Hedersrelaterat förtryck och våld
Asma Jahangir - FN Hedersrelaterat våld ett systematiskt hot mot flickors och kvinnors liv (FN, 2002; Jahangir, 2004). Gränserna för vad som är tillåtet är oerhört snäva och överskrids dessa gränser riskerar flickan eller kvinnan att bli bestraffad. Hon kan bestraffas med döden. Föreläsning Schlytter, A. 2016
Förtryck och våld sker alltid i ett sammanhang Hedersrelaterat förtryck och våld är riktat mot det egna barnet; för bevarande av dotterns jungfrudom och fruktbarhet. Hon ska vara orörd när hon gifter sig Kontrollen börjar tidigt eftersom flickor blir fruktsamma i och med att de får sin menstruation. Föreläsning Schlytter, A. 2016
Alla människor är födda av en kvinna Till skillnad från män är det bara kvinnor som kan föda barn och det är detta som ligger bakom mäns behov av att kontrollera kvinnors sexualitet (Grønlien Zetterqvist, 2002). Kvinnan vet att hennes barn är hennes, medan mannen inte vet om det barn hon föder är hans. Föreläsning Schlytter, A. 2016
The honor of a girl is lika a match; it only lights once (El Feki, 2014 s93). Heder är ett absolut begrepp, är något som män antingen har eller inte har (King, 2008; Rød, 2012). Detta är en följd av att oskuld uppfattas vara något flickan har eller inte har och inget hon delvis kan ha. Föreläsning Schlytter, A. 2016
Heder - vanheder Att ha kontroll över sin dotter från barnsben tills hon gifter sig är en angelägenhet för alla i familjen, särskilt för hennes bröder. En man utan heder tappar sin ställning i andras ögon. Förlorad kontroll kan leda till att närstående män hamnar i vanheder (Wikan, 2002; Tillion, 1966/1988/2007). Föreläsning Schlytter, A. 2016
Mäns heder kräver en stor aktivitet från mäns sida Förutom att flickans moder vanligen står för den i den dagliga kontrollen av dottern, har hennes bröder en nyckelroll. De ska kontrollera systern på fritiden och i skolan. Bland annat se till att hon inte deltar i aktiviteter som kan ge henne dåligt rykte, inte umgås med pojkar eller har pojkvän. Ofta handlar de på order av fadern. Föreläsning Schlytter, A. 2016
Skam Kvinnor ska bete sig som om de har skam i kroppen. Skam är sålunda en kvinnlig egenskap. Detta är något de är och detta är förväntningar som samhället har på kvinnor. Att en kvinna enligt dessa regler ska känna skam i kroppen är emellertid inte det samma som att hon faktiskt gör det Föreläsning Schlytter, A. 2016
Skam - skamlöshet Passivitet är ett tecken på att kvinnan har skam i kroppen. Om hon är aktiv är risken för att hon överträder de snäva gränserna för hennes handlingsutrymme stor. Föreläsning Schlytter, A. 2016
Synlig lydnad Kontroll Begränsningar Våld Mord Föreläsning Schlytter, A. 2016
Mötet mellan två värdegrunder Hedersrelaterade värdegrunden Majoritetssamhällets värdegrund Synen på heder Synen på barnuppfostran Synen på kvinnans frihet och sexualitet Synen på äktenskap Synen på HBTQ Synen på funktionsnedsättning Värdekollisioner/ Normkonflikter Konfliktområden Föreläsning Mariet Ghadimi
Regeringens definition (2007/08:39) När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor.
Regeringens definition (2007/08:39) Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ.
Synen på heder
Tre begrepp för heder Sharaf - att vara hederlig och ärlig. Sharaf är knuten till en mans, hans familjs eller släkts ära. Sharaf kan öka om aktuella normer/moraliska värderingar respekteras och den kan minska om de inte efterföljs. Liknar den svenska definitionen av heder. Vara en rättfärdig man Försörja sin familj Respektera äldre släktingar Namus är den heder som är knuten till kvinnors sexuella integritet och uppförande, i synnerhet deras kyskhet. Det handlar om kvinnors respektabilitet och blygsamhet. Begreppet refererar till mannens ära och heder. Begreppet finns inte på svenska. Sharaf uppvägs av Namus Gift kvinna undergiven Ogift kvinna - kyskhet Ird/ard - är den heder som endast är knuten till kvinnan. Ird/ard kan inte öka, den kan endast minska..
Sharaf Namus Optimalt
Sharaf Namus Socialt självmord
Namus Sharaf Acceptabelt
Kvinnorna, Namus, bildar en sköld runt mannen
Synen på barnuppfostran
0 år 18 år Frihet & livsutrymme för barn som INTE lever i en hedersrelaterad värdegrund 0 år 18 år Frihet & livsutrymme för barn som LEVER i en hedersrelaterad värdegrund
Från pojke till man Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder. Kontroll våld - ger positiv bekräftelse Hierarki ger positiv bekräftelse Avhumanisering Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld Schlytter & Rexvid 2013
Från flicka till kvinna Socialiseringen av flickor till kvinnor går ut på att hon ska lära sig förneka sin egen existens, så att denna bestäms av hennes närstående män Flickor uppfostras till objekt (lyda, anpassa sig)och att kontrollera/förneka sig själv En flicka som vanärar sin familj blir smutsig; familjen kan genom att straffa flickan ta bort det smutsiga dvs att återupprätta hedern Det enda som ska vara synlig på kvinnan är mödomshinnan. Mernessi 1982
Broder/syster relationer Rättighet/tillåtelse Befogenhet Ansvar Plikt/förväntning Kärlek & makt Kontroll & straff i kärlekens tecken I förebyggande syfte För hennes eget bästa Styrka & maskulinitet Disciplinera & kontrollera Sonen agerar i enlighet med sin broderliga roll Saud Joseph 1994
Synen på kvinnans frihet och sexualitet
Kvinnors sexualitet Förväntas vänta med sex Får ej ha en heterosexuell relation Oskuldsnorm Får ej ha vänskapliga relationer med person av motsatt kön Förväntas följa andras vilja när det gäller val av framtida äktenskapspart ner Sexuell kontroll Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009
Oskuldsnorm Fysisk oskuldsnorm Mödomshinnan Blod på bröllopsnatten Könsstympning Social oskuldsnorm Tid och rum sexualiseras Upplevelser och aktiviteter sexualiseras Könssegregerade principer Ghadimi, M Om kravet på oskuld 2007
Oskuldskravets konsekvenser Främst flickor/kvinnor får inte: Klä sig som man vill Umgås socialt med vem man vill Inte få gå ut efter skolan på egen hand eller får inte gå ut alls Inte få studera vidare, eller studera vidare bara på samma ort som familjen bor Delta på obligatoriska skolämnen och sociala skolinslag Fritt delta i det civila samhället Bestämma över sitt liv, sin kropp och sexualitet Förväntas gifta sig tidigt, tvingas till äktenskap Riskerar att bli könsstympad
Synen på äktenskap
Tvångs- och barnäktenskap kriminellt sedan 1 juli 2014 Brottsbalken 4 kap. Om brott mot frihet och frid om äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa Utnyttjande av utsatt belägenhet innefattar: Olaga tvång innefattar bland annat: Olika att man situationer genom misshandel där gärningsmannen eller annars utnyttjar med våld att offret eller genom befinner hot sig om i en beroendeställning brottslig gärning tvingar i förhållande någon annan till honom att göra, eller henne tåla eller underlåta sig något. Hot om brottslig gärning kan till exempel avse hot om misshandel eller Situationer där gärningsmannen utnyttjar förhållanden såsom att offret: annan brottslig handling så som förtal, förolämpning, ofredande eller skadegörelse lever under mot ekonomiskt brottsoffrets svåra egendom. förhållanden Hot om lever brottslig i flyktingskap gärning omfattar endast hot om påföljder som är brottsliga. befinner sig i vanmakt (exempelvis har en intellektuell räknas hot funktionsnedsättning om att personen ska eller bemötas någon med sjukdom tystnad eller eller är uteslutas beroende ur familjegemenskapen av narkotika. inte som en brottslig handling och olaga tvång är därför inte aktuellt. Däremot kan sådana hot ingå i ett utnyttjande av en Barn kan oftast anses befinna sig i en utsatt belägenhet; inte minst utifrån persons utsatta belägenhet. ) den beroendeställning som barn har till vuxna närstående. Utöver barn kan också personer med en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ofta anses befinna sig i en utsatt belägenhet som kan utnyttjas för att förmå dem att ingå ett äktenskap. 4 c Den som genom olaga tvång eller Tvångsäktenskap utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå Barnäktenskap ett som är giltigt i den Vilseledande stat där det ingås, äktenskap i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken Informella minst äktenskap av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år.
Hur ser det ut i praktiken?
10 MINUTER AV FRIHET En film om vardagsheder Se filmen på https://www.youtube.com/watch?v=vq_2oi8bdym
Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang 7 % 23 % 16% 11% VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET SEXUELL KONTROLL BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009
Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang och som har två utlandsfödda föräldrar 14 7 % 45 23 % 16% 11% 31 % 21 % VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET SEXUELL KONTROLL BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009
Andelen flickor med romsk bakgrund som lever i ett hedersrelaterat sammanhang 61 % 57 % 46 % 22 % BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD SEXUELL KONTROLL VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET OSKULDSNORMER TRIS tjejers rätt i samhället. Projekt antiz 2013
Hur ser det ut? 137 barn (13-18år) omhändertagna enligt LVU 2 86% hade utsatts för våld av pappa och/eller mamma (66% pappa 54 mamma%) 59% hade utsatts för våld av två eller flera personer Endast fyra av barnen uppgavs ha stöd från en ickevåldsutövande närstående vuxen under LVU- processen Linell 2016
Tips
https://dinarattigheter.se/hur-far-jag-hjalp/chatt-jour/
TRIS publikationer
Kontakt mariet@tris.se Vxl.0774-406 600