En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd

Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771-55 55 00 skandia.se En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm org.nr: 502019-6365

Om rapporten Förord 4 Bakgrund 6 Rapportens slutsatser 8 Olika förutsättningar att betala av pensionsskulden och samtidigt skapa utrymme för framtidens välfärd Detta påverkar kommunernas betalningsförmåga 12 Mer än fyra av tio kommuner har minskat sin befolkning 14 Allt färre ska försörja allt fler 16 Skenande äldreomsorgskostnader 18 Ökad medellivslängd ger högre kostnader 20 Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga 22 Gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder 24 8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden 26 Förslag till lösning 28 De kommunala beslutsfattarnas skäl att välja finansiell lösning En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner 36 Att slippa risker är viktigare än att maximera avkastningen 38 Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda 42 Olika sätt att finansiera pensionsskulden Tjänstepensionsförsäkring 46 Kapitalförvaltning 48 Pensionsstiftelse 50

Hö tid att prioritera pensionsskulden Det är dags att ta frågan om pensionsskulden på allvar. Skulden är stor, delvis dold, och hotar att stjälpa ekonomin i många av landets kommuner, med skattehöjning som enda utväg. De närmsta 10 åren är avgörande, och fungerar som vattendelare mellan kommuner som tar sitt ansvar, och de som inte gör det. Framtida satsningar på välfärd står på spel. Ämnet pensionsskuld får många att rycka på axlarna. Det är en komplex fråga som, om man inte tar tag i den och skaffar sig en finansiell handlingsplan, får dramatiska konsekvenser om 20-30 år. Hela 216 miljarder kronor är Sveriges kommuner skyldiga sina anställda och före detta anställda. Det är dags att frågan får gehör hos ansvariga politiker och prioriteras på den kommunala dagordningen. Låt oss slå fast att pensioner till enskilda individer inte är ifrågasatta. Problemet finns på kommunnivå, eftersom kommunerna garanterat pension till f.d. anställda. Dessa pensionspengar, som kunde varit reserverade för framtida utbetalningar, har i många fall investerats i för kommunen angelägna projekt såsom förskolor och bostäder. Men vad händer om de personer kommunen tänkt beskatta i framtiden inte bor kvar? 2 av 3 kommuner i Sverige tappar invånare gentemot riksgenomsnittet, och de som bor kvar blir äldre och allt mer vårdkrävande. I tidigare kommunala pensionsskuldsrapporter har vi berättat om den dolda skulden, det vill säga pensioner som intjänades före 1998 inte syns i kommunernas årsredovisningar. Den redovisas, enligt lag, som en separat post och gör sig i många fall inte påmind förrän det är dags för utbetalning. Idag är det få som tvivlar på att den dolda skulden finns och att någon måste betala för den, men diskussionen om lösningarna har i många fall uteblivit. Den genomsnittliga soliditeten, ett mått på långsiktig betalningsförmåga, uppgår till 51 procent. Men när vi lägger till den dolda pensionsskulden sjunker soliditeten till 6 procent. Det är långt under de 30 procent som företagen i det privata näringslivet tagit som norm. Fyra av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet! Genom research och intervjuer med 149 kommunekonomichefer kan vi konstatera att: En tredjedel av landets kommuner inte har valt en strategi för hur man ska hantera pensionsskulden. Över hälften av landets kommuner har en pensionsskuld som är dubbelt så stor som kommunernas långfristiga skulder. Fyra av fem kommuner har valt en lösning utan garantier att faktiskt kunna betala sina skulder. Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskulden. Bland politikerna har endast 14 procent hög eller mycket hög kunskap, enligt ekonomicheferna. Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. Vi diskuterar ofta det framtida behovet av välfärd, och hur detta ska finansieras. Genom att amortera av delar av pensionsskulden idag frigör man utrymme att bygga ut skolan, vården och omsorgen imorgon. Att amortera av pensionsskulden blir helt enkelt en viktig nyckel för framtida välfärd. Vår rapport visar att det finns ett ekonomiskt utrymme att betala av pensionsskulden de närmsta 10 åren, innan 40-talisternas vårdbehov skjuter i höjden och sextiotalisterna går i pension. Sunt förnuft säger att man bör amortera inför en kommande utgiftstopp. Det bör gälla även för kommunerna. Problemet är att man inte vinner val på en sådan strategi. Ambitionen med den här rapporten är att inte stanna vid den dolda skulden, utan också diskutera vad vi kan göra åt den. Våra intervjuer visar att ekonomicheferna främst av allt vill slippa kapitalförluster, värderar garanti och vill slippa långlevnadsrisker. Allt detta kan en försäkringslösning erbjuda och därför känner vi oss stärkta att ge oss ut i debatten. Jan Karlsson Chef Offentlig affär, Skandia Genom att amortera på den gigantiska pensionsskulden redan idag sänker kommunerna den framtida välfärdskostnaden för nästa generation. I den här rapporten kan du som tjänsteman eller politiker få en samlad bild av situationen och hitta vägledning och resonemang vid val av finansiell lösning. Vi hoppas att du finner rapporten lika angelägen som vi. Hör gärna av dig med synpunkter! Jan Karlsson jan.f.karlsson@skandia.se, 08-788 17 75 4 5

Bak rund därför ökar pensionskostnaderna i landets kommuner Pensionsskulden är inte den stora frågan för den kommande generationen. Välfärdskostnaden är det. Men genom att redan idag börja betala på pensionsskulden kan det på ett positivt sätt bidra till finansieringen av den framtida välfärden. Pensioner som är intjänande före 1998 är oftast redovisade utanför balansräknin en som en så kallad ansvarsförbindelse. Det innebär att kommunens pensionskostnad uppkommer först när pensionen börjar betalas ut. Allt fler kommuner väljer därför att utforma olika lösningar för att finansiera de kommande pensionsutbetalningarna. En viktig förklaring till den stora och växande pensionsskulden är den kommunala expansionen och därmed kraftiga ökningen av antalet anställda under 70- och 80-talen. Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. I löpande priser kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar. När pensionsutbetalningarna når sin kulmen kring 2025, riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Pensionsbelastningen kommer att vara som störst när antalet äldre-pensionärer (85+) blir betydligt fler än idag. Det innebär att äldreomsorgskostnaderna ökar kraftigt vid samma tidsperiod som pensionsbelastningarna når sin kulmen. Under samma tid kommer dessutom färre yrkesverksamma att försörja allt fler. Många kommuner har samtidigt ett vikande befolkningsunderlag, vilket innebär sjunkande skatteintäkter som följd. I en samlad bedömnin är det därför klokt att ta ta i situationen nu när andelen pensionärer fortfarande är lå och den ekonomiska belastnin en be ränsad. Kommuner kan idag välja mellan tre olika finansieringsalternativ: pensionsstiftelse, tjänstepensionsförsäkring och kapitalförvaltning. 6

Rapportens slutsatser Vi har låtit intervjua 149 ekonomichefer i landets kommuner för att ta reda på vad de anser viktigt när det gäller val av finansieringsalternativ för pensionsskulden till kommunanställda. 1 2 3 4 5 6 Nio av tio kommunala ekonomichefer anser det vikti t att ha en finansiell handlin splan för att betala på pensionsskulden Det råder en bred enighet om värdet att bygga upp en finansiell beredskap för att hantera utbetalningarna av framtidens pensioner. Samtidi t saknar en tredjedel av landets kommuner en finansiell lösnin Trots medvetenheten om vikten av att ha en finansiell handlingsplan visar undersökningen att var tredje kommun ännu inte valt någon lösning. Att slippa risker är vikti ast vid val av lösnin Sju av tio kommunala ekonomichefer anser att slippa kapitalförluster är viktigast vid valet av lösning. Därefter följer skäl som att få en lösning med garantier samt slippa risker för den så kallade långlevnaden. Paradoxalt nog säger 4 av 5 kommunala ekonomichefer i undersökningen att de idag har lösningar utan garantier. Alarmerande okunskap bland tjänstemän och förtroendevalda Bara var tredje ekonomichef anser att tjänstemännen i kommunen har hög eller mycket hög kunskap om pensionsskuldfrågan. Bland politiker är kunskapen ännu lägre, anser de intervjuade ekonomicheferna. Det är därför mycket viktigt att öka kunskapen generellt och öka medvetenheten bland ansvariga ekonomichefer. Betala på pensionsskulden nu en smart lösnin att bädda för morgonda ens välfärdskostnader Det går inte att betala morgondagens välfärd redan idag. Däremot går det att betala av på pensionsskulden och därmed skapa utrymme för framtidens välfärdskostnader. Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder På grund av gynnsamma demografiska faktorer där en stor del av befolkningen fortfarande arbetar kommer det under perioden 2012-2022 att finnas utrymme för kommunerna att planera för framtidens välfärd med 8 miljarder kronor per år med nuvarande skattenivå enligt Skandias beräkningar. 9

Olika förutsättnin ar att betala av pensionsskulden och samtidi t skapa utrymme för framtidens välfärd

Detta påverkar kommunernas betalnin sförmå a Kommunernas långsiktiga betalningsförmåga har framförallt att göra med tre samverkande faktorer: skatteintäkter, välfärdskostnader och pensionskostnader. Att betala av framtidens pensionsskuld och samtidigt planera för morgondagens välfärd är en viktig utmaning för landets kommuner. Under de senaste åren har allt fler kommuner insett nödvändigheten i att arbeta fram finansiella handlingsplaner för att möta de kraftigt ökade pensionsutbetalningarna för de kommande generationerna. I många kommuner når pensionsutbetalningarna sin kulmen när antalet äldre-pensionärer (85+) blir som flest runt 2025. I denna del av rapporten har vi valt att fokusera på några av de viktigaste faktorer som påverkar kommunernas möjligheter att betala på framtidens pensionskostnader och samtidigt planera för morgondagens välfärd. De samverkande faktorerna är: framtida skatteintäkter framtida välfärdskostnader framtida pensionskostnader STATISTIK Den mesta av statistiken har vi hämtat från Statistiska Centralbyrån, SCB. Samtliga kommuners nyckeltal finns som en bilaga till rapporten. 13

Mer än 4 av 10 kommuner har minskat sin befolknin I nästan hälften av Sveriges kommuner har det under fyrtioårsperioden skett en befolkningsminskning. Den största befolkningsminskningen har skett i Norrland och i Sveriges inland medan befolkningsökningen främst har skett inom Stockholmsområdet och Malmöregionen. I nästan hälften av Sveriges kommuner har det skett en befolkningsminskning under de senaste 40 åren. Under samma period har Sveriges befolkning ökat från cirka 8 miljoner 1970 till 9,4 miljoner 2010. Det innebär att 2 av 3 kommuner har tappat befolkning jämfört med riksgenomsnittets befolkningsökning på cirka 17 procent. Endast en av tre kommuner har ökat sin befolkning i minst samma omfattning som riksgenomsnittet. Vi ser att kommuner med vikande befolknings- och skatteunderlag är i stort behov av att redan idag ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Vi ser även att kommuner med ökande befolknings- och skatteunderlag bör ta fram finansiella handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden. Det beror på att tillväxtkommuner står inför stora investeringsutmaningar i dagens välfärd, som till exempel infrastruktur, barnomsorg, nya bostadsområden med mera. Det är i sig viktiga investeringar i livskvalitet, men det är viktigt att skilja på avkastning i samhällsnytta och i kronor. En ny skola eller väg kan inte betala morgondagens pensioner. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010 160 Antal kommuner 120 80 130 98 40 62 0 Minskning Ökning (under riksgenomsnittet) Ökning (över riksgenomsnittet) 14

Allt färre ska försörja allt fler De kanske viktigaste faktorerna för möjligheten att betala välfärdskostnader och pensioner är den ekonomiska tillväxten och därmed skattebasens storlek samt relationen mellan antal försörjare och försörjda. Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010På ett sekel innebär det att vi kommer 160 Befolkningsförändring i Sveriges kommuner 1970-2010att tredubbla antalet 120 pensionärer över 65 år. Antal kommuner Antal kommuner Ett uttryck för det är försörjningskvoten som visar förhållandet mellan den arbetande generationen i åldern 20-64 år samt barn och unga och äldre. Idag är den 129 genomsnittliga försörjningskvoten cirka 0,7. Det innebär att varje arbetande person försörjer inte bara sig själv, utan 129även 0,7 barn och ungdom samt äldre. 160 80 120 40 80 0Enligt SCB:s beräknin ar 63 40 Minskning (1-43%) ökar försörjnin skvoten (under riksgenomsnittet) 0till 0,9 år 2060. Det är ruppen Minskning äldre (1-43%) som står (under riksgenomsnittet) för hela den öknin en. Försörjningskvot 1960-2060 1,0 Försörjningskvot 1960-2060 63 Om vi sätter försörjningskvoten i ett längre perspektiv får vi en större förståelse för vilket lappkast Sveriges kommuner står inför. För hundra år sedan var det inte ovanligt att många familjer hade fler än tio barn att försörja och det var inte 98 många äldre som blev över 65 år. Det fanns med andra ord många 98 barn, men få äldre att försörja. I den kommande generationen blir det tvärtom. Om femtio år Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) förväntas vi (över vara riksgenomsnittet) över 2,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Det ska jämföras med dagens 1,7 miljoner. (över För riksgenomsnittet) 50 år sedan var vi 900 000 som var 65 år och äldre. Ökning (0-16%) Ökning (17-221%) För flertalet av Sveriges kommuner är skatteunderlaget mindre idag än när pensionsskulden skapades. Samtidigt har försörjningskvoten ökat med över 30 procent. 0,8 1,0 0,6 0,8 0,4 0,6 0,2 0,4 0,2 Totalt Från barn och unga Från äldre Totalt Källa: SCB Från barn och unga Från äldre 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 Line graphs 17 Line graphs

Skenande äldreomsor skostnader Av antalet äldre står framförallt 85+ för den största ökningen. Den framtida prognosen visar att antalet 85+ ökar till cirka 540 000 år 2060, vilket är åtta gånger fler jämfört med 1970. I framtidens välfärd är den största utmanin en att finansiera sjukvård och äldreomsor samtidi t som kommunerna också måste investera för framtiden. Att dessutom behöva betala på den gamla pensionsskulden blir en extra stor belastning för framtidens generation. Kommunerna har en stor ryggsäck som tynger den kommunala ekonomin i nästa generation. I rapporten Framtidens utmaning framgår att nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. Konsumtionen av framtidens välfärd sker inte idag och kostnaden uppstår således först i nästa generation. Däremot går det att skapa ekonomiskt utrymme för morgondagens välfärd genom att betala av på pensionsskulden. 705% ökning 600 000 Antal invånare 85 år och äldre av antal invånare som är 85 år och äldre perioden 1970-2060 500 000 400 000 Nästa generation måste betala 13 kronor mer i skatt för att behålla dagens välfärd, inklusive en förväntad årlig standardförbättring på 1%. 300 000 200 000 100 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 18 * SKL, 2010 19

ökad medellivslän d er hö re kostnader Eftersom kommuner lovat livslånga pensionsutbetalningar till sina före detta anställda blir det också relevant att se till medellivslängden. Den framtida livslängden innebär en risk för den framtida välfärden. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på. 90 85 80 75 Enligt SCB:s beräkningar ökar männens livslängd fram till 2040 med 4 år och kvinnornas med 2,5 år. För kommuner innebär det en ökning av pensionsskulden. Prognos Prognos över medellivslängden över medellivslängden i Sverige i Sverige 90 85 80 75 Om vi gör ett enkelt räkneexempel för en man som får 1000 kr per månad i tjänstepension och där pensionen skall betalas ut i ytterligare 4 år innebär det att pensionsskulden för den personen ökar med cirka 60 000 kronor. I exemplet har vi inkluderat löneskatten och det bara för en person. Om kommunen har 1000 anställda med samma förutsättningar ökar skulden och kostnaden med 60 miljoner. Den framtida livslängden innebär en stor risk för den framtida välfärden, där enskilda kommuner kan drabbas hårt. Risken är speciellt stor för små och medelstora kommuner som har ett litet kollektiv att fördela risker på. Kvinnor Män Kvinnor Män 70 70 1960 1960 1980 1980 2000 2000 2020 2020 2040 2040 Källa: SCB 21

Kommunernas lån sikti a betalnin sförmå a Ytterligare ett nyckeltal som påverkar kommunernas möjlighet till att betala framtidens välfärdskostnader är soliditeten kommunernas långsiktiga betalningsförmåga. Om pensionsskulderna exkluderas är den genomsnittliga soliditeten 51 procent. Om soliditeten däremot beräknas inklusive pensionsskulden faller kommunernas genomsnittliga soliditet till 6 procent. 8 av 10 kommuner får då en soliditet som är lägre än 30 procent, vilket är ett riktmärke för många ekonomer vid bedömning av ett företags långsiktiga betalningsförmåga. 4 av 10 kommuner har till och med en negativ soliditet. Ibland möts detta av argument som att det finns dolda tillgångar i kommunala anläggningar, infrastruktur och kommunala bolag som mer än väl matchar pensionsskulderna. Men frågan är hur bokförda värden i anläggningar, fastigheter och bolag kan marknadsvärderas? Är det politiskt möjligt att sälja sitt kommunala bostadsbolag? Kan ett bibliotek drivas i vinstintresse? Finns det köpare till den kommunala simhallen? Många gånger är driftskostnaderna större än intäkterna. 4 10kommuner av har en negativ soliditet 8 av 10 lägre kommuner har en soliditet som är än 30 procent Kommunernas genomsnittliga soliditet 60% 40% 20% 51% 6% 0% Redovisad pensionskuld Total pensionsskuld Källa: SCB I många kommuner är pensionsskulden mer än dubbelt så stor som de långfristiga lånen, till exempel banklån. I genomsnitt är pensionsskulden nästan 70 procent större än de långfristiga lånen. Vilka kommunala tillgångar motsvarar pensionsskulden? Om vi räknar om den totala pensionsskulden per invånare är den genomsnittliga skulden cirka 23 000 kronor. Vi ser ett stort spann bland kommunerna från drygt 44 000 till cirka 4 000 kronor per invånare. Störst pensionsskuld per invånare finner vi i kommuner som har vikande befolkningsunderlag. Miljarder kronor Kommunernas pensionsskulder i relation till långfristiga skulder 250 200 150 100 50 0 128 Långfristiga skulder 216 Totala pensionsskulder Källa: SCBKälla: SCB 22 23

Gynnsamt lä e att enomföra finansiella åt ärder som underlättar den framtida välfärden Sveriges 100 000 demografiska faktorer ger kommunerna ett 80 000 gynnsamt läge att under kommande tioårsperioden 60 000 vidta åtgärder som bäddar för morgondagens välfärd. Antal 160 000 140 000 120 000 40 000 2av3 kommuner har ett vikande befolkningsunderlag jämfört med riksgenomsnittet 20 000 0 I diagrammet nedan ser vi tydligt den stora fyrtiotalistkullen som idag är kring 65 år. Det är cirka 10-15 år kvar innan fyrtiotalisterna blir 85+. Vi ser också nästa stora topp som är sextiotalisterna. Redan om cirka 10-15 år ska sextiotalisterna 0 5 10 15 20 25 bli försörjda i stället för försörjare. Vi ser dessutom den stora 80-talistkullen som precis har lämnat Ålder gymnasieskolan. Det innebär att nästa belastningstopp för gymnasieskolan kommer om 10-15 år. 30 35 40 45 50 55 60 65 Det är dessa demografiska förutsättningar som bidrar till att kommuner idag har ett gynnsamt läge att genomföra finansiella åtgärder som underlättar den framtida välfärdskostnaden i nästa generation. 70 75 80 85 90 95+ Detta är ett viktigt budskap att ta till sig redan idag. För många kommuner är bilden förskönande eftersom utmaningarna blir än större. Det beror på att 2 av 3 kommuner har vikande befolknings- och skatteunderlag jämfört med riksgenomsnittet. Det förhållandet syns inte eftersom diagrammet visar riksgenomsnittet. Antalet individer per födelseår 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95+ Gynsamma demografiska förutsättningar bidrar till att kommunerna idag har ett läge att vidta åtgärder som underlättar finansieringen av den framtida välfärden. Ålder Källa: SCB 24 25

8 miljarder kronor per år att planera för den framtida välfärden I vår analys kan vi konstatera att det under den kommande tioårsperioden finns ett ekonomiskt utrymme för kommuner att öra finansiella åt ärder som förbättrar det ekonomiska lä et Skattebelastning i kommunal i nästa eneration. sektor på grund av demografiska faktorer 2010-2035 ( jämfört med 2010) 1,50 1,00 0,50 Detta syns tydligt i nedanstående diagram som visar att under perioden 2012-2022 finns ett välfärdsutrymme uppemot som mest 1 skattekrona att förbättra välfärden för den kommande generationen. Som ett genomsnitt under hela perioden innebär utrymmet cirka 50 öre på skatten per år. Räknar vi om 50-öringen till hela skatteunderlaget motsvarar det 8 miljarder per år, det vill säga 80 miljarder under hela tioårsperioden. Dessa 80 miljarder som kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder. Att under tioårsperioden planera för 50-örin en på skatteunderla et er kommuner ett rejält bidra till att finansiera den framtida välfärden. Kronor 0,00-0,50 Skattebelastning i kommunal sektor på grund av Skattebelastning i kommunal sektor på grund av demografiska faktorer 2010-2035 jämfört med 2010) demografiska faktorer 2010-2035 ( jämfört med 2010) Skattebelastning Genomsnitt under perioden 2012-2022 -1,00 1,50 1,50-1,50 1,00 1,00 2010 2015 2020 2010 2015 2020 Kronor Kronor 0,50 0,50 0,00 0,00-0,50-0,50 År Skattebelas Skattebelast Genomsnitt Genomsnitt perioden 20 perioden 201-1,00-1,00-1,50-1,50 2010 2015 2020 2010 2015 2020 2010 2015 2020 2010 2015 2020 År År 8 miljarder ger 80 miljarder på tio år. Denna siffra kan ställas i relation till samtliga kommuners samlade pensionsskulder på cirka 216 miljarder. 27

Försla till lösnin Genom att betala av på pensionsskulden redan idag blir pensionskostnaderna lägre i nästa generation. Samtidigt frigörs medel som kan användas för att finansiera morgondagens välfärd. Försäkringslösning är ett smart, tryggt och enkelt sätt att planera för finansieringen av den framtida välfärden redan idag Förutom det positiva kassaflödet till framtidens välfärdskostnad får kommuner med försäkringslösning möjlighet till överavkastning och man slipper risker. En annan fördel är att kommunen slipper administrera de före detta anställdas livsvariga pensionsutbetalningar. Vi har i rapporten påvisat några viktiga nyckeltal som nära hänger ihop med pensionsskulden. Förutom pensionsskulden ska den framtida skatteintäkten finansiera den framtida konsumtionen av äldreomsorg, sjukvård och skola. Det är en ekvation som inte går ihop. Ekvationen blir än svårare att lösa om vi lägger till en åldrande befolkning och att vi lever allt längre. I flera utomstående rapporter läggs också än större kostnadsökningar till på grund av standardförbättringar. Att det idag finns utrymme till standardförbättringar innebär en risk för kommuner som kan medföra att välfärdskostnaderna ökar i än snabbare takt då vi ständigt förväntar oss högre kvalitet. Att minska sina skulder inför en kommande utgiftstopp är ofta en klok idé. Genom att välja en försäkrin slösnin kan kommuner redan ida amortera på pensionsskulden. Amorteringen innebär att kommunen frigör medel som kan användas till morgondagens välfärd i nästa generation. Det går inte att idag spara dagens skatteintäkter till nästa generation att redan idag betala nästa generations äldreomsorg Det går att betala på pensionsskulden redan idag vilket innebär att pensionskostnaderna blir lägre i nästa generation och mer utrymme skapas för att betala framtida välfärdskostnader 28 Källa: Framtidens utmaning och egna beräkningar

Exempel om det ekonomiska utrymmet under perioden 2012-2022 används till försäkrin slösnin. Förutsättnin ar Kommunen i exemplet har drygt 22 000 invånare och en pensionsskuld på cirka 450 miljoner kronor. För kommunen motsvarar det genomsnittliga utrymmet på skatteunderlaget (50 öre) cirka 18 miljoner kronor per år. Kommunen har under den gångna 40-årsperioden ökat sin befolkning med cirka 15 procent. Utan försäkringslösning infaller pensionsutbetalningstoppen kring 2025, vilket innebär en ökning från dagens nivå med närmare 70 procent i fasta priser. (För kommuner med vikande befolkningsunderlag är pensionsutbetalningsökningen än större). Lösnin Förutom att betala på dagens pensionsutbetalningar amorterar kommunen på pensionsskulden med 18 miljoner kronor per år under perioden 2012 till 2022. Alltså under den period som det är demografiskt gynnsamt. Resultat I diagrammet ser vi tydligt den positiva effekt som försäkringslösningen ger för de framtida välfärdskostnaderna. Genom försäkringslösningen har kommunen från år 2023 och framåt skapat ett extra välfärdsutrymme på cirka 10 miljoner kronor. Miljoner kronor 40 30 20 10 0 Kostnads- och likviditetsbelastning av pensioner intjänade före 1998 vid inlösen 18 mkr per år i 10 år Med försäkringslösning 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 År Utan försäkringslösning Framtida välfärdsutrymme Källa: Egna beräkningar 30 31

De kommunala beslutsfattarnas skäl till att välja finansiell lösnin av pensionsskulden

Om undersöknin en Vi har intervjuat 149 ekonomi- och finanschefer i landets kommuner. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som har betydelse när man väljer finansiell lösning. Vi har testat argument och egenskaper som tillhör en rad olika finasiella lösningar för att se hur de bedöms sinsemellan. Undersökningen avser i första hand valet av finansieringen av den gamla pensionsskulden, det vill säga pensionsskulder som är intjänade före 1998. Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Skandia under april månad 2011. 9 av 10 kommunala ekonomichefer anser det viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation United Minds är ett oberoende undersöknings- och analysföretag som hjälper företag, organisationer och myndigheter med marknadsinsikt. United Minds genomför regelbundet undersökningar kring samhällsförändringar, trender och konsument- och målgruppsinsikt. 149 kommuner i hela Sverige har blivit intervjuade

En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlin splaner för att betala av på pensionsskulden 2 av 3 garanti kommunala ekonomichefer vill ha en lösning med en i botten Nio av tio kommunala ekonomichefer anser att det är viktigt att kommunen har en finansiell beredskap för att klara pensionsåtagandet i nästa generation. Samtidi t uppger cirka en tredjedel av beslutsfattarna att de inte har nå on handlin splan för att betala av på pensionsskulden. Det vanligaste argumentet för det är att kommunen inte har råd. Frågan är hur ska de ha råd sedan? Vi har tidigare redovisat effekterna av den demografiska utvecklingen samt hur försörjningskvoten i riket ökar från 0,7 till 0,9 i den kommande generationen samt att 2 av 3 kommuner har tappat befolkningstillväxt jämfört med riksgenomsnittet. En tredjedel av landets kommuner saknar fortfarande handlingsplaner för att betala av på pensionsskulden 2 av 3 vill ha lösning med garanti i botten Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som ger kommunen en lösning med en garanti i botten? Inte valt finansiell lösning 1 av 3 2 av 3 Valt finansiell lösning Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Varken stor eller liten betydelse Ganska liten betydelse Mycket liten betydelse 1% 7% 23% 24% 44% Källa: Undersökning United Minds Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Undersökning United Minds 36 37

Att slippa risker är vikti are än att maximera avkastnin en Ekonomicheferna rangordnar drivkrafterna vid val av lösning: 72% 67% 65% 64% Argument Slippa kapitalförluster Få en lösning med garanti Slippa livslängdsrisker Slippa administrera framtida pensionutbetalningar Att slippa kapitalförluster är det starkaste skälet till valet av lösning. Garanti värderas också högt. En lösning som tar hand om riskerna med så kallad lång levnad står också på ekonomichefens topplista. 63% 54% Billigast som helhet - eget arbete, placering, analys Pensionskapital låst till framtida pensioner Hur resonerar en ekonomichef när han/hon ska välja finansiell lösning för att hantera pensionsskulden? Vilka är drivkrafterna? 149 kommunala ekonomichefer svarar: 53% 52% Minimalt med eget arbete och kostnader Kan påverka placeringar Avkastning: Att slippa kapitalförluster är viktigast, 7 av 10 värderar detta mer än något annat. Garanti: Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier (kapitalförvaltning, pensionsstiftelse eller ingen lösning alls.) Livslängd: Medvetenheten växer om att den ökande livslängden kommer påverka ekonomin i kommunen. 2 av 3 värderar en lösning som hanterar denna risk. Administration: Att administrera pensioner är svårt och resurskrävande. 6 av10 ekonomichefer vill gärna bli av med framtida utbetalningar. Låst vid ändamålet: Ungefär hälften av ekonomicheferna tycker att det är angeläget att pensionspengarna är låsta för att användas just för framtida pensioner. Det innebär att varannan ekonomichef är av uppfattningen att pensionspengar kan användas till andra ändamål. Att så också sker bekräftas i undersökningen där 2 av 10 svarade att pensionsmedel använts till annat. Avkastningsskatt: Att betala avkastningsskatt såg varannan ekonomichef som ett hinder, men så få respondenter som 1 av 10 sa sig veta hur stor avkastningsskatten faktiskt är (0,4 procent januari 2011). Amortering: Varannan svarande tycker det är attraktivt att finna en lösning som gör att kommunen blir av med hela eller delar av skulden. En reflektion efter avslutad undersökning är att ekonomichefernas önskemål till stor del samman- faller med försäkringslösningens egenskaper, detta trots att frågorna var neutralt utformade. Tryggheten i att ha en garanti mot kapitalförluster, att hantera livslängdsrisker och slippa administrera skulden är alla faktorer som talar för försäkring. Trots detta ligger många kommuner kvar i andra typer av lösningar, sannolikt många gånger av gammal vana. Att som i kapitalförvaltningens fall låta pengarna växa på annat håll innebär stora risker för kommunerna. Hur säkerställer man att pensionspengarna som investeras i andra ändamål faktiskt finns att hämta den dag det är dags för utbetalning? De som är ansvariga för sådana beslut idag, är med största sannolikhet då inte i tjänst längre. 52% 51% 48% 41% 0% Få högsta avkastning Slippa betala avkastningsskatt Bli av med hela eller delar av pensionsskulden Etiska övervägande före hög avkastning 20% 40% 60% 80% Källa: Undersokning United Minds Trots att det viktigaste skälet till valet av lösning är att slippa risker svarar 4 av 5 kommunala ekonomichefer att de har en lösning utan garantier Att slippa kapitalförluster är det viktigaste skälet vid val av lösning 38 39

65% anser det viktigt att pengarna räcker till Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning som säkerställer att pengarna räcker även om de f.d. anställda skulle leva längre än beräknat? Mycket stor betydelse 21 Ganska stor betydelse 44 Varken stor eller liten betydelse 23 Ganska liten betydelse 6 Mycket liten betydelse 3 Vet ej 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 72% vill slippa kapitalförlust Hur viktigt är det att kommunen får en finansiell lösning där kommunen inte kan göra kapitalförluster? Var tredje kommun saknar fortfarande lösning för hur man ska klara pensionsåtagandet Vilken finansiell lösning har kommunen valt för att klara pensionsåtagandet? Mycket stor betydelse 36 Kapitalförvaltning 30 Ganska stor betydelse 36 Försäkringslösning 18 Varken stor eller liten betydelse 21 Pensionsstiftelse 3 Ganska liten betydelse 4 Annat 16 Mycket liten betydelse 2 Har inte valt lösning 33 Vet ej 1 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 7 av 10 kommunala av kommunala ekonomichefer anser att det absolut viktigaste vid valet av finansiell lösning av pensionsskulden är att slippa kapitalförluster 2 3 Nästan av ekonomichefer vill slippa risken att betala ut mer pengar om före detta anställda lever längre än förväntat 4 5 av kommuner har en lösning utan garantier 40 Källa: Undersökning United Minds 41

Alarmerande okunskap bland tjänstemän och politiker Bara var tredje ekonomichef anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap att förstå pensionsskuldsproblematiken. Bland politiker och förtroendevalda är kunskapsnivån ännu lägre, enligt de intervjuade ekonomicheferna. En av fyra ekonomichefer anser att kunskapen bland kommunens tjänstemän är låg eller mycket låg. Bland politiker har knappt var sjunde hög eller mycket hög kunskap enligt ekonomicheferna, medan fyra av tio har låg eller mycket låg kunskap. Det finns all anlednin att känna oro inför denna breda okunskap i en så viktig fråga som pensionsskulden. Att det råder en skillnad i kunskapsnivån mellan tjänstemän och politiker är begripligt, men det är ändå angeläget att snabbt öka medvetenheten kring problematiken om pensionsskulden bland beslutsfattarna i landets kommuner. En skuld som i mer än hälften av kommunerna är dubbelt så stor som de långfristiga skulderna, till exempel banklån. 1 av 3 förstå 1 av ekonomichefer anser att kommunens tjänstemän har hög eller mycket hög kunskap att pensionsskuldsproblematiken 7 ekonomichefer anser att politikerna har hög eller mycket hög kunskap att förstå pensionsskuldsproblematiken Det är viktigt att kommunernas pensionsskulder kommer upp på den politiska dagordningen Politiker har betydligt lägre kunskap än tjänstemän Hur bedömer du kunskapen bland kommunens tjänstemän respektive politiker när det gäller att förstå problematiken kring pensionsskulden? Mycket hög 5 4 3 7 11 28 Politiker Tjänstemän 3 2 Mycket låg 1 Vet ej 0 1 3 7 22 34 40 45 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Undersökning United Minds 42 -

Olika sätt att finansiera pensionsskulden En arbetsgivare i näringslivet kan enligt vissa regler i skattelagstiftningen få avdrag i sin deklaration för kostnaderna att trygga den utfästa pensionen. För kommuner är däremot beskattningsrätten tryggandet för att säkerställa anställdas pensionsrätter. Därför tillåter lagstiftningen kommuner att skuldföra sina pensionsutfästelser utan krav på kreditförsäkring. Kommuner är inte skattskyldiga och får heller inget avdrag för pensionskostnaderna. Tryggandet kan ske på följande sätt: Tjänstepensionsförsäkring Pensionsstiftelse Kapitalförvaltning

Tjänstepensionsförsäkrin Vid tjänstepensionsförsäkring betalas premie till ett försäkringsbolag. Premien motsvarar kostnaden för den anställdes förmån. Betalnin en av särskild löneskatt sker samma år som premien betalas. Premiebetalningen och betalningen av särskild löneskatt tas upp som en kostnad i resultaträkningen och påverkar likviditeten samma år. Genom tjänstepensionsförsäkring uppfylls med automatik placeringsföreskrifter och uppföljning eftersom försäkringsbolagen står under Finansinspektionens tillsyn och Försäkringsrörelselagens regelverk. Till skillnad från övriga tryggandeformer administreras och betalas den livsvariga pensionen ut av försäkringsbolaget. Med försäkringslösning slipper kommuner risken att få ökade pensionskostnader om livslängden ökar. Ett pensionsåtagande sträcker sig över lång tid, där försäkringsbolaget garanterar avkastning över tid. Vid högre avkastning erbjuds en överskottsfond där överskottsmedlen kan användas till pensionsändamål. Kommuner får en enkel administration och slipper ta fram och underhålla regler för hur pensionsmedlen ska förvaltas samt slipper risken med att göra kapitalförluster samtidigt som eventuella överskott tillfaller kommuner. Med en försäkringslösning slipper arbetsgivaren motsvarande skuld i balansräkningen, en skuld som av beräkningstekniska skäl kan förändras och därmed ställa till med problem i nyckeltal och resultat. Försäkringsbolaget betalar avkastningsskatt på försäkringskapitalet. Avkastningsskatten är schabloniserad till 15 % av den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Enköping : Ett engagerat samarbete ledde fram till försäkringslösning Enköping är en jordbrukskommun som sköts i mångt och mycket som en gård. Man ska lämna över gården i bättre skick till nästa generation. Därför var det en självklarhet att se över pensionsskulden när ekonomin var god i mitten på 00-talet. Totalt betalades 100 miljoner kronor av mellan åren 2005 och 2008. Tjänstepensionsförsäkring föll sig naturligt för den dåvarande ekonomichefen och ordföranden. De var båda starkt engagerade i frågan och hade ett intensivt samarbete för att hitta den bästa lösning för framtiden. Jag är glad att man avsatte de pengar man gjorde och jag känner mig trygg i att pengarna förvaltas på ett fördelaktigt sätt för pensionstagarna. Anna Wiklund Kommunstyrelsens ordförande (m) Enköpings kommun Fördelar Inlåsningseffekt- avsatta medel används till pensionsändamål Enkel administration som inkluderar förvaltning och livsvarig pensionsutbetalning Trygg förvaltning av pensionsmedlen - försäkringsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen och Försäkringsrörelselagen Slipper risker med kapitalförluster Försäkringen tecknas med överskottsfond, som kan användas till andra pensionsändamål Slipper livslängdsrisker Slipper risker som att pensionsskulden blir större vid pensionsskuldstekniska förändringar Nackdelar Försäkringsbolaget betalar avkastningsskatt på försäkringskapitalet Kapitalet kan inte användas till andra ändamål än pensioner Kommuner kan inte påverka valet eller fördelningen av kapitalplaceringen UR UNDERSöKNINGEN Varför försäkrin slösnin? 1. försäkringsbolag har kompetensen att hantera pensionsfrågan vilket vi saknar 2. försiktighetsprincipen, vi ville inte ta alltför stora risker med pensionspengarna 3. pengarna ska endast användas till pensionsutbetalningar 4. vi saknar egen administration för eget arbete 5. enkelt 6. vi ville försäkra bort risker 46 47

Kapitalförvaltnin Kapitalförvaltning är ett sparande och inte ett tryggande. Det finns ingen inlåsning av sparandet utan medlen kan användas till valfritt ändamål.. Östersund: Vi valde kapitalförvaltning för att kunna styra helt från vårt eget perspektiv Kommunen fonderar omsättningsbara finansiella till ångar i t ex aktier, räntor eller fonder. Syftet är att dessa tillgångar ska användas när den ekonomiska belastningen av pensionsutbetalningarna är som störst. Vid kapitalförvaltning fortsätter arbetsgivaren att skuldföra pensionsförmånerna och fortsätter att ha ansvaret för att betala ut den livsvariga pensionen. Finansieringsformen innebär ingen inlåsningseffekt utan medlen kan användas till valfritt ändamål. Det är arbetsgivaren som står avkastnings- och kapitalrisken. Om arbetsgivaren måste skriva ned det bokförda värdet påverkas resultatet negativt. Kapitalförvaltning är lämpligt att använda när syftet med sparmålet inte är bestämt, t ex att medlen kan användas antingen till investeringar, i verksamheten eller till framtida pensioner. Kapitalförvaltningen ökar arbetsgivarens administration och kostnader som t ex regelbundna uppföljningar, analyser, genomgångar, uppdatering av placeringsregler m.m. Arbetsgivaren står risken för att den anställde lever längre än förväntat med medföljande ökade pensionskostnader. Många gånger är det lönsammare att i stället för kapitalförvaltning först amortera pensions- och bankskulder, eftersom låneräntan är högre än den riskfria räntan. Det råder ett starkt medvetande kring pensionsskuldsproblematiken bland både tjänstemän och politiker i vår kommun. Vi har haft en god ekonomisk hushållning sedan 2004 och avsatt öronmärkta medel för att betala av på pensionsskulden. Vi valde att hålla pengarna i balansräkningen och helt kunna styra utifrån våra egna perspektiv och etiska riktlinjer. Ett annat viktigt skäl var avkastningsskatten som skulle innebära minst 2,5 miljoner kronor varje år om vi valt försäkring eller stiftelse. Teoretiskt skulle pengarna kunna användas till annat, men det krävs ett beslut i fullmäktige där det råder total enighet om den nuvarande strategin. Sven-Ove Nilsson Finanschef Östersunds kommun Fördelar Bestämmer själv hur medlen ska användas Bestämmer själv hur medlen ska placeras Betalar inte avkastningsskatt, reavinstskatt eller inkomstskatt Nackdelar Ingen inlåsningseffekt till pensioner och därmed finns risken att medel användas till andra ändamål än pensionssyftet Risken for kapitalforluster Fortsatt risk för - längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad - ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar Administration och medföljande kostnader för placeringsregler, kapitalförvaltning, uppföljning, analyser m.m. UR UNDERSöKNINGEN Varför kapitalförvaltnin? 1. relativt billig lösning 2. vi slipper avkastningsskatten 3. vi får insyn och direktinflytande 4. kapitalet blir mer tillgängligt 5. vi behåller likviditeten inom kommunen 6. vi ville ha kontroll på pengarna 48 49

Pensionsstiftelse Vid valet av pensionsstiftelse är syftet att trygga hela eller delar av kommunens pensionsåtagande. UR UNDERSöKNINGEN Varför stiftelseslösnin? 1. Vi väljer själva placeringarna 2. Vi får kontroll över pengarna 3. Vi låser in pengarna till pensioner 4. Vi får bra insyn 5. Vinsten går direkt tillbaka till pensionärerna istället för ett bolag 6. Påverkar inte kommunens resultat Stiftelsen är en e en juridisk person med en e en styrelse bestående av lika många arbets- ivar- som arbetsta arrepresentanter. Dessutom ska stiftelsen ha egen bokföring, lämna årsredovisning och deklaration, samt betala skatt. Stiftelsen betalar avgifter till Finansinspektionen, länsstyrelsen och revisorer. Kommunen betalar in kapitalförvaltningsmedel till pensionsstiftelsen. Fördelar Inlåsningseffekt avsatta medel kan bara användas till pensionsändamål Pensionskostnaden betalas när den uppstår och skjuts inte till nästa generation Stiftelsen bestämmer över kapitalförvaltning och placeringar Kan använda överskott i stiftelsen till andra pensionsändamål Pensionsstiftelsen förvaltar medlen efter särskilda riktlinjer och policys. Stiftelsen betalar inte ut några pensioner, utan det ansvarar kommunen för. Kommunen kan sedan hämta gottgörelse ur stiftelsen för faktiska pensionskostnader så länge den före detta anställda lever. Pensionsstiftelsens uppgift är förvaltning av kommunens pensionsmedel. Pengarna i pensionsstiftelsen är låsta till pensionsutfästelserna. Stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen i respektive län. Syftet med tillsynen är att tillgodose en Nackdelar trygg förvaltning av stiftelsens medel och att följa upp att medlen används till stiftelsens ändamål. Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet. Avkastningsskatten är schabloniserad till 15 % av den genomsnittliga statslåneräntan året före. Kommunen betalar särskild löneskatt på avsättningarna. Ökad administration och kostnader för ny juridisk person och styrelse Står risken för kapitalförluster Stiftelsen betalar avkastningsskatt på kapitalet Fortsatt risk för - längre utbetalningstid och högre pensionskostnad vid lång levnad - ökad pensionsskuld vid pensionsskuldstekniska förändringar Umeå: Med pensionsstiftelse kan vi byta förvaltare när vi vill Det är viktigt att sätta ner foten och ta ställning kring pensionsskulderna. Kostnaderna kommer att öka kraftigt och kulminera runt år 2025 för att sedan minska. Denna kostnadsökning kommer att tränga undan resurser för barnomsorg och åldringsvård. Vi har valt att fokusera på den gamla pensionsskulden, kalllad ansvarsförbindelsen, genom att låta år med låga pensionskostnader få bidra till delar av kostnaderna för år med höga pensionskostnader. Pensionsstiftelsen ger oss vissa fördelar; vi kan själva välja tillgångar att placera i och fördelning mellan aktier och räntebärande papper. Andra fördelar är att vi kan byta förvaltare när vi vill och då ta med oss hela förmögenheten. Avkastning har hittills varit avsevärt bättre än vi siktat på, samtidigt som vi är beredda på att det kan komma år med betydligt sämre avkastning. Göran Tjällman Finanschef Umeå kommun 50 51

Skandia Liv 106 55 Stockholm T 0771-55 55 00 skandia.se En rapport om pensionsskulden i kommunerna Betala nu bädda för mor onda ens välfärd Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Säte: Stockholm org.nr: 502019-6365