Veckans råvarukommentarer SEB Börshandlade produkter 13 OKTOBER 2014

Veckans råvarukommentarer SEB Börshandlade produkter 13 OKTOBER 2014 FED-protokollet i veckan tolkades som mindre hökaktigt, vilket fick dollarn att utvecklas lite svagare och det stärkte priser på framförallt metaller (i dollar). Veckan slutade dock i lite svagare ton, efter att marknaden vänt blicken mot global tillväxt, som inte ser så ljus ut. Tysk ekonomisk statistik fortsätter att utvecklas svagt. Förra veckan var det IFO:s affärsklimatindex och den här veckan svag export. IMF sänkte utsikterna för global tillväxt i veckan. Eurozonen går mot recession. Veckans rekommendationer Råvara Föregående veckobrev Avkastning Aktuell rekommendation Råolja BEAR OLJA X2 S 6% BEAR OLJA X2 S Elektricitet BEAR EL X2 S -1% BEAR EL X2 S Naturgas BEAR NATGAS X4 S 7% Neutral Guld Neutral Neutral Platina Neutral Neutral Palladium PALLADIUM S 3% PALLADIUM S Silver BEAR SILVER X4 S -10% Neutral Koppar KOPPAR S 0% KOPPAR S Aluminiuim ALUMINIUM S 1% ALUMINIUM S Zink ZINK S 2% ZINK S Nickel NICKEL S -1% NICKEL S Ris Neutral Neutral Kaffe Neutral Neutral Socker Neutral Neutral Kakao SHORT KAKAO A S -3% SHORT KAKAO A S Vete VETE S -1% VETE S Majs MAJS S 4% MAJS S Rapsfrö BEAR RAPS X4 S 2% BEAR RAPS X4 S Sojabönor SOJABO S 0% BEAR SOJA X4 S Potatis POTATIS S -9% POTATIS S Smör SMOR S 4% SMOR S Jordbruksprodukter JORDBRUK S 1% JORDBRUK S Råvarumarknaden RAVAROR S -1% RAVAROR S Innehållsförteckning Råolja Brent 2 Elektricitet 5 Naturgas 7 Koppar 8 Aluminium 9 Zink 10 Nickel 11 Guld 12 Silver 14 Platina & Palladium 16 Sojabönor 29 Raps 34 Potatis 35 Mjölk 36 Socker 37 Ris 38 Kaffe 40 Kakao 41 SEB:s råvarucertifikat 43 Råvaruprisutveckling 46 Källor 48 Villkor 48 Risker 48 Disclaimer 48

SEB Veckobrev råvaror 2 (48) Råolja Brent Oljepriset har fallit ganska kraftigt sedan förra veckan och den BEAR OLJA X2 S vi rekommenderade har stigit med 6%. Som vi ser av kursdiagrammet nedan har oljepriset kommit ner till den tekniska stödnivå vi nämnde förra veckan. Det är också optionslösen på måndag och 90 dollar, alltså ungefär där priset befinner sig, har mycket optioner som förfaller. Det talas om att Mexiko nyligen har gjort sin årliga stora prissäkring, som de gör genom att köpa säljoptioner. Man kan därför tänka sig att tradingdeskar är sålda optioner. Det betyder att de kommer att vara korta om priset är högre än 90 och behöva köpa och långa om priset är under 90 dollar, och behöva sälja. Det kan alltså bli volatilit, om det är så marknaden är positionerad. Vi tror att mycket av prisfallet beror på skifferrevolutionen. Hade fallande tillväxt i den globala ekonomin varit orsaken till prisfallet på olja, hade vi även sett prisfall på industrimetaller, men det gör vi inte. De är i princip oförändrade sedan förra veckan. Bloomberg rapporterade i torsdags att Iran sänkt sitt Official Selling Price (OSP) för november. Det är en respons på Saudiarabiens sänkning, som vi rapporterade om förra veckan. Irans oljeminister Bijan Zanganeh, sade i onsdags att det inte finns något behov för ett akut sammanträde inom OPEC före den 27 november (nästa OPEC-möte i Wien). Detta är anmärkningsvärt, eftersom Iran vanligtvis är en av hökarna inom OPEC, som ofta kräver disciplin och produktionsbegränsningar i kartellen, med syfte att hålla priset högt. Den perfekta lösningen på OPEC:s dilemma vore en starkare dollar, ett lägre nominellt pris på olja i dollar och därmed en dämpning i det växande utbudet av skifferolja. På detta sätt kan OPEC behålla sin produktion, få lite mindre dollar, men ändå ha kvar köpkraften. Den stora frågan är naturligtvis: Vid vilket pris på olja får vi se lägre takt i produktionsökningen i USA? Det finns åtskilliga estimat ute såsom Average US shale oil break-even at $75/b. Ett annat estimat säger att vid 80 dollar är runt 40% av amerikansk skifferolja olönsam. Som vi nämnde förra veckan är produktivitetstillväxten hög, runt 30% per år för närvarande. Det är därför svårt att säga vad produktionskostnaden är. Ett år gamla estimat kan vara överskattade och produktionskostande kan vara lägre nu. OPEC kommer säkert att lägga en hel del tid på att försöka lista ut vad den är inför mötet den 27 november. OPEC publicerade sin månadsrapport i fredags. Det verkar inte som om de gjort några förändringar sedan förra månaden. De sade att prisfallet i oljan beror på svag efterfrågan och stort utbud och att vintermånaderna kommer att bota detta. De förändrar inte sitt estimat för efterfrågetillväxten för 2014 och 2015. De förändrar inte heller prognosen för hur mycket av OPEC:s olja som kommer att efterfrågas. OPEC sade också att OPEC:s produktion av råolja steg till 30.47 mbpd i september, upp med 400,000 bpd från augusti. På tisdag, den 14 oktober, publicerar IEA sin månadsrapport. De brukar ta IMF:s estimat för global BNP-tillväxt som input och eftersom IMF just justerat ner tillväxten för både 2014 och 2015 lär detta slå igenom i lägre estimat för oljeefterfrågan och därmed en lägre «call on OPEC». Non-OPEC supply har överraskat på uppsidan med +2 mbpd med en global konsumtionstillväxt på bara +0.9 mbpd.

SEB Veckobrev råvaror 3 (48) Nedan ser vi ett månadschart för de senaste tio åren. Vi ser att priset har brutit en triangelformation för tre månader sedan. Det är enligt handboken i tekniska analys, en negativ signal. Vi ser också att priset är nere vid det tekniska stödet på 89.58 dollar och det är möjligt att det blir en rekyl uppåt från den här nivån. En sådan rekyl är i så fall ett nytt säljtillfälle. Råoljelagren i USA ökade och följer det säsongsmässiga mönstret med lageruppbyggnad fram till slutet på november. Lageruppbyggnaden hjälpte s av lite högre import förra veckan. 450,000 400,000 350,000 300,000 250,000 200,000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Vecka 5 års intervall 2013 2014 Källa: US DOE, SEB Commodities Nedan ser vi ett diagram på antalet oljeriggar i USA, enligt Baker Hughes statistik (svart) och USA:s oljeproduktion enligt US DOE på 8.873 mbpd. Antalet borr-riggar ökade i veckan från 1922 till 1930. Än så länge syns alltså ingen effekt av det lägre oljepriset.

SEB Veckobrev råvaror 4 (48) Om det är någon som funderar på varför bensinpriset i Sverige inte gått ner så mycket, kan följande uppgifter vara bra att känna till. De senaste tre månaderna har råoljepriset fallit med 17%. Terminskontraktet på RBOB (bensin) har fallit med 24%. Samtidigt har kronan försvagats med 6% mot dollarn. Kanske är det så att prissänkningen ännu inte slagit igenom än. Vi rekommenderar alltså på kort sikt en försiktig kortposition t ex med BEAR OLJA X2 S, men varnar för att en kortsiktig rekyl uppåt kan komma eftersom priset ligger så nära det tekniska stödet på 89.58 dollar per fat.

SEB Veckobrev råvaror 5 (48) Elektricitet Priset på el som för en vecka sedan bröt den stigande pristrenden från april, har rekylerat något, under stöd av ökande hydrologiskt underskott. På kontinenten faller dock kolpriset och även om priset på utsläppsrätter har ökat från 5.50 euro till 6 euro, tror vi att det finns nedsida i elpriset för första kvartalet. Tekniskt ser den senaste veckans rekyl ut som en flagga, som alltså skulle signalera en förestående nedgång till 34 euro. Hydrologisk balans har enligt 2-veckors prognosen fallit ytterligare till -11.3 TWh enligt Markedskraft. Point Carbon estimerar innevarande veckas underskott till -19 TWh. Med inneliggande prognoser går det till -11 TWh om några veckor. Fallet i hydrologisk balans har varit snabb från i onsdags.

SEB Veckobrev råvaror 6 (48) Nedan ser vi terminspriset för kalenderåret 2015 avseende energikol. Sedan förra veckan har priset sjunkit ytterligare från 73.65 till 72.45 dollar per ton. Vi rekommenderar kort position i el.

SEB Veckobrev råvaror 7 (48) Naturgas Naturgaspriset (decemberkontraktet) fortsatte att pendla inom det intervall vi noterat tidigare, som har ett golv vid ca 3.90 och ett tak vid 4.25. Just nu ligger priset nära botten på intervallet och det kan vara en god idé att ta hem eventuella vinster på BEAR NATGAS X4 S. Vi rekommenderar att man gör det och håller sig utanför marknaden i väntan p ett eventuellt brott av 3.90 (3.88 dollar).

SEB Veckobrev råvaror 8 (48) Koppar Kopparpriset rör sig ovanligt kraftigt nu, vilket troligen beror på bristen på spotmarknaden. Priset har åkt jo-jo mellan 6600 och 6700 dollar per ton de senaste dagarna. Ett par gånger har metallen handlats upp till 6700 och ett par gånger ner till 6600. När veckan tog slut stängde marknaden ungefär mitt emellan på 6645 dollar. Cash till tremånaders termin skiljer 60 dollar, vilket är en ökning av backwardation från 40 dollar förra veckan. Materialet som väntades läcka ut från lagerhusen i Kina (efter Qingdao-skandalen) verkar inte hamna hos LME och det gör att marknaden är fortsatt i bristläge. Under veckan spikades premien för fysisk metall för Europas största smältverk Aurubis, på 110 dollar per ton, upp från 105 dollar förra året. Codelcos premium väntas annonseras strax, inför LME-veckan som börjar den 20 oktober. Kopparpriset är nere på en nivå med tekniskt stöd och marknadsaktörer kämpar från köp- och säljsidan om huruvida 6600 dollar ska bli en botten efter den nedgång från 7200 dollar som vi sett. Vi tror att det kan vara en botten och rekommenderar köp av KOPPAR S.

SEB Veckobrev råvaror 9 (48) Aluminium Återhämtningen i början av veckan som gick tog upp 3-månaders terminen till 1950-dollarsnivån. Där noterades veckans högsta pris på 1970 dollar. Domstolsprövningen av LME:s nya lagerhusregler avslutades i veckan. Det fick inte någon omedelbar effekt på priset på marknaden. Det verkar som om marknaden successivt har anpassat sig till de nya reglerna och domen blev som väntad. De flesta marknadsobservatörer verkar vara eniga om att marknaden kommer att fortsätta att ha brist på metall och att det lager som lämnar LME till viss del bara flyttas till billigare lagerlokaler. Det kan hålla den fysiska premien hög ett tag till. När kön för att få ut metall från LME blir kortare i framtiden (vilket blir en effekt av de nya LME-reglerna), borde premien sjunka. Givet att den fysiska marknaden utanför LME inte förändras, kan detta innebära att LME-priset stiger, därför att det fysiska priset är LME + premie. Det kan dröja till nästa år för kön att bli så kort att premien börjar sjunka på allvar. Tekniskt är aluminiumpriset nere på en teknisk stödnivå. Med en vecka hit eller dit, rekommenderar vi köp av ALUMINIUM S.

SEB Veckobrev råvaror 10 (48) Zink Zink var den starkaste metallen av de fyra stora i veckan som gick. CTAs fortsatte att vara de huvudsakliga köparna i marknaden. Det är intressant att notera förändringen i lagerutvecklingen på LME. De senaste månadernas ökning verkar ebba ut och det var till och med varit en liten minskning den senaste tiden. Utsikterna för förbättrade balanser framöver i takt med att gamla gruvor stängs, gör att det är svårt att inte vara optimistisk, men just nu används kinesisk smältverkskapacitet och efterfrågan, särskilt i EU ser svagare ut, givet att EU ser ut att gå mot inte bara svagare tillväxt utan till och med recession. Vi fortsätter att tro att priset kommer att ligga inom intervallet 2200 2350 dollar för det fjärde kvartalet. Vi kan möjligen få se 2400, som är det högsta priset från sommarmånaderna. Vi rekommenderar köp av ZINK S.

SEB Veckobrev råvaror 11 (48) Nickel Det branta prisfallet i nickel tog slut och vi tror att det finns uppsida i priset från den här nivån. Tekniskt ser vi att priset är nere på 55-dagars glidande medelvärde och vi har ofta sett hur priset verkar studsa vid detta, av någon anledning (kanske för att folk tittar just på 55-veckors glidande medelvärde och ankrar sina tankar i det). Andra banker har anslutit sig till vad vi skrev förra veckan, om att bull caset är intakt. Det finns uppenbarligen aktörer på köpsidan som avvaktar rätt tillfälle att köpa också. Till syvende och sist är det dock fundamentala faktorer som driver priset och än så länge väntar vi på LME-lagret ska börja minska. Det har snarare ökat markant, än visat tecken på att minska, men vi tror ändå att vi kommer att se förändringar till nästa år baserat på vad vi vet om Indonesiens exportstopp. Vi tycker sammantaget att de kommande veckorna kan ge möjlighet att komma in på den långa sidan och rekommenderar köp av NICKEL S.

SEB Veckobrev råvaror 12 (48) Guld Guldpriset i dollar studsade på det tekniska stödet vid 1180 dollar för en vecka sedan och har sedan dess gått upp till 1223 dollar. FED-protokollet var lite mindre "hökaktigt" än tidigare och en del kommentatorer har börjat tala om ett QE4, vilket kanske är lite väl tidigt. Chartet för guld i kronor ligger kvar vid 8850 kronor per uns. Investerare fortsätter att dumpa innehav i guldfonder, och nu har de även sålt av innehav i silverfonder, som vi ser nedan.

SEB Veckobrev råvaror 13 (48) Vi fortsätter med neutral position i guld.

SEB Veckobrev råvaror 14 (48) Silver Silverpriset återhämtade sig i veckan och kanske kommer rekylen uppåt att hålla i sig ytterligare en vecka. Silverpriset i svenska kronor ligger precis på sitt tekniska stöd, som markerat botten för prisrörelserna i drygt ett år. Bryts den här nivån, är det fritt fall nedåt som väntar och man bör i så fall vara kort även i kron-termer. I veckan rekylerade silverpriset i kronor upp från stödet, vilket kan vara ett tecken på att det kommer att hålla. Silver är fortsatt billigt i förhållande till guld och det kan vara en anledning att byta en investering i guld mot silver.

SEB Veckobrev råvaror 15 (48) Vi fortsätter att på kort sikt rekommendera en kort position i silver med köp av BEAR SILVER X4 S.

SEB Veckobrev råvaror 16 (48) Platina & Palladium Momentum i prisfallet på platina fick ner priset till 1200 dollar. Där väntade köpordrar och det fick priset att rekylera kraftigt. Det är sällan man ser så kraftiga prisrörelser i en ädelmetall, som vi gjorde i den gångna veckan. Notera att priset inte nådde över 1300 dollar, för att det är ett starkt motstånd. Det mest sannolika är att marknaden lugnar ner sig inom intervallet 1200-1300 dollar. Palladium vände, som vi väntade oss vid 750 dollar, nivån för utbrottet från den stora och fleråriga triangelformationen. Det var en stor rekyl, som nu borde vara över. Nedanför ser vi hur mycket metall som finns i börshandlade fonder för platina respektive palladium. Investerare fortsätter att sälja av platina, men verkar behålla sitt palladium.

SEB Veckobrev råvaror 17 (48) Vi fortsätter med neutral rekommendation på platina, men rekommenderar köp av palladium via t ex PALLADIUM S. Odlingsväder Det extra nederbördsrika vädret över Europa väntas fortsätta i två veckor till. Som vi ser får nu även östra Europa mer nederbörd än normalt. Källa: World Ag Weather Prognoskartan för nederbörden i USA visar torrt väder i 'corn belt' och blötare typiska veteodlingsområden som Kansas och Oklaholma.

SEB Veckobrev råvaror 18 (48) Källa: World Ag Weather Förra veckans extremt torra prognos för Ryssland, Vitryssland, Ukraina och västra Svarta Havskusten ser nu ut att få mer nederbörd. Källa: World Ag Weather I Brasilien har den extremt torra prognosen fått ge vika för mer normal nederbörd. Minas Gerais norra delar väntas få något över normal nederbörd. Mato Grosso, den stora sojaprocenten, väntas få 60-80% av normal nederbörd, vilket är väsentligt bättre än 0-40%, som förra veckans prognoskarta sade.

SEB Veckobrev råvaror 19 (48) Källa: World Ag Weather Indiens monsun fortsätter att vara mindre intensiv än normalt. Särskilt besvärande måste det vara i nordvästra Indien, som sett likadant ut i över en månad. Källa: World Ag Weather Australien som förra veckan väntades få nederbörd endast i South West, får nu regn inte bara där, utan även i sydvästra delen av landet.

SEB Veckobrev råvaror 20 (48) Källa: World Ag Weather Vete Vetepriset (novmeberterminen på Matif) steg i fredags på WASDE-rapporten. Den tolkades initialt som positiv, men detta vände sedan under kvällen till negativt, efter att Matif stängt. Socomac-silon fylldes också upp i veckan, och nu är alltså både Senalia och Socomac fyllda och tar inte emot leveranser. Dessa är leveranspunkter för terminerna på Matif-vete. Hur det kommer att gå att stänga novemberkontraktet på Matif när det finns ett stort incitament att leverera ut vete i och med stängningen, vet ingen. Vi tror det är säkrast att man tar sig ur Matif:s novemberkontrakt i god tid innan leverans. Det ryska jordbruksdepartementet rapporterade i veckan att mer än 100 mt spannmål har skördats, med 10% av åkerarealen kvar att skörda. De rapporterade också att 78% av höstsådden är klar på 12.9 mha jämfört med 8.7 mha förra året. Sådden sker dock i ganska torr jord.

SEB Veckobrev råvaror 21 (48) I nedanstående diagram ser vi hur Matifs "spotkontrakt" utvecklat sig de senaste tio åren. Priset är på en nivå som tidigare varit bottennivåer. Därmed ska man inte utgå från att priset vänder upp från den här nivån genast. Tidigare har priset stannat på en låg nivå i flera månader, innan det vänt upp igen. Chicagovetet (december) har en liten bit kvar på nedsidan innan marknaden rör vid ett starkt stöd., Nedan ser vi terminskurvorna i fredags och en vecka tidigare för Matif respektive Chicago. Det är contango på båda marknader.

SEB Veckobrev råvaror 22 (48) Matifs novemberkontrakt håller sig i samma relation som tidigare till Chicagos decemberkontrakt. Sådden av höstvete har avancerat från 43% färdigt förra veckan till 56% den här veckan.

SEB Veckobrev råvaror 23 (48) FAO, som rapporterade i torsdags, dagen innan USDA:s WASDE-rapport, höjde det globala produktionsestimatet för 2014/15 till rekordhöga 719 mt. Detta beror på att FAO höjer produktionsestimaten för Kina, Indien, Ryssland och Ukraina. Även USDA höjde produktionsestimatet på global basis till en rekordnivå, 721.12 mt (från 719.95). Medan skörden i USA lämnades nästan oförändrad på 55.39 mt, höjdes skördeestimatet för EU-28 med 3 mt till 153.98 mt. För fd Sovjetunionen sänktes dock skördeestimatet med 0.6 mt till 111.60 mt, med hänvisning till torkan. World Wheat Production 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 57.96 58.11 55.24 55.39 EU-28 143.13 143.13 150.97 153.98 Canada 37.50 37.50 28.00 27.50 Australia 4.65 4.65 25.50 25.00 Argentina 10.50 10.50 12.30 12.00 China 121.93 121.93 126.00 126.00 FSU 103.87 103.87 112.23 111.60 India 93.51 93.51 95.85 95.91 Pakistan 24.00 24.00 24.50 25.00 Other 117.00 117.93 89.36 88.74 World 714.05 715.13 719.95 721.12 FAO/AMIS 717.00 717.00 717.00 719.00 FAO tänker sig en konsumtionstillväxt på 1.8% på årsbasis, huvudsakligen baserad på högre foderefterfrågan efter två år av lägre foderefterfrågan. FAO höjer trots detta utgående lager. De baserar detta dels på höjningen av produktionen, men också på att man tror att utgående lager 2013/14 var högre än man trott tidigare. FAO höjer alltså utgående lager med 4 mt. USDA gick i fredagens rapport åt andra hållet och sänkte sitt estimat för utgående lager på global basis med nästan 4 mt från 196.38 mt till 192.59 mt. Den största sänkningen gjordes för USA. Eftersom Chicagobörsen ligger i USA är detta "bullish" för Chicagovetet.

SEB Veckobrev råvaror 24 (48) För Matif kan noteras att USDA lämnar utgående lager oförändrat på 15.13 mt. Den högre skörden i EU väntas öka exporten från 24 mt till 26 mt. Det låter sig knappast göras om inte priset är konkurrenskraftigt. USDA-rapporten kan därför tolkas som något "bearish" för Matifvetet. World Wheat Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 16.05 16.05 19.01 17.80 EU-28 10.16 10.16 15.13 15.13 Canada 9.80 9.80 6.53 6.03 Australia 5.37 5.87 5.22 5.72 Argentina 2.74 2.54 2.60 2.40 China 60.27 60.27 63.27 63.27 FSU 15.87 15.12 20.95 20.21 India 17.83 17.83 16.30 16.30 Pakistan 2.06 2.16 2.66 2.36 Other 46.30 45.78 44.71 43.37 World 186.45 185.58 196.38 192.59 FAO/AMIS 175.00 176.00 188.00 192.00 Det var en GASC-tender den 10 oktober. Den togs hem av 2 x 60 kt franskt vete till 243 dollar per ton (C&F) och en last ryskt på 55 kt till 249 dollar per ton (C&F). Dessa priser var ett par dollar högre än den förra tendern den 1 oktober när frankrike vann 2 x 60 kt till 241 dollar genom att kraftigt sänka priset. Det lägsta budet exklusive frakt i fredags låg på 226 dollar / ton, vilket blir 179 euro per ton. GASC var erbjudna ryskt, rumänskt och franskt vete. Globala lager som räcker i 98 dagar efter 2014/15 års slut är väsentligt högre än de under 80 dagar som rådde under slutet av 00-talet och som drev priset uppåt.

SEB Veckobrev råvaror 25 (48) Non-commercials i CFTC:s rapport verkar ha passerat den mest korta positionen. I den senaste rapporten hade de köpt tillbaka en del av den korta positionen. Det börjar utveckla sig till köpläge i vete. Det finns antagligen utrymme för en liten nedgång på kort sikt, men på längre sikt finns en klar uppsidespotential. Majs Decemberkontraktet CZ4, ligger som i ser i kursdiagrammet nedan, precis under motståndslinjen för den fallande pristrenden. Motståndet är ännu inte brutet, men det kan mycket väl ske den här veckan. Det markerar i så fall slutet på den fallande pristrenden. Det är inte detsamma som att en stigande pristrend tar vid, men ofta är det början på en uppgång.

SEB Veckobrev råvaror 26 (48) Crop condition låg oförändrat på höga 74% good/excellent i måndags. DOE rapporterade i veckan som gick att etanolproduktionen i USA steg, vilket vi skrev redan förra veckan att den säsongsmässigt borde göra i den här veckans rapport, eller i nästa veckas rapport. FAO höjde produktionsestimatet på global basis med 10 mt (!) till den nya rekordnivån 1018 mt. FAO höjer framförallt förväntningarna på produktionen i USA. USDA höjde även de produktionsestimatet för USA, men med 2 mt och på global basis med 3 mt till rekordnivån 990.69 mt. För USA höjdes yielden till 174.2 bushels per acre, vilket är i linje med vad vi påpekat tidigare. 174.2 är förmodligen för lågt ändå och kan komma att höjas. Skördad areal sänktes samtidigt av USDA från 83.8 miljoner acre till 83.1 miljoner. USDA höjde även produktionsestimatet för EU-28 med nästan 3 mt, men sänkte fd Sovjetstaternas produktion med 2 mt till 40.66 mt. Det är huvudsakligen Ukraina som producerar majs av dessa länder.

SEB Veckobrev råvaror 27 (48) World Corn Production 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 353.72 353.72 365.66 367.68 Argentina 25.00 25.00 23.00 23.00 Brazil 79.30 79.30 75.00 75.00 China 218.49 218.49 217.00 217.00 S. Africa 14.75 14.75 13.50 13.50 EU-28 64.19 64.19 68.35 71.02 FSU 46.90 46.90 42.66 40.66 Mexico 22.40 22.40 22.50 22.50 Other 161.93 163.82 159.85 160.33 World 986.68 988.57 987.52 990.69 FAO/AMIS 1010.00 1011.00 1008.00 1018.00 CONAB levererade sitt första estimat för Brasiliens kommande produktion av majs och angav den till 76.6-78.9 mt. USDA som ligger på 75 mt, ligger alltså lågt i förhållande till CONAB. FAO räknar med att konsumtionen av majs ökar med 2.7% på årsbasis, med den största delen av konsumtionsökningen i Kina, Brasilien, EU och USA. FAO, som justerat upp produktionen med 10 mt, tänker sig att utgående lager ökar med 4 mt till 211 mt. USDA höjde utgående lager med inte fullt 1 mt, men den största ökningen väntas ske i USA med +2 mt till 52.85 mt. Eftersom Chicagobörsen ligger i USA var detta "bearish" för terminspriset där. Lagren väntas minska i EU-28 från 7.43 mt som man trodde för en månad sedan till 6.90 mt nu. World Corn Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 30.01 31.39 50.84 52.85 Argentina 2.83 2.83 2.64 2.64 Brazil 17.75 17.75 17.05 17.05 China 77.46 77.44 77.36 77.34 S. Africa 3.34 3.34 2.86 2.86 EU-28 7.08 6.88 7.43 6.90 FSU 3.31 3.33 3.49 2.91 Mexico 2.26 2.11 2.41 2.26 Other 29.04 27.93 25.83 25.77 World 173.08 173.00 189.91 190.58 FAO/AMIS 177.00 176.00 207.00 211.00 December 2014 - kontraktet på majs i Chicago handlas på 334 cent. Nästa års skörd, CZ5, handlas på 381.75 cent. Vi vet att hälften av lantbrukarna i USA har en kostnad på 400 cent per bushel och då är nästa års terminspris i lägsta laget för att man inte ska förvänta sig väsentligt lägre areal nästa år. Man ska komma ihåg att 334 cent för årets skörd avser majs som befinner sig i en silo, redo att lastas på fartyg. "Farmgate-" priset är lägre. Det har talats om priser ner mot 200 cent på en del ställen. Globala lager i förhållande till konsumtion är helt tydligt på väg uppåt, som vi ser av diagrammet nedan.

SEB Veckobrev råvaror 28 (48) Non-commercials köpte ytterligare några kontrakt i veckan. Vi vänder alltså till köprekommendation.

SEB Veckobrev råvaror 29 (48) Sojabönor Sojabönorna (SX4) som vid månadsskiftet fick stöd vid 900 cent, rekylerade först upp tidigt förra veckan, men föll sedan rätt kraftigt efter USDA:s WASDE-rapport för oktober. Verkligheten gjorde sig påmind. Sojamjölet steg upp till 320, men föll tillbaka efter WASDE-rapporten och stängde på 311 dollar för decemberleverans. Sojaoljan föll mycket kraftigt efter WASDE-rapporten och ligger nu bara 44 cent över det tekniska stödet vid 32 dollar.

SEB Veckobrev råvaror 30 (48) Crop condition för sojabönor steg återigen upp till 72% good / excellent. FAO höjer det globala produktionsestimatet +3mt till 309 mt, beroende på ljusare utsikter för USA och Brasilien. USDA lämnar globalt produktionsestimat nästan oförändrat på 211.20 mt. Den enda justering de gör är en marginell uppjustering av skörden i USA från 106.50 till 106.87 mt, vilket beror på en höjning av yielden från 46.6 bu/acre till 47.1 och en samtidig sänkning av skördad areal med 500,000 acre från 84.1 mar till 83.4. Förmodligen kommer arealen inte att justeras ner igen, men det är troligt att yielden höjs. Crop condition höjdes i veckan och ligger på smått fantastiska 73% good/excellent.

SEB Veckobrev råvaror 31 (48) World Soybean Production 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 89.51 91.39 106.50 106.87 Argentina 54.00 54.00 55.00 55.00 Brazil 86.70 86.70 94.00 94.00 Paraguay 8.10 8.10 8.20 8.20 China 12.20 12.20 12.00 11.80 Other 32.62 32.62 35.43 35.33 World 283.13 285.01 311.13 311.20 FAO/AMIS 282.00 282.00 306.00 309.00 CONAB:s första estimat för den kommande skörden är 88.83-92.41 mt. USDA:s estimat för Brasilien på 94 mt är alltså lite för högt. CONAB estimerar att exporten 2014/15 blir 48.50 mt jämfört med 46.57 mt under 2013/14.

SEB Veckobrev råvaror 32 (48) FAO räknar med att global konsumtion ökar med 7-8% på årsbasis, väsentligt högre än de 5% årlig tillväxt de hade för 2013/14. De ser en stark efterfrågan på både sojaolja och sojamjöl. FAO sänker därför utgående lager med 1 mt från september till oktober till 41 mt. Detta är ändå 10 mt högre utgående lager än FAO såg för 2013/14. USDA sänker utgående lager för USA från 12.93 mt till 12.26 mt, vilket alltså är bullish för terminerna som handlas i USA. De gör en liten höjning, marginell, av utgående lager på global basis till 90.67 mt (upp från 90.17 i september). Den stora höjningen av utgående lager väntas ske i Argentina med +1.75 mt till 34.98 mt, och så som landet ser ut, är detta material ganska avskärmat från resten av världens utbuds/efterfrågebalans. Häri finns också en händelserisk. Om Argentina skulle öppnas på vid gavel för export skulle utbudet på global basis öka kraftigt och därmed pressa priset. I status quo väntas som vi ser exporten minska, vilket innebär att den globala balansen blir mindre, dvs vi tänker oss att lagerökningen för Argentina räknas bort från globala lager. Då har vi en lagerminskning på nedersta raden, alltså en "bullish" rapport från USDA, inte bara för USA, där börsen befinner sig, utan även på global basis. World Soybean Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct US 3.55 2.50 12.93 12.26 Argentina 28.63 29.68 33.23 34.98 Brazil 17.23 16.80 24.38 23.95 Paraguay 0.23 0.23 0.40 0.40 China 13.24 13.24 13.99 13.84 Other 4.03 4.04 5.24 5.24 World 66.91 66.49 90.17 90.67 FAO/AMIS 31.00 31.00 42.00 41.00 Det finns allts vissa positiva drag hos den här WASDE-rapporten, men det handlar trots allt om en ökning av utgående lager från september. Marknaden tolkade detta som negativt och det handlar om en lagerökning på 24 mt från förra året, som befästs, vilket också är helt påtaglig. Ett lågt majspris lär dessutom stimulera ett byte av gröda från majs och i stor utsträckning blir det säkert sojabönor istället. Det finns nog en del nedsidesrisk i priset på oljeväxter än. Globala lager räcker till näsan 120 dagars konsumtion. Det är väsentligt högre än de ca 80 dagar som det var för ett par år sedan. Lager i termer av konsumtion är på global basis på den högsta nivån sedan 1961. Det perspektivet är knappast "bullish" på lite längre sikt.

SEB Veckobrev råvaror 33 (48) Non-commmercials köpte 7800 kontrakt i veckan och är nu nettosålda 71,000 kontrakt. Vi vänder efter WASDE-rapporten till säljrekommendation igen.

SEB Veckobrev råvaror 34 (48) Raps Novemberkontraktet för rapsfrö fortsatte sin rekyl i början av veckan och priset steg från 325 euro till nästan335. Sedan föll priset snabbt och stängde på 324 euro, alltså en nedgång med 1 euro på en vecka. Vi fortsätter med säljrekommendation på rapsterminer.

SEB Veckobrev råvaror 35 (48) Potatis Potatispriset föll under 6 euro per 100 Kg i veckan, men inte med någon större kraft. Marknaden stängde på 5.80 i fredags på april-kontraktet.

SEB Veckobrev råvaror 36 (48) Mjölk Terminerna på smör och SMP ligger kvar på samma nivå som de senaste två veckorna. Prisfallet verkar ha ebbat ut.

SEB Veckobrev råvaror 37 (48) Socker Prognosen om blötare väder i Brasilien fick rekylen uppåt efter sensommarens stora prisfall, att vända nedåt mot slutet av veckan. Fredagens stängningspris är dock nästan precis på ett det tekniska stödet vid 16.60 cent. Nedan ser i prisutvecklingen för spotkontraktet de senaste tio åren. Sedan förra veckan har priset stigit måttligt från 16.40 till 16.55.

SEB Veckobrev råvaror 38 (48) Ris Priset på ris ligger kvar strax över det tekniska stödet vid 12.44, och stängde på 12.585 cent per pund (eller dollar per cwt) efter fredagens WASDE rapport. Vi ska titta närmare på den nedan. FAO sänkte produktionsestimatet igen efter sämre utsikter särskilt i Kina, Indien, Pakistan och i USA. Även USDA sänkte global produktion med 1.5 mt, vara 1 mt i USA. World Rice Production 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct India 106.54 106.54 103.00 102.00 Pakistan 6.60 6.70 6.70 6.50 Thailand 20.46 20.46 20.50 20.50 Vietnam 28.00 28.00 28.20 28.20 Brazi 8.30 8.30 8.35 8.35 Indonesia 36.00 36.00 37.00 37.00 China 142.53 142.53 144.00 144.00 Other 127.63 128.03 129.23 128.93 World 476.06 476.56 476.98 475.48 FAO/AMIS 498.00 498.00 500.00 496.00 FAO sänkte den årliga konsumtionstillväxten något till 1.7%, vilket tillåter en liten ökning i riskonsumtionen per person. Utgående lager minskar på global basis. Den största minskningen noteras för Indien. Lagren i Pakistan väntas bli ännu lägre än tidigare. Även USDA sänkte utgående lager.

SEB Veckobrev råvaror 39 (48) World Rice Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Sep Oct Sep Oct India 25.48 25.48 21.78 20.78 Pakistan 0.60 0.70 0.73 0.63 Thailand 13.19 13.19 13.09 13.09 Vietnam 1.16 1.16 1.56 1.56 Brazi 0.68 0.73 0.93 0.98 Indonesia 5.38 5.38 4.18 4.18 China 46.70 46.70 46.05 46.05 Other 16.78 17.11 16.81 16.97 World 109.97 110.45 105.13 104.24 FAO/AMIS 181.00 181.00 179.00 178.00 Både FAO och USDA kom med positiva rapporter och därför fortsätter vi med neutral rekommendation och slutar att förbereda oss på att gå kort. Det är nog mer sannolikt att priset på ris återhämtar sig, men det beror också på hur marknaderna för alternativa spannmål som framförallt vete förändrar sig.

SEB Veckobrev råvaror 40 (48) Kaffe Kaffepriset steg upp till det tekniska motståndet på 220 cent, som vi skrev om förra veckan. Priset står just nu och väger. Skulle marknaden få ny fart uppåt, skulle vi vilja vara köpta, annars kan det nog vara en fördel att sälja på den här nivån. Priset är högt i ett historiskt perspektiv och med en allmän avmattning i global ekonomisk tillväxt måste det ha en effekt på konsumtionstillväxten vad gäller kaffe. Bortsett torkans relativt övergående effekter på Brasiliens produktion, finns en överproduktion i världen och den situationen har inte åtgärdats i år med de höga priser som varit. Vi rekommenderar neutral position i kaffe.

SEB Veckobrev råvaror 41 (48) Kakao Fundamentalt borde priset gå ner. Elfenbenskusten får en rekordskörd i år och priset är i ett historiskt perspektiv mycket högt, men det finns en naturlig oro, förstås. Fredagens prisuppgång är ett exempel på det. Spekulantkollektivet sådle 14,494 kontrakt fram till i tisdags, enligt fredagens veckovisa COT-rapport från CFTC. Det verkar som om spekulanterna håller på att ta hem vinsterna på sin köpta position som etablerades på till bottenpriser för två år sedan. Vi behåller positionen i SHORT KAKAO A S.

SEB Veckobrev råvaror 42 (48) SEB:s Mini Futures Mini Long Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIL EL D S EL 35.95 29.53 32.48 5.6 0.58 5% -23% MINIL GULD A S GULD 1221.7 1083.7 1126.95 8.85 9.99 22% -19% MINIL KAFF A S KAFFE 2.22 1.05 1.11 1.91 8.43 13% 32% MINIL KAFF B S KAFFE 2.22 1.1 1.15 1.98 8.1 13% 33% MINIL PALL A S PALLADIUM 782.95 701.86 729.88 9.66 0.59 55% -52% MINIL PALL B S PALLADIUM 782.95 660.61 686.98 6.4 0.88 29% -42% Mini Short Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIS EL A S EL 35.95 43.71 39.34 4.64 3.48-4% 28% MINIS GULD C S GULD 1221.7 1454.28 1396.23 5.25 1.68-10% 17% MINIS KAFF D S KAFFE 2.22 2.45 2.33 9.28 0.1-33% -44% MINIS OLJA A S BRENTOLJA 89.25 122.61 116.49 2.67 12.08 9% 55% MINIS PALL B S PALLADIUM 782.95 965.54 927 4.29 1.31-14% 96% MINIS PLAT C S PLATINA 1259.9 1652.4 1569.91 3.21 2.84-8% 51% MINIS RAPS A S RAPSFRÖ 327.63 433.83 412.17 3.08 9.66 2% -1% MINIS RAPS B S RAPSFRÖ 327.63 452.29 429.71 2.63 11.35 2% -1% MINIS SILV C S SILVER 17.29 22.97 21.6 3.04 0.04 0% 100% MINIS SOJA B S SOJABÖNOR 9.36 15.33 14.56 1.57 0.44 0% 16% MINIS VETE A S VETE 159.38 231.81 220.24 2.2 0.67 3% 22% MINIS VETE B S VETE 159.38 241.74 229.67 1.94 0.76 3% 19%

SEB Veckobrev råvaror 43 (48) SEB:s råvarucertifikat BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S Guld 52.33 52.73 X2 4% -4% -10% -5% BULL GULD X4 S Guld 18.07 18.21 X4 9% -9% -25% -25% BULL GULD X5 S Gud 78.3 78.92 X5 11% -12% -32% 0% BULL SILVER X4 S Silver 3.51 3.53 X4 7% -33% -55% -69% BULL PLATIN X4 S Platina 30.45 30.73 X4 10% -33% -50% -34% BULL PLATIN X5 S Platina 50.06 50.54 X5 12% -40% -59% 0% BULL PALLAD X4 S Palladium 37.56 37.96 X4 15% -36% -36% 37% BULL PALLAD X5 S Palladium 86.87 87.87 X5 18% -44% -45% 0% BULL EL X2 S El 45.57 47.3 X2 3% -10% 4% -53% BULL EL X4 S El 12.12 12.25 X4-1% -18% 6% -83% BULL OLJA X2 S Olja 77.74 78.21 X2-7% -21% -31% -24% BULL OLJA X4 S Olja 30.62 30.85 X4-12% -38% -55% -50% BULL OLJA X5 S Olja 43.9 44.21 X5-15% -46% -65% 0% BULL NATGAS X4 S Naturgas 52.55 52.95 X4-8% -16% -36% 1% BULL ALU X2 S Aluminium 75.4 76.03 X2 2% -12% 1% 1% BULL ALU X4 S Aluminium 43.02 43.41 X4 3% -24% -6% -17% BULL KOPPAR X2 S Koppar 75.96 76.56 X2 0% -4% -8% -2% BULL KOPPAR X4 S Koppar 44.76 45.12 X4 0% -9% -21% -20% BULL NICKEL X2 S Nickel 92.97 93.77 X2-2% -25% -27% 43% BULL NICKEL X4 S Nickel 54.32 54.99 X4-5% -47% -53% 48% BULL ZINK X2 S Zink 129.65 130.75 X2 4% 3% 8% 61% BULL ZINK X4 S Zink 128.55 130.05 X4 8% 3% 6% 111% BULL VETE X4 S Vete 25.35 25.58 X4-5% -31% -50% -53% BULL VETE X5 S Vete 26.2 26.61 X5-7% -38% -59% 0% BULL MAJS X4 S Majs 4.6 4.65 X4 20% -6% -50% -78% BULL RIS X4 S Ris 62.55 63.81 X4 0% 9% -31% BULL SOJA X4 S Sojabönor 57.72 58.15 X4 1% -24% -50% -37% BULL RAPS X4 S Rapsfrö 42.41 42.86 X4-2% -3% -17% -23% BULL KAFFE X4 S Kaffe 43.97 44.42 X4 27% 56% 97% 311% BULL KAFFE X5 S Kaffe 109 110.15 X5 33% 65% 101% 0% BULL SOCKER X4 S Socker 8.09 8.17 X4 9% -13% -47% -76% BULL SOCKER X5 S Socker 29.93 30.25 X5 11% -17% -57% 0%

SEB Veckobrev råvaror 44 (48) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S Guld 161.15 162.4 X2-5% 7% 24% 19% BEAR GULD X4 S Guld 169.2 170.55 X4-9% 12% 43% 19% BEAR GULD X5 S Guld 129.65 130.4 X5-11% 15% 53% 0% BEAR SILVER X4 S Silver 217.7 220.1 X4-10% 43% 124% 89% BEAR PLATIN X4 S Platina 119.25 120.3 X4-10% 48% 111% 31% BEAR PLATIN X5 S Platina 186.2 187.95 X5-13% 61% 148% 0% BEAR PALLAD X4 S Palladium 21.42 21.64 X5-16% 48% 50% -45% BEAR PALLAD X5 S Palladium 88.79 89.73 X6-20% 61% 60% 0% BEAR EL X2 S El 144.45 149.95 X2-1% 9% -10% 69% BEAR EL X4 S El 122.8 127.75 X4-3% 18% -20% 112% BEAR OLJA X2 S Olja 113.35 114.05 X2 6% 29% 59% 48% BEAR OLJA X4 S Olja 101.35 101.95 X4 13% 62% 135% 84% BEAR OLJA X5 S Olja 223.1 224.65 X5 16% 81% 183% 0% BEAR NATGAS X4 S Naturgas 15.92 16.04 X4 7% 9% 32% -69% BEAR ALU X2 S Aluminium 113.8 114.75 X2-2% 16% 8% 9% BEAR ALU X4 S Aluminium 97.36 98.24 X4-5% 31% 6% -2% BEAR KOPPAR X2 S Koppar 115.75 116.65 X2-1% 7% 20% 15% BEAR KOPPAR X4 S Koppar 103.25 104.1 X4-1% 12% 34% 12% BEAR NICKEL X2 S Nickel 77.15 77.81 X2 1% 34% 46% -33% BEAR NICKEL X4 S Nickel 37.38 37.83 X4 3% 73% 88% -68% BEAR ZINK X2 S Zink 67.41 67.97 X2-5% 0% 1% -31% BEAR ZINK X4 S Zink 34.76 35.08 X4-9% -3% -6% -61% BEAR VETE X4 S Vete 214.85 217.8 X4 5% 33% 66% 59% BEAR VETE X5 S Vete 268.85 272.9 X5 6% 41% 86% 0% BEAR MAJS X4 S Majs 531.8 537.2 X4-18% 6% 94% 164% BEAR RIS X4 S Ris 166.25 169.6 X4-1% -6% BEAR SOJA X4 S Sojabönor 69.95 70.48 X4-4% 31% 101% 17% BEAR RAPS X4 S Rapsfrö 146.15 147.7 X4 2% -1% 8% 7% BEAR KAFFE X4 S Kaffe 2.59 2.62 X4-27% -48% -74% -98% BEAR KAFFE X5 S Kaffe 7.88 7.97 X5-31% -58% -84% 0% BEAR SOCKER X4 S Socker 129.9 131.15 X4-12% 7% 76% 142% BEAR SOCKER X5 S Socker 225.9 228.2 X5-16% 6% 95% 0% Index- och sektorcertifikat Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER 86.08 86.76 1-1% -5% -6% -2% RAVARORE S SEB CI ER 8.24 8.31 1-1% -5% -5% -7% ADELMETALL S ÄDELM INDEX 96.89 97.62 1 2% -2% 0% 0% BASMETALL S BASM INDEX 95.74 96.46 1 0% -2% 0% 0% ENERGI S ENERGIINDEX 91.03 91.72 1-3% -9% 0% 0% JORDBRUK S JORDB INDEX 94.92 95.49 1 1% -3% 0% 0%

SEB Veckobrev råvaror 45 (48) Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år EL S El 74.54 76.1 1 1% -5% 1% -27% OLJA S Olja 52.43 52.75 1-3% -10% -14% -6% NATGAS S Naturgas 116 116.85 1-2% -2% -3% 24% GULD S Guld 47.3 47.5 1 2% -1% -2% 5% SILVER S Silver 25.04 25.3 1 2% -7% -13% -13% PLATINA S Platina 38.61 38.92 1 2% -8% -11% 1% PALLADIUM S Palladium 57.76 58.24 1 3% -9% -5% 23% KOPPAR S Koppar 37.54 37.83 1 0% -1% -2% 3% ALUMINIUM S Aluminium 93.05 93.79 1 1% -5% 4% 7% ZINK S Zink 121.55 122.5 1 2% 2% 8% 35% NICKEL S Nickel 105.7 106.55 1-1% -12% -11% 30% VETE S Vete 52.22 52.7 1-1% -9% -16% -12% MAJS S Majs 30.92 31.18 1 4% 0% -11% -21% SOJABO S Sojabönor 61.65 62.11 1 0% -5% -11% 2% RAPS S Rapsfrö 86.93 87.65 1 0% -1% -5% -1% KAFFE S Kaffe 32.37 32.64 1 6% 15% 33% 96% KAKAO S Kakao 52.83 53.24 1 3% 5% 9% 28% SOCKER S Socker 34.53 34.81 1 2% -1% -11% -20% POTATIS S Potatis 48.97 51.18 1-9% -8% -43% 0% SMOR S Smör 86.92 88.68 1 4% 8% -14% 0% Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S Guld 31.42 31.66 2.79 6% -6% -15% -7% LONG OLJA D S Olja 48.24 48.53 2.17-7% -21% -30% -22% LONG KOPPA D S Koppar 20.89 21.06 3.69 0% -9% -20% -14% LONG VETE D S Vete 40.41 40.86 2.23-3% -17% -28% -26% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT OLJA A S Olja 58.42 58.77-0.89 3% 15% 34% 34% SHORT OLJA D S Olja 64.27 64.66-1.61 5% 29% 72% 60% SHORT GULD A S Guld 63.82 64.11-0.73-2% 4% 14% 17% SHORT GULD D S Guld 81.09 81.71-1.08-3% 5% 17% 20% SHORT SILVE A S Silver 85.59 86.46-0.29-1% 5% 14% 20% SHORT SILVE D S Silver 120.45 121.65-0.41-1% 6% 17% 25% SHORT PLATI A S Platina 72.16 72.72-0.53-2% 8% 19% 17% SHORT KOPPA A S Koppar 73.86 74.42-0.5 0% 3% 11% 15% SHORT KOPPA D S Koppar 92.07 92.78-0.84-1% 5% 15% 18% SHORT MAJS A S Majs 82.21 82.85-0.37-2% 3% 15% 30% SHORT KAFFE A S Kaffe 81.08 81.71-0.4-3% -3% -1% -5% SHORT KAKAO A S Kakao 60.64 61.11-0.87-3% -1% 4% 0% SHORT SOCKE A S Socker 78.87 79.48-0.43-1% 3% 16% 35% SHORT SOJAB A S Sojabönor 51.78 52.17-1.17-1% 11% 38% 25% SHORT VETE A S Vete 47.6 48.04-1.08 2% 10% 20% 28% Källa: SEB

SEB Veckobrev råvaror 46 (48) Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Olja - brent CO1 USD/fat 89.83-3% -8% -17% -20% 6% Bensin XB1 USc/gallon 225.31-5% -11% -24% -16% -6% Gasolja QS1 USD/ton 766.25-2% -8% -13% -19% 3% El 1:a kvartalet NELF5Q EUR/MWh 35.95 1% -5% 0% -11% -8% Tysk el, 4:e kvartalet GTF5 EUR/MWh 36.27-2% -4% -2% -12% -1% Energikol API2 API21MON USD/ton 71.70-1% -4% -2% -10% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.86-4% -2% -6% 4% 5% Utsläppsrätter CO2 MOZ4 EUR/ton 6.04 6% -1% 6% 24% 2% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Guld XAU USD/ozt 1,223.49 3% -2% -8% -5% -1% Silver XAG USD/ozt 17.38 3% -8% -19% -20% 0% Platina XPT USD/ozt 1,262.38 3% -9% -17% -9% 0% Palladium PA1 USD/ozt 785.50 4% -7% -10% 10% 0% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Koppar LMCADS03 USD/ton 6,702 2% -2% -6% -6% -1% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1,950 3% -6% 1% 5% 2% Nickel LMNIDS03 USD/ton 16,675 4% -12% -15% 22% 1% Zink LMZSDS03 USD/ton 2,336 4% 1% 2% 24% 1% Bly LMPBDS03 USD/ton 2,088 0% -2% -5% 1% 1% Järmnalm 62% Kina TIO1 USD/ton 80 1% -4% -17% -39% 3% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 158.75 0% -5% -13% -20% 8% Chicagovete W 1 USc/bu 498.50 3% -4% -7% -27% 7% Majs C 1 USc/bu 334.00 3% -1% -17% -24% 12% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 324.00 0% 0% -3% -14% 5% Sojabönor S 1 USc/bu 922.50 1% -14% -31% -28% 3% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 339.30 10% -23% -22% -20% -23% Sojaolja BO1 USc/pund 32.28 0% 2% -14% -21% 1% Mjölk DA1 USc/pund 24.14-1% -1% 13% 33% -26% Live Cattle LC1 USc/pund 164.90 2% 3% 11% 29% 1% Lean Hogs LH1 USc/pund 109.45 4% 2% -18% 21% -36% Ris RR1 USD/CWT 12.59 0% 3% -14% -17% 4% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Arabica kaffe KC1 USc/pund 220.40 7% 25% 38% 93% 7% Kakao CC1 USc/pund 3,157.00 3% 3% 1% 16% -4% Bomull CT1 USc/pund 64.10 2% -9% -7% -23% -13% Socker SB1 USc/pund 16.55 1% 14% -4% -12% 7%

SEB Veckobrev råvaror 47 (48) Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år SEBs Råvaruindex SEBCIER USD 188.16 0% -6% -11% -11% DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 118.20 0% -4% -10% -8% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 419.05-2% -6% -13% -12% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1,302.34-5% -6% -4% 3% USDSEK USDSEK SEK 7.24-1% 2% 6% 10% EURSEK EURSEK SEK 9.13 0% 0% -1% 4% EURUSD EURUSD USD 1.26-1% 2% 7% 7%, SEB

SEB Veckobrev råvaror 48 (48) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.