Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

2011 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

Enheten för internationell 2011-12-16 Dnr: 2011/00279 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln 1 3 kvartalen 2011 Under de första tre kvartalen 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 912 miljarder kronor och varuimporten till 847 miljarder kr, vilket innebär en ökning för exporten med 10 procent och importen med 8 procent. Räknat i volym ökade exporten med 13 procent och importen med 9 procent. Ökningstakten i utrikeshandeln har mattats av jämfört med 2010 års kraftiga utveckling. Sveriges utrikeshandel visade trots detta en fortsatt tillväxt. De tre första kvartalen 2011 ökade exportvärdet för de flesta stora svenska exportvaror. Särskilt stark var tillväxten för verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade 2011 års tre första kvartal ett överskott på 207 miljarder kr, en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande period 2010. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick under de tre första kvartalen 2011 till 56 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med en procentenhet till 13 procent. Varuexporten till Kina fortsatte att öka i snabb takt. De tre första kvartalen 2011 uppgick ökningen till 15 procent. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU och Afrika ökade, var den i stort sett oförändrad från Övriga Europa samt minskade från Amerika och Asien. Importen från Sydkorea har nästintill halverats sedan de tre första kvartalen 2010. Däremot ökade importen från Ryssland med 15 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 99 miljarder kr de tre första kvartalen 2011, en ökning med 6,2 procent jämfört med motsvarande period 2010. Tjänsteexporten uppgick under perioden till 360 miljarder kr och tjänsteimporten till 260 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 176 miljarder kr, en ökning med 94 miljarder. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 78 miljarder och uppgick till 106 miljarder kr. Nettoflödet av direktinvesteringar minskade således och slutade på minus 70 miljarder de tre första kvartalen 2011. Värdet av de utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick 2010 till 2 339 miljarder kr, samtidigt som de svenska direktinvesteringarna i utlandet uppgick till 2 423 miljarder kr.

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 995,1 1 138,8 830,1 911,9 Import 1 097,9 911,4 1 067,7 782,9 847,0 Nettohandel 96,5 83,8 71,1 47,2 64,8 Export till EU(27) 716,8 580,5 650,7 475,5 513,1 Import från EU(27) 768,0 627,3 722,5 525,4 581,9 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,8-71,9-49,9-68,9 Förändring (%) Export 4,8-16,7 14,4 12,4 9,9 Import 6,1-17,0 17,2 17,6 8,2 Export till (EU(27)) 2,8-19,0 12,1 10,6 7,9 Import från (EU(27)) 3,3-18,3 15,2 15,3 10,8 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Import 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Nettohandel 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4 Förändring (%) Export 9,3-2,9 4,6 3,3 4,9 Import 11,0-1,6-1,6-3,4 4,4 Direktinvesteringar 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-199,0-134,4-81,6-175,9 Utländska DI i Sverige 244,9 76,0-8,8 27,9 106,3 Netto 38,4-123,0-143,3-53,7-69,6 2006 2007 2008 2009 2010 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 1 760 2 080 2 462 2 461 2 423 Utländska DI i Sverige 1 558 1 873 2 173 2 355 2 339

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) 2008 2009 2010 2010 2011 2010/ 1-3 kv -11/ Andel 1-3 kv 1-3 kv 2009 1-3 kv -10 2010 Världen Export Varor och tjänster 1 658 1 445 1 609 1 173 1 272 11,4 8,4 100,0 Varor 1 194 995 1 139 830 912 14,4 9,9 100,0 Tjänster 463 450 471 343 360 4,6 4,9 100,0 Import Varor och tjänster 1 451 1 259 1 410 1 032 1 107 12,0 7,3 100,0 Varor 1 098 911 1 068 783 847 17,2 8,2 100,0 Tjänster 353 348 342 249 260-1,6 4,4 100,0 Inre Export Varor och marknaden tjänster 1 104 964 1 064 777 834 10,4 7,3 66,1 Varor 834 689 766 561 598 11,2 6,6 67,2 Tjänster 270 275 299 216 236 8,6 9,1 63,5 Import Varor och tjänster 1 102 938 1 047 760 826 11,6 8,7 74,3 Varor 866 710 820 595 655 15,6 10,1 76,8 Tjänster 236 229 227 166 171-0,8 3,5 66,3 EU Export Varor och tjänster 938 808 897 652 706 11,1 8,3 55,8 Varor 717 580 651 475 513 12,1 7,9 57,1 Tjänster 221 227 247 177 193 8,6 9,4 52,4 Import Varor och tjänster 987 838 933 679 740 11,3 9,0 66,2 Varor 768 627 723 525 582 15,2 10,8 67,7 Tjänster 219 211 210 154 158-0,2 3,1 61,5 Norden Export Varor och tjänster 381 342 372 275 281 8,8 1,9 23,1 Varor 281 245 261 192 194 6,4 1,0 22,9 Tjänster 99 97 112 83 86 14,8 4,0 23,7 Import Varor och tjänster 328 275 314 227 236 14,0 3,7 22,3 Varor 264 212 244 175 186 15,1 6,0 22,8 Tjänster 64 64 70 52 50 10,5-4,0 20,6 Östersjöländerna tjänster Export Varor och 626 542 598 440 479 10,5 8,8 37,2 Varor 482 397 440 322 346 10,8 7,3 38,6 Tjänster 144 145 159 118 133 9,5 12,6 33,8 Import Varor och tjänster 666 557 652 476 517 17,1 8,7 46,2 Varor 559 450 540 394 436 20,0 10,5 50,6 Tjänster 107 107 111 82 82 4,5-0,2 32,6

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen... 1 2.1 Europa bromsar in... 1 3. Bytesbalansen... 3 3.1 Bytesbalansen... 4 3.2 Handelsbalans... 4 4. Varuhandel... 5 4.1 Sveriges export och import av varor... 5 4.1.1 Geografisk fördelning... 6 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 10 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 10 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 12 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 13 4.2 Varuhandel med den inre marknaden... 14 4.2.1 Export... 14 4.2.2 Import... 17 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 20 4.3.1 Svensk export... 20 4.3.2 Svensk import... 25 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden... 31 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 34 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 37 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september 2011, i löpande priser HA 22 SM 1104 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som fokuserar på den senaste tidens utveckling. Då den nya krisen ännu inte syns särskilt mycket i utrikeshandelsstatistiken beskriver kapitel två främst utvecklingen för tidiga indikatorer för hur handeln kan komma att utveckla sig. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för de tre första kvartalen 2011. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen 2.1 Europa bromsar in Det tredje kvartalet präglades av oro för de ekonomiska problemen i euroområdet med fallande tillväxttakter för de flesta länder i Europa. Världshandeln ökade marginellt det tredje kvartalet och utvecklingen var ännu svagare i euroområdet. Enligt statistik från OECD minskade export- och importvärdet för samtliga stora länder i Europa: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Även tillväxttakten i Kinas export bromsade in under tredje kvartalet. OECD spår i sin prognos för 2012 en långsammare ökning i världshandeln där även Sverige förväntas ha en dämpad export. Jämfört med andra länder med liknande exportprofil utvecklades Sveriges export i motsatt riktning mot den generellt nedåtgående trenden det tredje kvartalet. Sveriges ökningstakt för exporten svängde uppåt medan exempelvis Tysklands och Finlands export bromsade in ytterligare. Nettoexporten agerade också draglok för den starka svenska BNP-utvecklingen det tredje kvartalet. Exporten från USA fortsatte att utvecklas starkt och visade på mer än dubbelt så hög tillväxttakt jämfört med EU:s export.

Sida 2(39) Diagram 2.1 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (1 kv 2008-3 kv 2011) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB. Diagram 2.2 30 Förändring i Sveriges varuexport (jan 2008 - okt 2011) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2008 2009 2010 2011 Månadsvis Kvartalsvis Sveriges varuexport ökade med 7,7 procent det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2010. Ökningen bröt trenden med avtagande tillväxttakt för varuexporten som rått de två föregående kvartalen. Uppgången är dock

Sida 3(39) sannolikt temporär då preliminära siffror visar ytterligare avmattning i oktober. Ökningen landade i oktober på blygsamma 2,8 procent. Med undantag för juni, då varuexporten minskade, är detta den lägsta noterade ökningstakten sedan december 2009. Diagram 2.3 30 Förändring i Sveriges exportorderingång (jan 2008 - okt 2011) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2008 2009 2010 2011 Månadsvis Kvartalsvis Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Det tredje kvartalet visade på en fortsatt ökning med 3,9 procent, mycket tack vare en stark utveckling i augusti. Exportorderingången för oktober visade dock på en tillbakagång och backade med 8,7 procent jämfört med oktober 2010. Exportorderingången har minskat för fyra av de fem senaste kvartalen. Även andra indikatorer, så som exportchefsindex, indikerar en snar nedgång för exporten. Sammantaget pekar detta mot en kommande inbromsning för varuexporten. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betal- 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen tredje kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Diagram 3.1 Sida 4(39) ningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade under 2011 års tre första kvartal ett överskott på 207 miljarder kr, vilket var en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande period 2010. Det största bidraget till ökningen kom från handelsbalansen men även tjänstehandeln och kapitalavkastningen ökade. Bytesbalansen uppgick de tre första kvartalen 2011 till 8,1 procent av BNP. Bytesbalansen stärktes kraftigt under perioden och tredje kvartalet uppgick den till hela 9.0 procent av BNP. 10 Sveriges bytesbalans 1999-3 kv 2011 9 8 Andel av BNP (%) 7 6 5 4 3 2 1 0 3.2 Handelsbalans De tre första kvartalen 2011 uppgick handelsbalansen till 72 miljarder vilket var en ökning med 22 procent jämfört med motsvarande period 2010. Under perioden uppgick handelsbalansen till 2,8 procent av BNP, kapitalavkastningen till 2,5 procent och tjänster uppgick till 3,9 procent. Jämfört med motsvarande period 2010 innebar detta en ökning i både handelsbalans och kapitalavkastning som då uppgick till 2,4 respektive 2,1 procent av BNP. Tjänsterbalansen var oförändrad som andel av BNP mellan de tre första kvartalen 2010 och 2011.

Sida 5(39) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1999-3 kv 2011 8 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7 6 Andel av BNP (%) 5 4 3 2 1 0-1 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Från 2001 till 2010 ökade den totala handeln med 50 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. Från de tre första kvartalen 2010 till motsvarande period 2011 ökade Sveriges varuexport med 13 procent i volym och 10 procent i värde. Varuimporten ökade samtidigt med 9 procent i volym och 8 procent i värde. 2 4.1 Sveriges export och import av varor Under de tre första kvartalen 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 912 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 847 miljarder kr. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober 2011 ett överskott på 7,8 miljarder kr, vilket är 2,3 miljarder kr mer jämfört med oktober 2010. Varuexporten uppgick preliminärt under oktober 2011 till 103 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 96 miljarder. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 6(39) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2007 2008 2009 2010 2010 1-3 kv 2011 1-3 kv Förändring (%) Export 1 139,7 1 194,4 995,1 1 138,8 830,1 911,9 10 intra-eu(27) 697,2 716,8 580,5 650,7 475,5 513,1 8 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 488,1 354,6 398,8 12 Import 1 034,4 1 097,9 911,4 1 067,7 782,9 847,0 8 intra-eu(27) 743,5 768,0 627,3 722,5 525,4 581,9 11 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,1 345,2 257,5 265,1 3 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under 2011 år tre första kvartal tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 56 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) båda ökade med 8 procent, mindre än den 10-procentiga ökningen i den totala svenska exporten, minskade deras värdeandelar med vardera en procentenhet jämfört med motsvarande period 2010. Under samma period ökade exporten till Ryssland med 53 procent medan exporten till Norge minskade marginellt jämfört med perioden januari till september 2010. 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Med en värdeökning om 36 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år, utgjorde Afrika den snabbast växande mottagaren av svensk export. Under perioden har Afrikas andel av den svenska exporten ökat från 3,2 till 4,0 procent.

Diagram 4.2 Sida 7(39) Även exporten till Asien ökade kraftigt under perioden och utgjorde 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 ökade exporten till Kina med 15 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan, Indien och Saudiarabien med drygt en procent vardera. Exporten till Saudiarabien och Indien ökade med 28 respektive 23 procent, medan exporten till Japan ökade med mer modesta 6,4 procent. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet ökade med 2,2 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011. Medan exporten till Nordamerika minskade med 4,9 procent, ökade den med 27 procent till Centraloch Sydamerika. Värdet av den svenska importen ökade med 8,2 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import, minskade andelarna som kom från Amerika och Asien. Övriga Europas andel av importen var oförändrad under perioden. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika var oförändrad mellan perioden januari till september 2010 och samma period i år. Importen från USA och Kanada minskade med 1,0 respektive 3,8 procent. Av de fyra länder i Central- och Sydamerika som under de tre första kvartalen 2011 levererade varor till Sverige för ett värde över en miljard kronor ökade importen från Brasilien och Peru, med 23 respektive 16 procent och minskade från Chile och Venezuela, med 4,3 respektive 19 procent. Asienimporten, som står för 9,7 procent av total import, minskade med 5,3 procent. Importen från Sydkorea har i det närmaste halverats mellan de tre

Sida 8(39) första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. De tre första kvartalen 2011 var det endast två asiatiska länder som hade en andel av den svenska importen på över en procent, Kina och Japan. Importen från Kina ökade med 2,9 procent medan importen från Japan minskade med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa starkt även under 2011 års tre första kvartal. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym under 2011 års tre första kvartal med 24 procent och i värde med 17 procent under samma period. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år med 12 procent i volym och 18 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 1-3 kv 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2010 2 kv 3 kv 1-3 kv 2010 2 kv 3 kv 1-3 kv 2011 2011 2011 2011 2011 2011 10,8 2,9 Skogsvaror 2,4 2,1-2,8 0,8 13,5 1,8-2,7 1,5 12,0 9,6 Mineralvaror 23,5 8,0 5,2 12,0 18,6 3,4 10,5 7,4 11,5 12,5 Kemivaror 6,4-0,9 1,1 3,4 7,0 9,1 0,3 2,3 7,9 14,4 Energivaror 16,6-12,6 0,1-4,8 11,0-12,9-8,5-3,0 46,4 41,4 Verkstadsvaror 23,0 17,5 20,8 23,8 29,0 15,9 9,2 17,2 11,4 19,2 Övriga varor 5,7 1,8 3,6 3,4 6,2 6,5 4,5 5,8 Totalt, volym 15,4 8,1 10,1 12,5 17,5 7,9 4,5 9,0 100,0 100,0 Totalt, värde 14,4 5,5 7,7 9,9 17,2 6,6 4,5 8,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 med 3,4 procent i volym men minskade med 4,9 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 0,8 procent i volym och 1,4 procent i värde under perioden. Energivaror var den enda av varugrupperna som minskade i volym. Minskningar under årets första två kvartal resulterade i en total volymminskning för de tre första kvartalen med 4,8 procent men en värdeökning med 10 procent. Varuimport ökade i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper men även här med undantag för energivaror. Importen av kemivaror ökade med 2,3 procent i volym och 5,1 procent i värde. Under de tre första kvartalen 2011 ökade importen av verkstadsvaror med 17 procent i volym och 8,1 procent i värde jämfört med motsvarande period 2010. Skogsvaruimporten ökade samtidigt med

Diagram 4.3 Sida 9(39) 1,5 respektive 1,0 procent och mineralvaror ökade med 7,4 respektive 12 procent. Importen av energivaror minskade med 3,0 procent i volym men ökade med 15,4 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 5,8 procent i volym och 4,7 procent i värde jämfört med de tre första kvartalen 2010. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och verkstadsvaror mellan de tre första kvartalen 2010 respektive 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. Andelen av exporten som utgjordes av energivaror var konstant. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Diagram 4.5 4.1.3 Nettoexport av varor Sida 10(39) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav de tre första kvartalen 2011 ett exportunderskott på 69 miljarder kronor vilket är 19 miljarder kronor mer än under motsvarande period 2010. Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med hela 37 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 47 miljarder kronor de tre första kvartalen 2010 till 65 miljarder kronor motsvarande period 2011, en ökning med 37 procent. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 200 Sveriges nettoexport 1999-3 kvartalet 2011 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 Mdr SEK 100 50 0-50 -100 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under de tre första kvartalen 2011. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 74 miljarder kr. Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 72 miljarder kr. Nettobidraget från verkstadsvaror ökade med hela 91 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten de första tre kvartalen 2011.

Sida 11(39) Diagram 4.6 100 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 80 60 40 Mdr SEK 20 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrusting samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Denna utveckling har dock ut att ha reverserats under 2011 års tre första kvartal då både den totala nettoexporten och nettoexporten av verkstadsvaror har förbättrats betydligt jämfört med motsvarande period 2010. Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 72,5 73,6 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,3 20,5 28,2 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 12,1 13,9 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,3 9,6-0,9 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,8 28,6 21,3 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-40,3-50,0 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 59,9 37,6 71,9 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,7 43,7 51,3 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,9-16,9-16,3-2,4 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,8 5,0 1,4 14,8 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,6-52,9-58,0 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-31,1-32,9 TOTAL 105,2 96,5 83,8 71,1 47,2 64,8

Sida 12(39) 4.1.5 Nettoexporten av personbilar De tre första kvartalen 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på nästan fem miljarder kr, ungefär knappt tre miljarder mindre än under motsvarande period 2010. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till nio miljarder. Under de första tre kvartalen 2011 ökade både export och import av personbilar starkt, 19 respektive 8,1 procent. Under 2011 års tre första kvartal utgjorde bilexporten 3,6 procent av total svensk varuexport och bilimporten 4,4 procent av varuimporten. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. De tre första kvartalen 2011 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 18 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 33 miljarder kronor vilket innebär att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till drygt 15 miljarder kr, ungefär en miljard mindre än under motsvarande period 2010. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 42,3 25,0 17,4 15,8 22,4-6,6 2003 52,4 30,0 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 35,0 24,3 30,0 28,9 1,1 2005 60,8 39,1 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,6 46,3 22,3 39,7 37,0 2,7 2007 69,5 48,9 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 55,0 39,7 15,2 31,5 32,6-1,0 2009 33,5 34,4-0,9 19,0 28,8-9,7 2010 38,5 47,7-9,2 19,5 41,1-21,4 1-3 kv 2010 27,2 34,6-7,4 13,5 29,5-16,0 1-3 kv 2011 32,5 37,4-4,8 17,5 32,8-15,3

Sida 13(39) Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 -20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande, om än minskande, exportöverskott i utrikeshandeln. De tre första kvartalen 2011 utgjorde läkemedelsexporten 4,8 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på 21 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med 7,3 miljarder kr jämfört med motsvarande period 2010. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 44,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,3 18,2 35,1 27,7 14,5 13,2 2004 53,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 54,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10,0 2006 64,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12,1 2007 59,2 24,8 34,4 34,3 20,7 13,6 2008 59,7 27,6 32,1 34,3 22,2 12,1 2009 68,1 31,3 36,7 39,9 23,2 16,7 2010 66,6 29,8 36,8 39,2 23,3 15,8 1-3 kv 2010 50,9 22,3 28,6 30,3 17,8 12,5 1-3 kv 2011 44,0 22,7 21,3 22,4 17,4 5,0

Sida 14(39) Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 15 procent, Tyskland för 12 procent och Storbritannien för 9,2 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel de tre första kvartalen 2011. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under 2011 års tre första kvartal till 44 miljarder kronor varav hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 3 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick under de tre första kvartalen 2011 till 513 miljarder kr, 56 procent av Sveriges totala export på 912 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 264 miljarder kr, vilket motsvarar 52 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 66 procent av Sveriges totala export. 3 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 15(39) Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 100 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 90 80 70 60 Mdr SEK 50 40 30 20 10 0 Den svenska exporten ökade i värde mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period 2011 till alla stora mottagarländer inom EU förutom till Danmark. Den största värdeökningen skedde i exporten till Belgien som ökade med knappt åtta miljarder, Tyskland drygt sju miljarder men även Nederländerna ökade starkt med fem miljarder kr.

Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden under 1-3 kv 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1-3 kv 2010 Tyskland 91,0 10,0 9 Storbritannien 63,8 7,0 2 Finland 55,0 6,0 6 Danmark 54,5 6,0-1 Nederländerna 44,7 4,9 13 Frankrike 42,4 4,6 5 Belgien 40,4 4,4 24 Polen 24,2 2,7 15 Italien 24,0 2,6 0 Spanien 18,3 2,0 11 Estland 8,4 0,9 36 Österrike 8,0 0,9 1 Tjeckien 6,2 0,7 6 Ungern 4,6 0,5 24 Portugal 4,4 0,5 1 Litauen 4,1 0,5 26 Irland 4,0 0,4 18 Lettland 2,7 0,3 40 Grekland 2,5 0,3-12 Slovakien 2,0 0,2 13 Rumänien 1,6 0,2-4 Bulgarien 0,9 0,1 48 Slovenien 0,7 0,1 16 Luxemburg 0,7 0,1 36 Cypern 0,4 0,0 22 Malta 0,2 0,0-21 Tyskland 91,0 10,0 9 Ospec i EU 3,5 0,4 17 EU totalt 513,1 56,3 8 Norge 83,7 9,2-1 Island 1,2 0,1 1 Norden 193,5 21,2 3 Liechtenstein 0,0 0,0-25 Inre marknaden 598,0 65,6 7 Övriga länder 313,9 34,4-3 Totalt 911,9 100,0 10

Sida 17(39) 4.2.2 Import Svensk import från EU svarade de tre första kvartalen 2011 för 69 procent, eller 582 miljarder kr, av den totala importen på 847 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under 2011 års tre första kvartal utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 180 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0

Sida 18(39) Värdet av den svenska importen ökade från alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år. Tyskland var det land på den inre marknaden från vilken importvärdet ökade mest, en ökning på drygt 14 miljarder kronor mellan de tre första kvartalen 2010 respektive 2011. Även importen från Estland och Irland ökade kraftigt, med 8,8 respektive 4,2 procent.

Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden under 1-3 kv 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1-3 kv 2010 Tyskland 155,3 18,3 11 Danmark 67,9 8,0 4 Nederländerna 51,7 6,1 2 Storbritannien 50,8 6,0 15 Finland 45,4 5,4 11 Frankrike 37,9 4,5 5 Belgien 32,7 3,9 8 Italien 25,0 2,9 9 Polen 24,6 2,9 8 Estland 16,3 1,9 117 Irland 14,2 1,7 43 Spanien 11,4 1,3 22 Tjeckien 10,5 1,2 17 Österrike 9,8 1,2 20 Slovakien 5,7 0,7 0 Ungern 5,0 0,6-3 Litauen 4,3 0,5 3 Lettland 3,5 0,4-11 Portugal 3,1 0,4 17 Luxemburg 1,8 0,2-4 Rumänien 1,7 0,2 12 Slovenien 1,3 0,2 18 Grekland 1,1 0,1 14 Bulgarien 0,6 0,1 36 Cypern 0,2 0,0 20 Malta 0,1 0,0 37 EU totalt 581,9 68,7 11 Norge 72,5 8,6 5 Island 0,2 0,0-15 Norden 185,9 21,9 6 Liechtenstein 0,1 0,0-49 Inre marknaden 654,6 77,3 10 Övriga länder 192,4 22,7 16 Totalt 847,0 100,0 8

Diagram 4.13 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 20(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 44 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 4 under 2011 års tre första kvartal. 4.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kvartalen 2011 EU(27) 57% Oceanien m fl 1% Asien 13% Amerika 10% Afrika 4% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,2 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en till två procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 53 procent jämfört med de tre första kvartalen 2010, ökade den med 17 respektive 28 till Schweiz och Turkiet. Exporten till Norge minskade de tre första kvartalen 2011 jämfört med motsvarande period 2010. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. De tre första kvartalen 2011 fortsatte denna ökning och exportvärdet låg då 53 procent högre än motsvarande period ett år tidigare. Under perioden ökade exporten av telekomutrustning till Ryssland med 159 procent och personbilsexporten med 138 procent. Exporten av telekomvaror och personbilar utgjorde 2011 års tre första kvartal 21 respektive 16 procent av Sveriges totala export till Ryssland. 4 Import efter avsändningsland.

Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv 2010 2011 2010 2011 Övriga Europa 122,7 134,2 14,8 14,7 9 varav: Gibraltar 2,0 1,4 0,2 0,2-33 Island 1,2 1,2 0,1 0,1 1 Kroatien 0,7 0,8 0,1 0,1 15 Norge 84,2 83,7 10,1 9,2-1 Ryssland 13,9 21,2 1,7 2,3 53 Schweiz 7,4 8,7 0,9 1,0 17 Turkiet 9,6 12,3 1,2 1,4 28 Ukraina 1,6 2,6 0,2 0,3 64 Diagram 4.14 60 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-3 kv 2011 Export Import 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Sveriges export till hela Amerika ökade med två miljarder kronor mellan de första tre kvartalen 2010 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med de tre första kvartalen 2010 minskade Sveriges export till USA under motsvarande period 2011 med 4,1 procent eller drygt två miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2009 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,4 procent. Även de tre första kvartalen 2011 utgjorde USA-exporten 6,4 procent av total svensk export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en pro-

Sida 22(39) cent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 27 till Brasilien medan exporten till Kanada minskade med 6,8 procent, jämfört med de tre första kvartalen 2010. Exporten till Nordamerika minskade under samma period med 4,9 procent men ökade till Central- och Sydamerika med 27 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till framförallt Brasilien men även till Colombia, Panama, Peru och Haiti. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv 2010 2011 2010 2011 Nordamerika 69,7 66,3 8,4 7,3-5 varav: Kanada 7,9 7,3 0,9 0,8-7 USA 60,7 58,2 7,3 6,4-4 Central- och Sydamerika 20,1 25,5 2,4 2,8 27 varav: Argentina 1,2 1,3 0,1 0,1 5 Brasilien 7,9 10,0 0,9 1,1 27 Chile 2,0 2,2 0,2 0,2 9 Colombia 0,6 1,4 0,1 0,1 111 Mexiko 4,4 4,2 0,5 0,5-6 Peru 0,9 1,6 0,1 0,2 70 Totalt 89,8 91,8 10,8 10,1 2

Sida 23(39) Diagram 4.15 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-3 kv 2011 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Diagram 4.16 160 Sveriges varuhandel med Asien 2001-3 kv 2011 Export Import 140 120 100 Mdr SEK 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011

Sida 24(39) 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 21,6 25,8 2,6 2,8 20 varav: Förenade Arabemiraten 2,7 3,3 0,3 0,4 22 Iran 4,2 4,1 0,5 0,5-1 Israel 2,3 2,6 0,3 0,3 10 Saudiarabien 7,0 9,0 0,8 1,0 28 Övriga Asien 75,9 89,9 9,1 9,9 19 varav: Hongkong 2,9 3,1 0,3 0,3 7 Indien 8,5 10,5 1,0 1,2 23 Indonesien 2,8 3,4 0,3 0,4 20 Japan 10,2 10,9 1,2 1,2 6 Kazakstan 0,6 2,3 0,1 0,3 299 Kina 25,7 29,7 3,1 3,3 15 Malaysia 2,8 2,6 0,3 0,3-8 Singapore 5,5 6,7 0,7 0,7 21 Sydkorea 6,1 6,7 0,7 0,7 10 Taiwan 2,4 2,9 0,3 0,3 22 Thailand 2,3 6,6 0,3 0,7 188 Totalt 97,4 115,8 11,7 12,7 19 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export varde tre första kvartalen 2011 Kina, Indien, Japan, Saudiarabien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 30 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. De tre första kvartalen 2011 ökade exporten till Asien med 19 procent jämfört med motsvarande period 2010.

Sida 25(39) Diagram 4.17 4.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kvartalen 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under de tre första kvartalen 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 9,2 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,6 procent av den totala importen. Importen från Ryssland och Turkiet ökade med 15 procent vardera medan importen från Norge ökade med 5,1 procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 2010 1-3 kv 1-3 kv 2011 2010 1-3 kv ändring (%) 2011 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Övriga Europa 123,4 134,8 15,8 15,9 9 121,4 132,5 varav Norge 69,0 72,5 8,8 8,6 5 66,1 69,0 Ryssland 39,8 45,7 5,1 5,4 15 41,0 47,2 Schweiz 7,1 6,8 0,9 0,8-4 6,7 6,5 Turkiet 5,7 6,5 0,7 0,8 15 5,7 6,6 Vitryssland 0,4 1,8 0,0 0,2 362 0,5 2,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 88 procent av Sveriges import från Ryssland. Även ökningen av importen från Norge består till stor del av ökat importvärde för råolja. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde.

Sida 26(39) Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 2010 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv ändring (%) 2011 2010 2011 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 Nordamerika 28,1 27,1 3,6 3,3-1 28,1 27,9 varav Kanada 2,2 2,1 0,3 0,3-4 2,3 2,2 USA 25,8 25,6 3,3 3,0-1 25,7 25,6 Central- och Sydamerika 11,2 11,6 1,4 1,4 4 11,6 12,0 varav Brasilien 2,6 3,2 0,3 0,4 23 2,7 3,3 Chile 1,7 1,7 0,2 0,2-4 1,7 1,7 Peru 1,2 1,4 0,2 0,2 16 1,2 1,4 Venezuela 3,5 2,8 0,4 0,3-19 3,4 2,8 Totalt 39,3 39,4 5,0 4,6 0 39,7 39,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 åter minskat något, utgjorde USA 2010 Sveriges elfte största leverantörsland, en position som landet behöll även de tre första kvartalen 2011. Importvärdet från Asien minskade med 5,3 procent mellan de tre första kvartalen 2010 och 2011. Importen från Kina fortsatte att öka, en ökning om 2,8 procent jämfört med ett år tidigare. Importen minskade å andra sidan kraftigt från Sydkorea. Sydkorea, som under helåret 2010 gått om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, minskade med 49 procent jämfört med de tre första kvartalen 2010. Minskningen berodde i stor utsträckning på en minskad import av elektroniska komponenter efter en tillfällig mycket stark ökning under 2010. Även importen från Japan minskade. Jämfört med de tre första kvartalen 2010 sjönk importen med 5,4 procent.

Sida 27(39) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv ändring (%) 1-3 kv 1-3 kv 2010 2011 2010 2011 2010 2011 När- och Mellanöstern 2,2 2,0 0,3 0,2-8 2,2 2,2 Varav Israel 0,7 0,7 0,1 0,1-1 0,7 0,7 Saudiarabien 0,6 0,7 0,1 0,1 16 0,6 0,7 Övriga Asien 84,7 80,3 10,8 9,5-5 91,3 87,2 varav Hongkong 6,8 6,3 0,9 0,7-7 2,1 2,2 Indien 4,1 5,1 0,5 0,6 24 4,2 5,2 Japan 11,2 10,6 1,4 1,3-5 13,3 12,5 Kina 32,3 33,2 4,1 3,9 3 39,6 40,2 Sydkorea 13,3 6,8 1,7 0,8-49 13,7 6,7 Taiwan 4,1 4,3 0,5 0,5 3 5,1 5,8 Thailand 3,1 3,2 0,4 0,4 1 3,3 3,3 Totalt 86,9 82,3 11,1 9,7-5 93,5 89,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den import som hade Hongkong som avsändingsland minskade från 6,8 till 6,3 miljarder kronor, eller med 7,3 procent, mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period 2010. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Den import som hade Hongkong som ursprungsland ökade istället från 2,1 till 2,2 miljarder kronor, en ökning med 2,8 procent. 5 Tjänstehandeln 5 De tre första kvartalen 2011 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln 6,2 procent jämfört med motsvarande period 2010. Både export och import av tjänster ökade under perioden, tjänsteexporten med 4,9 procent och tjänsteimporten med något mindre, 4,4 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 360 miljarder kr under de tre första kvartalen 2011, var värdet på tjänsteimporten 260 miljarder. Tjänsteexporten, exklusive kapitalavkastning, utgjorde 28 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under de tre första kvartalen 2011, en procentenhet mindre än under motsvarande period 2010. Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster, lika mycket som under de tre första kvartalen 2010. 5 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2003 1-3 kv 2011 Miljarder kr Sida 28(39) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2010 1-3 kv 1-3 kv Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 52,9 53,8 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 61,9 66,7 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 295,2 316,6 228,2 239,3 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2003 1-3 kv 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2010 1-3 kv 1-3 kv Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 40,9 39,0 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 71,6 78,0 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 189,3 136,9 143,3 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2003 1-3 kv 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2010 1-3 kv 1-3 kv Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 12,0 14,8 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-9,7-11,3 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 91,5 127,3 91,3 96,0 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4 Källa: SCB Nettoexporten av transporttjänster sjönk kraftigt under 2010. Även om transporttjänstenettot ökade från 12 till 15 miljarder kr mellan de tre första kvartalen 2010 och motsvarande period i år, är nivån fortfarande klart under de som gällde tidigare. Underskottet i Resenettot 6 ökade de tre första kvartalen 2011 till minus 11 miljarder från 9,7 miljarder för motsvarande period 2010 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 29(39) Diagram 5.1 60 Övriga tjänster, netto 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 96 miljarder kronor de tre första kvartalen 2011, vilket var 4,7 miljarder mer än motsvarande period 2010. Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto.

Sida 30(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Källa: SCB 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1-3 kv 1-3 kv Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 52,9 53,8 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 61,9 66,7 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,2 9,6 10,4 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,1 4,8 4,0 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 4,4 4,4 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 5,7 7,7 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 36,4 39,4 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 35,1 42,2 29,2 28,0 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 163,6 182,9 133,3 140,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 2,2 2,5 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,7 2,0 Totalt 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 343,1 359,7 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 40,9 39,0 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 71,6 78,0 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 12,2 11,2 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 9,7 8,4 6,4 7,9 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,2 2,1 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 2,4 3,1 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,2 14,1 15,8 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 10,0 7,4 8,5 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 125,7 89,4 91,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 1,8 1,8 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,0 1,0 Totalt 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 249,5 260,3 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 12,0 14,8 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-9,7-11,3 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-2,5-0,8 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-4,5-2,3-1,6-3,9 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 2,2 2,3 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,5 3,2 4,6 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,7 32,8 22,3 23,6 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 21,1 32,2 21,7 19,4 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 32,0 57,3 43,9 49,1 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,5 0,4 0,7 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,7 1,0 Totalt 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 93,6 99,4

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 31(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 176 miljarder kronor de tre första kvartalen 2011. Motsvarande period 2010 var utflödet hela 94 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 106 miljarder, en ökning med 78 miljarder från motsvarande period 2010. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 54 miljarder kronor de tre första kvartalen 2010 till minus 70 miljarder motsvarande period i år 2011. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2006 1-3 kv 2011 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2006 213,5-196,2 17,3 2007 187,5-262,3-74,8 2008 244,9-206,5 38,4 2009 76,0-199,0-123,0 2010-8,8-134,4-143,3 1-3 kv 2010 27,9-81,6-53,7 1-3 kv 2011 106,3-175,9-69,6 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar 1998-3 kv 2011 Utflöde Inflöde Nettoflöde 500 400 300 200 Mdr SEK 100 0-100 -200-300 -400-500 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 2010 1-3 kv 2011 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

Sida 32(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2006 3 kv 2011, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1-3 kv 1-3 kv Direkta investeringar i Sverige Eget kapital 90 000 57 029 49 454 117 994-7 346 21 831 872 Långfristiga lån 45 887 78 573 112 455-109 109-3 475-1 296 25 849 Kortfristiga lån 57 645-695 76 610 55 091-26 695-31 154 6 016 Återinvesterade vinstmedel 20 004 52 563 6 361 12 064 28 694 38 516 73 589 Direkta investeringar i Sverige, totalt 213 536 187 470 244 881 76 040-8 822 27 898 106 324 Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder 213 536 187 470 244 881 76 040-8 822 27 898 106 324 OECD 189 590 131 379 211 573 57 281-28 441-6 561 60 144 EU 27 110 527 94 444 244 553 69 796-1 697 19 856-18 677 Belgien 19 517 15 724 37 189 26 011 22 663 6 157-65 802 Cypern 347...... -663 0 0 Danmark 3 245 1 315 42 742.. 273 321 975 Estland -48-67.... -106-8 0 Finland -629 18 667 306 20 069-4 302-12 062 8 213 Frankrike 5 508 9 704 12 011 4 925-29 667 1 391 1 238 Irland.. 11 756 95 23 499 22 865-234 -1 099 Italien 1 195.. -3 101.. -257-58 4 Litauen -19-78 -98.... -24 0 Luxemburg 32 647 33 441 91 928 997 19 512 3 273 Nederländerna 6 427-15 014 7 871 414-1 193 519 80 718 Polen 90-2 134-1 595.. 1 143-288 0 Rumänien.. -80.. -14-25 0 0 Slovakien.. -11.... -92-26 0 Spanien........ -341-10 0 Storbritannien 62 140-11 858 5 791-16 875-8 247-9 856-13 321 Tjeckien -106.. -188.. 2-30 0 Tyskland -2 136 25 186 58 495-6 566-7 743 871 1 233 Österrike 1 982 11 1 107.. -2 046-85 0 Övriga -19 633 7 882-8 000 17 336 6 020 32 766-34 109 Övriga Europa 30 305 31 035-9 558 13 892-12 041 104 14 753 Guernsey.. 0.... -1 438 0-321 Jersey 1 595-145 6 359 1 849-933 0 0 Norge 30 837 19 349-38 624 15 857-3 988 3 707 387 Ryssland 275-1 434-2 606.. -3 007-564 0 Schweiz 4 720 4 159 23 366-6 564-2 514-1 768 195 Turkiet -38-67 -58-36 -71-19 0 Övriga -7 084 9 173 2 005 2 786-90 -1 252 14 492 Nord- och Centralamerika 49 525-6 227-3 942-24 062-32 815-42 062 21 524 Bermudas.. -9 960 11 773.... 0 0 Caymanöarna 1 397........ 0 48 Kanada.. 7 274 6 430.... 0 0 USA 72 013 1 994-21 457-31 458-18 300-24 561 18 537 Övriga -23 885-5 535-688 7 396-14 515-17 501 2 939 Sydamerika.......... 0 0 Asien 2 636 539 777-2 314 8 658-582 1 074 Indien -26-36 -37-24 -56-16 0 Japan.. 349 705-593 749 0 0 Kina -171-369 -274-164.. -44 0 Malaysia -10-18 -23-9 -34-8 0 Singapore.. 785 431-55.. 0 0 Sydkorea -40-72...... 0 0 Taiwan -36-56 -36-27 -68-19 0 Övriga 2 919-44 11-1 442 8 067-495 1 074 Afrika.......... 0 0 Angola -27-49 -8-27 0 0 0 Övriga.......... 0 0 Oceanien -1 023-259 -2 176.... 0 0 Australien -1 001-143 -1 839.... 0 0 Övriga -22-116 -337.... 0 0 Ej landfördelade -45 956 27 156 2 360 32 307 167 25 672-1 546 Återinvesterade vinstmedel 20 004 52 562 6 361 12 064 28 693 38 516 73 589 Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB