Miljöutredning för Tranemo kommun

Miljöutredning för Tranemo kommun Maria Wahlgren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 2012

Sammanfattning Tranemo är en liten kommun i Västra Götalands län med 12 000 invånare. Kommunen har en negativ befolkningstillväxt men arbetar för att göra kommunen mer attraktiv att bo i. Syftet med denna studie var att göra en miljöutredning av kommunen för att identifiera vilka miljöaspekter som var betydande. De betydande miljöaspekterna identifierades genom att värdera omfattning, betydenhet och påverkbarhet på en 5-gradig skala. De betydande miljöaspekterna var vatten och avlopp, energi, upphandling och inköp samt kemikalier. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VA-systemet. VAsystemet är i behov av renovering och ett visst renoveringsarbete har påbörjats. Kvalitén på de enskilda avloppsanläggningarna är okänd. De flesta kommunala fastigheterna har anslutits till det kommunala fjärrvärmenätverket. Målet, att alla fastigheter helt ska gå över till fjärrvärme, är på god väg att uppnås. All upphandling av inköp till kommunerna i Sjuhärad sköts av Borås stad. Inköp sker utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer för hållbar upphandling. Det saknas även kunskap om kemikalieanvändningen i kommunen. I Tranemo bedrivs ett flertal naturvårdsprojekt, bl.a. finns Sjuhärads enda kända lokal för sandödla (Lacerta agilis) i kommunen. I skolorna är miljöarbetet en del av den dagliga undervisningen och på Tranemo gymnasium kan elever välja att läsa en miljöinriktad utbildning. Summary Tranemo is a small municipality in Västra Götaland County with 12,000 residents. The municipality has a negative population growth, but it is working on making the municipality more attractive to live in. The purpose of this study was to do an environmental review of the municipality to identify which environmental aspects were significant. The significant environmental aspects were identified by evaluating the scope, importance and susceptibility on a 5-point scale. The significant environmental aspects were water and sewage, energy, procurement and purchasing, and chemicals. Approximately 70% of the households in Tranemo municipality are connected to the municipal sewage system. The system is in need of renovation and some renovation work has begun. The quality of the individual sewage plants is unknown. Most municipal buildings have been connected to the local district heating network. The goal that all properties should go over to the district heating is on track to be achieved. All purchase to the municipalities in Sjuhärad is managed by city of Borås. Purchases are made by the Environmental Management Council's recommendations for sustainable procurement. There is also a lack of knowledge about chemical use in the municipality. Tranemo is conducting several conservation projects including the only known locale for sand lizard (Lacerta agilis) in Sjuhärad, which is situated in the municipality. In schools, the environmental work is part of everyday teaching, and at Tranemo upper secondary school students can choose to take environmental education and training. 1

Förord De personer som har gjort det möjligt för mig att göra denna rapport och har varit till stor hjälp under arbetets gång är. Jag vill tacka: Amir Badeie som varit min kontaktperson på Miljöbron i Borås och hela tiden har kollat hur jag trivts med mitt arbete och att allt har gått bra. Göran Dave som varit min handledare på Göteborgs universitet. Jag har fått stor hjälp med rapporten. Att Göran var med mig vid första mötet i Tranemo betydde mycket för mig. Sylvia Löfberg som varit min externa handledare på Tranemo kommun. Hon har visat mig verksamheten och hjälpt mig på ett engagerat och strukturerat sätt. Jag vill även tacka alla dem på Tranemo kommun som tagit sig tid att svara på mina frågor. 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Förord...2 Innehållsförteckning...3 1. Inledning...4 1.1 Miljöledningssystem...4 1.2 Miljöledning i kommuner...4 1.3 Tranemo kommun...4 1.4 Syfte...4 2. Metodik...5 2.1 Bedömning av miljöaspekter...5 2.2 Identifiering av betydande miljöaspekter...5 3. Resultat...6 3.1 Avfallshantering...6 3.2 Vatten och avlopp...7 3.3 Energi...7 3.4 Kemikalier...9 3.5 Transporter...9 3.6 Upphandling och inköp...10 3.7 Indirekta miljöaspekter...11 3.7.1 Naturvård...11 3.7.2 Skolans miljöarbete...11 3.7.3 Kommunens miljötillsyn av industrier...12 3.8 Värdering av miljöaspekter...12 4. Diskussion...13 5. Slutsatser...14 Referenser...15 3

1. Inledning Tranemo kommuns vision är att Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. Med visionen som grund arbetar kommunen för skapa miljövänliga lösningar inom exempelvis transporter och energiförsörjning (Sylvia Löfberg, muntligt). 1.1 Miljöledningssystem Miljöledningssystem är ett verktyg för att effektivisera miljöarbetet i verksamheten, ge en bättre struktur, tydliga rutiner samt bättre beslutsunderlag (SKL, 2011). 1.2 Miljöledning i kommuner Nästan hälften av Sveriges kommuner använder miljöledningssystem i sin verksamhet. För att uppnå goda resultat krävs att arbetet förankras i hela organisationen samt att det utgår från den politiska ledningen (SKL,2011). 1.3 Tranemo kommun Tranemo är en kommun i Sjuhärad, Västra Götalands län med 11 587 invånare (SCB, 2010). Stora industrier främst inom trä och verkstad är de största arbetsgivarna i kommunen (Tranemo kommun, 2011). Kommunen vill förbättra sitt miljöarbete och detta arbete kommer att ligga till grund för framtagning av miljömål samt handlingsplan för miljöarbete. Ett uppföljningssystem för miljöarbetet behöver även tas fram. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete var att göra en miljöutredning för Tranemo kommun samt att identifiera de betydande miljöaspekterna. 4

2. Metodik Information har samlats in från de berörda avdelningarna på Tranemo kommun. Det insamlade materialet kommer mestadels från personliga kontakter, skriftlig information har använts och refererats till då den varit tillgänglig inom tidsramen för detta arbete. Uppgifter har erhållits via telefon, mejl och intervjuer. Eftersom resor till Tranemo har varit tidskrävande har besök på plats endast skett vid 8 tillfällen. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och sammanställts. 2.1 Bedömning av miljöaspekter Bedömningen av miljöaspekterna har gjorts utifrån följande tre kriterier: Omfattning Hur stor är aspekten? Betydenhet Hur stor miljöpåverkan har aspekten? Påverkbarhet Hur stor möjlighet har kommunen att påverka effekterna av de olika aspekterna? Samtliga har värderats på en 5-gradig skala. Metoden är hämtad ur boken Ständig förbättring med ISO 14000 (Henricson et al., 2004) men har ändrats något för att bättre passa för kommunens miljöarbete. 2.2 Identifiering av betydande miljöaspekter Identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts i samarbete med Sylvia Löfberg som är miljökommunikatör på Tranemo kommun. Vid bedömningen har en additiv modell använts. 5

3. Resultat Inom detta arbete har följande miljöaspekter har bedömts: Avfallshantering (3.1), Vatten och avlopp (3.2), Energi (3.3), Transporter (3.4), Kemikalier (3.5), Inköp (3.6) och Indirekta miljöaspekter. 3.1 Avfallshantering I Tranemo kommun finns det ca 4 500 avfallsabonnenter. Av dessa har drygt 80 % en egen varmkompost, där de lägger allt organsikt avfall. Avfallet tas omhand av LBC Borås som hämtar avfallet, med dieseldrivna sopbilar, från sopkärlen och kör det till Kristinehedsverken i Halmstad. Där används avfallet till bl. a produktion av fjärrvärme. Sophämtningen sker i 3 intervaller: För de hushåll som har egen kompost kan sophämtning ske var 4:e, var 8:e vecka eller var 14:e dag. För övriga hushåll sker hämtning var 14:e dag. Hushållen samlar avfallet i gröna sopkärl på hjul. Dessa kärl rymmer vanligtvis 190 liter och får enbart innehålla brännbart avfall. Flerfamiljshus, äldreboende och servicehus har vanliga kärl för brännbart avfall samt speciella kärl för organiskt avfall. I kommunen finns en nybyggd bemannad återvinningscentral som drivs av kommunen. Denna invigdes 2010. På återvinningscentralen kan även gamla fönster och dörrar lämnas. Dessa restaureras sedan och går till försäljning. Det finns även 11 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- & tidningsinsamlingen. På dessa stationer kan kommunens invånare slänga förpackningar, glas, tidningar mm (Annette Nilsson, muntligt). Farligt avfall lämnas antingen på den bemannade återvinningscentralen eller till Miljöbilen, en tjänst köps av Borås Energi & Miljö. Miljöbilen kör runt till varje samhälle 2 gånger per år och hämtar upp farligt avfall. Det farliga avfallet körs till SAKAB för destruktion. Under 2010 samlades det totalt in 2376 ton sopor, varav 2178 ton var brännbart och 198 ton var icke brännbart. Under 2009 var motsvarande mängd 2298 ton sopor, varav 2093 ton var brännbart och 205 ton var icke brännbart (Tabell 1). Tabell 1. Mängden avfall i Tranemo kommun under 2009 och 2010 (Tranemo kommun, 2011). Parameter 2009 2010 Förändring (%) Brännbart avfall (ton) 2 093 2 178 +85 (3,4) Till deponi (ton) 205 198-7 (4,0) Total mängd avfall (ton) 2 298 2 376 +78 (3.4) Befolkning 11 622 11 587-35 (0,3) Kg avfall per invånare 197 205 +8 (4,0) Det mål som uppsatts på högst 530 kg avfall per hushåll har uppfyllts. Under 2010 blev resultatet 521 kg avfall per hushåll (Tranemo kommun, 2011). 6

3.2 Vatten och avlopp I Tranemo kommun finns 10 vattenverk i drift. Antalet hushåll som är anslutna till verken varierar mellan 63 och 5 000. Det kommunala vattnet kommer från grundvattentäkter och är av god kvalitet. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VAsystemet. Övriga har egen brunn. VA-anläggningarna är från 1950-talet och framåt. Renoveringsbehov finns till följd av mycket läckage från ledningarna. Vissa delar av ledningsnätet har redan börjats att bytas ut. Det finns 8 vattentorn. Tranemo kommuns reningsverk har kapacitet för upp till 6 000 personekvivalenter. Det finns 8 reningsverk. Det avloppsslam som bildas transporteras till Falköping för tillverkning av biogas. En slamsilo behöver byggas och målet är att detta ska påbörjas under 2012. Ett nytt reningsverk ska byggas i Dalstorp, och detta kommer klara upp till 2 000 personer. Flera gamla reningsverk ska läggas ned och 4 som står tomma ska rivas (Birgitte Magnusson, muntligt). 3.3 Energi Energieffektivisering Målet är att kommunens totala energiförbrukning ska minska med 20 % till 2020 jämfört med 2009 (545 MWh). En nulägesanalys som ska ge underlag till en energieffektiviseringsstrategi har tagits fram. Strategin ska gälla för 2011 2020. Delmål samt åtgärdsplan har tagits fram (Tranemo kommun, 2011). Fjärrvärme Under 2009 var 663 abonnenter anslutna till fjärrvärmenätverket i kommunen. Under 2010 hade antalet abonnenter ökat till 696. Under 2010 blev fjärrvärmeutbyggnaden i Limmared färdig och i Tranemo har efteranslutningar utförts. Målet att fjärrvärme ska producera värme och varmvatten av hög kvalitet med få driftstörningar har uppfyllts under 2010 (Tranemo kommun, 2011). Under 2008 började kommunen med arbetet att ta tillvara på spillvärme från Ardagh Glass i Limmared för att ersätta olja och el för uppvärmning av industrier och bostäder. Detta projekt är klart och denna värme räcker för att förse både Tranemo och Limmared tätort med värme under perioden mars till oktober månad (Tranemo kommun, 2011). Kommunen har ett mål som säger att alla fastigheter som används för kommunal verksamhet ska senast 2012 ha bytt till ett mer miljövänligt uppvärmningsalternativ. Målet beräknas bli uppnått under 2012, och detta skulle innebära att kommunens koldioxidutsläpp sänks med 950 ton (Tranemo kommun, 2011). Under 2010 var det 15 fastigheter som inte var anslutna till fjärrvärmenätverket. Dessa värmdes istället upp med el, olja, pellets eller en kombination av de nämnda. Av dessa 15 fastigheter använde 7 fortfarande olja (Tabell 2). 7

Tabell 2. Energianvändningen under 2010 för de fastigheter där kommunal verksamhet bedrivs (Webess, 2011). Fastighet Värme (MWh) El (MWh) Fjärrvärme (MWh) 8 Vatten ( ) Olja ( ) Pellets (Kg) Ambjörnarp Skolan - 157.9-494.5 - - Totalt - 157.9-494.5 - - Dalstorp Björkhagen 101.0 43.8 101.0 307.4 - - Distr.sköt.mott. 25.8 13.2 25.8 42.8 - - Hjälmå 704.8 361.4 704.8 2709.3 - - Skolan 451.8 183.9 451.8 2595.4 - - Tallkotten 27.0 0.8 27.0 3000.0 - - Totalt 1 310.4 603.1 1 310.4 8 654.9 - - Grimsås Rönnhagen 97.1 97.1-338.5 - - Simbassäng 41.0 - - 889.0 - - Skolan 348.0 126.0-876.9 37.5 - Storgatan 13 109.5 32.4-202.6 13.7 - Ängslyckan 59.5 59.5-175.9 - - Totalt 655.1 315.0-2 482.9 51.2 - Limmared Glimringen 510.5 258.4 510.5 2739.0 - - Kindbo - 33.2 - - - - Parkhagen 124.0 45.2 124.0 444.2 - - Primo 550.2 1.1 550.2 849.7 - - Skolan 443.0 210.6 443.0 896.9 - - Station/Godsmot 13.6 17.1 12.5 7.0 - - Storgatan 57 90.4 26.1 90.4 557.1 - - Totalt 1 731.7 591.7 1 730.6 5 493.9 - - Ljungsarp Kuben 180.6 131.4-417.1 - - Skolan 167.2 29.2 167.2 218.1 - - Totalt 347.8 160.6 167.2 635.2 - - Länghem Bikupan 235.3 177.4-380.2 - - Skolan 323.5 355.7-1 632.1 40.4 - Solbacken 737.1 3 996.9-2 476.7 112.3 - Totalt 1 204.9 4 530.0-4 489.0 152.7 - Nittorp Ishall 300.0 699.6-4 502.8 42.8 - Totalt 300.0 699.6-4 502.8 42.8 - Sjötofta Skolan 242.4 56.3 282.4 347.9 2.3 60 515.0 Sörgården 40.0 11.3 40.0 - - - Totalt 282.4 67.6 322.4 347.9 2.3 60 515.0 Tranemo Bibl./Brandst. 78.5 78.5-186.4 - -

Forum 381.6 251.6 381.6 738.2 - - Gudarpsgården 673.7 463.7 673.7 5 022.3 - - Gymnasieskolan 440.3 278.2 440.3 911.7 - - Havrestigen 43.9 20.7 43.9 498.8 - - It/omsorg kontor - 33.6 - - - - Kommunförråd 142.9 61.7 142.9 239.7 - - Lövstagatan 15 106.0 26.7 106.0 643.1 - - Medborgarhuset 166.1 85.8 166.1 498.9 - - Parkgatan 45.6 36.0 45.6 426.9 - - Resurscentrum 725.1 596.1 725.1 3 176.1 - - Rosa Huset 59.2 10.2 59.2 - - - Sim-/idrottshall 946.3 612.2 946.3 8 214.5 - - Solhagen 141.5 58.5 141.5 519.7 - - Sveaborg 433.3 110.4 433.3 740.2 - - Timotejstigen 60.9 30.0 60.9 667.9 - - Tranemogrillen 9.3 9.3-62.3 - - Tranängskolan 1 798.1 1 357.9 1 798.1 4 311.1 - - Vita villan 43.2 5.1 43.2 49.1 - - Västergården 155.3 47.3 155.3 649.2 - - Totalt 6 450.8 4 173.5 6 363.0 27 556.1 - - Uddebo Gamla skolan 98.8 18.9-173.6 12.3 - Totalt 98.8 18.9-173.6 12.3 - Summa 12 381.9 11 917.3 9 893.6 54 830.8 261.3 60 515.0 Tabellen visar enbart energianvändningen. Såld energi räknas inte med. 3.4 Kemikalier Användningen av kemikalier i kommunen har inte inventerats. Detta gäller såväl användning inom kommunens verksamheter som städning, underhåll och VA-hantering som de industrier som kommunen är satt att övervaka. 3.5 Transporter De senaste 2 åren har Tranemo kommun samordnat transporter inom kommun. Med en lätt bensindriven lastbil körs internpost ut till kommunens olika verksamheter samt även mat till skola, dagis och äldreboende körs med samma bil. Den mat som körs ut är kylda matvaror som tillagas på plats. All mat tillagas inom kommunen och körs sedan ut till de olika verksamheterna. Det finns 53 km cykelväg i kommunen och en satsning görs för att göra dessa ännu bättre och öka cykelanvändningen i kommunen (Tranemo kommun, 2010). I sin cykelpool har kommunen 4 cyklar, varav 2 är eldrivna, som kan användas i tjänst av kommunens tjänstemän. Tranemo kommun äger 10 personbilar i sin bilpool, vilka kan bokas av kommunens tjänstemän. Av dessa 10 bilar är hälften miljöbilar som drivs med etanol och de övriga drivs med diesel. Anledningen till att samtliga bilar inte drivs med etanol är att det i nuläget enbart går att tanka etanol i Tranemo samhälle och inte på övriga orter i kommunen. 9

Allt eftersom nya bilar köps in så görs detta utifrån bästa miljöhänsyn och funktion. Upphandling av inköp av bilar sker via SKL Kommentus som har ett stort utbud av miljöbilar av olika märken. Om målet, att en biogastankstation ska finnas i kommunens senast 2014, kommer att realiseras, så kommer de bilar som köps in i första hand drivas av gas (Lennart Torstensson, muntligt). Kommunen har köpt in ett ISA-system för bilbokning som gör det möjligt att göra koldioxiduppföljning mm. Internt har kommunen satsat på utbildning i Ecodrive och ändrade resvanor. Kommunen vill även satsa på resfria möten (Tranemo kommun, 2011). Tanka gas Längs med riksväg 27, som går förbi Tranemo, går en gasledning från Småland. Möjlighet finns att koppla på denna och då kunna bygga gastankstationer. Förhandling med E.ON om att bygga en gasmack har ägt rum. E.ON backade dock ur, eftersom företaget ville ha garantier på att både kommunen och privata företag skulle använda gas istället för andra drivmedel. För närvarande förekommer inga förhandlingar med någon ny intressent (Christer Persson, muntligt). Tjänsteresor Kostnaden för tjänsteresor under 2010 redovisas i Tabell 3 Tabell 3. Tjänsteresor (Salman Chalhoub, muntligt; Tranemo kommun, 2011). Transportmedel Kostnad i kr Antal resor Antal mil Bil (Privat i tjänst) 1 170 617-4 140 Buss 1 500 7 - Flyg 132 182 - - Poolbilshyra 910 184 - - Tåg 202 037 393 Totalt 2 415 020 400 4 140 Uppgifter om användning av poolcyklar saknas. 3.6 Upphandling och inköp All upphandling gällande inköp av varor i Sjuhärad sköts av Borås stad. För tillfället saknas riktlinjer vid upphandling. Arbete pågår för att ta fram en upphandlingsplan gällande miljöpåverkan och priser av inköpta varor. Inköp av varor sker i dagsläget utifrån Miljöstyrningsrådets (MSR, 2011) riktlinjer för hållbar och miljöanpassad upphandling. Inköp av material, fordon, kemikalier och livsmedel ska ske utifrån bästa miljöhänsyn inom ekonomiskt rimliga gränser. När det gäller inköp av ekologiska livsmedel till skola och omsorg i utgör detta enbart 10 % av den totala mängden livsmedel som köps in till kommunerna. Vid framtagningen av en upphandlingsplan kommer detta att ses över. Ekologiska varor ska väljas i första hand när det är ekonomiskt rimligt (Jimmy Landgutt, muntligt). 10

3.7 Indirekta miljöaspekter Till de indirekta miljöaspekterna räknas Naturvård (3.7.1), Skolans miljöarbete (3.7.2) och kommunens miljötillsyn av industrier (3.7.3). 3.7.1 Naturvård Tranemo kommun har ett löpande miljötillsynsarbete som syftar till ett ekologiskt hållbart samhälle med minskad klimatpåverkan. I Tranemo kommun finns det 119 kända rödlistade arter men det kan finnas många fler. Kommunen bedriver ett antal projekt för att gynna dessa arter: Tåstarps ängar Kalkning Snaråsatorp Sandödleprojektet Dessa projekt gynnar ca 15 av de rödlistade arterna. Mellan Ambjörnarp och Tranemo finns Sjuhärads enda kända lokal med sandödla. Åtgärder har vidtagits för att säkra arten fortsatta existens i bygden. På Tåstarps ängar samt i Snaråsatorp utförs slåtter samt bete för att gynna den biologiska mångfalden. På grund av försurning så kalkas sjöar och vattendrag. Under 2010 användes drygt 500 ton kalk. En å har lämnats orörd för att kunna användas som referenså för att kunna påvisa skillnader mellan behandlade och icke behandlade vatten. Trots att det sura nedfallet har minskat så tar det lång tid att återställa den naturliga balansen i vatten och mark. Även förhöjda halter av kvicksilver (Hg) i fisk har påträffats. Arbetet med kalkning finansieras till 85 % av stadsbidrag (Thomas Tranefors, muntligt). I samarbete med Svenljunga kommun bedriver Tranemo kommun ett fiskvårdsprojekt i Ätran. Under 2010 har ca 400 kvm lekbottnar åtgärdats på 2 lokaler. Projektet fortsätter under 2011 med utvärdering av 2010 års åtgärder (Tranemo kommun, 2011). Kommunen har en restriktiv hållning när det gäller dispens från strandskyddet vilket gynnar ytterligare ett tiotal rödlistade arter. Genom inventeringar och information kan kommunen stimulera markägare och andra aktörer att bevara den biologiska mångfalden. 3.7.2 Skolans miljöarbete Under 2011 har Bikupans förskola i Länghem och Grimsåsskolan i Grimsås blivit Grön flaggcertifierade. Det aktuella temat för båda skolorna är Livsstil & hälsa. Grön flagg är en del av Håll Sverige rents arbete för att öka intresset för hållbar utveckling (Stiftelsen Håll Sverige rent, 2011). På Tranemo Gymnasium har miljöarbetet kommit långt och har en stor roll i undervisningen. Lokala, regionala och globala miljöproblem behandlas inom kursen Naturkunskap A/Naturkunskap 1. Eleverna studerar orsaker och konsekvenser och föreslår lösningar på såväl samhälls-, grupp- som individnivå. Miljöfrågor behandlas också inom kemi-, samhällskunskaps- och geografikurser. Elever som läser Naturvetenskapligt program med miljöinriktning läser kurserna Miljöpolitik och Miljökunskap. Inom den senare brukar eleverna samarbeta med kommunen för att bli medvetna om vilka metoder som används vid miljöundersökningar och inventeringar. Inom kursen Biologi A/Biologi 1 utförs ibland också miljöundersökningar av olika slag. Vissa år väljer också elever att ägna sig åt miljöundersökningar när de gör sitt projektarbete (Camilla Mörfeldt, muntligt). 11

Tranemo Gymnasium har ett vattenbesparande övervakningssystem som påtalar om det går åt en jämn vattenmängd under en längre tid, exempelvis om en toastol står och rinner. Ett larm skickas då till vaktmästarens dator. Till datorn kommer också larm om det förekommer värden som är avvikande när det gäller värme och ventilation. Vilka värden som ska gälla för värme och ventilation kan ändras vid behov. Datorer som är inkopplade på nätverket stängs av centralt klockan 22.00 varje kväll. Vid lov stängs belysning och ventilation av eftersom de annars står på under dagtid. I alla skolsalar finns tidsinställda rörelsedetektorer för belysningen. Vad gäller källsortering finns det sortering av kontorspapper för sig och wellpapp för sig. Utöver detta finns sortering av glas, plåt, plast, elartiklar, lysrör, övriga lampor och trä. Matrester från skolan och matsalen körs till kompostanläggning på Tranängskolan (Bruno Dahlqvist, muntligt). 3.7.3 Kommunens miljötillsyn av industrier I Tranemo kommun finns ett stort antal industrier, främst inom verkstad och trä/timmer. Kommunen har tillsyn över dessa verksamheter och gör besök för att kontrollera att gällande lagar följs. Målet är att besök ska utföras hos de olika verksamheterna varje år. Hittills är det mycket längre tid mellan besöken, ibland 4 10 år. Verksamheternas egenkontroller är bristfällig men på bättringsväg. Regelbundna besök och information till verksamheterna skulle kunna öka medvetenheten och motivationen att arbeta för en mer hållbar utveckling. Eftersom tillsynen av verksamheterna i kommunen är bristfällig saknas kännedom om användning av kemikalier samt i vilken utsträckning utsläpp sker från industrierna som kommunen har tillsyn över (Angelica Persson, muntligt). 3.8 Värdering av miljöaspekter Aspekterna har värderats på en skala mellan 1-5 beroende på hur stor påverkan aspekten har. Om summan överstiger 10 så anses den vara betydande. I tabellen redovisas inte de indirekta miljöaspekterna (3.7). Tabell 4. Värdering av miljöaspekter. Betydande miljöaspekter har markerats med fetstil. Miljöaspekt Omfatt- Betydenhebarhet Påverk- Summa Kommentar ning Avfall 3 3 3 9 Stora mängder avfall produceras i kommunen varje år. Vatten och avlopp 3 4 5 12 VA-systemets underhåll bristfälligt. Slam transporteras med lastbil till Falköping. Energi 4 4 5 13 Vissa fastigheter förbrukar mycket el. Arbete pågår med utbyggnad av fjärrvärme. Transporter 2 2 5 9 Kommunens fordon drivs av miljövänliga bränslen. Upphandling och inköp 3 4 4 11 All upphandling sköts av Borås stad. Vilka varor som köps in kan till viss del påverkas av kommunen. Kemikalier 3 5 5 13 Omfattningen av kemikalieanvändning hos företagen i kommunen är okänd. 12

4. Diskussion Vad gäller källsortering finns det sortering av kontorspapper för sig och wellpapp för sig. Utöver detta finns sortering av glas, plåt, plast, elartiklar, lysrör, övriga lampor och trä. Matrester från skolan och matsalen körs till kompostanläggning på Tranängskolan Avfallsmängden i kommunen ökade under 2010 jämfört med 2009 trots att antalet invånare minskade. Det positiva är dock att andelen icke brännbara sopor minskade under samma period, se tabell 1. VA-systemet i Tranemo kommun är bristfälligt och renoveringsarbetet eftersatt. Kommunen har i nuläget ingen möjlighet att ta tillvara på det slam som bildas vid reningsverken. Slammet hämtas med lastbil av ett privat företag och körs sedan till Falköpings biogasanläggning som ligger ca 8 mil från Tranemo. Planer finns att undersöka möjligheten för att bygga en biogasanläggning i Tranemo kommun. Det saknas kunskap om kvalitén på de enskilda avloppen i kommunen. Eftersom enskilda avlopp inte kontrolleras så kan en lösning vara kommunikation mellan kommunen och fastighetsägare för att ge ökad kunskap om att detta skulle kunna vara ett problem. Energianvändningen i de fastigheter som bedriver kommunal verksamhet kommer till stor del från fjärrvärme men fortfarande används olja och el för uppvärmning av vissa fastigheter under 2010 användes 261,3 m3 olja för uppvärmning.. Arbete med att bygga ut fjärrvärmenätverket pågår. Även i de fastigheter som redan använder fjärrvärme finns möjlighet att få ned energiförbrukningen genom information om energibesparing och energisnål utrustning. All upphandling av inköp sköts av Borås stad vilket ger kommunen begränsad möjlighet att påverka vilka varor som köps in. Ett samarbete mellan inköps- och miljöavdelningen skulle kunna leda till ökad andel miljövänliga varor som köps in. Anledningen till att kemikalier klassas som betydande (tabell 5) är att kommunen saknar kännedom om företagens kemikalieanvändning. Anledningen till detta är att kommunens tillsyn av verksamheterna har stora brister. En viss ovilja hos politikerna i kommunen att inse att kemikalieutsläpp skulle kunna vara ett betydande problem verkar finnas. Vid en utvärdering av kemikalieanvändningen hos företagen i kommunen är det möjligt att en lägre värdering av aspekten kan göras. De indirekta miljöaspekterna Naturvård (3.7.1), Skolans miljöarbete (3.7.2) och kommunens miljötillsyn av industrier (3.7.3) är inte betydande aspekter men har ändå en betydande positiv roll i det miljöarbete som pågår i kommunen. 13

5. Slutsatser Kommunen saknar i dagsläget miljömål och miljöledningssystem. Den här rapporten kommer att fungera som en grund vid framtagning av ett miljöledningssystem. Värderingen av Tranemo kommuns miljöaspekter har resulterat i att följande aspekter värderats som betydande: Vatten och avlopp Ca 30 % av hushållen i kommunen är inte anslutna till det kommunala vatten-/avloppssystemet. Kvalitén på de privata va-systemen är okänd och bör ses över. Avloppsslammet transporteras med lastbil till Falköping. Energi Kommunen gör ett bra arbete med utbyggnad av fjärrvärme. Användningen av olja för uppvärmning kommer nog att upphöra inom en snar framtid. Upphandling och inköp Hänsyn till miljö och hållbar utveckling tas redan vid inköp. Samarbete mellan inköps- och miljöavdelningen skulle leda till mer miljövänliga inköp. Kemikalier Till följd av bristande tillsyn av företag i kommunen är kännedomen om kemikalieanvändningen nästan obefintlig. Bland indirekta miljöaspekter finns goda exempel inom naturvård och skolarbetet, medan kommunens miljökontroll av dess industrier släpar efter. 14

Referenser Henricson, C. et al. (2004) Ständig förbättring med ISO 14000. SIS Förlag. MSR (2011). Hållbar upphandling. Miljöstyrningsrådet. http://www.msr.se/sv/upphandling/ SCB (2010). Befolkningsstatistik. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/pages/producttables 25795.aspx SKL (2011). Miljöledning i praktiken och styrning för hållbar utveckling. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/hallbar_utveckling_1/ miljoledning_i_praktiken_och_styrning_for_hallbar_utveckling_1 Stiftelsen Håll Sverige rent (2011). http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2456&sa_content_url=%2fplugins%2fmembers%2fgf _2%2Fresultat.asp&lan=14&kommun=1452 Tranemo kommun (2010) Cykelplan Strategi och handlingsplan för cykeltrafiken i Tranemo kommun 2010-2020. Tranemo kommun (2011). Årsredovisning. http://www.tranemo.se/kommun-- politik/tranemo-kommuns-ekonomi/arsredovisning/ Webess (2011). Tranemo kommun. Personliga kontakter: Annette Nilsson. Tranemo kommun. Annette.nilsson@tranemo.se Birgitte Magnusson. Tranemo kommun. Birgitte.magnusson@tranemo.se Bruno Dahlqvist. Tranemo Gymnasium. Bruno.dahlqvist@tranemo.se Camilla Mörfeldt. Tranemo Gymnasium. Camilla.morfeldt@tranemo.se Christer Persson. Tranemo kommun. Christer.persson@tranemo.se Jimmy Landgutt. Borås stad. Jimmy.landgutt@boras.se Lennart Torstensson. Tranemo kommun. Lennart.torstensson@tranemo.se Salman Chalhoub. Tranemo kommun. Salman.chalhoub@tranemo.se Sylvia Löfberg. Tranemo kommun. Sylvia.lofberg@tranemo.se Thomas Tranefors. Tranemo kommun. Thomas.tranefors@tranemo.se 15