prognos arbetsmarknad värmland 2009

prognos arbetsmarknad värmland 2009

Innehållsförteckning Fakta om prognosen... 2 Sammanfattning... 3 Ökad arbetslöshet väntar... 3 Jobben färre i nästan samtliga branscher... 3 Snabbt försämrat konjunkturläge... 4 Ekonomisk översikt... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen... 5 Avmattning - men fortsatt relativt god tillgång på lediga platser för de arbetssökande... 5 Industrikonjunkturens utveckling... 6 Trots många arbetssökande - knapp tillgång i vissa yrken... 8 Snabb ökning av varsel om uppsägning av personal... 10 Jobben blir färre nästa år... 11 Näringsgrenarna... 12 PRIVAT VARUPRODUKTION:... 13 Industriell tillverkning... 13 Bygg- och anläggningsverksamhet... 14 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 15 PPRI IVATT TTJJÄNSSTTEESSEEKTTOR: :... Fel! Bokmärket är inte definierat. Finansiell verksamhet och företagstjänster... 15 Personliga och kulturella tjänster... 16 Handel och kommunikationer / transporter... 16 OFFENTLIG VERKSAMHET:... 17 Hälso- och sjukvård... 17 Forskning och utbildning... 18 Statlig verksamhet / offentlig administration... 18 Utbudet av arbetskraft... 19 Länets befolkning ökar... 19 Antalet personer i arbetskraften förutses vända nedåt nästa år... 20 Något färre söker jobb via Arbetsförmedlingen - men en ökning kommer... 21 Arbetslöshet och programinsatser... 22 Nu stiger åter arbetslösheten... 22 Regional utveckling... 22 Utmaningar på Värmlands arbetsmarknad... 23 VÄLKOMMEN TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN... 25 Faktta om prrognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. 2

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod urvalet i Värmlands län av nära 500 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 95 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. Syftet med prognosen är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att den ska fungera som ett planeringsunderlag för verksamheter på olika nivåer både inom och utanför verket. Sammanffattttni ing Minskning av antalet sysselsatta 2009 : - 2 160 Prognos för arbetslösheten* 4:e kvartalet 2009: 5,0 % *inkl. program med aktivitetsstöd Ökad arbetslöshet väntar Utsikterna inför år 2009 har snabbt svängt till det sämre efter den oro på världens finansmarknader som gett sig till känna hösten 2008. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska snabbt genom de omfattande uppsägningar som aviserats från främst tillverkningsindustrin. Det väntas medföra att arbetslösheten ökar markant under 2009. I genomsnitt fjärde kvartalet 2009 förutses över 8 600 personer vara öppet arbetslösa eller i något av Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 5,0 procent av befolkningen mellan 16-64 år, och innebär en försämring från året innan med 0,6 procentenheter. Främst väntas antalet öppet arbetslösa personer öka då arbetslösheten nu stiger. Jobben färre i nästan samtliga branscher Ett utökat antal jobb förväntas under 2009 enbart inom handeln, men nu i en klart mindre omfattning jämfört med de senaste årens kraftiga expansion. Även marknaden för den del av tjänstesektorn som riktar sig mot privat konsumtion bedöms kunna få en 3

relativt stabil utveckling, men arbetstillfällena kommer sannolikt inte att öka i antal under det närmaste året. I övrigt förutses sjunkande sysselsättning inom näringslivets alla branscher inklusive den offentliga sektorn. Snabbt försämrat konjunkturläge Det tidigare så goda konjunkturläget för tillverkningsindustri och tjänsteproducerande företag i länet har nu tydligt mattats av. Främst gäller detta den fordonsrelaterade delen av verkstadsindustrin, som tvingats lägga omfattande varsel. En viss risk föreligger för att avmattningen sprider sig även till angränsande delar av näringslivet. Fram till slutet av 2009 beräknas över 2 000 arbetstillfällen netto att ha försvunnit flertalet från industrisektorn. Det är ändå troligt att efterfrågan på arbetskraft det närmaste året inte minskar allt för mycket. Antalet till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser beräknas trots avmattning inom industrisektorn komma att ligga kvar på en relativt hög nivå. En växande andel rekryteringar väntas föranledas av att man måste ersätta personal som lämnar sitt jobb i den omfattande generationsväxling som inletts på arbetsmarknaden. Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett väntas detta utbud väl kunnat möta förekommande efterfrågan på arbetskraft under år 2009. Inom endast ett mindre antal yrken beräknas utbudet av kvalificerade arbetssökande vara fortsatt knapp. Sett i ett något längre perspektiv - fram till utgången av år 2010 - är bedömningen för dagen att förestående branta nedgång i den totala sysselsättningen i Värmland då stannat upp. Den privata sektorn förväntas åter generera något fler jobb, och det totala antalet arbetstillfällen i länet förutses vid utgången av år 2010 vara ungefär oförändrat jämfört med 2009. Detta förutsätter dock att den konjunkturavmattning som hastigt framkallats av finansoron, genom aktiva motåtgärder inte ges tid att få fäste på fler områden. Ekonomisk överrsi iktt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har också spritt sig även till andra delar av industrisektorn. Detta påverkar sin tur företag som säljer tjänster till andra företag varefter även deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är där pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har sannolikt hushållens förtroende till sin egen ekonomi 4

och landets ekonomi som helhet försvagats. Det kan i sin tur leda till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även också den svenska ekonomin kan gå in i en recession och BNP-tillväxten minska 2009. Detta medför då en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Efftterrffrrågan på arrbettskrrafftt och sysselsättttni ingsuttveckl lingen Avmattning -- men forrt f tsattt rrel lativtt god tit illgång på ledil iga platserr förr f de arrbet tssökande Den breda uppgång i efterfrågan på arbetskraft som vi haft i Värmland mätt som antalet lediga jobb anmälda till arbetsförmedlingen har vänt nedåt under år 2008. De platser som anmälts har nästan varje månad innevarande år till antalet varit färre än i fjol. En minskning motsvarande ca 15 procent noteras hittills under 2008. Framförallt har ett mindre utbud av feriejobb och vikariat inför sommaren gjort att den totala tillgången på lediga platser minskat. Samtidigt har även nya lediga jobb som inneburit en tillsvidareanställning blivit mindre vanliga. För jobb som innebär tidsbegränsade anställningar under 3-6 månader är däremot tendensen fortfarande stigande platstillströmning. Avmattningen på arbetsmarknaden under innevarande år är hittills förhållandevis måttlig totalt sett. Minskningen av de lediga platserna sker också från en hög nivå, och efterfrågan på arbetskraft är fortfarande ungefär lika stark som under år 2006, då länets totala sysselsättning växte mycket tydligt. Inom ekonomiyrkena, handelns och industrins säljare, samt för flertalet servicejobb har ingen nedgång märkts av hösten 2008. Lediga platser annonseras i ungefär samma utsträckning som under fjolåret. Ökad efterfrågan noteras när det gäller personal till hotell- och restauranger, sjukvården samt jord- och skogsbruket. Det är i nuläget inte känt om den senaste tidens finansiella turbulens nu negativt påverkat behoven av personal framöver inom dessa delar av näringslivet. Den fortsatt relativt goda tillgången på lediga platser motsvarar den förändring i total sysselsättning som Arbetsförmedlingen kunnat beräkna utifrån de prognosdata som inhämtats. En nettoökning med ca 500 arbetstillfällen beräknas ha skett under det senaste året. Det motsvarar ca 0,4 procent av totala sysselsättningen i länet. Förväntningarna från Arbetsförmedlingens prognos hösten 2007 skulle därmed ha uppfyllts endast till 1/3-del. Statistiska Centralbyråns mätningar av länens sysselsättning pekar dock på att en betydligt större uppgång ändå skett i Värmland fram till och med andra kvartalet 2008. Därefter förefaller en dämpning i tillväxten av arbetstillfällen att ha inträtt under det påföljande tredje kvartalet. 5

Lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen i Värmland Antal nyanmälda platser 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 200501 200503 200505 200507 200509 200511 200601 200603 200605 200607 200609 200611 200701 200703 200705 200707 200709 200711 200801 200803 200805 200807 200809 IndustI trri ikonjunkturrens utveckling Orderingången till företagen inom länets tillverkningsindustri bedöms under det senaste sommarhalvåret ha ökat ytterligare något. Inom verkstadsindustrin beräknas en efterfrågehöjning ha skett vid omkring vartannat företag. Uppgången var dock inte entydigt positiv för industrisektorn, då även många företag måste notera ett sjunkande antal nya order. Sammantaget får industrikonjunkturen fram till senare delen av 3:e kvartalet 2008 ändå betecknas som mycket hög. Också inom övrig privat varu- och tjänsteproduktion har efterfrågesidan visat en tydlig positiv trend under det senast gångna sommarhalvåret. Orderstockarna bedöms ha vuxit framförallt i de mindre och medelstora företagen inom hela den privata sektorn för industriell tillverkning och tjänsteproduktion. I kraft av den ökande efterfrågan från marknaden inom stora delar av näringslivet lades inledningsvis under 2008 endast ett mindre antal varsel om uppsägning av personal i länet. Konjunkturläget för industrin var så långt mycket stark, och de flesta varsel var främst föranledda av strukturella skäl. Från inledningen av 4:e kvartalet 2008 förändrades dock bilden påtagligt genom en våg av varsel från främst fordonsrelaterad industri. Ett beräknat överhäng det närmaste året på över 1 000 varslade personer har uppstått i länet. Om den finansiella oron inte börjar avta relativt omgående kan antalet varslade komma att ökas på ytterligare. Under hela förestående prognosperiod beräknas nu konjunkturläget för industrin i Värmland vara tydligt försvagad. En dämpning förutses också inom byggnadsindustrin och den privata tjänstesektorn. I bedömningen har hänsyn tagits till utvecklingen även tiden omedelbart efter Arbetsförmedlingens enkätundersökning hösten 2008. 6

Färre nya order är att vänta under det närmaste året vid många företag inom flertalet industribranscher samt angränsande privat tjänsteproduktion. Ett övervägande antal av arbetsställena inom länets näringsliv beräknas dock kunna ha kvar en relativt oförändrad och god orderingång. För att hindra att en ännu djupare konjunkturavmattning utvecklas krävs dock att verksamma åtgärder relativt snart sätts in för eliminering av den kris som drabbat finansmarknaderna runt om i världen. Om en utplaning av nedgången i efterfrågan till delar av vår industrisektor kan ge sig till känna redan under år 2009 bedöms utsikterna vara större för undvikande av en mera omfattande lågkonjunktur under lång tid. Inom offentlig verksamhet är efterfrågeläget mera komplext och förutsättningarna för närvarande inte heller där allt för positiva inför prognosperioden. Bland annat förutses de sämre tiderna och omfattande pensionsavgångar från i dag sysselsatta skapa motsättningar mellan näringslivets och allmänhetens behov, ekonomiskt utrymme samt utbudet av servicetjänster och insatser på olika nivåer i samhället. Andel arbetsställen (%) inom privat varu- och tjänsteproduktion som bedömt en ökning av efterfrågan på varor/ tjänster minus de som bedömt en minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst 2007 2007 2008 2008 2007 2007 2008 2008 2007 2007 2008 2008 Byggnadsverksamhet 33 42 3 22 51 11 39-10 32 25 24-1 Industri 47 59 29 20 57 41 37 2 48 43 40 11 Uppdragsverksamhet 48 50 41 30 57 47 39 33 53 48 36 27 Övriga privata tjänster 44 48 21 13 57 35 42 9 51 39 35 48 Totalt 44 50 23 18 56 35 40 7 48 40 35 13 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Med viss hänsyn tagen till väntad effekt av uppkommen finansiell oro och den våg av varsel som lagts den senaste tiden har en bedömning gjorts av hur marknaden kan tänkas utvecklas det närmaste året inom olika branscher i Värmlands län. 7

Översiktlig bedömning av förändringar i efterfrågan på varor och tjänster Bedömning av utfallet Väntad utveckling Väntad utveckling senaste halvåret närmaste 6 månader 6-12 månader Privat varuproduktion varav Svagt stigande Svagt minskande Svagt minskande Tillverkningsindustri Byggnadsindustri Svagt stigande Svagt stigande Svagt minskande Svagt minskande Svagt minskande Svagt minskande Jord- och skogsbruk Oförändrat Svagt minskande Svagt minskande Privat tjänstesektor varav Svagt stigande Oförändrat Svagt minskande Handel och transport Svagt stigande Oförändrat Svagt minskande Personliga och kulturella tjänster Svagt stigande Oförändrat Oförändrat Finans och uppdrag Stigande Oförändrat Svagt minskande Offentlig verksamhet Svagt minskande Svagt minskande Svagt minskande varav Forskning och utbildning Minskande Minskande Minskande Hälso- och sjukvård Svagt minskande Svagt minskande Svagt minskande Offentlig administration Svagt minskande Oförändrat Svagt minskande Total Svagt stigande Svagt minskande Svagt minskande Med Svagt minskande betyder här upp till 25 % av samtliga branschföretag/arbetsställen i länet som väntas få minskad efterfrågan på varor/ tjänster minus de som väntas få en ökning. På motsvarande sätt betyder Minskande mellan 25-50 % av företagen. Svagt stigande och Stigande erhålles via samma beräkning, och om Oförändrat förutses ungefär lika många företag få ökad som minskad efterfrågan. Trrot ts många arrbet tssökande -- knapp tit illgång i vissa yrrken Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett har detta utbud relativt väl kunnat möta den senaste tidens omfattande efterfrågan på arbetskraft. Även om en avmattning nu skett anmäls alltjämt ett ganska stort antal lediga platser till Arbetsförmedlingen samtidigt som många arbetssökande noteras få ett jobb. Runt om i länet förekommer att det till vissa yrken och yrkesområden är svårare att finna arbetssökande med rätt utbildning och kompetens. Framförallt gäller detta några av specialistyrkena inom sjukvården. I förhållande till samtliga yrken som förekommer på arbetsmarknaden är antalet s.k. bristyrken få i Värmland. Inför prognosperioden förutses nu endast ett 10- tal sådana yrken med väntade regionala rekryteringsproblem. Jämfört med bedömningen tidigare under år 2008 har en svängning skett som innebär en halvering av antalet förutsedda bristyrken. Ett försvagat konjunkturläge beräknas ändå med hjälp av den omfattande generationsväxling som inletts på arbetsmarknaden relativt väl hålla efterfrågan på arbetskraft uppe under 2009. Ett stort utbud av arbetssökande i länet bedöms väl kunna matcha efterfrågan. Samtidigt beräknas nu något fler yrken än tidigare att 8

kännetecknas av att antalet arbetssökande vida överstiger förekomsten av lediga platser s.k. överskottsyrken. Den senaste tidens dämpning av industrikonjunkturen har i vissa avseende påtagligt rubbat förutsättningarna på arbetsmarknaden inför den närmaste framtiden. Väntad ökning av arbetslösheten, större konkurrens om de lediga jobben och färre yrken med brist på lämplig arbetskraft är exempel på sådana effekter. Många av länets arbetsgivare har redovisat erfarenheter från rekrytering under det senaste halvåret där man haft svårt att få tag i arbetskraft med rätt kompetens. I den enkätundersökning som ligger till grund för denna prognos uppger omkring 25 procent av arbetsgivarna att de haft någon form av rekryteringsproblem. Samtidigt nyttjas personalen i stor utsträckning utan ledig överskottskapacitet i länet. Särskilt tydlig är denna tendens inom byggnadsindustrin, men även bland de privata tjänsteföretagen och verkstadsindustrin. Fram till nu har man således inte haft några stora överskott på personalsidan inom dessa branscher. Under förutsättning att dagens oro på finansmarknaderna kan stillas och en snabb övergång sker till styrning från de normala marknadskrafterna skulle de för övriga delar av näringslivet negativa verkningarna kunna begränsas. Andel företag i privat varu- och tjänsteproduktion med brist på arbetskraft 60 Hösten 2004 Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 50 40 Procent 30 20 10 0 Industri (exkl.verkstadsindustri) Verkstadsindustri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2008. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2008 visade att det på många arbetsställen i länet jobbades med ianspråktagande av all tillgänglig personalresurs. 9

Ledig personalkapacitet, andel företag branschvis efter överskottets storlek Bransch 0 procent 1-10 11-20 21-30 Över 30 procent procent procent procent Byggverksamhet 36% 41% 12% 5% 5% Finansiell verksamhet, företagstjänster 25% 42% 7% 18% 9% Handel och kommunikationer 17% 38% 20% 14% 11% Personliga och kulturella tjänster 4% 32% 36% 20% 8% Tillverkningsindustri, exkl verkstadsindustri 19% 54% 13% 4% 9% Verkstadsindustri 26% 42% 19% 10% 3% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2008. Snabb ökning av varsel om uppsägning av personal Efter flera år med påtagligt låg omfattning av varsel från arbetsgivare som planerat uppsägning av personal kom en snabb ökning under hösten 2008. En våg av varselanmälningar från främst fordonsrelaterad industri gjorde att ett stort antal anställda nu riskerar uppsägning den närmaste tiden. Inte sedan december 1992 har antalet varslade personer varit så många under en 4-veckorsperiod i Värmland. Fler varsel har sedan följt som en konsekvens av tidigare varsel också inom andra delar av näringslivet. Orsaken är främst den globala finansiella orons inverkan på efterfrågan till fordonsindustrin och dess underleverantörer. Totalt 849 personer varslades i länet under oktober månad, varav 636 inom sektorn verkstadsindustri. Under november varslades ytterligare 565 personer. Regionalt har hittills de västra delarna av länet drabbats i högre grad än övriga länet. Tillsammans med överhänget från varsel lagda tidigare under innevarande år ser det plötsligt avgjort mörkare ut på arbetsmarknaden. Varsel om uppsägningar i Värmlands län, ackumulerade månadsvärden Personer som varslats 2500 2000 1500 1000 500 2005 2006 2007 2008 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 10

Jobben blirr färrrre f nästa årr Förutsättningar för en fortsatt relativt bra utveckling på arbetsmarknaden fanns långt in på hösten innevarande år. Den enkätundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört bland arbetsgivare i Värmland visar på att sysselsättningen totalt sett kunde väntas sjunka något under år 2009 för att åter vända upp år 2010. Några veckor senare kan konstateras att mycket förändrats som får direkt negativa konsekvenser för jobben i länet under kanske lång tid framöver. Den kraftigt förhöjda varselsituationen inom delar av verkstadsindustrin till följd av global finansiell oro ser ut att efterhand negativt komma att påverka även angränsande näringar. En fortfarande delvis relativt normal konjunktur väntas ändå generera en viss efterfrågan till såväl tillverkningsindustri som tjänstesektor, men dämpningen torde bli avsevärt större än vad enkätundersökningen utvisat. En stor andel arbetsställen beräknas dock inte ha någon ledig kapacitet alls på personalsidan för eventuellt ökad produktion eller fler uppdrag. I samband med sjunkande efterfrågan skulle detta en tid kunna ha gynnsam inverkan på möjligheterna att bibehålla antalet arbetstillfällen. Hur hushållen kommer att förhålla sig till situationen med finansiell oro väntas få stor betydelse för den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen förutser en sänkning av sysselsättningen i Värmland det närmaste året med över 2 000 arbetstillfällen netto, motsvarande ca 1,7 procent av samtliga i arbete. Industrisektorn beräknas vara den del av näringslivet som kommer att få ta den största andelen i denna nedgång. Bara handeln ser ut att kunna bidra med ett positivt tillskott av arbetstillfällen - men nu i klart mindre omfattning jämfört med de senaste årens kraftiga expansion. Även för jobben inom den del av tjänstesektorn som riktar sig mot privat konsumtion bedöms utvecklingen bli relativt stabil, men arbetstillfällen kommer troligen inte att öka i antal under det närmaste året. Inom offentlig verksamhet - innefattande statlig förvaltning, kommuner och landsting - är den sammantagna bedömningen att antalet anställda kommer att minska som en följd av anpassning och prioritering av verksamheter, struktureringar och anslagsbegränsningar som föranleder rationaliseringar. De statliga myndigheterna i länet förutses sammantaget få den minst negativa utvecklingen under 2009. Sett i ett något längre perspektiv - fram till utgången av år 2010 - är bedömningen för dagen att förestående branta nedgång i den totala sysselsättningen i Värmland då kan ha stannat upp. Den privata jobbsektorn förväntas åter generera något fler jobb, och det totala antalet arbetstillfällen i länet förutses vid utgången av år 2010 vara ungefär oförändrat jämfört med 2009. Detta förutsätter dock att den konjunkturavmattning inom industrin som hastigt uppkommit av finansoron genom aktiva motåtgärder inte ges tid att få fäste på fler områden. 11

Översiktlig bedömning av sysselsättningsutvecklingen i olika näringsgrenar Utvecklingen under de senaste 12 månaderna Väntad utveckling kommande 12 månader Privat varuproduktion Stigande Sjunkande varav Tillverkningsindustri Stigande Sjunkande Byggnadsindustri Stigande Sjunkande Jord- och skogsbruk Stigande Sjunkande Privat tjänstesektor Stigande Stigande varav Handel och transport Stigande Stigande Personliga och kulturella tjänster Stigande Oförändrat Finans och uppdrag Oförändrat Sjunkande Offentlig verksamhet Sjunkande Sjunkande varav Forskning och utbildning Sjunkande Sjunkande Hälso- och sjukvård Sjunkande Sjunkande Offentlig administration Sjunkande Sjunkande Totalt Stigande Sjunkande Närri ingsgrrenarrna I Värmland är för närvarande flest sysselsatta inom tillverkningsindustri, handel och kommunikationer eller i vård- och omsorgsverksamhet. I de flesta näringsgrenar/branscher förutses nu en negativ marknadsutveckling det närmaste året, med oförändrad eller sjunkande efterfrågan på varor och tjänster. 12

Antal sysselsatta personer 4:e kvartalet 2008 8 700 7 200 3 500 26 800 Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Byggverksamhet 24 300 8 300 Handel och kommunikationer Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg 14 200 22 100 Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning 12 500 PRIIVAT VARUPRODUKTIION:: IIndusttrri ielll tti illverrkni ing Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Snabb inbromsning i konjunktur Den fordonsrelaterade verkstadsindustrin varslar om uppsägningar Kringeffekterna av finansoron når även övrig industri Heta yrken: Ingenjörer, maskinteknik Efterfrågan på industrins produkter har varit stark också under det senast gångna halvåret. En stor andel av industriföretagen beräknas ha kunnat notera en fortsatt ökning av orderingången. Uppgången beräknas ha omfattat ungefär lika många företag sedan ett helt år tillbaka. För sysselsättningen har den ökade efterfrågan medfört att nya arbetstillfällen hela tiden tillkommit. Totalt beräknas länets industrisektor ha ökat sysselsättningen det senaste året motsvarande omkring 1 procent. Företagens har i sina bedömningar inför den förestående prognosperioden varit fortsatt optimistiska beträffande efterfrågeutvecklingen. Sannolikt har dock omdömena den senaste tiden efterhand genomgått viss revidering. En markant avmattning i industrikonjunktur befaras ha skett, och då framförallt inom den fordonsrelaterade verkstadsindustrin. Flera företag har där tvingats i stor omfattning varsla delar av sin 13

personal om uppsägning. Även inom övrig industri sker nu viss anpassning nedåt av personalresursen i syfte att överbrygga en tids lägre efterfrågan från marknaden. Sänkt orderingång vid en relativt stor andel företag inom hela tillverkningsindustrin är sannolikt förestående under år 2009. Den totala sysselsättningen i länets industrisektor beräknas minska tydligt under det närmaste året. Inom verkstadsindustrin beräknas lagda varsel medföra en kraftig nedgång i antal jobb. Det är dock viktigt att påpeka att en försämring inte kan väntas drabba alla företag. En betydande andel av länets industrier torde kunna bibehålla en ungefär oförändrad sysselsättning. Många arbetsplatser beräknas i nuläget ha en relativt knapp personalresurs och därmed något bredare marginal för eventuellt negativa svängningar nedåt på ordersidan. Främst rekrytering efter vissa avgångar förutses till industrin under 2009, vilket bör kunna ske utan större problem om framförhållningen blir normal. Endast några få hantverksyrken kan väntas ha ett mera begränsat utbud av arbetssökande med risk för bristsituationer. Tillgången på kvalificerade maskiningenjörer förutses inte motsvara efterfrågan. Sysselsättningen inom industrin bedöms under prognosperioden minska med omkring 1 600 personer, motsvarande ca 6 procent. Bygg-- och anläggningsverrksamhett Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad total byggvolym Planerade byggobjekt startas ej Överskott på arbetskraft Efter ytterligare en sommarsäsong med mycket hög aktivitet på byggarbetsmarknaden är tendensen just nu krympande verksamhet totalt sett. Den sedan några år stigande byggvolymen i länet väntas nu falla tillbaka. De större objektens andel av den totala byggvolymen beräknas fortsätta att minska. Under 2009 förutses branschens inriktning förändras genom något minskande investeringar inom tillverkningsindustrin. Oron på finansmarknaderna har även medfört att många planerade byggen av bostäder skjutits på framtiden. Endast för vägar och anläggningsarbeten förutses en i det närmaste normal omfattning av verksamheten. Även om det efterhand sker en viss stabilisering och återgång till tidigare planering av byggobjekt förutses sysselsättningen i branschen sjunka tydligt under år 2009. 14

Den låga arbetslösheten bland byggnadsarbetarna är just nu säsongsmässigt på väg uppåt samtidigt som antalet varsel i branschen är avsevärt högre än i fjol vid samma tid på året. En arbetslöshet på över10 procent av kåren är sannolikt att vänta innevarande vinterhalvår. Det innebär en ökning med 3 procentenheter från föregående vinter. Till en del väntas länets arbetslöshet påverkas uppåt av att även den norska byggarbetsmarknaden bromsar in. Efterfrågan på personal väntas nu bli lägre till byggbranschens alla yrken under 2009, och efterhand medföra ett tydligt överskott på främst träarbetare. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna förutses bli klart högre än de mycket låga nivåer som noterats under innevarande år. Nedgången i byggkonjunktur kommer olägligt med tanke på den omfattande generationsväxling som för närvarande pågår i branschen. Viss uppmärksamhet bör därför riktas mot lärlingsplatserna den närmaste tiden. Jorrdbrruk,, skogsbrruk och ffi iske Sysselsättningsutveckling Tendenser: Optimism inom jordbruket Heta yrken: Skogsmaskinförare Jobben inom jordbruk, skogsbruk och fiske utgör i dag omkring 2,5 procent av Värmlands totala näringar, och trenden det senaste året har varit svagt stigande sysselsättning. I jordbruksföretagen finns nu en förnyad optimism - bland annat till följd av förväntningar om ökad lönsamhet och stigande intresse från marknaden för ekologisk producerade livsmedel. Inom skogsbruket är aktiviteten hög och med konkurrens om råvaran. Konjunkturavmattningen beräknas dock komma att märkas av även här under år 2009. Sysselsättningen i branschen bedöms bli i huvudsak oförändrad men med tendens till svag minskning. Prri ivatt ttj jänsttesekttorr:: Finansiel lll verrksamhett och fförrettagsttj jänstterr Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: IT-företagen fortsatt starka Heta yrken: Ingenjörer, maskinteknik Kvalificerade IT-tekniker 15

Marknadsutvecklingen har under innevarande år varit positiv för flertalet företag i branschen. Uppgången har dock efterhand omfattat något färre arbetsställen. Omkring 1/3-del av företagen bedöms ha kunnat notera en ökande efterfrågan på sina tjänster de senaste sex månaderna. Antalet anställda har stigit något på många arbetsplatser, men totala sysselsättningen i branschen beräknas i dag ändå vara ungefär oförändrad jämfört med läget för ett år sedan. Den positiva marknadstrenden för de privata tjänsteföretagen kan efter höstens finansoro inte förväntas fortsätta i samma takt under prognosperioden. En oförändrad efterfrågan till en övervägande andel av branschföretagen bedöms ändå möjlig. För ITföretagen beräknas också den närmaste framtiden bli relativt stabil. Behovet av att anställa mer personal förutses bli mindre det närmaste året och omfatta i första hand ersättning efter avgångar. Svagt sjunkande sysselsättning totalt i branschen är sannolikt att vänta. Många företag har fram till nu haft en mycket knapp personalresurs. Tillgången på kvalificerad arbetskraft i länet inom främst teknikområdet bedöms inte fullt motsvara efterfrågan, och bristsituationer kan inte uteslutas uppstå på vissa orter också under år 2009. Perrsonl liga och kultturrel lla ttj jänstterr Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Finansoro och konjunkturavmattning minskar nyetableringarna Denna del av näringslivet har vuxit i det närmaste oavbrutet under senare år, och bidrar till att många helt nya jobb skapas speciellt i tider med god ekonomi i samhället. En tydlig positiv trend noteras det senaste året, med indikationer på stigande sysselsättning motsvarande 2 procent totalt i branschen. Här återfinns bland annat stora och små företag inom nöjes- och fritidssektorn, kroppsvård, städservice, vaktbolag samt organisationer av olika slag. Den hastigt uppkomna finansoron med åtföljande dämpning av konjunkturen bedöms en tid framöver hämma utbyggnad av verksamhet samt nyetablering i branschen. Inför prognosperioden förutses nu enbart ett litet rekryteringsbehov och oförändrad sysselsättning totalt sett. Handell och kommunikatti ionerr // ttrransporrtterr Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Fortsatt nyetablering inom handeln Heta yrken: Lastbils- och långtradarförare 16

Handeln har för närvarande en stark utveckling i länet, där nya rekord för omsättningen noteras kontinuerligt. Nyetableringar sker hela tiden och ett stort antal nya arbetstillfällen beräknas ha tillkommit också under det senaste året. Alltjämt efterfrågas personal på orter där handeln expanderar, och det finns fortsatt god tillgång på sökande till de nya jobben. Inför prognosperioden är branschföretag överlag positiva i sina bedömningar av framtiden. Även om förutsättningarna genom finansoron den senaste tiden ändrat sig, bedöms dess inverkan på länets parti- och detaljhandel inte få ett kraftigt och omedelbart genomslag. Gränshandeln bedöms fortgå relativt opåverkad och hushållens köpvanor kan dämpas bara i vissa avseenden. En övervägande andel handelsföretag väntas få en oförändrad efterfrågan också under det närmaste året. Planerade tillskott genom ytterligare nyetableringar beräknas bidra till ytterligare en liten ökning av den totala sysselsättningen inom länets handelssektor. Personalbehovet beräknas ligga i nivå med det senaste halvårets tillströmning av nya lediga platser från handelsföretagen. Inom transportbranschen beräknas sysselsättningen ha varit oförändrad under det senaste året. Behovet av transporter väntas nu följa en dämpad marknadsutveckling inom byggbransch och tillverkningsindustri. Efterfrågan på personal förutses därmed bli lägre. Utbudet av arbetssökande i länet kommer i huvudsak att kunna svara upp mot väntad efterfrågan. Transportyrkena ställer dock allt högre krav på både utbildning och personlig lämplighet, och inte sällan kan det vara problem med att hitta kvalificerade chaufförer för vissa uppdrag. OFFENTLIIG VERKSAMHET:: Hälso-- och sjukvårrd Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Rationalisering av verksamhet Rekryteringsproblem inom vissa yrken Heta yrken: Läkare Sjuksköterska med specialkompetens Psykolog Tandläkare Tandsköterska För närvarande sjunker antalet sysselsatta inom länets hälso- och sjukvård svagt genom att naturlig avgång inte ersätts fullt ut det senaste året motsvarande ca 1,5 procent. På några orter sker växling både till och från vård i privat och kommunal eller landstingskommunal regi med åtföljande övertalighetssituationer. Nedtrappningen på personalsidan kan förutses fortgå i ungefär samma takt under åren 2009-2010. Speciellt inom primärsjukvården kommer den närmaste tiden att innebära omfattande pensionsavgångar inom vissa yrken motsvarande 1/3-del av hela yrkeskåren i länet. Behovet av att ersättningsrekrytera personal kommer därmed 17

att vara stort, men väntas bli föremål för försök till reducering genom omfattande rationalisering i verksamheter och intern rekrytering. Pågående investeringar i verksamheters anläggningar på strategiska orter samt införande av ny teknik måste samtidigt beredas sin del inom det ekonomiska utrymmet. En viss ersättningsrekrytering av personal till länets hälso- och sjukvård är ändå att vänta under förestående prognosperiod för att kunna upprätthålla en bra servicenivå. Bristen på läkare beräknas bestå än en tid, även om en viss förbättring av situationen nu kan skönjas i länet. Samma något positivare tendens märks även beträffande grundutbildade sjuksköterskor. Däremot väntas utbudet av sjuksköterskor med specialkompetenser klart understiga efterfrågan inom stora delar av länet. Tillgången på tandläkare och tandsköterskor bedöms heller inte motsvara väntad efterfrågan. Forrskni ing och uttbiil ldning Sysselsättningstrend närmaste året: Tendenser: Sjunkande elevunderlag i grundskolan Elevunderlaget på högskolenivå tenderar åter till att vända uppåt, men i övrigt förutses något färre deltagare i skolundervisning. En anpassning nedåt av lärartätheten inom främst grundskolans område kan komma att ske på flera orter i länet. För vuxenutbildningen bedöms utvecklingen innebära minst oförändrad verksamhet. Svagt sjunkande antal arbetstillfällen förutses under såväl år 2009 som 2010, där utbudet av arbetskraft beräknas något överstiga den rekrytering som förekommer. Sttattl lig verrksamhett // offffenttl lig administtrratti ion Sysselsättningstrend närmaste året: Tendenser: Organisationsförändringar och rationaliseringar sänker sysselsättningen Omfattande åldersavgångar Under år 2009 förutses en svag minskning av antalet jobb inom offentlig administration i länet. För vissa myndigheter sker omstrukturering som medför förändringar som i relativt hög grad går ut över antalet anställda. Samtidigt pågår på flertalet statliga arbetsplatser en fortsatt förändring till effektivare arbetssätt och därmed något färre arbetstillfällen. Ingenting tyder just nu på att en långsam negativ sysselsättningsutveckling inom den offentliga administrationen avstannar på något års sikt. Detta innebär ändå inte en arbetsmarknad utan efterfrågan på arbetskraft till 18

branschen. En mycket hög andel av de anställda - omkring 30 procent behöver ersättningsrekryteras i samband med åldersrelaterad avgång de närmaste åren. Uttbudett av arrbettskrrafftt Länets befolkning ökar Totalbefolkningen ökar för närvarande i långsam takt främst genom inflyttning från utlandet. Under år 2007 tillkom 337 personer netto. Sett till enbart de i arbetsför ålder 16-64 år var uppgången ännu tydligare då antalet steg för sjätte året i rad nu med 702 personer. Särskilt positivt är att en stor del av ökningen återfinns i åldrarna 18-24 år, där tillskott i underlaget för arbetskraften har en avgörande betydelse för framtiden. Tendensen under första halvåret 2008 är en fortsatt svag befolkningsökning i länet, som kan komma att fortsätta även in under år 2009. Däremot förefaller tillväxten inom den del av befolkningen som befinner sig i yrkesverksam ålder att nu börja plana ut. Om inflyttningen till länet kan hålla jämna steg med pågående ålderspensionering av stora åldersklasser återstår att se. Demografiskt sett finns en möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder ska stiga lite också under år 2008, men sedan inte vidare under 2009. Antalet värmlänningarna i de i dag yngre tonåren motsvarar inte alls de som i dag befinner sig i åldrar kring 60 +. 176 000 174 000 172 000 170 000 168 000 166 000 164 000 Antal innevånare i Värmland mellan 16-64 år 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 19

Antalet personer i arbetskraften förutses vända nedåt nästa år Till begreppet arbetskraften räknas enligt praxis personer som är sysselsatta genom förvärvsarbete eller är öppet arbetslösa däremot normalt inte studerande och de som deltar i flertalet av Arbetsförmedlingens program för arbetssökande. Under de senaste åren har den goda tillgången på lediga platser i länet också ökat intresset för att ta ett jobb. Statistiska Centralbyråns arbetskraftundersökningar visar på en uppgång med över 5 000 personer i länet flertalet som förvärvsarbetande. Under innevarande år pekar dock mätningarna på att ökningen av antal personer i arbetskraften börjat plana ut. Arbetsförmedlingen bedömer nu att i slutet av innevarande år ett ungefär oförändrat antal värmlänningar i åldrarna 16-64 år står till arbetsmarknadens förfogande jämfört med året innan. Från 2009 förutses sedan länets tillgängliga arbetskraft börja minska svagt. I positiv riktning beräknas här inverka de fortsatt något färre långa sjukskrivningarna, ett sjunkande antal förtida pensioneringar samt ett ökande arbetskraftutbud från tidigare långvarigt sjuka. Planeringsläget för såväl vuxenstuderande som Arbetsförmedlingens program pekar för närvarande på att något stigande volymer kan bli aktuella nästa år och därmed ge ett lägre arbetskraftutbud. Inskränkande på arbetskraftens storlek verkar också de demografiska förändringarna mellan åldersklasserna framöver samt förväntningar om ett på nytt stigande antal högskolestuderande i länet. Sammantaget beräknas utbudet av arbetskraft i länet minska under år 2009. Från år 2009 och framåt bedöms den demografiska effekten av skiftet mellan äldre och yngre åldersklasser under en längre period på ett avgörande sätt bidra negativt till arbetskraftutbudets storlek i länet. Beräknad förändring i länets arbetskraftsutbud 200 2008/2009 2009/2010 100 0-100 Antal personer -200-300 -400-500 -600-700 -800 Demografisk effekt Utbildningseffekt Sjuk- och aktivitetsersättning Från långvarigt sjuka Summa 20

Något färre söker jobb via Arbetsförmedlingen - men en ökning kommer En ökad efterfrågan på arbetskraft har på några år tydligt reducerat antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Många har fått det jobb man söker och tillsvidareanställningarna har blivit vanligare. Inskrivningarna av nya arbetssökande har därmed skett i avsevärt mindre omfattning jämfört med tidigare. I dag är omkring 1 500 personer färre registrerade som arbetssökande än för ett år sedan, vilket innebär en förbättring med ca 7,5 procent. Antalet värmlänningar inskrivna vid Arbetsförmedlingen är dock fortfarande stort. Sammanlagt söker för närvarande omkring 18 500 personer i länet ett arbete, med stor bredd i utbudet av utbildning och yrkeserfarenhet. Drygt 4 600 av dessa saknar helt ett arbete eller någon form av tillfällig kompetenshöjande sysselsättning. Bortsett från normal säsongsmässig variation är tendensen just nu att de arbetssökandes antal minskar i allt långsammare takt och att antalet helt utan arbete börjat stiga. Grupper av arbetssökande vid Arbetsförmedlingen i Värmland Kvinnor Gymnasieutbildning 55% 54% Män 45% Funktionshindrade 36% Äldre > 50 år Förgymnasial utbildning Öppet arbetslösa Deltids- / Timanställning Högskoleutbildning Ungdom < 24 år I program m. aktivitetsstöd Utrikes födda 29% 28% 25% 21% 18% 17% 15% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Det totala antalet arbetssökande via länets Arbetsförmedlingar beräknas under återstoden av år 2008 fortsätta att vara lägre än föregående års vid samma tid på året. Även under inledningen av år 2009 beräknas något färre arbetssökande stå till arbetsmarknadens förfogande jämfört med året innan. Tillflöde av arbetssökande via i dag kända varsel kommer att ske i etapper den närmaste tiden, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft väntas bestå relativt oförändrad. Det handlar för närvarande om ungefär samma nivå på de lediga platserna som vi hade i länet under första hälften av 2000-talet. Mot bakgrund av den senaste tidens turbulens på valutamarknader och varsel inom främst den fordonsrelaterade delen av verkstadsindustrin i landet och länet, kan ändå 21

en snabb förändring till det sämre inte bortses från. Oron kan också efterhand få än större inverkan på vårt inhemska näringsliv. Totala antalet arbetssökande i länet beräknas under prognosperioden nu vända upp och åter nå en nivå kring 20 000 personer. Utbildningsnivån bland de arbetssökande är i dag till 75 procent genomgånget gymnasium. Man finner också ett fortfarande ganska stort antal med högre utbildning. Omkring 3 200 personer - motsvarande drygt 17 procent av samtliga arbetssökande - har en utbildning över gymnasienivån. Huvuddelen av dessa är åldrar mellan 30 och 50 år och över 60 procent är kvinnor. Gruppen med eftergymnasial utbildning bland de arbetssökande har dock minskat betydligt både till antalet och andel av totalen. Det har kunnat ske som en följd av den senaste tidens förbättrade arbetsmarknad även för sökande till flertalet av de s.k. akademikeryrkena. Framförallt märks här en markant minskning av sökande med högskoleutbildning i åldrarna under 30 år. Vanligaste utbildningsinriktning bland de med gymnasie- eller högskoleutbildning som söker arbete via Arbetsförmedlingen är inom områdena teknik och tillverkning, hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Bland dem som har en högskoleutbildning återfinns även en stor grupp med pedagogisk inriktning. Arrbettsl löshett och prrogrrami insattserr Nu stiger åter arbetslösheten Arbetslösheten - inräknat deltagare i program med aktivitetsstöd - minskade något i Värmland också under första halvan av år 2008 om än i avtagande takt. Därefter har antalet börjat öka svagt jämfört med de värden som noterades i fjol vid samma tid på året. Under tredje kvartalet i år var i genomsnitt 6 960 personer arbetslösa eller deltog i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 4,1 procent av befolkningen i åldern 16-64 år, och var något högre än riksgenomsnittet på 3,6 procent. Det innebar en uppgång av arbetslösheten i länet på ett år med omkring 500 personer motsvarande 0,3 procentenheter. Under oktober månad hade denna differens ökat till det dubbla. De stigande arbetslöshetstalen följer för närvarande utvecklingen i hela landet. Ett övervägande flertal av övriga län har alltjämt en högre arbetslöshet än Värmland. Länets arbetslöshet beräknas efterhand komma att stiga ytterligare under år 2009, men fortfarande med relativtal som ligger nära rikets. I genomsnitt under fjärde kvartalet 2009 beräknas 8 600 personer vara öppet arbetslösa eller delta i något av Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det beräknas då betyda en ökning med omkring 1 000 personer jämfört med fjärde kvartalet innevarande år. Flertalet av dessa bedöms vara öppet arbetslösa. Regionall uttveckl ling Såväl väntad sänkning av sysselsättningen som den stigande arbetslösheten förutses i varierande grad drabba hela länet. Några kommuner kan väntas bli mer utsatta till följd av dämpat konjunkturläge samt stora varsel om uppsägningar som redan lagts från 22

industrisektorn. I nuläget syns de västra delarna av länet få den avgjort kraftigaste försämringen under 2009. Utgångsläget är dock relativt gynnsamt då arbetslösheten i denna del av länet under en längre tid varit låg. Arbetslösheten - inklusive deltagare i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd - beräknas i genomsnitt öka i länet det närmaste året med omkring 0,6 procentenheter av befolkningen mellan 16-64 år. I de hårdast drabbade kommunerna kan det dock handla om en fördubbling av de relativa arbetslöshetstalen. En påtaglig regional utjämning av läget på länets arbetsmarknad kan därmed uppstå under den förestående prognosperioden - om än genom förändringar i oönskad riktning. Uttmani ingarr på Värrml lands arrbettsmarrknad Var hittar vi personal till de arbetsgivare som vill rekrytera? Hur får vi fler att flytta till oss och hur kan vi bli bättre på att ta emot dem? Det är viktiga frågor i Värmlands län de kommande åren även om en gryende lågkonjunktur just nu gör anspråk på att få det mesta av uppmärksamheten. Tillgången på arbetskraft måste tryggas på såväl kort som lång sikt. I det ingår att kompetensutveckla mot arbetsmarknadens behov, både bland arbetssökande och bland ungdomar som väljer studieinriktning. Andra viktiga insatser är att säkerställa en snabbare integrering av nyanlända invandrare och en effektiv rehabilitering. Under de närmaste åren kommer många rekryteringar att göras med anledning av den omfattande generationsväxling som nu måste ske på arbetsmarknaden. Inom flera yrken kommer det att råda brist på arbetskraft trots att arbetslösheten stiger. Arbetsförmedlingen måste i allt större utsträckning fokusera på en effektiv matchning av sökande till de lediga jobben. Annars kan lätt s.k. flaskhalsar uppstå som hindrar även en fortsatt rekrytering på en arbetsplats. För att kunna matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande, samt tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring Två grupper som är viktiga för Värmlands läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Det finns stora möjligheter till samhälls- och företagsekonomiska vinster om antalet sysselsatta ökar i dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. 23

Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt andra aktörer för att hjälpa tidigare sjuka åter in på arbetsmarknaden innebär i många fall tidskrävande coachning. Insatserna medför att Arbetsförmedlingarna får ett inflöde av arbetssökande med varierande behov av resurser och stöd. Allt fler personer går utan arbete samtidigt som det fortfarande råder brist på arbetskraft inom vissa yrken. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen i ett tidigt skede identifierar vilka eventuella brister i praktisk och/eller teoretisk kompetens en arbetslös person har så att de snabbare kan få rätt stöd från Arbetsförmedlingen eller andra aktörer. Genom lokal och regional samverkan bör Arbetsförmedlingen bidra till exempelvis utbildningssatsningar med förankring i arbetsmarknadens framtida behov. Samtidigt med ett intensivt matchningsarbete bör de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning prioriteras för dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka deltagarna i syfte att så snabbt som möjligt få dem i arbete via en anställning på öppna marknaden. Detta kommer att kräva större insatser från Arbetsförmedlingen i länet under förestående prognosperiod med en väntad delvis vikande efterfrågan på arbetsmarknaden. Den begynnande lågkonjunkturens effekter på främst den fordonsrelaterade verkstadsindustrin i länet måste tas omhand. För Arbetsförmedlingen på de orter som drabbas speciellt av friställningar av personal förestår nu riktade insatser. Regionalt sett är det de områden i länet som fram till nu har haft de lägsta arbetslöshetssiffrorna. 24