diken används för förorenat dagvatten ska de tätas i botten och vattnet ska föras i ledning i botten till lämplig utloppspunkt/reningsanläggning. Ett svackdike kan ofta ta upp huvuddelen av det avrinnande dagvattnet utan att det sker någon ansamling av vatten i diket. Om arean av anslutna ytor är mycket stor eller infiltrationskapaciteten låg kan man överväga att anlägga en stenfyllning under svackdiket. I detta kommer vatten att tillfälligt kunna magasineras innan det perkolerar ut i omgivande marklager. För att detta ska fungera krävs att stenfyllningen hamnar över grundvattennivån och att viss infiltrationskapacitet finns. Vid byggnation på lera är det lämpligt att ha en dränering till dagvattenledning från stenfyllningen. Svackdiken brukar normalt placeras längs den hårdgjorda yta som ska avvattnas. Avrinnande vatten får rinna in mot diket längs hela dess sträckning genom öppningar i stensatt kant, se foto. Vid utformningen är det viktigt att ägna speciell uppmärksamhet åt övergången mellan den hårdgjorda ytan och svackdiket så att inte oavsiktliga barriärer skapas. Om ett svackdike tillförs vatten från en ledning bör inloppet erosionssäkras. Utloppet från ett svackdike kan utformas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Om överskottsvattnet från svackdiket ska ledas in i ett ledningsnät brukar detta ske via en kupolbrunn. Svackdiken kräver relativt lite underhåll och kan varieras i storlek efter behov. De kan också användas som avdelare och för att styra bil- och gångtrafikanter rätt i området.

Foton: Vegard Ulland

Kanaler med filtermedium För områden där dagvattnet behöver renas är kanaler med filtermedium ett enkelt och platseffektivt system. Med de här systemen kan man hantera vatten från hårdgjorda ytor i som t ex parkeringsytor, gator och torg. Det förorenade dagvattnet leds då genom ett filtermedium som renar genom filtrering, adsorption, fastläggning, jonbyte, fällning och biologisk nedbrytning. Filtermediet består av olika komponenter, både organiska och oorganiska, som tillsammans ger en god reningseffekt på dagvattnets olika föroreningar. Enligt tillverkarnas uppgifter kan filtersystemen ta upp metaller och olja. Vid större oljespill kan systemet hålla kvar en viss mängd olja upp till 24 timmar, vilket ger en möjlighet till akut sanering. Systemet dimensioneras utifrån hur stora ytor som skall avvattnas och den underliggande markens genomsläpplighet. Vid gynnsamma markförhållanden kan vattnet direkt infiltrera vidare efter det att systemet har passerats. I markytor med sämre genomsläpplighet däremot, kan infiltrationskapaciteten och den magasinerande förmågan förstärkas med exempelvis en makadambädd och en dräneringsledning under systemet. Detta förutsätter att hela anläggningen hamnar över grundvattennivån. Systemen går att bygga så att de är godkända för belastningar motsvarande vägar och parkeringsområden. Filtermediet beräknas ha en livslängd på 15-20 år beroende på belastning och bör därefter ersättas. Man suger då upp det uttjänta filtermediet med vacuumlastbil och ersätter det med nytt material. Den enkla hanteringen som inte kräver schakt efter etablering. Leverantören har i sin information avslutat systemen med en mindre översvämningszon. Genom fördröjning efter passering av filtermediet kan man optimera både rening och pris. System med filtermedium är ofta en bättre lösning än oljeavskiljare i områden där dagvattnet är oljeförorenat, eftersom koncentrationen olja i vattnet ofta är lägre än det oljeavskiljaren är dimensionerad för. Bilder: VegTech

Stensatt ränna/armerad överyta Enklast möjliga avvattning uppnås med en stensatt ränna i parkeringsarealerna med underliggande ledning för bortledning. Vattnet ställer sig i rännan, infiltrerar till en slitsad ledning och leds vidare till fördröjning på annan plats. Ett liknande system kan byggas med armering och evt. kompletteras med fördröjning i makadambädd eller kassetter. Bild: VegTech

2 Rain garden En Rain Garden är ett småskaligt system för lokalt omhändertagande av dagvatten genom fördröjning och infiltration i en växtbädd, normalt i direkt anslutning till en hårdgjord yta, t ex en parkering. Beroende på de lokala förutsättningarna kan man välja att leda vattnet vidare i ledningssystem eller infiltrera på plats. Fördelarna med en Rain Garden är att det är en enkel och vacker dagvattenhantering som skapar möjligheter till infiltration och avdunstning och tar liten plats i anspråk. Samtidigt är den lite mera krävande vad gäller underhåll än en del av de andra föreslagna systemen. Eftersom vattnet infiltreras eller långsamt tappas av i en Rain Garden kommer den att vara torr större delen av tiden. Det ställer speciella krav på växterna som planteras. De ska klara både torka och höga vattennivåer. Val av växter bör göras i samråd med experter så att rätt växtmaterial för de lokala förutsättningarna används. För att en Rain Garden ska vara funktionell krävs noggrannhet vid utförandet så att den inte belastas med finmaterial som sätter igen systemet i entreprenaden. Det är också viktigt att underhålla systemet med jämna mellanrum, förslagsvis planerat i samma underhållsplan som övriga system. Bilder: VegTech

3 Ra nnstensbrunn med rening På vissa ytor kan det vara svårt att få till något annat än traditionella lösningar med rännstensbrunn och ledningssystem. I sådana fall kan det vara en bra lösning att leda vattnet till en annan plats för fördröjning, alternativt fördröja vattnet i något av de underjordiska system som föreslås. I de fall fastighetsägaren åläggs att rena dagvattnet inom fastigheten kan en brunnsfilterinsats vara ett bra alternativ. Filtren installeras direkt i rännstensbrunnen. Det är en enkel lösning som kräver minimal planering i anläggningsskedet. Filtertermaterialet, ofta i form av en kassett eller påse, måste bytas ut regelbundet för att inte bli mättat och förlora sin funktion. Erforderligt underhållsintervall är beroende av belastningen av föroreningar. Foto: Helena Frohm

4 Ro rmagasin Rörmagasin används för fördröjning i täta rör eller med möjlighet till infiltration genom slitsade rör. Magasinen kan till exempel utformas så att takavvattning sker direkt till ledningar för infiltration eller fördröjning under hårdgjorda arealer i anslutning till byggnaden. Anläggningen måste byggas så att vattnet inte kan slå tillbaka mot huset eller ner i husgrundsdräneringen. Ett rörmagasin kan byggas med mindre dimensioner på rör, men blir volymmässigt effektivt först vid dimensioner över 500 mm. Ett tätt rörmagasin är mindre känsligt för höga grundvattennivåer än övriga föreslagna underjordiska magasin. Bild: Uponor

5 Genomsla ppliga material med armering Genomsläppliga material med armering kan med fördel användas i lågintensiva lastzoner, mindre parkeringar, gångvägar etc. Genom att inte hårdgöra alla ytor skapas en långsammare avrinning och möjlighet till viss infiltration. Armering av ytor med plast eller stenmaterial ger ett stabilt underlag samtidigt som man kan få variation i underlaget. I bilderna visas armering i plast respektive betong med fyllning av t ex singel eller gräs, samt ett tvärsnitt för uppbyggnaden. Foto: VegTech Bild: VegTech Foto: Helena Frohm

6 Gro na tak Ett tak med vegetation kan, till skillnad från konventionella taktäckningar, ta upp, magasinera och avdunsta stora mängder nederbörd. Ett tak men moss- och sedumvegetation med ett jord- och växtskikt på knappt 40 mm kan reducera den årliga avrinningen med upp till 50 %. Även det vatten som inte tas upp rinner av långsammare än vid en traditionell taktäckning. Förutom sin fördröjande effekt tillför de gröna taken värdefulla grönstrukturer i områden där dessa är begränsade till sin omfattning. Systemet har dock inbyggda begränsningar. Eftersom det är en typ av magasin behöver det hinna tömmas mellan regntillfällena. Vid återkommande regn då systemet redan är mättat av tidigare regn blir magasineringskapaciteten låg. Även vid riktigt intensiva regn är systemets effektivitet begränsad, då vattnet riskerar att rinna av så snabbt att det inte hinner infiltrera. Gröna tak rekommenderas som en del i en kedja av åtgärder för att begränsa och fördröja det största toppflödet och bör kombineras med någon eller några av de övriga föreslagna lösningarna. Förutom sin fördröjande effekt tillför de gröna taken värdefulla grönstrukturer i områden där dessa är begränsade till sin omfattning. Foto: Veg Tech

7. Kassettsystem Kassettsystem används för fördröjning av dagvatten företrädesvis under hårdgjorda ytor. De är uppbyggda av ett antal element i form av plastskelett med stor hålrumsvolym som sätts samman som legobitar till önskad form. Det finns i dagsläget ett antal olika leverantörer som erbjuder lite olika dimensioner på kassetter och krav på täckning för att erhålla en körbar yta. Fördelen med kassettsystem är att de har en stor hålrumsvolym, upp mot 95 % av totalvolymen. Det innebär att utrymmet som krävs för fördröjning blir ca 1/3 så stort i jämförelse med en traditionell lösning med makadamfyllning. Bild: Uponor Kassettsystem begränsas liksom alla inte helt täta system av grundvattennivåerna i det aktuella området. Om grundvattnet står upp i ett magasin minskar fördröjningskapaciteten med motsvarande volym. I principritningen nedan visas ett system med de anordningar en anläggning med kassetter bör ha för att vara funktionell, t ex möjlighet till kontrollerad bräddning till markytan och inspektionsrör så att systemet kan spolas och slamsugas. Rätt utfört och underhållet har systemen en lång livslängd. Det är möjligt att kombinera systemen med oljeavskiljare om så krävs.

8 Gro nytor/oversva mningsytor De ytor som ligger lägst i ett område kan med fördel användas för kontrollerad översvämning. Genom att redan i planeringsskedet sätta av ytor där vatten kan stå på ytan en tid utan att skapa skador på infrastruktur kan andra delar av tomterna nyttjas på ett bättre sätt. Utformningen bör ske så att en multifunktionsyta för grönyta/park och översvämningszon skapas. Då har man glädje av anläggningen även vid torrväder. För att ytan på ett bra sätt ska kunna användas som magasin bör den har ett fall i längdled på i storleksordningen 1%. Utloppet måste dessutom regleras så att önskad fördröjning uppstår. Grönytor är billiga att anlägga och rätt utförda enkla att underhålla. System som ligger över markytan har också fördelen att kapaciteten inte kommer att påverkas av höga grundvattennivåer. Foto: Helena Frohm